Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras



Relevanta dokument
Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet

Underlag för förslag till beslut att flytta Alstad skola 4-6 till Väståkra F-9

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Sammanfattning av statistikuppgifter

1 Effektmål och indikatorer. 2 Inriktningsmål:

Rapport om gymnasieutbildningens betydelse för anställningsbarhet och etablering på arbetsmarknaden

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Nyanländas lärande - halvårsrapport 2018

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter

Uppföljningsrapport nyanländas lärande

Riktlinjer gällande tilläggsbelopp för gymnasieelever med ett omfattande stödbehov

Effektmål förskola och fritidshem

Information om tilläggsbelopp läsåret 2017/2018

Särskolan är till för ditt barn

Verksamhetsplan 1 (12) Datum

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet

Förskoleklass till årskurs 6 (skolans namn)

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Grundskolan Skolnärvaro. Handlingsplan för skolnärvaro i Surahammars kommuns grundskolor

Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6

Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem

Handlingsplan vid frånvaro

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Kommungemensamma verksamheter i grundskolan läsåret 16/17

AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM

Det här gör vi för din förskola och skola

Tilläggsbelopp. information och handledning

Skolnärvaro. Handlingsplan för att främja skolnärvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i Surahammars kommuns grundskolor och förskolor.

SÄRSKOLA. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola.

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

Sammanfattning Lättläst version

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i förskoleklass, fritidshem och grundskola

Handlingsplan vid frånvaro

Datum Sida 2 (5) Diarienr GSN 2018/ VÄSTERÅS STAD

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan

Beslut för grundsärskola

Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN.

Projektplan Skolalternativ för elever inom autismspektrumtillstånd. Version:

Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Förskoleklass till årskurs 9 Strömsunds kommuns grundskolor

TJÄNSTESKRIVELSE. Anita Lockner. Sida 1(5) Datum Hemsida Organisationsnr Postadress Härnösand

Rutin inför mottagande i grundsärskolan

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan. Almby skola

Särskilda undervisningsgrupper i grundskolan läsåret 19/20 (med central handläggning på barn och utbildningskontoret)

Spjutspetsskolan från mitten till toppen

Framgångsfaktorer för inkludering

Försättsblad till ansökan om tilläggsbelopp för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Tilläggsbelopp. information och handledning

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

Rutiner för utredning och mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola i Kramfors kommun

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Beslut för grundsärskola

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP

PLAN FÖR LIKABEHANDLING

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

R I K TLINJER. Tilläggsbelopp UTBILDNINGSNÄMNDEN. För förskolor och skolor med enskild huvudman samt kommunala verksamheter utanför Vallentuna kommun

Sanningen om särskolan. Ge upprättelse till alla barn och ungdomar som felaktigt placerats i särskolan

Grundsärskolan är till för ditt barn

PLAN FÖR LIKABEHANDLING

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun

Handlingsplan. för arbetet med att motverka olovlig frånvaro på Lillåns skolor. Läsåret 2013/2014

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

Beslut för förskoleklass och grundskola

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Kvalitetsplan

Situationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Särskilda undervisningsgrupper i grundskolan läsåret 18/19 (med central handläggning på barn och utbildningskontoret)

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014. Introduktionsprogrammen

Handlingsplan för ökad Skolnärvaro gymnasiet HÄRJEDALENS KOMMUN HERJEDAELIEN TJIELTE

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Beslut för grundsärskola

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling

Riktlinjer vid frånvaro

Riktlinje för tilläggsbelopp

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun

Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning?

Beslut för grundskola

Elevhälsoplan för Rättviks kommun

Kvalitetsrapport. Vedevågs skola

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret

Patientsäkerhetsberättelse för psykologer verksamma inom elevhälsan, bildningsförvaltningen Trelleborgs kommun 2016

Kvalitetsredovisning 2013/14 gällande särskolan

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.

UN 2016/1136 UN 2018/3001 Antagen av utbildningsnämnden , reviderad av utbildningsnämnden , 79

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015

Transkript:

1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras Bristande skolgång ger risk för utanförskap, att inte stå till arbetsmarknadens förfogande och med ungdomsarbetslöshet som följd En av de största riskfaktorerna för att hamna i utanförskap med stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, och med i värsta fall lång arbetslöshet, är att inte klara grundskolan och behörighetskraven till gymnasieskolan. Trelleborgs kommun har som målsättning att minska ungdomsarbetslösheten i Trelleborg. Följden av att inte klara grundskolan med godkända betyg bidrar till stora risker för att hamna i ungdomsarbetslöshet. I utredningen om hur stöd till barn i behov av särskilt stöd kan förbättras framgår att kostnaden för en grundskoleelev i Trelleborg är 86 400 kr vilket är lägre än både genomsnittskostnaden för Riket (90400) och Skåne (88 600 kr). I jämförelse med kringliggande kommuner kan konstateras att samtliga kommuner har högre elevkostnader är Trelleborg (se tabell nedan). Undantaget är Lomma kommun som har lägre kostnader men som i gengäld har en utbildningsbakgrund på 81% jämfört med Trelleborg som har 46%. I Landskrona kommun har föräldrarna en lägre utbildningsbakgrund men där kompenserar kommunen genom en betydligt högre grundskolepeng. Enligt aktuell forskning har föräldrarnas utbildningsbakgrund avsevärd betydelse för hur eleverna klarar sin skola. Skolan har enligt nationell lagstiftning ett kompensatoriskt uppdrag för att alla elever ska ges möjlighet att lyckas med sin utbildning. Med redovisade resultat blir det kompensatoriska uppdraget tydligt i Trelleborgs kommun. Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Bildningsförvaltningen Postadress: Box 79, 231 21 Trelleborg Telefon: 0410-73 30 00 www.trelleborg.se Besöksadress: Johan Kocksgatan 4 Fax: 0410-191 20 E-post: bildningsforvaltningen@trelleborg.se Fakturaadress: Box 173, 231 23 Trelleborg Org.nr: 212000-1199

Eftersom resurstilldelningen i Trelleborg är märkbart lägre jämfört med riket och även med närliggande kommuner samt att föräldrarnas utbildningsnivå i Trelleborg är mycket låg behövs en generell höjning av grundskolepeng samt höjning riktad resurs successivt från och med 2015 enligt tabell nedan. För att kunna ge barn och elever det dokumenterade behov av stöd som de lagmässigt har rätt till, krävs att förskolechef/rektor har tillräckligt med resurser. En utökning av basresursen ger rektor större möjlighet att ge eleverna den undervisning som de behöver för att dem ska nå kunskapskraven. Ökningen av basresursen förväntas också minska antalet elever i behov av särskilt stöd. Den ökande basresursen skall företrädesvis användas för tidiga insatser och för att för att öka läsförmågan och läsförståelsen. Läsinlärning - ett högt prioriterat område och en absolut nödvändighet för att klara kunskapskraven i skolan Insatser för barn/elever med språkstörning, läs- och skrivsvårigheter, dyslexi En god läsförmåga är nyckeln till mycket här i livet, bland annat till en framgångsrik skolgång. Effektiv lästräning utmärks av att eleverna tränar läsning och skrivning på alla nivåer med övningar av fonologisk medvetenhet, rättstavning och läsförståelse. Läsförståelsen är viktig och måste prioriteras eftersom det är en förutsättning för framgång inom övriga skolämnen. Utan en erfaren och skicklig lärare fungerar inga metoder alls. Läraren ska arbeta på ett strukturerat och målinriktat sätt och följa upp var eleverna ligger löpande, förklara enkelt och motivera för eleverna varför detta görs. Elever som har svårt med läsning och skrivning behöver extra tid med en lärare i en till en situation. Kommunens handlingsplan för att upptäcka och utreda läs- och skrivsvårigheter i skolan är under revidering. En särskild handlingsplan avseende förskolan kommer att tas fram. Handlingsplanen betonar tidig upptäckt både i förskola, förskoleklass och grundskola. Handlingsplanen kräver att det på varje F-6 skola finns specialkunniga speciallärare som kan utreda läs- och skrivsvårigheter och kan de metoder och åtgärder som krävs så att alla barn lär sig läsa. Inom förskolan ska riktat stöd (BIBASS) ges med hjälp av tal- och språkteamet.

Antalet barn/ elever med språkstörningar ökar markant. Behovet är mycket stort av individuella insatser både i förskolan och i grundskolan. Tal- och språkteamets personal är av avgörande betydelse för att träningsprogram ska upprättas, följas upp och utvärderas samt att personalen ska få den handledning som behövs. På förskolan kan personalen genomföra träningen enligt tal- och språkteamens rekommendationer med hjälp av riktat stöd (BIBASS). Det är betydligt svårare att genomföra träningen i grundskolan eftersom läraren samtidigt har lektioner med samtliga elever. Därför behövs kvalificerad personal som kan utföra de riktade träningsprogrammen som eleverna har i skolan. Barn med språkstörningar får ofta problem med läsinlärningen vilket i sin tur påverkar möjligheterna att nå kunskapskraven, Med rätt stöd, träning samt inlärning och användning av alternativa verktyg kan många av barnen/eleverna utvecklas så att de har möjlighet att nå kunskapskraven. Skoldatatekets verksamhet är en väsentlig del i att barn och elever som behöver alternativa verktyg får det. Insatserna gäller både barn och elever med inlärningssvårigheter, läs och skrivsvårigheter/dyslexi, autismspektrumstörning samt störningar inom neuropsykiatriska tillstånd. För att ge barn/elever med språkstörning och/eller behov av stöd i sin läsinlärning behövs följande åtgärder. Insatser för elever med autism eller autismliknande tillstånd Eleverna med autismspektrumstörning har svårigheter med social interaktion, svårt med socialt samspel, ömsesidig kommunikation samt har begränsade intressen, beteende och fantasi. Barnens/elevernas behov är omfattande men med rätt stöd och hjälp kan de oftast nå kunskapskraven. För att tillgodose elevernas behov finns ett behov av att utöka Borgens verksamhet till att även

omfatta verksamhet för elever i låg- och mellanstadiet. Utökning av Borgens verksamhet görs med två klasser från och med höstterminen 2014. Resursskolor- platserna på resursskolorna är efterfrågade och det är som regel alltid kö till platserna Insatser för elever med koncentrationssvårigheter, begränsad impulskontroll, överaktivitet, aggressivt utagerande beteende Antalet elever med koncentrationssvårigheter, begränsad impulskontroll, överaktivitet, aggressivt utagerande beteende har ökat i alla åldrar. Eleverna kräver omfattande insatser både för att de själva ska tillgodogöra sig utbildningen men också för att de övriga eleverna i klassen ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Rektorer behöver göra insatser både individuellt och i de fall det bedöms möjligt också i mindre grupper. När insatserna på den egna skolenheten inte räcker till ansöks om plats på resursskolorna. Platserna är mycket efterfrågande och det är nästan alltid kö till platserna. På Gylle resursskola finns möjlighet att utöka verksamheten att även omfatta verksamhet för elever i mellanstadiet inklusive fritidsverksamhet. Utökning av verksamheten skulle också kunna innebär att resurskolornas erfarna personal kan arbeta med handledningsstöd till skolorna i kommunen angående ovanstående elevgrupp.

Förskolan i förskolan finns inga riktade verksamheter som i skolan. Behov av barnhälsovårdsteam och specialister I förskolan finns alla barn och därmed också barn som har alla typer av funktionsnedsättningar. Det finns inga riktade verksamheter t. ex resursskolor, särskola som finns i grundskolan. I förskolans verksamhet finns alltså barn som bl.a. har utvecklingsstörning, språkstörning, autismliknande symtom, rörelsehinder, nedsatt hörsel och syn, sjukdomar och inte minst utagerande barn med bristande impulskontroll och överaktivitet. Behov av specialiststöd och barnhälsoteam är stort. Samverkan med Barnahälsovården(BVC) och andra vårdgrannar blir viktigt. Elever med stora inlärningssvårigheter Det är mycket svårt att i vanlig klassrumsmiljö skapa optimal inlärningssituation för elever med mycket stora inlärningssvårigheter. En litet antal av elever med omfattande behov av stöd har i dagsläget fått möjligheten att få sin utbildning i högstadiet som integrerade elever i särskolan enligt skollagen kap.7 9, vilket har upplevts mycket positivt både för eleverna och vårdnadshavarna. Antalet elever i grundsärskolan är litet men tillskapandet av dessa samverkansklasser har varit mycket gynnsamt och bör utökas. Lärarna som undervisar har mycket stor och lång erfarenhet av elever med stora inlärningssvårigheter. Elever som framöver tas emot i grundsärskolan i låg- och mellanstadiet kommer däremot att integreras i grundskolan i avvaktan på att det ges möjlighet att återigen bilda grundsärskoleklasser i de lägre skolåren. Handledningsstöd från kvarvarande lärare inom grundsärskolan blir då otroligt viktig. Hemmasittare ett ökande problem Antalet elever som inte går till skolan har ökat, trots ökad samverkan med socialtjänst och BUP och skola. Eleverna har både giltig och ogiltig frånvaro. Under året kommer en utredning att genomföras för att till skapa rutiner och samverkan med vårdgrannar.

Sammanställning av redovisade åtgärder och utförandeplaner 2014-2017