Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare



Relevanta dokument
Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Välkomna till Anhörigutbildning!

Ätstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/ Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Rasmus Isomaa

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande?

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab

Ätstörningar Ulf Wallin

Ätstörningar. Information om ätstörningar


Ätstörningar. Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Beskrivning och behandling. Upplägg. Ätstörningsdiagnostik

Rekommendationer i sammanfattning

Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på

Ätstörningar vid fetma

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:

ÄTSTÖRNING VID DIABETES

SEKVENSERAD GRUPPTERAPI FÖR BULIMI

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

Maria Helander Mitt Bästa Jag

Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar

MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

Ätstörningar. Elna Sandberg och Anna-Lena Jönsson Ätstörningsenheten norra Halland, Varberg Anorexia Nervosa Bulimia Nervosa UNS

Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar

BAB-R. Bedömning av Anorexi/Bulimi Reviderad version. Lauri Nevonen, Anders Broberg, David Clinton & Claes Norring

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

Aftonbladet/Inizio. - Landet ätstörd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Hypothalamisk amenorré. Angelica Lindén Hirschberg Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

ÄTSTÖRNINGAR. 24 november 2016

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

LUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson

VERSION 5.2, NOVEMBER

Ätstörningar. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Diagnos. Utredning

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Vårdprogram. Ätstörningar

Att upptäcka, förstå och bemöta personer med ätstörningar under graviditet och eftervård

Katarina Lindstedt Beteendevetare/doktorand Forskningsassistent, Riksät

Krisplan Dödsfall bland studerande

Att se människan bakom sjukdomen En kvalitativ studie av terapeutisk allians inom ätstörningsvården

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Wivi-Anne Sjöberg Oral Medicin SU/Östra

Vårdprogram. Behandlingsriktlinjer för ätstörningar. Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen

Ätstörningar hos barn, ungdomar och vuxna - utredning och behandling

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare

VI LEVER I ETT. ätstört. samhälle

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa

Maria Helander Mitt Bästa Jag 2015

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundvall-Härnösand. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 1

Riktlinjer vid ätstörningar

- Örnsköldsviks sjukhus

Vårdprogram för ätstörningsbehandling

Att vara frisk är att kunna känna rusande lycka utan anledning

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV

Ätstörningar hos barn, ungdomar. utredning och behandling

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

En studie om skolsköterskors utbildning och erfarenheter av ätstörningar

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

REGIONALT VÅRDPROGRAM. Ätstörningar

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

vårdprogram Ätstörningar

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta

Neuropsykologisk funktion och personlighetsdrag hos patienter med ätstörningar

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

Symposium Ätstörningar och reproduktion

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

EGENVÅRD AV TVÅNGSSYNDROM ÖVNING: MINA SYMTOMKEDJOR. Utlösande faktor. Befarad följd Att befinna sig i ett offentligt utrymme. Tvångstanke.

Överenskommelse om fördelning av ansvar för vård och behandling mellan Psykiatrin och Primärvården inom Hälsoval avseende barn och unga

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Sena problem på mottagningen

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar Del I: Specialistpsykiatrin

Transkript:

Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden? Bemötande och behandling

Vilka ätstörnings diagnoser finns? 1. Anorexia nervosa, AN (2 subtyper) 2. Bulimia nervosa, BN (2 subtyper) 3. Ätstörning utan närmare specifikation, UNS (6 subtyper) (Hetsätningsstörning) Obesitas (övervikt)

Markant undervikt (vanligt gränsvärde är mindre än 85% av förväntad vikt) eller BMI under 18 Intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock, trots undervikt. Anorexia nervosa Störd kroppsupplevelse, självkänslan överdrivet beroende av kroppsvikt/-form, eller förnekar allvaret i den låga kroppsvikten. Amenorré hos kvinnor, d.v.s. minst tre på varandra följande menstruationer uteblir.

Återkommande hetsätning, där personen (1) äter mycket stora mängder mat, och (2) saknar kontroll över ätandet. Återkommande kompensationsbeteende för att inte gå upp i vikt, t ex kräkningar, missbruk av laxermedel, fasta eller överdriven motion. Bulimia nervosa Hetsätning och kompensationsbeteenden förekommer i genomsnitt minst 2 ggr/v under 3 mån Självkänslan överdrivet beroende av kroppsform/ -vikt.

Gemensamma kärnsymtom Störning i ätbeteendet Störning i upplevelsen av den egna kroppen Negativ självbild Viktfobi

Hur vanliga är ätstörningar? Anorexi - 0,5-1 % kvinnor Bulimi - 1-2 % kvinnor Ätstörningar UNS Sannolikt 3-4 gånger vanligare Män Ca 10% av patienter med ätstörningar är män mellan 10-20% av kvinnor mellan 16-30 år rapporterar problem med ätstörningar

Hur utvecklas ätstörning? Vilka orsaker finns till ätstörning?

Hur utvecklas ätstörning? Faktorer som kan öka risken att utveckla ätstörning Familj och uppväxt Genetik Kultur Bantning Faktorer som kan vidmakthålla ätstörning Viktfobi - kontrollbehov Svält Utlösande faktorer Bantning Hetsätning Kräkning

Missbruk bland patienter som vårdas för ätstörning och ätstörning bland missbrukare Vilka skillnader och likheter finns?

Missbruk förekommer i mellan 20% och 50% av fallen (patienter med ätstörning) Högt samband mellan ätstörning och missbruk Många personlighetsdrag och upprätthållande mekanismer antas vara gemensamma Fokus bör vara på hantering av impulsivitet, stress, ångest negativa affekter i behandling snarare än konkreta symtom på ätstörning eller missbruk Viktigt att använda självskattning (AUDIT/DUDIT) för att kartlägga missbruk (Från kliniska riktlinjer för behandling av ätstörning)

Aktuell kunskap och riktlinjer kring missbruk bland patienter med ätstörning

Skillnader Patienter som vårdas för ätstörning är oftast unga kvinnor Andelen studier som undersökt missbruk bland patienter med ätstörning är betydligt fler än studier som undersökt ätstörning bland missbrukare Kunskapsutveckling inom separata områden (ätstörning nära kopplat till psykologi och psykoterapi medan missbruk mer kopplat till neurofarmakologisk forskning)

Svagt kunskapsläge I en aktuell kunskapsöversikt (2009) kring missbruk och ätstörning var 5 av 51 inkluderade studier genomförda på missbrukare Tendens att ätstörning rapporteras komma före missbruket (ofta studier med retrospektivt material) Uppskattningsvis kan upp till 35 % av personer med missbruk även lida av ätstörning

Självrapporterad ätstörning bland tvångsvårdade missbrukare - Har du haft någon längre period då du haft ätstörningar? (Från DOK inskrivningsintervju) 31% av de kvinnliga klienterna och 17 % bland männen uppger att de haft problem med ätstörningar

Kliniska riktlinjer för ätstörning bland missbrukare Saknas helt

Likheter Sannolikt gemensamma upprätthållande mekanismer (ångest, impulsivitet) och bakomliggande faktorer (låg självkänsla) Allvarliga tillstånd (hög risk för somatiska komplikationer) Hög dödlighet (Ätstörning och missbruk har högst dödlighet bland psykiatriska tillstånd)

Behandling och bemötande

Generella behandlingsstrategier 1. Pedagogiskt stöd Dialog om symtom och känslor Information om hur kroppen fungerar och hanterar den mat som tillförs 2. Måltidsstöd/måltidsramar Glöm inte mellanmålen! 3 per dag (yoghurt, flingor, smörgås) Lagom med dryck (ca 6 glas om dagen) Tydliga strukturer kring mat och ätande Pedagogiska måltider (vara modell för patienten) 3. Motivation Förändrat beteende Hantera ambivalens (t ex.vill bli frisk men samtidigt rädd för att gå upp i vikt) kring att bryta mönster (Från kliniska riktlinjer för behandling av ätstörning)

Vårdnivåer Primärvård BUM BUP Allm psyk Upptäcka, diagnosticera Behandla, remittera Specialiserad Ätstörningsvård Diagnosticera, behandla allvarliga ätstörningstillstånd Skolhälsovård Ungdomsmott Upptäcka, stödja, motivera Remittera Upptäcka, diagnosticera Stödja Lågintensivbheandling Somatiska kontroller Remittera

Vad kan missbruksvården göra? Utred ätstörningssymptom Utbilda personal Upprätta tydliga måltidsstrukturer Bistå med sjukdomsinformation psykopedagogiska insatser Lyft in ätstörningsproblemen i motivationsarbetet kring missbruket Reglera träning och motion med hjälp av vårdplanen Uppmärksamma särskilt problem med affektreglering

Det handlar inte om maten Uppmärksamma symptomen Erbjud samtal och stöd Förändrade matvanor en förutsättning för framgångsrik behandling Hilde Bruch

Enkelt test för att identifiera klinisk ätstörningsproblematik: SCOFF Gör du så att du kräks för att du känner dig obehagligt mätt? Oroar du dig för att du har förlorat kontrollen över hur mycket du äter? Har du nyligen gått ner mer än 6 kg inom loppet av 3 månader? Tycker du att du är fet även när andra säger att du är för smal? Skulle du säga att mat dominerar ditt liv?

Två eller fler Ja svar: Om du har svarat ja på två frågor eller fler är det ganska troligt att du har problem med ätande, vikt och figur som är tillräckligt allvarliga för att du bör söka hjälp för att undersöka dina problem närmare. Det betyder inte säkert att du har en ätstörningsdiagnos, men det är troligt att du ligger i riskzonen. Det bästa vore om du fick prata med någon och få en ordentlig utredning

Aktuell information om ätstörningar Kunskapscentrum för ätstörningar www.atstorning.se

Highlights 1. Ätstörning är ett psykiatrisk sjukdomstillstånd. Det finns 5 (6) olika typer av ätstörningsdiagnoser varav ätstörning UNS är den vanligaste 4. Kunskapen är generellt mager kring ätstörning och missbruk och det finns mer studier kring missbruk bland patienter med ätstörning än tvärtom 1. Ätstörning omfattar två olika symtomdelar: dels beteenden och dels inre upplevelser t ex rädsla för att gå upp i vikt 1. Missbruk och ätstörning är två allvarliga tillstånd med hög dödlighet 5. Eftersom båda tillstånden har likartade bakomliggande mekanismer och upprätthållande faktorer är det vikigt att inte blunda för ätstörning bland missbrukare

Tack!