Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen för Pedagogik, Kommunikation och Lärande torgeir.alvestad@ped.gu.se
Små barn som kompetenta förhandlare Studiens tema är de yngsta förskolebarnens förhandlingar i lek. Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad de yngste förskolebarnen förhandlar om i sin lek, hur de förhandlar, och vilka strategier de använder i sina förhandlingar. Med begreppet förhandling menas ett sätt att gestalta överensskommelse. Det är ett försök att komma över skillnaden mellan individuella erfarenheter, uttrycksformer och förväntan. I förhandlingarna ingår det att aktörerna försöker att förhålla sig till andres förståelse, och att parterna kan göra varandra delaktiga i en gemensam upplevelse. Genom barnens framgångsrika förhandlingar ges de möilighet att få insikt i och erfarenhet av vad en sådan överenskommelse och enighet skulle ha för innebörd.
FNs konvention för barns rättigheter I konventionens artikel 29 står det att utbildning bland annat skall syfta till: Förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämställdhet mellan könen och vänskap mellan alla folkslag, etniska, nationalla och religösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar. En sådan förberedelse av barnet innebär att de redan i förskolan får göra erfarenheter av att komma överens med sina lekkompisar. I et större perspektiv kan deras förhandlingar också ha betydelse för lärandet av samhörighet och demokrati. Kunskap om och skicklighet i förhandling är en grundläggande förutsättning för samvaro mellan människor och demokratisk praktik.
Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Grundläggande värden: Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamhet. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och interesse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i samhällslivet. Förskolans uppdrag: Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfulla lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. (a. a. s. 4 6)
Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Normer och värden: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Förskollärare ska ansvara för att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och att det utvecklas normer för arbete och samvaron i den egna barngruppen. Arbetslaget ska stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. (a. a. s. 8 9)
Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Barns inflytande: I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Arbetslaget ska förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. (a. a. s. 12)
Förhandling som figur i studier av barns lek I denna studie är barns förhandlingar gjord till figur, eller det forskningsobjekt som fokuseras. Genom att fokusera studiens figur, barns förhandlingar, kommer det de förhandlar om, hur de förhandlar och de strategier de använder, kunna komme fram tydligare, och därav utgöra ett underlag för ny kunskap om små barns förhandlingsstrategier. Också studiens bakgrund, såsom lekens relationer, strukturer, och innehåll, kommer att kunna få nya dimensioner av kunskap, när de sätts i perspektiv av barns förhandlingar.
Studiens forskningsfrågor Vad förhandlar de yngsta barnen om i sin lek? Hur förhandlar de yngsta barnen i sin lek? Vilka strategier tycks barnen använda i sina förhandlingar?
Studiens teoretiska perspektiv De yngsta föskolebarnens förhandlingar måste förstås innanför diskursen av det kompetenta barn. De yngste föskolebarnens förhandlingar är viktiga i deras sociala och kulturella gemenskap. De yngsta föskolebarnens förhandlingar handlar om att begripa sociala sammanhang, den kulturella kontexten, och att handla i överensstämmelse med dessa. I de yngsta föskolebarnens förhandlingar är det av betydelse att barnen kan få erfarenheter av och insikt om att dela en gemensam uppmärksamhet, gemensamma intentioner och emotionella förhållande. I de yngste förskolebarnens förhandlingar ingår det att barnen försöker att förhålla sig till sin egen och andras förståelse.
Forskningsfältet Forskningsfältet, knyter an till hur möten mellan de yngsta förskolebarnen kan leda till utveckling av kulturell, social och personlig kompetens. Forskningsfältet har ett perspektiv på barn som aktiva individer. I motsats till den passiva novisen, ges barn mer ett aktörperspektiv, som söker information och aktivt lärande i mötet med varandra. Forskningsfältet har fokus på den kultur, som barnen skapar genom sina vardagliga rutinmässiga handlingar i sin sociala gemenskap.
Sammanfattning av tema om relationer Vad barnen förhandlar om, hur de förhandlar, och vilka strategier de väljer, är beroende av hur mycke de tidigare har lekt tillsammans, och vilka lekerfarenheter det har gett dem. Viktig motivation i barns förhandlingar tycks vara önskan om att leka tillsammans. Tre olika mönster framträder för hur barn förhandlar om relationer mellan dem: att positionera sig i förhållande till varandra att visa sina intentioner upprätthålla och stärka sina relationer. Barn använder olika strategier för att försöka komma fram till enighet. De byter strategi allt efter vad som skulle vara mest lämpligt i den aktuella leksituationen.
Övergripande perspektiv i förhållande till barns förhandlingar om leksaker Olika mönster framträder i barns förhandlingar om leksaker: Ett gemensamt uppmärksamhetsfokus i förhandlingen om leksaken. Att kunna medtänka/närma sig den andres perspektiv. Förhållandet mellan lekens ting och lekens historia. Ju mer sammanhang det är mellan leksak och lekhistoria, ju enklare är det för barn att förhandla om leksakerna. Barn använder olika strategier när de förhandlar om leksaker. Barns förhandlingar tar sig olika uttryck beroende på om de förhandlar om stora eller små leksaker.
Övergripande perspektiv i förhållande till barns förhandlingar om leksaker I förhandlingar om leksaker använder barn en pragmatisk och problemlösningsorienterad strategi. En pragmatisk strategi är barns bruk av humor. Deras bruk av humor kan också förstås som sympati och förståelse av det som är svårt i deras förhandlingar.
Övergripande perspektiv i förhållande till barns förhandlingar om lekens innehåll Olika mönster framträder i barns förhandlingar i förhållande till lekens innehåll: Att kunna skifta mening/innebörd om lekens innehåll. De rutiner som barnen tycks etablera i sin lek. Den humor barnen använder i sina förhandlingar. Annan forskning styrker sammanhenget mellan humor, lek och kreativitet.
Förhandling och strategi De strategier barn använder i sina förhandlingar är beroende av vad de förhandlar om och hur de förhandlar. Barn använder verbala strategier i sina förhandlingar. Barn använder också icke verbala strategier såsom gester och mimik när de förhandlar. En strategi är att kombinera olika strategier. Detta kan också förstås som barns pragmatiska förhandlingar, där syftet är att relationen och leken kan fortsätta.
Studiens huvudresultat - små barns förhandlingar i lek Genom lek vinner små barn insikt i vilka förhandlingsstrategier som är lämpliga, och vilka som inte är det. Genom pragmatiska val av förhandlingsstrategier, erövrar de insikt i hur de genom förhandlingar kan ändra överenskommelser för lek. Barns förhandlingar ingår som del av deras lek, och förhandlingarna har till syfte att nå enighet i relationer och lekens innehåll.
Studiens huvudresultat - små barns förhandlingar i lek Barn som oftast når enighet i sina förhandlingar, är barn som i högre grad delar ett gemensamt uppmärksamhetsfokus i sina relationer och lek. Barn använder olika pragmatiska strategier för att komma till enighet i sin lek. I sina förhandlingar visar barn uppfinningsförmåga, kreativitet, entusiasm, involvering, och aktivt engagemang.
Studiens huvudresultat - små barns förhandlingar i lek Val av pragmatiska strategier bidrar ofta till att barn kan vända oenighet till enighet genom val av lämpliga strategier. Små barns förhandlingar i lek kan framstå som olika beroende på om de har sin utgångspunkt i enighet eller i oenighet: I förhandlingar, som har sin utgångspunkt i enighet, präglas leken av barns försök att förstå kamratens perspektiv och av lekfull fantasiutveckling. I förhandlingar som har sitt ursprung i oenighet, präglas barns lek mer av makt, dominans och manipulering.