Fredrik Spak, lektor, docent SPIRA Sekundärprevention i Primärvården Implementering av metoder för minskat riskbruk av alkohol Fredrik Spak, lektor, docent, överläkare FoUU, PV Hanna Reinholtz, Läkarexamen, börjar forskar-at SU i höst Frida Silfversparre, Socialmedicin, Folkhälsovetare
Tidigare forskning Tidigare forskning visar att BI reducerar alkoholkonsumtion (upp till två år) (Socialstyrelsen 2011) Inofficiell svensk definition of riskkonsumtion: Genomsnittlig veckokonsumtion Män >14 standardglas/vecka Kvinnor > 9 standardglas/vecka ELLER Intensivkonsumtion (Binge): Män Minst 5 glas per tillfälle Kvinnor Minst 4 glas per tillfälle Ett standardglas = 12 gram etanol
SPIRA In 2009 SPIRA startades med syftet att studera metoder som kan öka fokus på och stimulera aktiviteten med att uppmärksamma riskfylld alkoholkonsumtion i primärvård i Sverige. SPIRA - Secondary prevention in Primary health Care Implementation of methods to reduce risky drinking of alcohol. Omfattar kvantitativa studier av personalaktivitet och patienteffekt samt kvantitativa och kvalitativa studier av personalens arbete.
Syfte Undersöka om 1. BI leder till sänkt alkoholkonsumtion 2. BI leder till förbättrad hälsorelaterad livskvalitet 3. Gäller personer 18-75 år som söker vård på PV i Sverige.
Metod 16 VC i Västra Götaland, Östergötland and Norrbotten. Kluster- randomisering till fyra interventionsgrupper. För de två studier jag nu redovisar gjordes indelning bara efter en princip: sättet på vilket riskdrickare identifierades: A. med systematisk screening utdelad av kassan med AUDIT- C B. med icke-systematisk konsultationsbaserad EI VC fick två olika undervisningsprogram i hur man uppmärksammar personer med riskbruk. Övrig undervisning lika.
Method Data collection, Follow-up data
Antal/andel av patienter som tillfrågats Antal som tillfrågats Andel av patienterna som tillfrågats % missing value S M1 67 17,3 32 (7,6) E M1 42 16,8 35 (12,3) S P1 544 65,2 93 (10) E P1 221 27,9 71 (8,2) 70 Andel av patienterna som tillfrågats % 60 50 40 30 Andel av patienterna som tillfrågats % 20 10 0 S M1 E M1 S P1 E P1
Andel av riskbrukare som tillfrågats K/M Antal riskbrukande kvinnor som tillfrågas Andel av riskbrukande kvinnor som tillfrågats % Missing value S P1 kvinnor 141 61,3 31 (8,8) E P1 kvinnor 51 21,5 26 (6,3) Antal riskbrukande män som tillfrågas Andel av riskbrukande män som tillfrågats % Missing value S P1 män 77 72,6 31 (8,8) E P1 män 54 36,7 26 (6,3) Andel av riskbrukande kvinnor som tillfrågats % Andel av riskbrukande män som tillfrågats % 70 60 50 40 30 20 10 Andel av riskbrukande kvinnor som tillfrågats % 80 70 60 50 40 30 20 10 Andel av riskbrukande män som tillfrågats % 0 S P1 kvinnor E P1 kvinnor 0 S P1 män E P1 män
AUDIT-C poäng hos alla, tillfrågade och missade riskbrukare Medelvärde AUDIT-C Riskbrukare S 4,31 Tillfrågade S 4,24 Missade S 4,31 5 Riskburkare E 4,63 Tillfrågade E 4,9 Missade E 4,49 Medelvärde AUDIT-C 4,8 4,6 4,4 4,2 4 3,8 Riskbrukare S Tillfrågade S Missade S Riskburkare E Tillfrågade E Missade E
Telefonuppföljning 2011 Randomiserat sample of 849 individer Svarfrekvens 76 % (n=643) AUDIT-C och EQ-5D Allmänt: högre andel av gruppen 56-76 hade fått BI
Results Table 5. Total score of EQ-5D and AUDIT-C of female and male risk drinkers Mean N Std. Deviation t df Sig. (2-tailed) Female risk drinkers, receiving BI Total score EQ-5D 6.27* 6.11** 44 1.318*1.125**.730 43.469 Total score AUDIT-C 4.89* 4.6** 44 1.262* 1.766** 2.309 43.026 Female risk drinkers, not receiving BI Total score EQ-5D 6.51* 6.17** 140 1.311* 1.314** 3.304 230.001 Total score AUDIT-C 4.93* 4.29** 150 1.216* 1.476** 6.594 149.000 Male risk drinkers, receiving BI Total score EQ-5D 6.30* 5.83** 30 1.442*1.234** 2.191 29.037 Total score AUDIT-C 6.23* 5.52** 31 1.309* 1.964** 2.041 30.050 Male risk drinkers, not receiving BI Total score EQ-5D 6.12* 5.87** 85 1.169* 1.298** 1.974 84.052 Total score AUDIT-C 5.87* 5.12** 86 0.882* 1.850** 3.835 85.000 (*First questionnaire, ** Second questionnaire)
Andel riskdrickare som fick BI N= 154 män och 268 kvinnor Ålder ja nej % (n) % (n) Män 18-35 14,8 (9) 85,2 (52) 36-55 20,8 (10) 79,2 (38) 56-76 42,2 (19) 57,8 (26) Kvinnor 18-35 19 (23) 81 (98) 36-55 23 (20) 77 (67) 56-76 26,7 (16) 73,3 (44)
Slutsatser Med systematisk screening upptäcks många fler riskbrukare Något högre AUDIT-C värden hos de som identifierats vid konsultationsbaserad icke-systematisk screening Läkare/sköterskor ger råd även till personer som inte har riskbruk/missbruk Kraftig minskning av riskbruk vid ett-årsuppföljning MEN även i kontrollgruppen (jmf två nya studier, Holland och England) Bifynd: det är mycket lättare att jobba med dessa frågor nu än för några år sedan (ODHIN). Alltfler läkare är med på tåget.