STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2009 OCH EKONOMIPLAN 2010-2011

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2009 OCH EKONOMIPLAN 2010-2011 Godkänd av stadsfullmäktige 15.12.2008

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 12 RESULTATRÄKNING 13 FINANSIERINGSKALKYL 15 BALANSRÄKNING 17 DRIFTSEKONOMI 24 STADSSTYRELSEN 24 CENTRALVALNÄMNDEN 44 REVISIONSNÄMNDEN 46 HÄLSO- OCH SPECIALSJUKVÅRD 48 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK 52 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 55 SOCIALNÄMNDEN 60 DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 83 KULTURNÄMNDEN 107 IDROTTSNÄMNDEN 118 TEKNISKA NÄMNDEN 123 AFFÄRSVERKEN 134 STYRELSEN FÖR JAKOBSTADS VATTEN 135 HAMNSTYRELSEN 147 STYRELSEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK 158 INVESTERINGAR 166

INLEDNING Stadsfullmäktige godkänner före utgången av året en budget för staden Jakobstad för följande kalenderår. Enligt kommunallagens 65 godkänns ekonomiplanen i samband med budgeten. Ekonomiplanen omfattar tre eller flere år (planperiod). Budgetåret är planperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen fastställer stadsfullmäktige målen för staden Jakobstads verksamhet och ekonomi. Enligt den ändring av kommunallagens 65 mom. 2, som trädde i kraft den 1.1.2001, skall beslut fattas - i budgeten och ekonomiplan eller vid godkännandet av dem om åtgärder genom vilka underskott i föregående års balansräkning (över/underskott från tidigare år) och underskott som beräknas uppkomma det år budgeten görs upp kan täckas under planperioden. (skyldighet att täcka underskott). Fullmäktiges roll - som folkvald församling och högsta beslutande organ - vid uppställandet av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för uppnåendet av målen för hela planperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara. EKONOMISK BAKGRUND Den allmänna ekonomiska utvecklingen Den ekonomiska tillväxten var snabb ännu i fjol, då den enligt preliminära uppgifter var 4,5 procent. Högkonjunkturen har nu vänt och den ekonomiska tillväxten håller snabbt på att avta. I augusti-september uppskattade prognosinstituten att produktionstillväxten för i år blir 2 3 procent. För år 2009 förutspås allmänt en produktionstillväxt på mindre än två procent. Problemen inom den internationella ekonomin kan leda till att exporten blir långsammare och att störningar på finansmarknaden medför en ännu svagare tillväxt för vår samhällsekonomi än vad som förutspåtts. År 2008 beräknas konsumentpriserna stiga med mer än fyra procent. Särskilt mat och bränslepriserna har stigit snabbt. Också det inhemska kostnadstrycket har realiserats, delvis till följd av att löneförhöjningarna varit större än tidigare år. Nästa år uppskattas inflationen bli långsammare, bland annat på grund av avtagande stegring i importpriserna och lägre moms på livsmedel. De avtalsenliga löneförhöjningarna är nästa år mer måttliga än i år och också löneglidningarna väntas bli mindre till följd av konjunkturläget. 1

Sysselsättningen har utvecklats gynnsamt. I år beräknas den sysselsatta befolkningen öka med omkring 40 000 personer jämfört med genomsnittsnivån i fjol. Sysselsättningsgraden är i år 70,5 procent. År 2009 väntas ökningen i efterfrågan på arbetskraft avstanna och sysselsättningsgraden kvarstå på innevarande års nivå. Arbetslöshetsgraden sjunker i år jämfört med fjolårets genomsnittliga nivå och blir 6,2 procent. Finansministeriet har uppskattat att den genomsnittliga arbetslöshetsgraden nästa år minskar en aning jämfört med i år. Kommunernas ekonomiska läge Enligt kvartalsstatistiken över kommunernas ekonomi ökade kommunernas verksamhetsutgifter under årets första hälft med omkring åtta procent jämfört med motsvarande tidsperiod i fjol. Resultaten av de kommunala kollektivavtalsförhandlingar som slutfördes i fjol har i hög grad försnabbat den kommunala lönesummans tillväxt från och med det sista kvartalet år 2007. År 2007 växte kommunernas och samkommunernas lönesumma enligt preliminära uppgifter med 4,2 procent. Nästa år växer lönesumman långsammare då de avtalsenliga höjningarna för nästa år är mindre. Förtjänstnivåindex stiger ändå med 3,7 procent nästa år. Lönesumman inom kommunsektorn väntas växa också på grund av personalökningar och strukturförändringar. Kommunsektorns kostnadsnivå stiger i år rätt snabbt jämfört med tidigare år. Till exempel mätt med prisindex för basservicen har den genomsnittliga årliga ökningen under 2003 2007 legat på drygt tre procent. I år uppskattas kostnadsnivån stiga med 4,7 procent. Nästa år beräknas prisindex för basservicen stiga med 3,2 procent. Under de senaste veckorna har den försämrade konjunkturen, och den finansiella krisen gjort att prognosen för den ekonomiska utvecklingen försämrats ytterligare. Det är ännu osäkert hur lång och hur djup konjunktursvängningen blir. Hur snabbt detta får genomslagskraft i den kommunala ekonomin är svårt i detta läge att förutse. Kommunförbundet förutspår ännu att kommunernas årsbidrag kommer att stiga under år 2009 varefter den kommunala ekonomin väntas försvagas. Det ekonomiska läget i Jakobstad Stadens ekonomi är i kraftig obalans. Verksamhetens intäkter tillsammans med skattefinansieringen täcker inte kostnaderna för den service som produceras. Den lågkonjunktur som vi nu går in i innebär troligen att vi blir tvungna att justera skatteprognoserna nedåt under planperioden. Under år 2009 och framåt bör stora ansträngningar göras för att skapa ett effektivt resursutnyttjande. De verksamheter man bör fästa speciell uppmärksamhet på är följande: 2

Vårdkedjorna inom social- och hälsovården Den satsning i den öppna vården som nu sker bör leda till minskade kostnaderna högre upp i vårdtrappan. Man bör inom socialväsendet ta i bruk alternativa sätt att producera och tillhandahåll tjänster. Ett sådant exempel är servicesedlar som skapar möjlighet för tjänsteproducerande småföretag att uppstå på den privata marknaden. Anskaffningar All anskaffning inom staden och dess affärsverk skall koordineras via utvecklingsavdelningen. Vid all anskaffning skall stadens anskaffningsdirektiv följas. Stödtjänster När det gäller stödtjänsterna till serviceproduktionen bör dessa granskas ur effektivitets och produktivitets synvinkel. Sådana stödtjänster är matservice, städservice, fastighetsskötsel, lagerhållning, depåverksamhet, administration o.s.v. Produktifiering och kostnadsberäkning Arbetet med produktifiering och kostnadsberäkning av de tjänster som staden producerar bör intensifieras för att klargöra de verkliga produktionskostnaderna. Detta är enda sättet få till stånd ett effektivt resursutnyttjande och även avgörande när man skall besluta om det är mera ändamålsenligt att producera tjänsten själv eller köpa den av privata serviceproducenter. Servicestrategi Staden bör uppgöra en servicestrategi där man tar ställning till vad staden producerar i egen regi eller i samverkan med andra kommuner eller genom att köpa tjänster av privata serviceproducenter. Staden bär dock fortfarande ansvaret för tillhandahållandet av servicen och kvaliteten på densamma. Sysselsättning Arbetslösheten i såväl Jakobstad som regionen har minskat jämfört med samma period år 2007. Arbetslösheten var i Jakobstad i september 2008 6,3 % när den vid motsvarande tidpunkt år 2007 låg på 7,2 % och i regionen 4,4 % när motsvarande siffra för ett år sedan låg på 4,9 %. Totala antalet arbetslösa i Jakobstad låg i september 2008 på 572 st. och av dem var 55 st.( sept. 2007 54) under 25 år och 156 st. (sept. 2007 206) långtidsarbetslösa. Staden ser allvarligt på den strukturella arbetslösheten och följer med förändringen i konjunkturbilden - och strävar för egen del att sysselsätta på ett sådant sätt att de långtidsarbetslösa behåller rätten till förtjänstbunden dagpenning. Som ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats 0,8 milj. euro brutto för sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att under år 2009 återkomma till anslagen ifall det visar sig finnas behov p.g.a. försämrat sysselsättningsläge. 3

20,0 Arbetslösa arbetssökande i Jakobstad i % Työttömiä työnhakijoita Pietarsaaressa, % 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 2008 1996 1997 1998 2003 1999 2000 2001 2002 2004 2005 2006 2007 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Befolkningsutveckling Efter en nedgång i befolkningsmängden under nästan 10 år ökade stadens befolkning år 2007 för fjärde året i rad. Jakobstads befolkning per den 31.12.2007 uppgår till 19.569 personer, en ökning med 4 personer. Födelseöverskottet låg på +68 personer (+44 år 2006). Det totala flyttningsnettot både den nationella och internationella flyttningen - var år 2007 minus 64 personer. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på en allt offensivare närings- och utbildningspolitik - såsom nu sker bl.a. via regioncenterprogrammet i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Fram till och med september 2008 visar befolkningsutvecklingen i Jakobstad en ökning med + 88 personer och i Jakobstadsregionen med +254 personer. Under tiden januari till september 2008 uppgick antalet födda i Jakobstad till +179 personer. 4

1000 800 600 400 200 0-200 -400 1985 1986 Befolkningsförändring i Jakobstad Väestönmuutos Pietarsaaressa 1985-2007 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 BUDGET- OCH EKONOMIPLAN 2009-2011 syntyneet födda kuolleet döda kuntien välinen tulomuutto inflyttning kuntien välinen lähtömuutto utflyttning kokonaismuutos totalförändring Skatteintäkter Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från samfundsskatten och fastighetsskatten. Regeringens budgetproposition för 2009 innehåller förslag till ändringar i inkomst-beskattningen. De föreslagna ändringarna i skattegrunderna innebär att kommunernas skatteinkomster minskar med totalt omkring 380 miljoner euro. Regeringen kommer att överlämna en särskild proposition om höjning av statsandelarna för social- och hälsovården som kompensation för kommunernas förlorade skatteinkomster. Den beskattningsbara inkomsten som utgör grunden för inkomstskatten har under de senaste åren ökat mindre i Jakobstad än i landet i genomsnitt. Från år 2006 till 2007 ökade den med 4,33 % i Jakobstad och 5,44 % i hela landet. Skatteintäkterna bygger på en oförändrad skattesats på 19,25 % under hela planeperioden. Inkomstskatten förväntas öka från år 2008 till år 2009 med 3,7 % och till år 2010 med 4 % och år 2011 med 4,9 %. Fastighetsskattesatserna har hållits oförändrad under planperioden. Samfundsskattens utveckling är svår att prognostisera på grund av det osäkra ekonomiska läget. År 2009 förväntas den ligga på samma nivå som den förväntade för i år (inte budgeten) alltså 5,8 milj. euro och under planeåren väntas en liten tillväxt. 5

Jakobstads sammanlagda skatteintäkter beräknas år 2009 uppgå till 66,8 milj. euro, varav kommunalskattens andel beräknas utgöra 86,5 % eller 57,8 milj. euro, samfundsskattens andel 8,6 % eller 5,8 milj. euro och fastighetsskattens andel 4,9 % eller 3,3 milj. euro. 1000 euro BS- 2004-TP BS- 2005-TP BS- 2006-TP BS- 2007-TP BU- 2008-TA EP- 2009-TS EP- 2010-TS EP- 2011-TS Kommunalskatt-Kunnallisvero 46 459 47 983 50 496 52 416 55 794 57 785 60 318 63 475 Samfundsskatt-Yhteisövero 6 492 5 398 4 805 5 210 5 000 5 778 5 925 6 176 Fastighetsskatt-Kiinteistövero 2 636 2 746 3 024 3 067 3 000 3 288 3 288 3 288 Totalt-Yhteensä 55 587 56 127 58 325 60 693 63 794 66 851 69 531 72 939 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 BS- 2001-TP BS- 2002-TP BS- 2003-TP BS- 2004-TP BS- 2005-TP BS- 2006-TP BS- 2007-TP BU- 2008-TA EP- 2009-TS EP- 2010-TS EP- 2011-TS Kommunalskatt-Kunnallisvero Samfundsskatt-Yhteisövero Fastighetsskatt-Kiinteistövero Statsandelar Statsandelarna har i allmänhet indexjusterats med 3,9 %. Statsandelsprocenten för social- hälsovården höjs från 32,74 % år 2008 till 34,64 % år 2009 p.g.a. kompensationen för den minskning av kommunernas skatteinkomster som ändringarna i skattegrunden innebar. 6

BS 2005 TP BS 2006 TP BS 2007 TP Progn. 2008 BU 2009 TA Social- o hälsovård-sos. ja terveydenhuolto netto 15 064 16 967 18 654 22 202 25 106 Bildningsväsendet och kulturverksamhet-opetus ja kulttuuritoimi netto 4 124 5 527 5 861 6 318 6 553 Allmän statsandel -Yleinen Valtionosuus netto 203 280 268 242 203 Totalt-Yhteensä 19 391 22 774 24 782 28 762 31 862 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 BS 2005 TP BS 2006 TP BS 2007 TP Progn. 2008 BU 2009 TA Allmän statsandel -Yleinen Valtionosuus netto Bildningsväsendet och kulturverksamhet-opetus ja kulttuuritoimi netto Social- o hälsovård-sos. Ja terveydenhuolto netto Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetsintäkterna (exklusiva affärsverken) ökar år 2009 med 2,6 % Verksamhetskostnaderna (exklusive affärsverken) ökar år 2009 med 6,4 %. Budget- och ekonomiplan 2009-2011 bygger på följande antaganden/ utgångspunkter: Allmänt o Löneökning +3,5 % 2009, + 3,5 % 2010 (avtalet löper ut 31.01.2010) och 3 % 2011 o Dessutom har semesterlöneperiodiseringen budgeterats som inte tidigare varit budgeterad totalt 0,286 milj. euro o Pensionsutgiftsbaserade och förtidsutgiftsbaserade pensionspremier har så långt som möjligt budgeterats under respektive nämnd. 7

Stadsstyrelsen o Sysselsättningsanslaget minskats bl.a. en följd av att 4 befattningar inrättas på Björkbacka istället för sysselsättningsanställda. o Under stadsstyrelsen har budgeterats 0,1 milj. netto för KSSR-styrgruppen o Pensionsutgiftsbaserade och förtidspensionsutgiftsbaserade pensionspremier som inte kunnat hänföras till någon specifik nämnd har budgeterats under stadsstyrelsen (0,17 milj. euro) o Kostnaderna för kollektivtrafiken stiger med 0,12 milj. euro o Under personalbyrån har anslag intagits (0,04) för en projektanställd till IT-avdelningen. Projektanställningen gäller åren 2009-2010. Hälso- och sjukvård Stadens betalningsandelar till MHSO uppgår till 26,1 milj. euro och till Vasa sjukvårdsdistrikt till 10,3 milj. euro. Dessutom betalas i pensionsutgiftsbaserade pensionspremier 0,5 milj. euro. I stadsstyrelsens förslag har anslaget till MHSO och Vasa sjukvårdsdistrikt minskats med 0,57 milj. euro i förhållande till deras budgetförslag. Socialnämnden o 6+4 närvårdare (6 nya +4 som är på sysselsättningsanslag som omvandlas till närvårdarbefattningar) totalt 0,287 milj. euro. o 1 demensrådgivare 0,032 milj. euro o Dessutom omvandlas en del hemhjälparbefattningar till närvårdarbefattningar o En socialarbetartjänst inom handikappvården omvandlas från 55 % till 100 % o Ökat anslag 0,1 milj. euro särskilda ersättningar/vikarier o Stadens andel av kostnader för vikariebank (0,02 milj. euro) o Ökning av anslaget för köptjänster 0,5 milj. euro för köp av 16 platser effektiverat serviceboende (fr.o.m. 01.04.2009) o Ökning av anslaget för material (livsmedel, mediciner mm) o Ökat anslag för understöd (närståendevård) 0,04 milj. euro och flitpeng (0,02milj.) o Anslaget för köptjänster inom handikappvården ökar med 0,38 milj. euro jämfört med budgeten för år 2008 och köptjänster inom barnskyddet med 0,185 milj. euro o Överföringen av underhållsbidrag till staten fr.o.m. 01.04.2009 innebär en minskning av nettokostnaderna med 0,255 milj. euro. o Omändring av Björkbacka till effektiverat serviceboende, omändring av systemet för beräkning av klientavgifter och övriga åtgärder innebär ökade inkomster med 0,35 milj. euro. o I ekonomiplanen för år 2010-2011 ingår 6 nya närvårdare per år. 8

Dagvårds- och utbildningsnämnden o Antalet elever inom förskolan minskar med 2, inom grundutbildningen med 42 och inom gymnasieutbildningen med 7. o Fem pilotskolor har fått en resurslärare var. o Projektet med att utveckla en flexibel grundläggande utbildning (Jopo/Fix) permanentas. o Åtminstone en klubb verkar inom varje grundskola, i bästa fall kan det finnas 6 klubbar i en skola. o Effektiveringen av matservicen pågår och kommer att fortgå fram till 2011 (inbesparing totalt på årsnivå 0,223 milj. euro år 2011). o Korrigering av löneanslag inom dagvården o Ny barngrupp fr.o.m. 01.01.2008 som inte fanns budgeterad 2008 o Ökning av anslaget för material (livsmedel) o Ökat anslag för understöd (hemvårdsstöd för barn + Jakobstadstillägg) o Ökat anslag för utveckling, projekt mm o Ökade inkomster (dagvårdsavgifter) Idrottsnämnden P.g.a. extern uthyrning av FantaSea faller den interna hyran för anläggningen bort 0,241 milj. euro. Dessutom minskas anslaget med driftskostnader för FantaSea samt avgiftsintäkterna netto 0,045 milj. euro. Tekniska nämnden o P.g.a. bolagiseringen av Karvikshallen bortfaller driftskostnader på 0,17 milj. euro och hyresinkomsterna på 0,4 milj. euro o P.g.a. extern uthyrning av Fantasea minskas de interna hyresinkomsterna med 0,241 milj. euro och kostnaderna med 0,06 milj. euro. o Tekniska verket förväntas åstadkomma en inbesparing på 0,2 milj. euro i förhållande till nämndens budget genom effektivering av verksamheten och höjning av produktiviteten. Följande befattningar/tjänster som man äskat om finns inte med i förslaget. Utvecklingsavdelningen: Två hjälpare till Vipparitrafiken. Kulturnämnden: Museivakt för övervakning i Tobaksmagasinets utställningshall. Idrottsnämnden: Idrottsinstruktör. Affärsverken Till kommunallagen har fogats ett nytt kapitel 10 a, som gäller kommunala affärsverk. Enligt ändringarna utgör affärsverkets budget och ekonomiplan en separat del av kommunens. Förslaget till budget och ekonomiplan bereds av direktionen. Beredningen utgår från de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige eller samkommunsstämman godkänt för affärsverket. Målen ska i regel finnas i den gällande ekonomiplanen. Fullmäktiges måluppställning kan gälla affärsverkets ställning, verksamhetens omfattning och verksamhetsförutsättningarna (bl.a. investeringarna) eller servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav på kapitalet. En ny instruktion för stadens affärsverk i linje med kapitel 10 a i kommunallagen kommer att behandlas under år 2008. 9

Att affärsverkets budget utgör en separat del innebär att det inte tas in anslag och beräknade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar i kommunens budget. Bindande poster för affärsverket i kommunens budget är de poster som definieras särskilt i lagen (87 e 3 mom.). Sådana poster är ersättning för kapital som kommunen placerat, kommunens understöd eller verksamhetsbidrag till det kommunala affärsverket, kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till kommunen. Utöver dessa poster kan fullmäktige eller också bestämma att andra poster är bindande. Rambeslutet som styr kommunstyrelsens budgetberedning kan bara gälla de ovan nämnda posterna. Avkastningskravet på Jakobstads Energiverk och Jakobstads Hamn har höjts till 12 % på grundkapitalet. För Jakobstads Vattens del är avkastningskravet oförändrat eller 5 % på grundkapitalet. Målsättningarna för affärsverken framgår av deras budgetförslag. Investeringar I nämndernas budgetförslag uppgick nettoinvesteringarna till 21,3 milj. euro. år 2009. I det nu gällande förslaget ligger nettoinvesteringarna på 12,4 milj. euro. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 5,7 milj. euro. Husavdelningens underhållande investeringar uppgår till 1,05 milj. euro. Förutom 1,5 milj. euro som finns reserverat för nybyggnad och sanering inom kommunalteknik finns som separata anslag för Västra Ringvägen 0,35 milj. euro, industritomter på Peders 0,29 milj. euro, Hällvägen 0,13 milj. euro Dessutom ingår en investering i en kajkonstruktioner för Baltic Yachts under åren 2008-2009. År 2009 är anslaget 1 milj. euro (byggandet har framskridit snabbare än budgeterat varför 3 milj. kommer att användas under 2008). I understöd från TE-centralen erhålles drygt 18 %. Affärsverkens investeringar uppgår till totalt 6,7 milj. år 2009. Under år 2010 uppgår de totala nettoinvesteringarna till 14,6 milj. euro och år 2011 till 16,2 milj. euro. Årsbidraget ligger år 2009 på 3,8 milj. euro år 2010 på 4,3 milj. euro och år 2011 på 5,9 milj. euro vilket med beaktande av de stora investeringarna leder till en skuldbörda år 2011 på 103,3 milj. euro eller 5.279 euro per invånare när affärsverkens investeringar är medräknade. Exklusive affärsverkens investeringar ligger skuldbördan år 2011 på 93,9 milj. euro eller 4.930 euro per invånare. Ett planeringsanslag på 0,07 milj. euro intas för att ha en beredskap att tidigarelägga investeringsprojekten p.g.a. det ekonomiska läget och läget inom byggbranschen. 1000 euro Bs-2004 Bs-2005 Bs-2006 Bs-2007 Bu-2008 Bu-2009 Ep-2010 Ep-2011 Årsbidrag 4 921 3 183 8 626 6 102 5 978 3 752 4 340 5 933 Avskrivningar 5 529 5 825 5 997 6 306 6 400 6 700 7 000 7 300 Nettoinvesteringar 10 820 10 216 12 961 14 520 14 716 12 483 14 540 16 189 Skuldbörda/inv 1 926 2 318 2 757 3 228 3 631 4 227 4 751 5 279 10

Den viktigaste målsättningen under de kommande åren bör, förutom att producera god service, vara att minska den höga skuldsättningen. Detta kan endast ske genom att man efter att servicen är finansierad, skapar ett tillräckligt stort ekonomiskt utrymme för att dels kunna finansiera investeringarna med egna medel men också klara av att finansiera en del av amorteringarna. Detta förutsätter att arbetet med att effektivera verksamheten fortgår och intensifieras under de kommande åren samt att alla investeringar granskas mycket noga. Kommun- och servicestrukturreformen Staden Jakobstad, Nykarleby stad, Pedersöre kommun och Larsmo kommun beslöt hösten 2007 bilda ett samarbetsområde, för att inom avtalskommunerna sköta vårdsektorn till vilken hör folkhälsoarbete, miljöhälsovård och socialvården (förutom barndagvården) samt den specialsjukvård som finns inom MHSO. Staden Jakobstad är värdkommun och fungerar som förvaltningsenhet för bastrygghetsnämnden. Varje avtalskommun överför med stöd av KomL 76 sin beslutanderätt till bastrygghetsnämnden i frågor som berör primärhälsovården, miljöhälsovården och socialvården, så att serviceproduktionen utgör en helhet och leds på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Grundprincipen är att verksamheten överförs till värdkommunen. Upprätthållaransvaret för i avtalet avsedd vård övergår fr.o.m. 1.1.2010. 11

ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ UTGIFTER O INKOMSTER BS-2007 BU-2008 Stst -1000 EURO- TP-2007 TA-2008 2009 MENOT JA TULOT Kh STADSSTYRELSEN INK - TULOT 2 885 1 374 1 528 KAUPUNGINHALLITUS UTG - MENOT - 7 616-8 495-8 926 NETTO - 4 731-7 121-7 398 CENTRALVALNÄMNDEN INK - TULOT 27 0 27 KESKUSVAALILAUTAKUNTA UTG - MENOT - 43-45 -45 NETTO - 16-45 - 19 REVISORER INK - TULOT 0 0 0 TILINTARKASTAJAT UTG - MENOT - 20-25 -33 NETTO - 20-25 - 33 HÄLSO- och SJUKVÅRD INK - TULOT 0 0 0 TERVEYDEN- JA SAIRAANHOITO UTG - MENOT - 32 983-34 001-36 450 NETTO - 32 983-34 001-36 450 MELLERSTA Ö:BOTTENS o J:STADSOMR.RÄDDNINGSVERK INK - TULOT 32 241 262 KESKIPOHJMAAN ja P:SAAREN UTG - MENOT - 1 628-2 099-2 312 ALUEEN PELASTUSLAITOS NETTO - 1 596-1 858-2 050 MILJÖ- och BYGGNADSNÄMNDEN INK - TULOT 155 149 124 YMPÄRISTÖ- ja RAKENNUSLAUTAKUNTA UTG - MENOT - 469-492 -491 NETTO - 314-343 - 367 SOCIALNÄMNDEN INK - TULOT 3 715 3 468 3 802 SOSIAALILAUTAKUNTA UTG - MENOT - 20 740-20 775-22 823 NETTO - 17 025-17 307-19 021 DAGVÅRDS- och UTBILDNINGSNÄMNDEN INK - TULOT 2 589 2 505 4 486 PÄIVÄHOITO- JA KOULUTUSLAUTAKUNTA UTG - MENOT - 31 472-32 945-36 818 NETTO - 28 883-30 440-32 332 KULTURNÄMNDEN INK - TULOT 76 82 82 KULTTUURILAUTAKUNTA UTG - MENOT - 1 927-2 022-2 237 NETTO - 1 851-1 940-2 155 IDROTTSNÄMNDEN INK - TULOT 536 551 559 LIIKUNTALAUTAKUNTA UTG - MENOT - 2 294-2 497-2 430 NETTO - 1 758-1 946-1 871 TEKNISKA NÄMNDEN INK - TULOT 13 701 14 243 14 335 TEKNINEN LAUTAKUNTA UTG - MENOT - 12 785-13 298-13 808 NETTO 916 945 527 TOTALT UTG - MENOT 23 716 22 613 25 205 YHTEENSÄ INK - TULOT - 111 976-116 694-126 373 NETTO - 88 260-94 081-101 168 12

RESULTATRÄKNING 13

14

FINANSIERINGSKALKYL 15

16

BALANSRÄKNING Staden 1000 euro BU 2009 BU 2008 BS 2007 AKTIVA 180 548 175 649 168 217 A BESTÅENDE AKTIVA 161 231 155 472 147 180 II Materiella tillgångar 128 925 123 142 114 826 III Placeringar 32 306 32 330 32 354 B FÖRVALTADE MEDEL 1 832 1 832 1 832 C RÖRLIGA AKTIVA 17 485 18 345 19 205 PASSIVA 180 548 175 649 168 217 A EGET KAPITAL 72 593 75 540 76 366 I Grundkapital 61 026 61 026 61 026 II Anslutningsavgiftsfond 0 0 0 III Övriga egna fonder 1 037 1 037 1 037 IV Överskott från tidigare räkenskapsperioder 13 477 14 302 14 527 V Räkenskapsperiodens överskott -2 948-825 -225 C AVSÄTTNINGAR 477 1 276 1 406 D FÖRVALTAT KAPITAL 1 832 1 832 1 832 E FRÄMMANDE KAPITAL 105 646 97 001 88 613 Soliditet 40,21 % 43,01 % 45,40 % Lånestock 82 688 73 104 63 138 Lån euro/inv 4 227 3 737 3 228 17

JAKOBSTAD FRAMTIDSSTADEN Staden Jakobstads strategiplan för åren 2004-2015 Stadsfullmäktige godkände 23.3.2004 staden Jakobstads strategiplan för åren 2004-2015. Under år 2004 har de olika nämnderna utarbetat delstrategier, som bygger på stadens strategiplan. Dessa delstrategier har, trots att de ännu inte godkänts av nämnderna, utgjort grunden för de målsättningar som de olika nämnderna fastslagit för sitt verksamhetsområde. Stadens verksamhetsidé bygger på de frågor som kom upp under strategiarbetet och på stadens historia och dess traditioner. STADEN JAKOBSTADS VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad är en livskraftig centralort i en välmående region, en tvåspråkig stad vid havet, som erbjuder invånarna delaktighet, trygghet och livskvalitet och som skapar ekonomiska förutsättningar för en god service och ett trivsamt boende i en stimulerande urban miljö. På detta sätt fortsätter vi att garantera invånarna välfärd och gör det på ett sätt som är väl rotat i jakobstadsbons identitet, som betonar våra värden tro, hopp och kärlek. STADEN JAKOBSTADS VISION FÖR ÅR 2015 JAKOBSTAD FRAMTIDSSTADEN Jakobstad - är den attraktiva industri- och trädgårdsstaden vid havet med landets bäst fungerande service för alla åldersgrupper och på både svenska och finska - är den dynamiska och företagarvänliga staden I Österbotten - är barnens och ungdomens framtidsstad - är den livskraftiga motorn i en välmående region med ett utvecklat regionalt, nationellt och internationellt nätverkssamarbete 18

Staden Jakobstads vision för år 2015 konkretiseras i 10 strategiska mål: 1. Jakobstad har landets bästa service Jakobstadsborna får all den service de behöver. Servicen ges snabbt (korta väntetider) och effektivt (fungerande service). Servicen är av god kvalitet och serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Staden bär ansvar för att ordna servicen och den kan producera tjänsterna själv eller i samarbete med andra kommuner, som privata köptjänster eller tjänster producerade inom den tredje sektorn. Då man nationellt jämför utbudet på service och hur nöjda kunderna är med de kommunala tjänsterna, visar jämförelsen att Jakobstad hör till de bästa i landet 2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga Utvecklandet och byggandet av staden Jakobstad är en process under vilken stadsbornas gemenskap skapas och växelverkan mellan människorna förverkligas. Varje stadsbo har sin egen givna roll i processen och han/ hon har rätt och skyldighet att påverka sina levnadsförhållanden både som individ och som en del av gemenskapen. Trivsam innebär förutom estetiskt tilltalande framförallt en ständig upplevelse av delaktighet/ tillhörighet/ hemkänsla. Då kollektivet förstärks och integreringsprocessen fortgår, växer känslan av gemensamt ansvar hos jakobstadsborna. Stadsmiljön är viktig för jakobstadsbornas identitet. De offentliga rummen och trafikmiljön är gemensam egendom och deras kvalitet, snygghet och ändamålsenlighet ökar tryggheten. 3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol- och kulturstad Utbildningen i Jakobstad är på alla nivåer av hög kvalitet och personlighetsutvecklande. Utbildningen ger studerandena de färdigheter och förutsättningar som behövs i vardagen, för fortsatta studier och i en snabbt föränderlig värld. Detta förverkligas genom ett flexibelt utbildningsutbud, genom att dra nytta av tvåspråkigheten och det rika kulturutbudet i den urbana miljö och i ett intimt samarbete med nejdens näringsliv och genom utnyttjande av internationella kontakter. Andra stadiets utbildning har förstärkts och utvecklats. Jakobstads gymnasium och musikutbildningen har ett intimt samarbete och samarbetet mellan gymnasierna och yrkesutbildningen har utökats och utvecklats. Gymnasiernas möjlighet till specialisering lockar studeranden från andra orter. För den yrkesinriktade utbildningen ansvarar samkommunerna i Jakobstad, Karleby och Vasa. Yrkesutbildningen stöder regionens näringsstruktur. Yrkeshögskoleutbildningen i Jakobstad har förstärkts och blivit mångsidigare. Tvåspråkig yrkeshögskoleutbildning ges förutom inom turism, internationell handel och pälsbranschen även för båtindustrin. Den finlandssvenska musikutbildningen är koncentrerad till Jakobstad. 19

Studier på universitetsnivå möjliggörs på grund av att ett rikt utbud på både svensk- och finskspråkig utbildning. Huvudansvaret för denna utbildning har Åbo Akademi och Karleby universitetscentrum. Barnpedagogiska institutionen vid Åbo Akademi stärker Jakobstads ställning som högskolestad. Jakobstad fortsätter sina gamla traditioner inom vuxenutbildningen och de utvecklas enligt principerna för ett livslångt lärande. Det finns ett rikt kulturutbud för alla åldersgrupper i Jakobstad. Utbudet återspeglas stadens långa kulturella traditioner och tvåspråkigheten. Ett gott samarbete med föreningarna har utvecklats och det har inneburit ett ökat kulturutbud, speciellt för barn och ungdom. 4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga En trygg uppväxtmiljö ger goda förutsättningar för barn och unga att växa upp till lyckliga och ansvarsmedvetna vuxna. Jakobstad erbjuder denna trygghet i en småstadsmiljö, i välfungerande daghem och skolor. En utvärdering av trygghet och andra välfärdsfaktorer visar att Jakobstad hör till de bästa i landet. 5. Jakobstads ekonomi är i balans En balanserad ekonomi innebär att staden i ett längre perspektiv med egna medel kan finansiera sin verksamhet och sina investeringar. En balanserad ekonomi är förutsättningen för att de övriga strategiska målen skall kunna uppnås. Utgifterna för verksamheten skall motsvara inkomsterna (skatter). Serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Stadens skattebas har breddats, eftersom stadens dragningskraft förbättrats tack vare inflyttning och företagsetableringar. För att kunna hålla ekonomin i balans bör vi kunna reagera snabbt då de största inkomstkällorna förändras (skatter, statsbidrag). För detta ändamål har utarbetats verksamhetsmodeller som gör att verksamheten kan skötas även om anslagen snabbt minskar. 6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare som har en motiverad och kunnig personal. I Jakobstad bedrivs en personalpolitik som ökar personalens trivsel. Stadens personal vill och kan arbeta effektivt för att uppnå de uppställda målen. Stadens personal är kunnig och den känner delaktighet. Personalens välbefinnande och de positiva signalerna utåt har gett Jakobstad ett rykte som en bra arbetsgivare, vilket har betydelse vid rekrytering av ny personal. Arbetsplatsen känns trygg och det finns utrymme för spontanitet och kreativitet i det dagliga arbetet. Atmosfären på arbetsplatserna är positiv och uppmuntrande och den ökar arbetsmotivationen. Typiskt för stadens arbetsplatser är att man visar respekt, är rättvis och uppskattar den enskilda människan. En fungerande arbetsplatsdemokrati är en självklarhet. 20