Inledning Saltisbarnens Montessoriförskola har 22 barn i åldrarna 1-6 år Förskolan drivs som ett Föräldrakooperativ. Styrelsen är huvudmannen.



Relevanta dokument
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Handlingsplan GEM förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

för Havgårdens förskola

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Arbetsplan läsåret

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Verksamhetsplan

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan för Ängen,

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Västra Vrams strategi för

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lärande & utveckling.

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan. Killingens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Profil. Naturvetenskap och teknik

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Tyck till om förskolans kvalitet!

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Lärande & utveckling.

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Opalens måldokument 2010/2011

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN. Målformulering

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN. Målformulering Rev

Lokal arbetsplan för

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Lärande & utveckling.

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Systematiska kvalitetsarbetet

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Transkript:

Kvalitetsanalys 2015 Inledning Saltisbarnens Montessoriförskola har 22 barn i åldrarna 1-6 år Förskolan drivs som ett Föräldrakooperativ. Styrelsen är huvudmannen. Saltisbarnens Montessoriförskola är en förskola där verksamheten bedrivs i enlighet med Maria Montessoris syn på barn och deras utveckling. Barnet skall alltid respekteras och så även deras arbete. Barnet står alltid i fokus. Målsättningen är att eftersträva ett sammanhängande montessoripass på förmiddagen för att barnet inte ska avbytas i sin koncentration. Barn utforskar sin omvärld genom att vara aktiva och undersöka den. Genom rörelser i miljön utvecklar barnet sin kropps och rumsuppfattning. Att bli säker i sina rörelser ger barnet självförtroende och tillit till sin egen förmåga. Saltisbarnens Montessoriförskola har som målsättning att förena både tankeliv och rörelseliv. Det här är viktigt för barnets hälsa och utveckling. På vår underbara gård får barnet röra sig på en stor yta, klättra i träd och gunga. Lekmiljön är kuperad och bevuxen. Det främjar fysisk aktivitet. Naturmarkens pinnar och stenar stimulerar uppfinningsrikedomen och kreativiteten. Rutiner och system i kvalitetsarbetet För att arbetsplanen ska vara ett levande dokument utvärderar vi kontinuerligt vårt arbete. På våra personalmöten, planeringsdagar och kompetensutvecklingsdagar. Våra planeringsdagar är starten för arbetet som ska pågå under terminen. Terminen utvärderas på planeringsmötet i slutet av varje termin. Målområde språkutveckling Resultat: Barnen för en livlig dialog i rollek och använder en livlig fantasi för att föra leken vidare. Vi upplever att barnen har fått ett mer nyanserat språk. Vi har sett att barnen har utvecklats i sin förmåga att leka med ord och att de fått ett ökat intresse för skriftspråket. Vi ser att barnen kopplar ord till bilder och "läser". Att vi synliggör bokstäver. Läser böcker i små grupper och i samlingen. Vi går till biblioteket där barnen väljer böcker. Sagostunderna med en mindre grupp barn där man visar bilder och reflekterar kring sagan är mycket meningsfullt. Det utvecklar språkförståelsen, meningsbyggnad, ordförståelse och intresset för skriftspråket ökar. Vi byter ut material för att utmana barnen i deras språkutveckling.

Analys av resultatet: Deras självkänsla stärks. Fler barn räcker upp handen i samlingen och uttrycker sina åsikter. Åtgärder för utveckling: Vi blir alla mer medvetna om vårt språkbruk. Pedagogerna lägger stor vikt vid att vara närvarande och lyhörda. De lyssnar på varje barns åsikter och frågor. Vi ser ett samband mellan att språket stärks och att barnens samspel ökar. Fortsätta att tala och lyssna till barnen. Ofta läsa sagor i mindre grupper. Pedagogerna bör fortsätta att vara medveten om att språk och identitetsutveckling hänger ihop. Vara medvetna om att allt arbete i förskolan ska vara språkutvecklande: Språket har en stor betydelse för barns välbefinnande, kreativitet, lek, socialt samspel och lärande. Det här kommer vi att arbetar mer för att lyfta fram. Målområde naturvetenskap Naturvetenskap handlar om frågor som rör människor, djur, växter, klimat och miljö. Här är det människans nyfikenhet och behov att veta sambandet mellan sig själv och sin omvärld. Utveckla förståelsen för naturvetenskap och sambandet i naturen. Öka sitt kunnande om växter och djur. Resultat: Intresset för naturvetenskapliga experiment har ökat. Alla barn har utökat sitt intresse för naturen. De har utökat sina kunskaper om växter och djur. Barnen vill veta mer och söker ny kunskap i böcker och genom att själva utforska med kikare och förstoringsglas. I våra naturböcker hittar de intressanta fakta om insekter, träd och blommor. Intressanta upptäckter i naturen. Lövens prasslande, salta havsstänk från havet och naturens växlingar. Ligga på rygg och berätta om molnens olika formationer. Se att vinden tar tag i vindsnurran som då får den att snurra. Analys av resultatet: Stimulans i skogen på vår ö och vår härliga gård ger otroliga förutsättningar för lärande och reflektion. Att vara i skogen på vår ö och vår gård är hälsofrämjande. Det stimulerar motoriken och sinnligheten. Vi ser att barnen har en fördjupad kunskap kring djur och natur och att de delger varandra sina kunskaper. Åtgärder för utveckling: Vi fortsätter att följa årstidernas gång på vår går och i skogen. Prata om blommor och djur. Sätta upp fågelholkar och följa fåglarnas inflyttning.

Målområde teknik: Utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen. Utforska hur enkel teknik fungerar. Utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Resultat: Ett sätt att ta sig an världen och utveckla ett tekniskt kunnande är att få göra, där hela kroppen och alla sinnen finns med i utforskandet. Nyfikenheten kring experiment är stor. Hälla och ösa, frysa vatten, blåsa bubblor, sjunker och flyter. Konstruktionslekar och hållfasthet. I form av romerska bågen, kapplastavar, bruna trappan, rosa tornet och cylinderblocken. Barnen har praktiskt fått pröva misslyckats och prövat igen. Det här har utvecklat deras tekniska kunskap. Det kan vara tejpens förmåga att fästa på olika material, att testa klosstornets stabilitet eller att öva på att hålla en sax. Vi har ett stort utbud av material där barnen kan experimentera. Vi har också skapande som målning, lera, klistra, trä pärlor, klippa, lägga pussel och spela spel. Analys av resultatet: Här betyder pedagogernas kompetens mycket. Här måste de kunna vara lyhörda och observera, dokumentera. För att se varje barn och väcka deras nyfikenhet och intresse. Vi märker att barnen vågar mer de har blivit mer kreativa, upptäcker mer och tar sig tid till att reflektera. Åtgärder för utveckling: Pedagogerna ska fortsätta i sitt arbete att inspirera barnen. Låta dem prova och prova igen. Det finns kanske flera sätt att lösa en uppgift på. Pedagogerna hittar nya intressanta områden och inspirerar varandra. Att ta tillvara de små barnens teknikintresse och teknik kunnande och se till att de får nya erfarenheter som erbjuder möjligheter till lärande i och om teknik handlar om att barn får tillgång till och kan känna sig delaktiga i den tekniska världen. Målområde demokrati och inflytande: Barn har rätt till sin utveckling. Barns vilja att utföra riktiga sysslor är viktigt då det skapar förutsättningar för ansvarstagande och varsamhet om material och varandra. Barnen hjälper till att hålla en trivsam miljö. Barnen tar ansvar för sitt handlande genom att de har frihet att fritt välja vad de vill göra. Resultat: Barnen upplever att de har möjlighet att påverka aktiviteterna på förskolan. Barnen har blivit bättre på turtagande och att lyssna på varandra och att förstå att olika människor har olika behov och tänker/tycker olika. De vågar uttrycka sig inför varandra och försöker lösa konflikter själva. Hämtar hjälp när det inte går och kan be varandra om förlåtelse. Barn och pedagoger lyssnar på varandra och har tillit. Barnens empatiska förmåga har ökat.

Kommentarer: Pedagogiska aktiviteter tränar barnens demokratiska förmåga. Lyssna på kamrater, pedagoger. Turtagande i samlingen, vid olika spel och likar. Barnen har möjlighet att välja aktivitet under dagen. Sedan kan de välja om de vill vila och vad de vill äta. Pedagogerna har blivit mer medvetna om hur viktigt krumelurer, klotter och symboler är för barnets utveckling. Det betyder alltid något för barnet själv och bör respekteras. Vi erbjuder föräldrarna att vara med under en dag för att kunna följa barnens arbete. Se pedagogernas samspel och hur arbetsdagen är uppbyggd. Analys av resultatet: Att pedagogernas förhållningssätt i grunden är inkluderande utgör förutsättningen för att barnen kan ha inflytande över sitt lärande i vilja ingå i demokratin. Lyhörda och flexibla pedagoger som stimulerar barnen till medbestämmande, och samtidigt säkrar ett kommunicerande klimat i barngruppen är grunden. Det kompetenta och kreativa barnet som får och tar ansvar växer än mer. Åtgärder för utveckling Arbeta i små grupper så att alla kommer till tals. Utveckla lekar på gården. Ta tillvara barnens intressen. Lyssna på barnen. Ge tid till att lösa problem. Arbetet med likabehandlingsplanen sätter fokus på barnens rättigheter vilket kan stärka demokratin för barn och föräldrar och därmed stärka värdegrundsarbetet hos personalen. Målområde lek och samspel Leken är viktig i förskolan. Barn behöver och måste få leka. Utmärkande för leken är att den bör vara spontan, lustfylld och frivillig. Den sker på barnets villkor utan yttre krav på prestation och har ett eget värde för barnet oavsett vad det leder till. Barnen har utvecklat sin lek och samspel med andra barn och med pedagogerna. Barnen leker gärna rollekar. De vågar utforska och använder sin kreativitet. Det lustfulla lärandet har utvecklat deras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga att samarbeta och lösa problem. Pedagogerna finns nära barnen i deras lek. De skapar lekro och uppmuntrar till samspel. Ser till att inga barn mobbas verbalt. Pedagogerna finns tillhands vid konfliktsituationer för att stödja kommunikationen i konflikten. Är pedagogen medlekande blir pedagogen en viktig drivkraft i lärmiljön.

Åtgärder för utveckling: Barnen leker mycket rollekar där behöver pedagogerna reflektera över hur de kan stimulera med sin aktivitet och materialtillgång. Att pedagogerna fortsätter främja barns lek och skapande och ser det som ett viktigt sätt för barnet att utvecklas, samspela med andra och som en del av lärandet liksom ett sätt att bearbeta intryck och hitta egna uttryck för sina upplevelser. Barns lek och skapande kan inte särskiljas från deras lärande, då det är samma tankeprocess som aktiveras när barn utrycker sig i dramalek eller bildskapande som när barn försöker lösa ett matematiskt problem eller omvänt använder matematik och teknik för att göra en hållbar konstruktion i skapande och bygglag. På så sätt blir matematik både mål och medel. Målområde trygghet ordning och arbetsro Vi använder oss av husmodellen där vi kan lokalisera om barnen känner sig otrygga i någon del av förskolan. Vi har bra rutiner som skapar en stressfri miljö för pedagoger, barn och föräldrar. Varje dag ser likadan ut. Allt material står på samma plats varje dag. Vi har samma personal varje dag. Pedagogerna arbetar globalt och mångkulturellt. På vår förskola träffas barn från olika kulturer och lär av varandra. Kommentarer till resultatet Rasism skapas ofta av okunskap och rädsla det vill vi förebygga. Därför lär vi barnen om olika kulturer. Vi sjunger födelsedagssånger på olika språk. Lånar tvillingböcker på biblioteket, sagor och musik. Att varje dag ser likadan ut skapar trygghet för barn pedagoger och föräldrar. Pedagogerna visar respekt för varandra och för föräldrarna. Alla känner att deras tankar och idéer är värdefulla och uppskattas. På det sättet utvecklas förskolan. Kundundersökningen visar att föräldrarna känner sig trygga när de lämnar sitt barn på förskolan. Barnet får välja aktiviteter efter sitt intresse och sin nyfikenhet. När vi har haft föräldrar på besök upplever de att är arbetsro. Åtgärder för utveckling Vi kommer att ha ett större samarbete med föräldrar när det gäller främmande kulturer. Föräldrarna lär oss mer om sin kultur. Pedagogerna tittar på miljön. Hur den kan utvecklas och vad barngruppen är intresserad av i nuläget. Se över vilket material som finns, hur det kan användas för att stödja barnets i deras lärande och utveckling. Årets fokusområde Barns matematiska utveckling Vårt mål: utveckla förståelsen för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Allt vi gör som pedagoger ska i slutändan gynna barnen och därför är det viktigt att ha en samsyn kring vart vi är just nu och vart vi är på väg