Smittskyddsutbildning för primärvården Smittskydd Västra Götaland

Relevanta dokument
Smittspårningskurs mars 2018

Smittspårning, grundkurs nov 2017

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

Smittspårning Grundkurs regelverk

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

Om infektioner och smitta i förskolan

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Nässjö april Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland

Multiresistenta bakterier

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta

Smittspårningskurs 2015

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Utbrott och vaccinationsskydd vid mässling och kikhosta

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Smittspårning STI. Ramar och regelverk. 6 december Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Veronica Woxén Hepatit A

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Smittskyddslagstiftningen - inte bara en lag

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Karin Persson

Streptokockinfektioner

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Multiresistenta bakterier

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Uppstartsmöte för lokalt smittskyddsansvariga

Smittskydd. Något om regelverket. Landstingsjurist

MRSA hos barn inom barnomsorgen

Smittskyddslagen (SmL) Petra Tunbäck Verksamheten för Hud- och Könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset / SU

STI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection)

MRSA. Information till patienter och närstående

Smittspårning mag-tarm sjukdomar

Flödesschema vid smittspårning

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Central smittspårning

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Karin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

Smittspårning. En översikt. Smittspårning Region Östergötland juridik, , Kada Karlsson

Ditt namn Smittspårning. Regelverk. Peter Gröön

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Smittskyddslagen. 64 anmälningspliktiga sjukdomar varav. 26 allmänfarliga ( ska ) 38 övriga anmälningspliktiga ( bör )

Smittspårning. Indelning av sjukdomarna Riktlinjer för smittskyddet

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Smittspårning. aktuella författningarf

Innehåll: Inledning sid 1

Smittskyddslagen SFS 2004:168 Smittskyddsförordningen SFS 2004:255 och läkaren

Aktuellt smittskydd 2018

Smittskydd/Smittspårning. Regelverk

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Joanna Nederby Öhd Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Handläggning vid smittspårning av klamydia

Svensk författningssamling

Introduktion och Hur smittar det?

Handläggning vid smittspårning av klamydia

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Inledande bestämmelse

ARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Vanliga smittor Streptokocker MRSA

Flödesschema vid smittspårning

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

MRSA i Östergötland 2018

Smittspridning och omhändertagande av barns infektioner vem ansvarar för vad?

Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Smittskydd. lokalt smittskyddsansvariga. för. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare

Smittskydd - principer, organisation och lokalt smittskydds-/strama-ansvar

Regelverk Smittskydd Peter Gröön, Landstingsjurist Stockholm

Smittspårningsutbildning 2016

Legionella - smittspårning

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C

Klamydia.. och lite annan STI. Foto: Folkhälsomyndighetens Pressarkiv

EHEC (enterohemorragisk E.coli) Smittskyddsenheten, Region Östergötland , Helena Hedbäck

Regeringens proposition 2005/06:199

Kikhosta- smittspårning

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Hiv och lagstiftning regelverk och rutiner

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Regeringens proposition 2008/09:212

Riktlinje för smittspårning av klamydia

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Transkript:

Smittskyddsutbildning för primärvården 2017 Smittskydd Västra Götaland

Fall Den 12 mars: samtal från mikrobiologen till medicinavdelning Hepatit A antikroppar IgM Man född -57 liggandes på Alingsås Lasarett. Påbörja smittspårning. Har mannen rest utomlands? Riskyrke?

Fall Den 13 mars: Samtal från vårdcentral. Man född - 53 Kliniskt misstänkt hepatit A gul! Varit på Kanarieöarna Hustrun har ett riskyrke Remitterad till Infektionsklinik.

Hepatit A åtgärder Alla hepatit A-fall Smittspridningsrisk? Gemensam källa? Inhemska Enkätintervju om föda med mera typning av stammen

Smittskyddslagen Smittskyddets mål 1 Samhällets smittskydd skall tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar.

Västra Götalandsregionen Smittskydd Västra Götaland har fyra kontor 1.6 miljoner invånare 49 kommuner 18 sjukhus

Vad behövs för att smittskyddsarbetet i ett samhälle ska fungera väl?

Humansmitta Djursmitta Objektsmitta Livsmedel, luft, vatten Lagar/Förordningar: Smittskyddslagen 2004:168 Smittskyddsförordn. 2004:255 Epizootilagen1999:657 Zoonoslagen 1999:658 Miljöbalken 1998:808 Livsmedelslagen 2006:804 Aktörer Folkhälsomyndigheten FoHM Smittskydd Västra Götaland Behandlande läkare Jordbruksverket SVA Länsveterinärer (LST) Distriktsveterinärer (kommun) Livsmedelsverket Miljöförvaltning Miljöinspektörer

Läkarens ansvar - EN patient eller?

Varför har vi en smittskyddslag? Skydda samhället mot allvarlig smitta Lagstadgad rapportering Följa utbredning Smittspåra Hälso- och sjukvårdslagen individen Smittskyddslagen - samhället

Smittskyddslagen reglerar rättigheter och skyldigheter för: Smittskyddsläkaren Behandlande läkare Den enskilde 10 Myndigheter inom smittskydd, andra berörda myndigheter, läkare samt annan hälso- och sjukvårdspersonal ska samverka för att förebygga och begränsa utbrott eller spridning av smittsamma sjukdomar.

Samhällsfarliga 4 (smittkoppor, SARS, Mers ebola) Allmänfarliga 36 (Hepatit A-E, salmonella) 52 (Legionella, Kikhosta) Smittspårningspliktiga Anmälningspliktiga 69 (Dengue) Smittsamma

Samhällsfarliga Förhållningsregler Anmäla Smittspåra Erbjuda behandling Allmänfarliga Smittspårningspliktiga Anmälningspliktiga Anmäla Smittspåra Ge råd Anmälan i SMINET utan dröjsmål Smittsamma

Smittskyddet kan även arbeta med andra sjukdomar Med smittsamma sjukdomar avses i denna lag alla sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor och som kan innebära ett inte ringa hot mot människors hälsa. Smittskyddet kan även utreda en sjukdom som inte är anmälningspliktig enligt lagen, om den får en anmärkningsvärd utbredning eller är särskilt allvarlig.

Vad gör Smittskyddet? Övervakar information från laboratorierna och vården Information Råd och stöd kring enskilda ärenden Smittspridning med många patienter eller ovanliga sjukdomar

Övervakning och bedömning Laboratorier anmäler alla positiva prover enligt smittskyddslagen direkt in i SmiNet Flera gånger/dag går smittskyddssjuksköterska igenom inkomna anmälningar från: - laboratorier - behandlande läkare Eventuellt behov av åtgärd bedömes

Vad ni skriver i labremiss och smittskyddsanmälan är den information smittskyddet får om patienten Vi har inte tillgång till några journalsystem (men kan begära in den information som vi vill ha) Skriv upplysningar noggrant i anmälan Smittland ska vara med redan på remissen till laboratoriet: vi smittspårar inte utomlands.

6 En anmälan enligt 5 skall innehålla uppgifter om 1. den smittades eller misstänkt smittades namn, personnummer eller samordningsnummer samt adress, 2. den sannolika smittkällan, 3. de sannolika smittvägarna, 4. de åtgärder som läkaren vidtagit för att hindra smittspridning, och 5. andra uppgifter av betydelse för smittskyddet.

Patienten har både skyldigheter och rättigheter Skyldigheter: Söka läkare Låta sig provtas Följa förhållningsregler Medverka vid smittspårning Rättigheter (vid allmänfarlig sjukdom): Kostnadsfri undersökning, vård och behandling Anonym provtagning vid HIV Smittbärarpenning Överklaga smittskyddsläkarens beslut

All hälso- och sjukvårdspersonal ska vara uppmärksam 4 Läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal ska vara uppmärksam på förekomsten av smittsamma sjukdomar och vidta de åtgärder som skäligen kan krävas från smittskyddssynpunkt.

Behandlande läkare En läkare som undersöker, behandlar eller är ansvarig för till exempel provtagning enligt denna lag benämns behandlande läkare.

Det räcker med blotta misstanken En behandlande läkare som misstänker eller konstaterar fall av allmänfarlig sjukdom eller annan anmälningspliktig sjukdom ska utan dröjsmål anmäla detta.

Läkare som misstänker att patienten bär på sjukdom enligt smittskyddslagen är skyldig att: Undersöka och provta patienten Informera om sjukdomen och dess smittsamhet Ge förhållningsregler Smittskyddsanmäla inom 24 timmar Smittspåra: varifrån och vart? Meddela smittskyddet om patienten inte medverkar

Här finns hjälp att få Förhållningsregler och sjukdomsinformation har utformats av Sveriges smittskyddsläkare och finns på så kallade smittskyddsblad. Förhållningsreglerna ska meddelas så snart som möjligt. Läkaren ska försäkra sig om att patienten förstått förhållningsreglerna och att de enligt lag ska följas.

Förhållningsregler Syftar till att hindra smittspridning - Gäller allmänfarlig sjukdom - Förhållningsregler meddelas skriftligt - Dokumenteras i journal (kopia) Om det finns skäl att misstänka att patienten inte följt/kommer att följa förhållningsreglerna, ska detta anmälas till smittskyddsläkaren.

Anmäl i SmiNet www.sminet.se

Vem är ansvarig för smittspårning? Behandlande läkare - enligt smittskyddslagen 3 kap. 4: Om en behandlande läkare konstaterar eller misstänker att en undersökt patient har smittats av en allmänfarlig sjukdom eller en annan smittspårningspliktig sjukdom, skall läkaren eller annan hälso- och sjukvårdspersonal med särskild kompetens för uppgiften Läkaren kan delegera uppgiften, men inte ansvaret.

Smittskydd Västra Götaland Hjälper alltid till med råd och stöd vid smittspårning. Ring! Tar över smittspårningar: När det är många sjuka När många enheter är inblandade i smittspårningen När sjukdomens art och smittväg är komplicerad

KoK-boken Anger att en vårdcentral har områdesansvar för förskolor och vårdhem inom sitt upptagningsområde. Detta innebär att man får genomföra smittspårning runt fall som inträffat på enhet enligt ovan. Enstaka sjuka undersöks på vårdcentral där de är listade. Flera fall = områdesansvar inträder.

Smittspårning - syfte Hitta smittade så de blir behandlade Hindra fortsatt smittspridning i samhället Kunna förebygga sjukdom hos smittade, om det är möjligt - t.ex. vaccin till personer utsatta för smitta med mässling eller smittsam gulsot.

Smittspårning få upplysningar från patienten om vem eller vad som kan vara smittkällan och vilka personer som kan ha smittats underrätta de personer som kan ha smittats och uppmana de att söka vård och få bekräftat att undersökning genomförts.

Smittspårning Man måste ta reda på Varifrån har personen fått smittan? Kan någon ha blivit smittad samtidigt? Vem kan ha blivit smittad av personen?

Smittspårningshandlingar Smittspårning av enstaka kontakter t.ex. familj: Varje fall får egen journal. I indexpatientens journal anges att familj eller dylikt smittspåras (ej persondata). Smittspårning där lista upprättas över flera personer: Smittspårningshandling förvaras i låst skåp, jämförbart med STI-smittspårning. Ha ALDRIG med namn och personnummer på andra personer i indexpatientens journal!

Smittspårning påbörjad? Ja Nej Smittspårning påbörjas när du ställer de rätta frågorna, t.ex. fler sjuka, reseanamnes. Svara Ja i smittskyddsanmälan om du: - ämnar påbörja smittspårning snarast - tagit reda på smittförhållanden runt patienten - om du påbörjat utredning men inte är färdig. Missförstås ofta!

Om patienten inte vill Om en person som misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom inte kommer för provtagning eller om en patient med en sådan sjukdom inte medverkar till smittspårning ska detta snarast anmälas till Smittskyddsläkaren.

Behandlande läkare, sammanfattning Vara uppmärksam på sjukdomar enligt smittskyddslagen Låta undersöka, provta och behandla misstänkt fall Anmäla till smittskyddsläkaren Ge patienten förhållningsregler och vid behov stöd Tillse att patienten följer förhållningsreglerna Upplysa patienter om förebyggande för att minska risk för smittspridning Smittspåra Anmäla om patienten inte följer föreskrifter

Smittskyddsinformation www.vgregion.se/smittskydd

Smittspårning Hur tänker vi vid: Luftvägsinfektioner Mag- tarminfektioner Hudinfektioner Blodburna infektioner Sexuellt överförbara infektioner

Luftvägsinfektioner och mag-tarminfektioner

Luftvägssmitta - smittspårning Kikhosta Mässling/Påssjuka/ Röda hund Tuberkulos Difteri Resistenta pneumokocker Legionella MERS Influensa Hur smittar det? - Luftburen smitta? - Droppsmitta? - Kontaktsmitta?

Smittspårning vid luftvägssmitta Från vem till vem? Familj? Samhälle? Väntrum?

Kikhosta förekommer trots vaccination Varken vaccination eller sjukdom ger ett fullständigt och livslångt skydd Vaccination: - Skydd mot allvarlig sjukdom uppnås efter första dosen vaccin, vid 2, 5 3 månaders ålder - 80 90 % skydd uppnås efter tredje dosen vaccin - Immuniteten beräknas avta efter ca fem år Naturlig infektion: - Immunitet efter naturlig infektion avtar över tid och kvarstår i ca 15 år Både den som vaccinerats och den som har naturlig immunitet kan bli lindrigt sjuk och omedvetet sprida smitta

Antalet rapporterade fall av kikhosta i Sverige 1940 2016

Diagnostisera och behandla tidigt Tidig provtagning, diagnos och behandling med antibiotika när kikhosta misstänks hos ett spädbarn eller hos någon i spädbarnets närhet. Personer som insjuknat i kikhosta måste tillfrågas om spädbarnskontakt. Antibiotikabehandling bör i så fall övervägas Spädbarn under 6 månader får antibiotikaprofylax redan vid misstanke om att de utsatts för smitta Barn under 12 månader får behandling vid symtom som tyder på kikhosta, även om sjukdomen ännu inte är konstaterad Smittspåra vid konstaterad kikhosta

Kikhosta - smittspårning Finns spädbarn i patientens närhet? Finns det andra hostande personer i patientens närhet? Var arbetar patienten? Hur länge har patienten hostat? Hur länge har patienten suttit i väntrummet? Fanns det spädbarn i väntrummet samtidigt? Har patienten sökt vård någon annanstans? Är personalen på VC mottagliga för kikhosta?

Fall av kikhosta i Västra Götaland Det är tredje året i rad som vi ser en ökning.

Mag- och tarminfektioner - smittspårning Amöba Campylobakter Cryptosporidium Ehec Giardia Hepatit A, E Salmonella Shigella Yersinia Hur smittar det? Fekal oral smitta - Mat - Vatten - Person till person

Smittspårning vid tarmsmitta Från vem till vem? Inhemsk smitta? Fler fall i omgivningen? Riskyrke? Förskolebarn? Misstänkt smittkälla?

Enterohemorragisk E.coli EHEC (VTEC/STEC) En zoonos framför allt nötkreatur Låg smittdos person-person, förskolor inom hushåll Buksmärtor blodig diarré Toxinbildande stx1 och stx2 Risk för HUS Utbrott ej ovanligt

EHEC - NYTT All EHEC ger inte HUS. Stx2 (vt2) är kopplat till HUS - och ibland ( felaktigt ) stx1 (vt1) (= HUS-associerad stx1) - Bara dessa behöver följas och smittfriförklaras (cirka hälften av all EHEC)

EHEC-smittspårning Inhemsk smitta? Fler sjuka i omgivningen? Förskolebarn? Riskyrke Djurkontakt? Badat i hav eller sjö? Provta eventuellt familjemedlemmar

Vad gäller för en person med EHEC?

Hudinfektioner

En streptokockinfektion är varken allmänfarlig eller anmälningspliktig men kan orsaka mindre eller större utbrott! Ett vanligt problem i förskolan Smittskyddsläkaren har ansvar att ge råd och anvisningar Kontakta HYFS - Hygiensjuksköterska i förskolan

Smittvägar Kontaktsmitta Direkt och indirekt: - Händer - Handdukar - Handtag - Leksaker - Sår

Streptokockinfektioner Större smittspridning i en grupp sker oftare vid hudinfektioner än vid halsfluss Vid hudorsakade streptokockinfektioner kan det ta längre tid att bli smittfri. Halsfluss Svinkoppor Scharlakansfeber Nagelbandsinfektioner Stjärtfluss

Vårdcentralens närområdesansvar Första bedömning när många barn drabbats av streptokocksymtom. Mindre utbrott: Barn med symtom hänvisas till ordinarie läkare för bedömning, provtagning och eventuell behandling. Större utbrott: Utredning görs av områdesansvarig mottagning/vårdcentral.

Handläggning - bedömning Är diagnosen säker? Vilka är drabbade? Hur många har drabbats och när? Vilka symtom har förekommit? Hur ser sjukfrånvaron ut?

Återgång till förskoleverksamhet Återgång till förskolan kan ske efter två dagars antibiotikabehandling och om allmäntillståndet så medger. Vid hudinfektioner kan det ta längre tid att bli smittfri. Såren ska vara torra och ingen skorpa ska bildas. Utan antibiotikabehandling krävs symtomfrihet innan ett barn får återgå till förskolan.

Rekommendationer till förskolan PM Streptokocker Information till sjukvården Information till förskolepersonal Information till vårdnadshavare www.vgregion.se/hyfs

MRSA MeticillinResistenta Stafylococcus Aureus Hudbakterie Bärarskap Infektioner Resistent

Smittvägar Kontakt - mellan personer - mellan personer och djur - via föremål och ytor i miljön Riskfaktorer - hudinfektioner, sår, eksem - stomier, katetrar Utlandsvård

Screenodling på mottagning Screenodla patienter som planeras för slutenvård på sjukhus och som: de senaste 12 månaderna vårdats utomlands på sjukhus eller behandlats polikliniskt de senaste 12 månaderna vistats på institution utomlands, t.ex. barnhem har riskfaktorer i kombination med flyktingsituation.

Fall Elsa är en 34-årig sjuksköterska, gift, har två barn i förskoleåldern. Hon söker på VC på grund av en böld i vänster armhåla. Bölden incideras, odling tas. Svaret på odlingen visar på MRSA.

Förslag

Behandlande läkares ansvar? A: - Provta övriga familjemedlemmar - Remittera till Infektion - Göra smittskyddsanmälan B: - Informera och ge förhållningsregler - Remittera till Infektion - Göra smittskyddsanmälan C: - Anmäla till Vårdhygien - Smittspåra - Göra smittskyddsanmälan

Vad ska göras mot förskolan? A: - Informera verksamhetschefen - Provta barn med eksem på samma avdelning som sjuksköterskans barn - Provta alla barn på förskolan med eksem B: - Informera verksamhetschefen - Provta alla barn på samma avdelning - Provta alla barn på förskolan C: - Ingenting

Vad är viktigt att ha med i smittskyddsanmälan? A: - Smittväg - Givna förhållningsregler - Remitterad för uppföljning B: - Diagnosdatum - Givna förhållningsregler - Remitterad för uppföljning C: - Patientens adress - Smittväg - Givna förhållningsregler

Handläggning av patienten IRA Informera Remittera Anmäl

Informera Om sjukdomen/bärarskapet och smittvägar Ge förhållningsregler, muntligt och skriftligt. Dokumentera i journal. Påbörja smittspårning

Smittspårning MRSA på vårdcentral Varifrån? Utländska eller inhemska vårdkontakter? Aktuell utlandsresa? Kontakt med djur? Stafylokockinfektioner hos patienten eller i närmiljön?

Remittera Patienten ska remitteras till Infektionskliniken för: Smittspårning Bedömning av riskfaktorer hos hushållskontakter Eventuellt provtagning av hushållskontakter Eradikeringsbehandling Fortsatta kontroller

Anmäl Anmälan till smittskyddsläkaren: www.sminet.se senast dagen efter diagnos