SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

Relevanta dokument
Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 februari Finansdepartementet

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Sverige behöver sitt inflationsmål

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Inledning om penningpolitiken

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Penningpolitik i sämre tider vilka möjligheter står till buds?

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Inledning om penningpolitiken

Utvecklingen fram till 2020

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april Foto: Astrakan / Folio

Affärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget

Stabiliseringspolitiken och arbetslösheten. Lars Calmfors LO 19 juni 2013

Inledning om penningpolitiken

Eurokrisen och den svenska ekonomin. Lars Calmfors Värnamo kommun 11/

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 19 december Finansdepartementet

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Vårbudget för Max Elger 29 april Finansdepartementet 1. Foto: Maskot / TT Nyhetsbyrån

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Inledning om penningpolitiken

Svensk finanspolitik 2017 Sammanfattning 1

Min penningpolitiska bedömning

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Svenska penningpolitiska erfarenheter efter den globala finanskrisen: Vilka lärdomar finns för andra länder?

Samhällsbygget ett tryggt och hållbart Sverige

Inledning om penningpolitiken

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Högtryck för ekonomi & marknad en bubbla? Norrtälje18 april 2018 Robert Bergqvist

Är finanspolitiken expansiv?

Vart tar världen vägen?

Svensk finanspolitik 2013

Finanspolitiska rådets rapport 2014

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Finanspolitiska rådets rapport 2015

Riksbanken och dagens penningpolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Det finanspolitiska ramverket

Inledning om penningpolitiken

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Är negativa räntor och tillgångsköp rätt väg framåt? Håkan Frisén Prognoschef SEB

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Finanspolitiska rådets rapport Statskontoret 3 juni 2015

Regeringens vårproposition. Magdalena Andersson

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Det finanspolitiska ramverket

Om ekonomiska kriser och hur vi hanterar dem

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Bland nollräntor & sedelpressar Utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Stockholm 19 november 2015

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Dags att förbättra inflationsmålet?

Offentliga finanser och penningpolitik

Investment Management

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Transkript:

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

God tillväxt, men negativ ränta och hög arbetslöshet vad kan och bör finanspolitiken göra i dagens makroekonomiska läge?

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM MAGDALENA ANDERSSON

SÅ VAR STÅR EKONOMIN IDAG? 4 7,8 % 0,1 % -0,25 % +2,5 % Hög arbetslöshet Ingen inflation Negativa räntor men relativt god tillväxt NOT: Inflation (2014M5-2015M5), Arbetslöshet (trend 2015-05), reporänta (sedan 2015-05-06), Tillväxt (2014Q1-2015Q1) KÄLLA: Riksbanken, SCB, Finansdepartementet

LÅNGSAM ÅTERHÄMTNING BÅDE FÖR SVERIGE OCH EUROOMRÅDET BNP i Sverige Index 2000Q1=100 170 160 150 140 130 120 110 100 God tillväxt Nolltillväxt BNP i euroområdet Index 2000Q1=100 170 160 150 140 130 120 110 100 God tillväxt Nolltillväxt 5 Not: HP-trend till 2008Q2 Källa: Ecowin, egna beräkningar

LÅG NOMINELL RÄNTA OCH NEGATIVA REALRÄNTOR 6 Nominella räntor Reporänta och styrränta, procent 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 Sverige Euroområdet Realräntor Real reporänta och styrränta 1, procent 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 Sverige Euroområdet 1 Deflaterade med KPI och HKIP Källa: ECB, Riksbanken, Finansdepartementet

VAD ÄR DET SOM PÅGÅR? Långsamt tillbaka till old normal? Något slags new normal? Created by factor[e] design initiative from the Noun Project

LÅNGSAMT TILLBAKA TILL OLD NORMAL? Skuldöverhäng (de-leveraging) Åtstramning har försenat återhämtningen Persistens

NEW NORMAL? Lägre potentiell tillväxt p.g.a. demografiska förändringar ökade inkomstskillnader lägre utbildningspotential lägre teknologisk utvecklingstakt? Omvänd kausalitet kring finanskrisen?

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM HARRY FLAM

HARRY FLAM 1. Penningpolitik 2. Finanspolitik 3. Arbetsmarknadspolitik 4. Investeringspolitik

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM ROBERT BOIJE, SACO

Frågeställningar Långvarigt hög arbetslöshet och lägre inflation än målet: 1. Är penningpolitiken välavvägd? 2. Vad bör finanspolitiken göra i detta läge? 3. Är det fel på ramverket med inflationsmål och överskottsmål?

Är penningpolitiken välavvägd? Den expansiva penningpolitiken är logisk sett enbart till inflationsmålet - Inflationen varaktigt under målet - De femåriga inflationsförväntningarna ligger under målet - Undvika deflation Men

Är penningpolitiken välavvägd? Oklart hur negativa räntor påverkar förväntningarna! Lämpligt att motverka global prispress med låg inhemsk ränta? och att försvaga kronan i ett läge då vi redan har stora överskott i utrikeshandeln?

Är penningpolitiken välavvägd? Jakt på avkastning ökar risktagandet på de finansiella marknaderna Risk för dåliga investeringar i näringslivet Bidrar till ännu högre bostadspriser Ökar hushållens redan riskabelt höga skulder Ökar risken för en bubbla på aktiemarknaden Viktigt att väga dessa risker mot risken för deflation

Vad bör finanspolitiken göra? Värna förtroendet för de offentliga finanserna Avråder från LO:s underskottskur för att kickstarta ekonomin Vi har inte för låg efterfrågan i Sverige Inte heller för låga offentliga investeringar - Använd befintlig budget bättre

Vad bör finanspolitiken göra? Större delen av arbetslösheten är strukturell Faktisk arbetslöshet 2015: 7,7 %. Varav strukturell (enl. KI): 6,4 % Därför viktigare med strukturella än breda efterfrågestimulerande finanspolitiska åtgärder - Rikta åtgärderna mot unga utan gymnasieexamen, personer med utländsk bakgrund, äldre och funktionsnedsatta

Penningpolitiska ramverket Inflationsmålet bör ej kompletteras med ett arbetslöshetsmål - Svårt att nå två mål med bara ett verktyg - Öppnar upp för otydlighet och målkonflikter Överdriven kritik om att Riksbanken orsakat kraftigt ökad arbetslöshet - Flyttar fokus från nödvändiga strukturåtgärder Riksbanken måste dock förbättra sina inflationsprognoser

Finanspolitiska ramverket Ersätt överskottsmålet med ett balansmål - Det demografiska motivet inte giltigt längre - Gynnsam relativ offentlig-finansiell ställning - Har redan implicit balansmål i staten - Underskott i pensionssystemet de närmaste åren kräver annars stora överskott i statens sparande - Ej välavvägt med dagens höga arbetslöshet

Finanspolitiska ramverket Finanspolitiken måste ta större ansvar för den finansiella stabiliteten Obekväma beslut kräver samarbete över blockgränsen

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM ROBERT BERGQVIST

Världen och Sverige i okänt ekonomiskt & politiskt universum Robert Bergqvist Almedalen 1 juli 2015

Globalt: Vad är det nya tillväxtnormala? BNP-nivå. Index 100 = Kv 1 1995 IT-krasch Lehmankollapsen 1 2 3 4 5 6 Globalisering + Kina Penningpolitik & skuldberg Euro & Supercykel 01/07/2015 Socialdemokraternas ekonomiska seminarium - Almedalen 2015 24

Globalt: Stora krafter färgar ekonomiska, finansiella & politiska landskap för lång tid framöver Ekonomiska obalanser Systemexperiment Demografiska utmaningar Otestad politik Nya politiska infrastrukturer Nya affärs-modelle r 01/07/2015 Socialdemokraternas ekonomiska seminarium - Almedalen 2015 25

Globalt: Finansiell och real ekonomi glider isär Avtagande nytta med [mer] expansiv penningpolitik?? Ekonomiska cykeln Överskottskapacitet Strukturell inbromsning Bristande framtidstro Finansiella cykeln Stigande tillgångspriser Växande rekordskulder Nya finansiella risker Hur utformar vi politiken?? 01/07/2015 Socialdemokraternas ekonomiska seminarium - Almedalen 2015 26

Sverige: Det knakar i den svenska modellen Sunda/stabila statsfinanser Finansiell stabilitet Riksbank Regering & riksdag Inflation 2% Förutsägbarhet God konkurrenskraft Arbets-markn ads-parterna 01/07/2015 Socialdemokraternas ekonomiska seminarium - Almedalen 2015 27

Globalt: Generella slutsatser om offentliga finanser Centralbanker/låga räntor signalsystemet ur funktion Finanspolitiskt manöverutrymme viktigt i 0-räntemiljö Eurozonen: Skuld & räntor % av BNP 2007 2015 Δ Skuldnivå 73 108 +35 Räntor 2.5 2.2-0.3 Var går smärtgränsen? Undanträngningseffekter små, sämre förutsägbarhet kring ekonomisk-politiska spelregler Spara eller satsa? Låna så länge räntan är lägre än förväntad BNP-tillväxt 01/07/2015 Socialdemokraternas ekonomiska seminarium - Almedalen 2015 28

Slutsatser om svensk ekonomi & politik AB Sverige: Stark balansräkning God tillväxt, låg inflation men hög arbetslöshet Pressad & stressad Riksbank Löne- och lånetillväxt Pressad & stressad regering Kastar av sig fiskal tvångströja Nyckeltal 2014 2015 2016 BNP 2.1 3.0 2.7 Arb.lösh. 7.9 7.6 7.3 KPIF 0.5 1.1 1.6 Bytesbal.* 5.8 5.7 5.8 Fin.spar* -1.9-1.3-0.7 Off. skuld* 43.9 44.3 43.6 Procent. *=procent av BNP Skuld/räntenivåer = utrymme att investera i integration, utbild-ning, infrastruktur, byggande för långsiktigt högre tillväxt 01/07/2015 Socialdemokraternas ekonomiska seminarium - Almedalen 2015 29

01/07/2015 Socialdemokraternas ekonomiska seminarium - Almedalen 2015 30

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM KAROLINA EKHOLM

POLICYIMPLIKATIONER Långsamt tillbaka till old normal? Stimulera övergångsperioden Created by factor[e] design initiative from the Noun Project Något slags new normal? Värna hållbarhet och förebygg nya kriser

PRODUKTIVITETSTILLVÄXTEN I DE AVANCERADE EKONOMIERNA HAR FÖRSVAGATS ÖVER TID Produktivitet i G7-länderna (BNP per arbetad timma) Genomsnittlig förändring i procent 3,5 3,5 3,0 3,0 2,5 2,5 2,0 2,0 1,5 1,5 1,0 1,0 0,5 0,5 0,0 0,0 2,9 2,5 2,3 1,2 2,1 1971-1980 1971-1980 1981-1990 1981-1990 1991-2000 1991-2000 2001-2010 2001-2010 2011-2014 2011-2014 2,4 1,6 1,7 0,6 0,6 G7 G7 Sverige Sverige Källa: OECD

FÖRSVAGAD DEMOGRAFI Andel av befolkningen i arbetsför ålder Procent 15-64 år 70 Prognos 65 60 55 Sverige USA Euroområdet Japan 50 Källa: Finansdepartementet

INGEN ENTYDIG TREND I DEN PRIVATA SKULDUTVECKLINGEN Hushållens skulder Procent av BNP Företagens skulder Procent av BNP 120 100 80 60 40 20 0 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Källa: ECB, OECD

PERSISTENS DELFÖRKLARING TILL ALLT HÖGRE PROGNOSER FÖR JÄMVIKTSARBETSLÖSHETEN Arbetslöshet, Sverige Procent av arbetskraften 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Finansdepartementet Bedömd jämviktsarbetslöshet för 2015 VÅP15 BP15 BP14 BP13 Kontinuerlig upprevidering av jämviktsarbetslösheten Viss nedrevidering av effekter av tidigare reformer Ändrad sammansättning av arbetskraften Lång tid av arbetslöshet över jämvikt medför utslagning (persistens) -> uppreviderad jämviktsarbetslöshet

SLUTSATS Det finns tecken som pekar både mot New normal och Old normal Vi dras fortfarande med (övergående) sviter från krisen men det finns en risk för mer modest långsiktig tillväxt framöver

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM MAGDALENA ANDERSSON

Måste stimulera när de penningpolitiska instrumenten försvagats Måste värna hållbarhet och förebygga nya kriser Utan att strypa återhämtningen! Utan att äventyra de offentliga finanserna och förtroendet!

Från 2007 till 2014 försämrades det finansiella sparandet relativt kraftigt Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Sverige Miljarder kronor 150,0 100,0 50,0 110 66 40 0,0-50,0-100,0-1 -3-24 -34-52 -74 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Statistiska centralbyrån, egna beräkningar

EN VÄL AVVÄGD FINANSPOLITIK MELLAN SKYLLA OCH KARYBDIS Minska underskotten steg för steg för att åter komma i linje med ramverken, men utan snabba tillväxthämmande åtstramningar Lägre amorteringstakt på offentlig skuld genom balansmål Största möjliga stimulans per krona, genom att rikta stimulanser effektivare (balanced budget multiplier) Dämpa tillväxttakten i hushållens skuldsättning (& fastighetspriser) Genomför strukturellt riktiga reformer för att vidga flaskhalsar så att företag kan nyttja det låga ränteläget till investeringar i realekonomin (t.ex. genom utbildning och matchningsåtgärder, ökat bostadsbyggande, förbättrad infrastruktur, samverkan) Rikta insatser mot utsatta grupper för att minska risken för utslagning

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM