EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den 24.X.2006 K(2006) 4963 slutlig

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.X.2006 K(2006) 4963 slutlig Ärende: Statligt stöd NN 62/B/2006 Tyskland & Sverige Syndikerat lån och bilateralt lån vid Framatome ANP:s uppförande av ett kärnkraftverk för Teollisuuden Voima Oy. Herr Minister 1. FÖRFARANDE 1. Genom en skrivelse av den 14 december 2004, registrerad av kommissionen den 16 december 2004, klagade European Renewable Energies Federation asbl (nedan kallat EREF ) hos kommissionen med anledning av sina tvivel om huruvida villkoren för uppförandet samt finansieringen och driften av ett nytt kärnkraftverk tillhörigt det finländska företaget Teollisuuden Voima Oy (nedan kallat TVO ) var förenliga med gemenskapsrätten. 2. Kommissionen registrerade stödsynpunkterna i detta klagomål den 21 december 2004 under registreringsnummer CP 238/2004. Klagomål CP 238/2001 gäller inte bara de två lån som är föremål för föreliggande beslut, utan också Frankrikes statliga garanti för ett annat lån till samma projekt. Denna sistnämnda fråga behandlas i ett separat beslut av kommissionen. 3. TVO anmälde det investeringsprojekt som berörs av klagomålet till kommissionen i enlighet med artikel 41 i Euratomfördraget genom skrivelser av den 3 mars 2003 och den 8 januari 2004. I enlighet med artikel 43 i Euratomfördraget har kommissionen överlagt om alla synpunkter på investeringsprojektet som rör målen för Euratomfördraget. Överläggningarna utmynnade i att kommissionen den 11 juni 2004 kom fram till att alla aspekter av den aktuella investeringen överensstämmer med målen för Euratomfördraget. TVO har meddelats detta positiva omdöme. 4. Genom skrivelse D/51174 av den 15 februari 2005 begärde kommissionen upplysningar av de tyska myndigheterna om de åtgärder som avses i klagomålet. De tyska myndigheterna överlämnade dessa upplysningar genom en skrivelse av den 16 mars 2005, registrerad den 17 mars 2005. 5. Genom skrivelse D/54101 av 26 maj 2005 begärde kommissionen upplysningar av de franska myndigheterna om de åtgärder som avses i klagomålet. De franska Carl Bildt Chef för Utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustav Adolfs torg 1 SE - 103 23 Stockholm Europeiska kommission, B-1049 Bruxelles/Wetstraat 200, B-1049 Brussel - Belgien

myndigheterna överlämnade dessa upplysningar genom en skrivelse av den 26 juli 2005, registrerad den 27 juli 2005. 6. Genom skrivelse D/54366 av 07.06.05 begärde kommissionen upplysningar av de finländska myndigheterna om de åtgärder som avses i klagomålet. De finländska myndigheterna överlämnade dessa upplysningar genom en skrivelse av den 8 juli 2005, registrerad den 11 juli 2005. 7. Genom skrivelse D/54377 av den 8 juni 2005 begärde kommissionen upplysningar av de svenska myndigheterna om de åtgärder som avses i klagomålet. De svenska myndigheterna överlämnade dessa upplysningar genom en skrivelse av den 7 juli 2005, registrerad den 18 juli 2005. 8. Den 2 september 2005 ägde ett möte rum mellan kommissionen och EREF. 9. Genom en skrivelse av den 18 november 2005, registrerad av kommissionen den 22 november 2005, fick kommissionen ytterligare uppgifter av EREF gällande klagomålet av den 14 december 2004, bland annat om de statliga stöden inom ramen för klagomål CP 238/2004. 10. Genom en skrivelse D/59668 av den 9 december 2005 begärde kommissionen ytterligare upplysningar av de svenska myndigheterna om de åtgärder som avses i klagomålet. De svenska myndigheterna överlämnade dessa upplysningar genom en skrivelse av den 6 april 2006, registrerad den 10 april 2006. 11. Genom skrivelse D/50295 av den 13 januari 2006 begärde kommissionen ytterligare upplysningar av de franska myndigheterna om de åtgärder som avses i klagomålet. De franska myndigheterna översände upplysningarna genom ett e-meddelande den 20 februari 2006, registrerat den 21 februari 2006. Dessa upplysningar kompletterades genom ett e-meddelande den 10 mars 2006, registrerat den 13 mars 2006. 12. De franska myndigheterna sände kommissionen de ytterligare upplysningarna om de åtgärder som avses i klagomålet genom ett e-meddelande den 5 april 2006, registrerat samma dag. 13. Den 4 juli 2006 ägde ett möte rum mellan kommissionen, de franska myndigheterna, och företrädare för en bank, AREVA samt TVO. Under detta möte överlämnade de franska myndigheterna handlingar till kommissionen om de åtgärder som avses i klagomålet. 14. Genom en skrivelse av den 18 juli 2006, registrerad av kommissionen den 25 juli 2006, lämnade EREF nya uppgifter om klagomål CP 238/2004, och anmodade kommissionen att fatta beslut i ärendet. 15. Den 7 september 2006 sammanförde kommissionen klagomål CP 238/2004 och ett annat klagomål, CP 201/2004, under registreringsnummer NN 62/2006. Den 20 september 2006 delade kommissionen upp ärendet i två underärenden, NN 62/A/2006 respektive NN 62/B/2006. I ärende NN 62/A/2006 ingår klagomålens synpunkter på den garanti som Frankrike beviljat för ett annat lån, som redan omnämnts i punkt 1. I ärende NN 62/B/2006 ingår de synpunkter i klagomål CP 238/2004 som avses i föreliggande beslut, dvs. det syndikerade lånet och det bilaterala lånet (dessa synpunkter ingår inte i klagomål CP 201/2004). Föreliggande beslut avser endast ärende NN 62/B/2006. Ärendet NN 62/A/2006 skall behandlas i ett separat beslut av kommissionen. 2

2. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDERNA 2.1. Projektet Olkiluoto 3 16. Finland har för närvarande fyra kärnreaktorer. Två av dem ligger i Lovisa och ägs av företaget Fortum. De två resterande ligger i Olkiluoto och tillhör företaget TVO. 17. TVO är ett icke-vinstdrivande företag, vars mål är att leverera elektricitet till självkostnadspris till sina aktieägare. TVO:s kapital är uppdelat i flera trancher, som var och en motsvarar ett kraftverk eller en grupp av kraftverk. Den som äger en del av en kapitalandel i TVO har rätt att till självkostnadspris köpa en motsvarande andel av produktionen i det kraftverket. 18. TVO:s aktieägare är huvudsakligen industriidkande storförbrukare av el och andra företag inom elsektorn. 19. TVO, som redan äger två kärnreaktorer, ett kolkraftverk och ett vindkraftverk, håller för närvarande på att bygga sin tredje kärnreaktor i Olkiluoto. Denna reaktor går under namnet Olkiluoto 3. 20. Byggherre för projektet Olkiluoto 3 är ett konsortium bestående av företagen Framatome ANP och Siemens. Framatome ANP 1 är ett dotterbolag till företagen Areva och Siemens. TVO valde detta konsortium för genomförandet av projektet efter ett anbudsförfarande som igångsattes i september 2002. TVO tillkännagav valet av Framatome ANP och Siemens den 15 oktober 2003. Byggkontraktet undertecknades den 18 december 2003. Enligt de upplysningar som kommissionen tillställts, deltog förutom det utvalda konsortiet företagen [...] * i anbudsförfarandet. 21. Reaktorn Olkiluoto 3 kommer att bli den första reaktorn i den nya generationen reaktorer av typen European Pressurised Water Reactor (EPR). Kapaciteten blir 1 600 MW. Efter den inledande planeringen räknar man med att reaktorn kommer att tas i bruk år 2009. 2.2. Finansiering 22. TVO använder sig av många finansieringskällor för projektet Olkiluoto 3, vars sammanlagda kostnad kommer att uppgå till mer än 3 miljarder euro. 23. I första hand har TVO utökat det egna kapitalet, som täcker 20 % av kostnaden för projektet, genom att skapa en särskild aktiepost för reaktorn. I andra hand kommer ett efterställt lån att beviljas av aktieägarna till ett belopp som uppgår till 5 % av den sammanlagda kostnaden. Förutom dessa aktieägarresurser finansieras projektet med en kreditfacilitet beviljad av ett konsortium av internationella banker, av ett lån med rak amortering samt av ett antal bilaterala lån. 2.2.1. Kreditfaciliteten 24. Det rör sig här om en facilitet till ett belopp av 1,35 miljarder euro (nedan kallad kreditfaciliteten ). 1 Efter igångsättandet av Olkiluoto 3-projektet har Framatome ANP bytt namn till Areva NP. * Affärshemlighet. 3

25. Faciliteten beviljades TVO av ett konsortium av fem banker: Bayerische Landesbank, BNP Paribas, JP Morgan, Nordea och Svenska Handelsbanken. Dessa fem banker binder sig inom ramen för faciliteten för lika stora belopp och på identiska villkor. Var och en av dem tar på sig en kreditrisk som motsvarar den egna delen. 26. Kreditfaciliteten omfattar två trancher, med en löptid på 5 respektive 7 år. Den har en rörlig räntesats som är indexerad efter Euribor. Femårstranchen ger en spread på [...] punkter (bps) över Euribor för de [...] första åren. Spreaden ökar till [...] bps ( step up ) för år [...]. Sjuårstranchen har en spread på [...] bps för de [...] första åren, vilken sedan ökar till [...] bps för år [...] samt [...] bps för år [...]. Lånet är omfattas inte av någon statlig garanti. 27. Kontraktet mellan TVO och bankerna undertecknades den 17 december 2003. Det omfattade inledningsvis ett belopp på sammanlagt 1,95 miljarder euro. Detta belopp har efteråt reducerats till 1,35 miljarder euro på grund av att TVO beviljats det nedan beskrivna lånet som garanterats av Coface. 28. I juni 2005 tecknade TVO en ny [...] kreditfacilitet på 1,6 miljarder euro och kommer på så sätt i åtnjutande av gynnsammare marknadsvillkor. TVO kommer i realiteten att betala en klart lägre räntesats än den som betalas för den facilitet som tecknades i december 2003. Efter att ha täckt sina första omkostnader i projektet Olkiluoto 3 med hjälp av andra finansieringskällor som beskrivs i detta avsnitt, och framför allt med utökade egna tillgångar samt det efterställda lånet från aktieägarna, var TVO i slutändan aldrig tvunget att utnyttja den kreditfacilitet som tecknades i december 2003, varför företaget upphävde den. 2.2.2. Lånet med rak amortering som omfattas av en garanti från Coface 29. Detta lån som uppgår till sammanlagt 570 miljoner euro har beviljats av samma bankkonsortium som beviljade kreditfaciliteten, med undantag för [...] *. 30. Lånet är försäkrat av Coface som agerar försäkringsgivare för exportkrediter för franska statens räkning. 2.2.3. De bilaterala lånen 31. Utöver de två ovannämnda lånen har TVO även tecknat ett antal bilaterala lån hos andra finansinstitut för sammanlagt [...] miljoner euro. 32. Ett av dessa lån beviljades av AB Svensk Exportkredit (nedan kallat SEK ). Det rör sig om ett lån på [...] miljoner euro i två trancher. Villkoren, särskilt löptiderna och räntesatserna, är desamma som för den kreditfacilitet som beviljades av bankkonsortiet. 33. Lånet omfattas inte av någon statlig garanti. Det beviljades via SEK:s bankgren och har ingenting att göra den del av denna bank som för den svenska regeringens räkning sköter den statliga försäkringsverksamheten vad gäller exportkrediter. 3. KLAGOMÅLET 34. Klagomålet från EREF avser tre potentiella statsstödåtgärder: kreditfaciliteten, lånet från SEK samt garantin från Coface. Föreliggande beslut omfattar endast de två * Detta är en privat bank. 4

första synpunkterna. Synpunkterna i klagomålet på garantin från Coface tas upp i ett separat beslut av kommissionen och beskrivs och analyseras sålunda endast i det beslutet. 3.1. Kreditfaciliteten 35. Enligt EREF måste denna facilitet betraktas som ett statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. 36. EREF anser att villkoren för faciliteten är mer gynnsamma för låntagaren än villkoren på marknaden. 37. Enligt EREF skulle Bayerische Landesbank (nedan kallad BLB ) reellt ha det generella ansvaret för faciliteten. Eftersom BLB är en offentlig bank skulle den inte ha agerat i överensstämmelse med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi och beviljat låntagaren onormalt gynnsamma villkor. 38. Enligt EREF är räntesatsen för kreditfaciliteten för låg för att vara jämförbar med den sats som en privat investerare i en marknadsekonomi skulle ha gått med på. EREF jämför denna sats, som man uppskattar till 2,6 %, med ett antal andra satser: Räntesatsen för tvååriga lån beviljade till Förbundsrepubliken Tyskland: 2,57 % enligt EREF 2. Genomsnittsvärdet augusti september 2003 på räntesatserna för lån till ickefinansiella företag med en ursprunglig fast ränta på över 5 år enligt Europeiska centralbanken. Denna räntesats ligger på 4,3 % 3. Marknadsreferensräntesatser (CIRR) fastställda av OECD i dess överenskommelse om riktlinjer för exportkrediter med offentligt stöd (nedan kallat OECD:s överenskommelse ). För perioden av från den 15 juni 2004 till den 14 juli 2004 fördelar sig dessa CIRR mellan 3,99 % för löptider på upp till 5 år och 4,95 % för löptider på 8,5 år och längre (4,55 % mellan de båda gränsvärdena) 4. Den räntesats som används av kommissionen i beslutet om stöd till vissa offentliga tyska banker, bl.a. BLB 5. I det pressmeddelande från kommissionen som nämns av EREF anges att kommissionen använt räntesatser på 6 7 % vid sin bedömning av avkastningskraven på tillgångar som staten överfört till vissa offentliga banker. 39. Enligt EREF skulle bankerna i det konsortium som beviljat lånet inte ha samtyckt till sådana villkor annat än med statliga garantier. 3.2. Lånet från SEK 40. Enligt EREF hade Sverige även tillfört ett offentligt stöd till projektet. 2 EREF anger inte källan till detta värde. 3 Se http://www.ecb.int/press/pdf/mfi/mir0401.pdf, sid. 1. 4 Se TICR:s historik på följande adress: http://www.oecd.org/dataoecd/21/52/18984783.xls. 5 Kommissionens beslut av den 20 oktober 2004 angående statsstödsärende C70/2002. Skrivelse C(2004)3927. Ännu ej offentliggjord i EUT. EREF citerar pressmeddelandet IP/04/1261 (http://europa.eu/rapid/pressreleasesaction.do?reference=ip/04/1261&format=html&aged=1&lang uage=en&guilanguage=fr) 5

41. EREF misstänker att detta stöd tar sig formen av en exportkreditförsäkring som beviljats av SEK inom ramen för dess verksamhet som exportkreditförsäkringsgivare till förmån för svenska staten. EREF noterar att det i SEK:s årsrapport för 2003 anges att banken har lagt ner stora summor i projektet Olkiluoto 3. 4. ANALYS AV ÅTGÄRDERNA 42. Kommissionen har analyserat kreditfaciliteten och lånet från SEK. 4.1. Kreditfaciliteten 43. För att utreda i vilken mån denna facilitet utgör ett statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget har kommissionen analyserat om statliga medel utnyttjats på ett sätt som inte är förenligt med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi. 4.1.1. Statliga medel 44. Faciliteten har beviljats av en grupp om fem banker. Endast medel som härrör från banker som står under offentlig kontroll kan anses vara statliga medel. Kommissionen har alltså analyserat ägarbilden för de aktuella bankerna. 45. BLB är den tyska delstaten Bayerns bank. Delstaten är direkt ägare av 50 % av bankens kapital. Liksom EREF anser kommissionen att denna bank måste betraktas som offentlig, något som Tyskland inte bestrider. 46. BNP Paribas är en fransk bank. Den 31 december 2004 innehade såvitt banken känner till ingen av aktieägarna mer än 5 % av kapitalet eller de därmed sammanhängande rösträtterna, utom företaget AXA vars innehav låg på 6,0 % 6. Kommissionen menar att denna bank måste anses vara privat. 47. JP Morgan är en amerikansk bank. Enligt uppgifter från EREF innehas 65 % av dess kapital av institutionella investerare. Den största av dem, Barclays Bank, äger 4,7 % av kapitalet. Kommissionen menar att denna bank måste anses vara privat. 48. Nordea är en svensk bank noterad på fondbörserna i Köpenhamn, Helsingfors och Stockholm. Den främsta aktieägaren är svenska staten som äger 19,9 % av kapitalet, följd av Nordea Danmark-fonden (4,0 %) och Alecta (2,7 %) 7. Statens andel i kapitalet i denna bank är alltså mycket begränsad. Om staten skulle vilja införa en åtgärd som raserar värdet för aktieägarna, som t.ex. att låna en stor summa under marknadens villkor är det mycket sannolikt att ett tillräckligt stort antal av de återstående 80 % aktieägarna skulle yttra sig för att blockera den åtgärden och/eller byta ut ledningen. Kommissionen anser således att denna bank måste betraktas som privat inom ramen för föreliggande analys. 49. Svenska Handelsbanken är en svensk bank. Omkring 22 % av dess kapital ägs av icke-svenska investerare. Åtskilliga svenska aktieägare är privatpersoner. Den största svenska institutionella aktieägaren är holdingbolaget Industrivärden, (10,3 % av rösträtterna och 10,0 % av kapitalet), följd av stiftelsen Oktogonen (10,2 % av rösträtterna och 9,9 % av kapitalet). Stiftelsen Oktogonen har som mål att fördela en del av bankens vinst bland sina anställda. Övriga institutionella svenska aktieägare i gruppen äger var och en mindre än 5 % av rösträtterna och kapitalet. EREF anger att 6 Se http://invest.bnpparibas.com/fr/rapports-financiers/documents/rapport-annuel-2004.pdf, sid. 95. 7 http://www.nordea.com/sitemod/default/index.aspx?pid=830672. 6

svenska staten medverkar via svenska pensionsfonder, vars sammanlagda rösträtter understiger 10 % 8. Kommissionen menar att denna bank måste anses vara privat. 50. Av de fem banker som ingår i konsortiet är alltså endast BLB under offentlig kontroll. Följaktligen kan endast de resurser som uppbådats av BLB betecknas som statliga medel. 4.1.2. Privata investerare i en marknadsekonomi 51. För att avgöra om BLB:s resurser utnyttjats i överensstämmelse med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi kontrollerar man lämpligen om en privat investerare under samma villkor skulle ha använt dem på ett likvärdigt sätt. 52. Kommissionen konstaterar att konsortiets övriga fyra medlemmar i det aktuella ärendet är privata investerare. 53. Enligt de upplysningar som samlats in av kommissionen medverkar alla medlemmarna i konsortiet på samma villkor, dvs. beloppen är lika stora och räntesatserna är identiska. Vidare tar varje bank ensam på sig den risk dess andel medför. I motsats till det lån som garanteras av Coface omfattas denna facilitet inte av någon statlig garanti. 54. Kommissionen anser att de lånevillkor som tillämpats av de övriga bankerna, som alla är privata, och som sammantaget beviljar större delen (80 %) av faciliteten, alltså utgör en lämplig referensram när det gäller att utröna om man uppfyllt principen om en privat investerare i en marknadsekonomi. 55. Eftersom BLB investerar sina resurser på exakt samma villkor som de privata investerarna anser kommissionen att BLB:s investering uppfyller villkoren för principen om en privat investerare i en marknadsekonomi. BLB:s medverkan omfattar alltså inte någon fördel för låntagaren. 56. Kreditfaciliteten inbegriper alltså inte något statligt stöd i den mening som aves i artikel 87.1 i EG-fördraget. 4.1.3. Kompletterande anmärkningar 57. Kommissionen anser att det ovan anförda resonemanget är tillfyllest för att dra slutsatsen att kreditfaciliteten inte innefattar något statligt stöd i den mening som aves i artikel 87.1 i EG-fördraget. 58. I andra hand har kommissionen även analyserat de fyra konkreta kvantitativa referenser som meddelats av EREF. Kommissionen noterar att de tre första gäller lån till bundna räntor under hela löptiden. De kan omedelbart avvisas som referenspunkter eftersom kreditfaciliteten till TVO har rörlig ränta. En sådan räntesats indexregleras var tredje eller sjätte månad, på grundval av det nya Euriborindexet. Denna typ av lån till rörliga räntor förekommer mycket ofta för stora lån till företag. En rörlig ränta medför att låntagaren riskerar variationer i räntesatsen under lånets livslängd. När den korta räntan å andra sidan är mycket lägre än den medellånga och den långa räntan, dvs. räntekurvan är brant ( steep ) betalar låntagaren inledningsvis mindre ränta än om han hade lånat till bunden ränta. I december 2003 var de korta räntorna, som styr Euribor-indexet, mycket låga till följd av Europeiska centralbankens sjunkande refinansieringssats. Den viktigaste 8 Alla uppgifter är hämtade från företagets webbplats ((www.handelsbanken.se). De finns medtagna EREF:s klagomål. 7

refinansieringssatsen befann sig då på den historiskt låga nivån 2 %. Följaktligen var de korta räntorna klart lägre än de medellånga och långa räntorna varför de jämförelsepunkter som lagts fram av den klagande inte kan godtas. 59. Kommissionen har för övrigt analyserat marginalen ( spread ) över Euribor-räntan som betalats av TVO. Kommissionen noterar att låntagare med en riskprofil liknande TVO:s 9, bl.a. TVO:s tre aktieägare, 2003 och 2004 10 lånade belopp av liknande storlek med en jämförbar spread. För övrigt är den spread som TVO använde för sin refinansiering år 2005 mycket lägre än facilitetens spread från december 2003. Denna minskning av spreaden är minst lika stor som den som generellt noterades på lånemarknaden. En sådan minskning skulle inte ha konstaterats om spreaden i december 2003 hade varit lägre än marknadsräntan. 60. Det fjärde och sista referensvärdet som tas upp av EREF är den räntesats som användes av kommissionen i dess beslut om statliga överföringar av tillgångar till offentliga tyska banker i början av 1990-talet. Enligt EREF låg den satsen på mellan 6 och 7 %. 61. Kommissionen anser att denna referenssats är en helt olämplig grund för jämförelser. Det kommissionsbeslut som EREF åberopar gäller i själva verket kapitaltillskott eller överföringar av tillgångar, dvs. ekonomiska transaktioner som skiljer sig mycket från lån. Man kan inte jämföra den avkastning som en aktieägare hoppas på för sitt kapital med den som begärs av en bank för ett lån. Den risk som är förenad med den första transaktionen är i realiteten mycket högre och motiverar en mycket större avkastning. Dessutom gäller det ärende, som EREF valt att åberopa, transaktioner som gjordes i början av 1990-talet, dvs. omkring 10 år före kreditfaciliteten, och i en annan medlemsstat, under en tidsperiod då euron inte fanns (och då Finland inte ens var medlem i Europeiska unionen). 62. Med tanke på det ovan anförda drar kommissionen dels slutsatsen att det referensmaterial som den klagande ställt till förfogande saknar giltighet, och dels att en jämförelse med marknadens komparabla räntesatser inte tyder på förefintligheten av några fördelar. 4.2. Lånet från SEK 63. EREF nämner i sitt klagomål att SEK för ett lån till projektet Olkiluoto 3 eventuellt har beviljat en garanti inom ramen för sin försäkringsverksamhet för exportkrediter för den svenska statens räkning. 64. De svenska myndigheterna har påpekat för kommissionen att SEK inte har beviljat någon sådan garanti. 65. I realiteten tar sig SEK:s medverkan i projektet formen av ett bilateralt lån till TVO från företagets bankgren. Detta lån på [...] miljoner euro innefattar två trancher, den första med en löptid på 5 år och den andra med en löptid på 7 år. 9 Under den aktuella perioden låg Fortums, Stora Ensos och UPM-Kymmenes kreditvärdighet långt ifrån, som mest ett steg ( notch ), från TVO:s kreditvärdighet. Dessa företag har alltså använts som jämförelsematerial, samtidigt som man beaktat skillnaden på ett steg. M-Real är också aktieägare i TVO men, när detta företag fick finansiering i december 2004 låg dess kreditvärdighet långt ifrån TVO:s. 10 Spreaden på lånemarknaderna (banklån och obligationer) minskade kraftigt under 2003, och i mindre omfattning under år 2004. Denna utveckling måste alltså beaktas vid en jämförelse av spreaden för lån som beviljats vid två olika tidpunkter. 8

66. Villkoren för lånet är desamma som villkoren för den kreditfacilitet som analyseras i avsnitt 4.1. Lånet från SEK liksom kreditfaciliteten omfattas inte av någon garanti, och det omfattas i all synnerhet inte av någon statlig garanti. 67. SEK är ett företag som till 100 % ägs av staten 11. Dess tillgångar är statliga medel. Den tankegång som tillämpas i avsnitt 4.1 om BLB:s tillgångar är på samma sätt tillämplig på SEK:s medel för detta lån som är mycket mindre än kreditfaciliteten. Eftersom ju SEK använder sina resurser på samma sätt som privata företag, stämmer SEK:s medverkan överens med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi. 68. Lånet från SEK har alltså inte några inslag av statligt stöd i den mening som aves i artikel 87.1 i EG-fördraget. 5. SLUTSATS Mot bakgrund av det ovan anförda anser kommissionen att vare sig kreditfaciliteten eller lånet från SEK innehåller några inslag av statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, kommer den att anse att Ni lämnat Ert samtycke till att denna skrivelse kommuniceras i sin helhet till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/index.htm. Er begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för statligt stöd B-1049 BRYSSEL Högaktningsfullt Fax (32-2) 296 1242 På kommissionens vägnar Neelie Kroes Ledamot av kommissionen 11 http://www.sek.se/templates/sek_normal.asp?id=2268. 9