Smittskyddsutbildning för primärvården 2017 Smittskydd Västra Götaland
Fall Den 12 mars: samtal från mikrobiologen till medicinavdelning Hepatit A antikroppar IgM Man född -57 liggandes på Alingsås Lasarett. Påbörja smittspårning. Har mannen rest utomlands? Riskyrke?
Fall Den 13 mars: Samtal från vårdcentral. Man född - 53 Kliniskt misstänkt hepatit A gul! Varit på Kanarieöarna Hustrun har ett riskyrke Remitterad till Infektionsklinik.
Hepatit A åtgärder Alla hepatit A-fall Smittspridningsrisk? Gemensam källa? Inhemska Enkätintervju om föda med mera typning av stammen
Smittskyddslagen Smittskyddets mål 1 Samhällets smittskydd skall tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar.
Västra Götalandsregionen Smittskydd Västra Götaland har fyra kontor 1.6 miljoner invånare 49 kommuner 18 sjukhus
Vad behövs för att smittskyddsarbetet i ett samhälle ska fungera väl?
Humansmitta Djursmitta Objektsmitta Livsmedel, luft, vatten Lagar/Förordningar: Smittskyddslagen 2004:168 Smittskyddsförordn. 2004:255 Epizootilagen1999:657 Zoonoslagen 1999:658 Miljöbalken 1998:808 Livsmedelslagen 2006:804 Aktörer Folkhälsomyndigheten FoHM Smittskydd Västra Götaland Behandlande läkare Jordbruksverket SVA Länsveterinärer (LST) Distriktsveterinärer (kommun) Livsmedelsverket Miljöförvaltning Miljöinspektörer
Läkarens ansvar - EN patient eller?
Varför har vi en smittskyddslag? Skydda samhället mot allvarlig smitta Lagstadgad rapportering Följa utbredning Smittspåra Hälso- och sjukvårdslagen individen Smittskyddslagen - samhället
Smittskyddslagen reglerar rättigheter och skyldigheter för: Smittskyddsläkaren Behandlande läkare Den enskilde 10 Myndigheter inom smittskydd, andra berörda myndigheter, läkare samt annan hälso- och sjukvårdspersonal ska samverka för att förebygga och begränsa utbrott eller spridning av smittsamma sjukdomar.
Samhällsfarliga 4 (smittkoppor, SARS, Mers ebola) Allmänfarliga 36 (Hepatit A-E, salmonella) 52 (Legionella, Kikhosta) Smittspårningspliktiga Anmälningspliktiga 69 (Dengue) Smittsamma
Samhällsfarliga Förhållningsregler Anmäla Smittspåra Erbjuda behandling Allmänfarliga Smittspårningspliktiga Anmälningspliktiga Anmäla Smittspåra Ge råd Anmälan i SMINET utan dröjsmål Smittsamma
Smittskyddet kan även arbeta med andra sjukdomar Med smittsamma sjukdomar avses i denna lag alla sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor och som kan innebära ett inte ringa hot mot människors hälsa. Smittskyddet kan även utreda en sjukdom som inte är anmälningspliktig enligt lagen, om den får en anmärkningsvärd utbredning eller är särskilt allvarlig.
Vad gör Smittskyddet? Övervakar information från laboratorierna och vården Information Råd och stöd kring enskilda ärenden Smittspridning med många patienter eller ovanliga sjukdomar
Övervakning och bedömning Laboratorier anmäler alla positiva prover enligt smittskyddslagen direkt in i SmiNet Flera gånger/dag går smittskyddssjuksköterska igenom inkomna anmälningar från: - laboratorier - behandlande läkare Eventuellt behov av åtgärd bedömes
Vad ni skriver i labremiss och smittskyddsanmälan är den information smittskyddet får om patienten Vi har inte tillgång till några journalsystem (men kan begära in den information som vi vill ha) Skriv upplysningar noggrant i anmälan Smittland ska vara med redan på remissen till laboratoriet: vi smittspårar inte utomlands.
6 En anmälan enligt 5 skall innehålla uppgifter om 1. den smittades eller misstänkt smittades namn, personnummer eller samordningsnummer samt adress, 2. den sannolika smittkällan, 3. de sannolika smittvägarna, 4. de åtgärder som läkaren vidtagit för att hindra smittspridning, och 5. andra uppgifter av betydelse för smittskyddet.
Patienten har både skyldigheter och rättigheter Skyldigheter: Söka läkare Låta sig provtas Följa förhållningsregler Medverka vid smittspårning Rättigheter (vid allmänfarlig sjukdom): Kostnadsfri undersökning, vård och behandling Anonym provtagning vid HIV Smittbärarpenning Överklaga smittskyddsläkarens beslut
All hälso- och sjukvårdspersonal ska vara uppmärksam 4 Läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal ska vara uppmärksam på förekomsten av smittsamma sjukdomar och vidta de åtgärder som skäligen kan krävas från smittskyddssynpunkt.
Behandlande läkare En läkare som undersöker, behandlar eller är ansvarig för till exempel provtagning enligt denna lag benämns behandlande läkare.
Det räcker med blotta misstanken En behandlande läkare som misstänker eller konstaterar fall av allmänfarlig sjukdom eller annan anmälningspliktig sjukdom ska utan dröjsmål anmäla detta.
Läkare som misstänker att patienten bär på sjukdom enligt smittskyddslagen är skyldig att: Undersöka och provta patienten Informera om sjukdomen och dess smittsamhet Ge förhållningsregler Smittskyddsanmäla inom 24 timmar Smittspåra: varifrån och vart? Meddela smittskyddet om patienten inte medverkar
Här finns hjälp att få Förhållningsregler och sjukdomsinformation har utformats av Sveriges smittskyddsläkare och finns på så kallade smittskyddsblad. Förhållningsreglerna ska meddelas så snart som möjligt. Läkaren ska försäkra sig om att patienten förstått förhållningsreglerna och att de enligt lag ska följas.
Förhållningsregler Syftar till att hindra smittspridning - Gäller allmänfarlig sjukdom - Förhållningsregler meddelas skriftligt - Dokumenteras i journal (kopia) Om det finns skäl att misstänka att patienten inte följt/kommer att följa förhållningsreglerna, ska detta anmälas till smittskyddsläkaren.
Anmäl i SmiNet www.sminet.se
Vem är ansvarig för smittspårning? Behandlande läkare - enligt smittskyddslagen 3 kap. 4: Om en behandlande läkare konstaterar eller misstänker att en undersökt patient har smittats av en allmänfarlig sjukdom eller en annan smittspårningspliktig sjukdom, skall läkaren eller annan hälso- och sjukvårdspersonal med särskild kompetens för uppgiften Läkaren kan delegera uppgiften, men inte ansvaret.
Smittskydd Västra Götaland Hjälper alltid till med råd och stöd vid smittspårning. Ring! Tar över smittspårningar: När det är många sjuka När många enheter är inblandade i smittspårningen När sjukdomens art och smittväg är komplicerad
KoK-boken Anger att en vårdcentral har områdesansvar för förskolor och vårdhem inom sitt upptagningsområde. Detta innebär att man får genomföra smittspårning runt fall som inträffat på enhet enligt ovan. Enstaka sjuka undersöks på vårdcentral där de är listade. Flera fall = områdesansvar inträder.
Smittspårning - syfte Hitta smittade så de blir behandlade Hindra fortsatt smittspridning i samhället Kunna förebygga sjukdom hos smittade, om det är möjligt - t.ex. vaccin till personer utsatta för smitta med mässling eller smittsam gulsot.
Smittspårning få upplysningar från patienten om vem eller vad som kan vara smittkällan och vilka personer som kan ha smittats underrätta de personer som kan ha smittats och uppmana de att söka vård och få bekräftat att undersökning genomförts.
Smittspårning Man måste ta reda på Varifrån har personen fått smittan? Kan någon ha blivit smittad samtidigt? Vem kan ha blivit smittad av personen?
Smittspårningshandlingar Smittspårning av enstaka kontakter t.ex. familj: Varje fall får egen journal. I indexpatientens journal anges att familj eller dylikt smittspåras (ej persondata). Smittspårning där lista upprättas över flera personer: Smittspårningshandling förvaras i låst skåp, jämförbart med STI-smittspårning. Ha ALDRIG med namn och personnummer på andra personer i indexpatientens journal!
Smittspårning påbörjad? Ja Nej Smittspårning påbörjas när du ställer de rätta frågorna, t.ex. fler sjuka, reseanamnes. Svara Ja i smittskyddsanmälan om du: - ämnar påbörja smittspårning snarast - tagit reda på smittförhållanden runt patienten - om du påbörjat utredning men inte är färdig. Missförstås ofta!
Om patienten inte vill Om en person som misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom inte kommer för provtagning eller om en patient med en sådan sjukdom inte medverkar till smittspårning ska detta snarast anmälas till Smittskyddsläkaren.
Behandlande läkare, sammanfattning Vara uppmärksam på sjukdomar enligt smittskyddslagen Låta undersöka, provta och behandla misstänkt fall Anmäla till smittskyddsläkaren Ge patienten förhållningsregler och vid behov stöd Tillse att patienten följer förhållningsreglerna Upplysa patienter om förebyggande för att minska risk för smittspridning Smittspåra Anmäla om patienten inte följer föreskrifter
Smittskyddsinformation www.vgregion.se/smittskydd
Smittspårning Hur tänker vi vid: Luftvägsinfektioner Mag- tarminfektioner Hudinfektioner Blodburna infektioner Sexuellt överförbara infektioner
Luftvägsinfektioner och mag-tarminfektioner
Luftvägssmitta - smittspårning Kikhosta Mässling/Påssjuka/ Röda hund Tuberkulos Difteri Resistenta pneumokocker Legionella MERS Influensa Hur smittar det? - Luftburen smitta? - Droppsmitta? - Kontaktsmitta?
Smittspårning vid luftvägssmitta Från vem till vem? Familj? Samhälle? Väntrum?
Kikhosta förekommer trots vaccination Varken vaccination eller sjukdom ger ett fullständigt och livslångt skydd Vaccination: - Skydd mot allvarlig sjukdom uppnås efter första dosen vaccin, vid 2, 5 3 månaders ålder - 80 90 % skydd uppnås efter tredje dosen vaccin - Immuniteten beräknas avta efter ca fem år Naturlig infektion: - Immunitet efter naturlig infektion avtar över tid och kvarstår i ca 15 år Både den som vaccinerats och den som har naturlig immunitet kan bli lindrigt sjuk och omedvetet sprida smitta
Antalet rapporterade fall av kikhosta i Sverige 1940 2016
Diagnostisera och behandla tidigt Tidig provtagning, diagnos och behandling med antibiotika när kikhosta misstänks hos ett spädbarn eller hos någon i spädbarnets närhet. Personer som insjuknat i kikhosta måste tillfrågas om spädbarnskontakt. Antibiotikabehandling bör i så fall övervägas Spädbarn under 6 månader får antibiotikaprofylax redan vid misstanke om att de utsatts för smitta Barn under 12 månader får behandling vid symtom som tyder på kikhosta, även om sjukdomen ännu inte är konstaterad Smittspåra vid konstaterad kikhosta
Kikhosta - smittspårning Finns spädbarn i patientens närhet? Finns det andra hostande personer i patientens närhet? Var arbetar patienten? Hur länge har patienten hostat? Hur länge har patienten suttit i väntrummet? Fanns det spädbarn i väntrummet samtidigt? Har patienten sökt vård någon annanstans? Är personalen på VC mottagliga för kikhosta?
Fall av kikhosta i Västra Götaland Det är tredje året i rad som vi ser en ökning.
Mag- och tarminfektioner - smittspårning Amöba Campylobakter Cryptosporidium Ehec Giardia Hepatit A, E Salmonella Shigella Yersinia Hur smittar det? Fekal oral smitta - Mat - Vatten - Person till person
Smittspårning vid tarmsmitta Från vem till vem? Inhemsk smitta? Fler fall i omgivningen? Riskyrke? Förskolebarn? Misstänkt smittkälla?
Enterohemorragisk E.coli EHEC (VTEC/STEC) En zoonos framför allt nötkreatur Låg smittdos person-person, förskolor inom hushåll Buksmärtor blodig diarré Toxinbildande stx1 och stx2 Risk för HUS Utbrott ej ovanligt
EHEC - NYTT All EHEC ger inte HUS. Stx2 (vt2) är kopplat till HUS - och ibland ( felaktigt ) stx1 (vt1) (= HUS-associerad stx1) - Bara dessa behöver följas och smittfriförklaras (cirka hälften av all EHEC)
EHEC-smittspårning Inhemsk smitta? Fler sjuka i omgivningen? Förskolebarn? Riskyrke Djurkontakt? Badat i hav eller sjö? Provta eventuellt familjemedlemmar
Vad gäller för en person med EHEC?
Hudinfektioner
En streptokockinfektion är varken allmänfarlig eller anmälningspliktig men kan orsaka mindre eller större utbrott! Ett vanligt problem i förskolan Smittskyddsläkaren har ansvar att ge råd och anvisningar Kontakta HYFS - Hygiensjuksköterska i förskolan
Smittvägar Kontaktsmitta Direkt och indirekt: - Händer - Handdukar - Handtag - Leksaker - Sår
Streptokockinfektioner Större smittspridning i en grupp sker oftare vid hudinfektioner än vid halsfluss Vid hudorsakade streptokockinfektioner kan det ta längre tid att bli smittfri. Halsfluss Svinkoppor Scharlakansfeber Nagelbandsinfektioner Stjärtfluss
Vårdcentralens närområdesansvar Första bedömning när många barn drabbats av streptokocksymtom. Mindre utbrott: Barn med symtom hänvisas till ordinarie läkare för bedömning, provtagning och eventuell behandling. Större utbrott: Utredning görs av områdesansvarig mottagning/vårdcentral.
Handläggning - bedömning Är diagnosen säker? Vilka är drabbade? Hur många har drabbats och när? Vilka symtom har förekommit? Hur ser sjukfrånvaron ut?
Återgång till förskoleverksamhet Återgång till förskolan kan ske efter två dagars antibiotikabehandling och om allmäntillståndet så medger. Vid hudinfektioner kan det ta längre tid att bli smittfri. Såren ska vara torra och ingen skorpa ska bildas. Utan antibiotikabehandling krävs symtomfrihet innan ett barn får återgå till förskolan.
Rekommendationer till förskolan PM Streptokocker Information till sjukvården Information till förskolepersonal Information till vårdnadshavare www.vgregion.se/hyfs
MRSA MeticillinResistenta Stafylococcus Aureus Hudbakterie Bärarskap Infektioner Resistent
Smittvägar Kontakt - mellan personer - mellan personer och djur - via föremål och ytor i miljön Riskfaktorer - hudinfektioner, sår, eksem - stomier, katetrar Utlandsvård
Screenodling på mottagning Screenodla patienter som planeras för slutenvård på sjukhus och som: de senaste 12 månaderna vårdats utomlands på sjukhus eller behandlats polikliniskt de senaste 12 månaderna vistats på institution utomlands, t.ex. barnhem har riskfaktorer i kombination med flyktingsituation.
Fall Elsa är en 34-årig sjuksköterska, gift, har två barn i förskoleåldern. Hon söker på VC på grund av en böld i vänster armhåla. Bölden incideras, odling tas. Svaret på odlingen visar på MRSA.
Förslag
Behandlande läkares ansvar? A: - Provta övriga familjemedlemmar - Remittera till Infektion - Göra smittskyddsanmälan B: - Informera och ge förhållningsregler - Remittera till Infektion - Göra smittskyddsanmälan C: - Anmäla till Vårdhygien - Smittspåra - Göra smittskyddsanmälan
Vad ska göras mot förskolan? A: - Informera verksamhetschefen - Provta barn med eksem på samma avdelning som sjuksköterskans barn - Provta alla barn på förskolan med eksem B: - Informera verksamhetschefen - Provta alla barn på samma avdelning - Provta alla barn på förskolan C: - Ingenting
Vad är viktigt att ha med i smittskyddsanmälan? A: - Smittväg - Givna förhållningsregler - Remitterad för uppföljning B: - Diagnosdatum - Givna förhållningsregler - Remitterad för uppföljning C: - Patientens adress - Smittväg - Givna förhållningsregler
Handläggning av patienten IRA Informera Remittera Anmäl
Informera Om sjukdomen/bärarskapet och smittvägar Ge förhållningsregler, muntligt och skriftligt. Dokumentera i journal. Påbörja smittspårning
Smittspårning MRSA på vårdcentral Varifrån? Utländska eller inhemska vårdkontakter? Aktuell utlandsresa? Kontakt med djur? Stafylokockinfektioner hos patienten eller i närmiljön?
Remittera Patienten ska remitteras till Infektionskliniken för: Smittspårning Bedömning av riskfaktorer hos hushållskontakter Eventuellt provtagning av hushållskontakter Eradikeringsbehandling Fortsatta kontroller
Anmäl Anmälan till smittskyddsläkaren: www.sminet.se senast dagen efter diagnos