Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Transkript

1 Rapport 1 (7) Datum Resurschef Ann Heide-Spjuth , ann.heide-spjuth@trelleborg.se Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras 1. Effekter av ändrad lagstiftning och andra faktorer kring barn i behov av särskilt stöd Särskilt stöd- krav ställs att särskilt stöd ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås Alla elever ska enligt skollagen stimuleras till att utvecklas så långt de kan. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En strävan i utbildningen ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Huvudman och profession har ansvar för resursfördelning, organisation, val av metoder /arbetssätt samt för att anpassa verksamheten till barns och elevers skilda förutsättningar och behov. Allmänna bestämmelser om särskilt stöd regleras i skollagen kap. 3. Frågan om en elev behöver särskilt stöd aktualiseras när en elev riskerar att inte nå de lägsta kunskapskraven eller uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Det är rektorn som ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd utreds. Utredningen ska utgöra underlag för rektorns beslut om eleven är i behov av särskilt stöd. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska rektorn besluta om ett åtgärdsprogram. Det särskilda stödet får inte dras in för en elev så snart eleven genom insatta stödåtgärder bedöms ha nått de lägsta kunskapskraven. Skolans ansvar för att ge särskilt stöd kvarstår så länge eleven riskerar att inte nå upp till kunskapskraven utan det särskilda stödet. Eleven kan även behöva särskilt stöd på grund av andra svårigheter i sin skolsituation. Svårigheterna kanske inte innebär en omedelbar risk för att inte ska uppnå målen, men skolan ska ändå utreda om särskilt stöd behövs för att komma tillrätta med svårigheterna. I skollagens kap 3 10 tydliggörs ansvaret. För en elev i grundskolan, grundsärskolan specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Trelleborg2000, v 1.0, Förskoleklass och fritidshemmet följer läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och arbetar mot samma mål. Därför gäller bestämmelserna i 3 kap. om särskilt stöd även för elever i förskoleklassen och fritidshemmet. Bildningsförvaltningen Postadress: Box 79, Trelleborg Telefon: Besöksadress: Johan Kocksgatan 4 Fax: E-post: bildningsforvaltningen@trelleborg.se Fakturaadress: Box 173, Trelleborg Org.nr:

2 2 (7) I förskolan ska barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges det stöd som deras speciella behov kräver. Detta följer av en bestämmelse i 8 kapitlet skollagen som gäller för förskolan. Det innebär att barn ska ges särskilt stöd på det sätt och i den omfattning som behövs för att barnet ska ha möjlighet att utvecklas och lära enligt läroplanen. Trelleborgs kommun har i dagsläget 761 åtgärdsprogram upprättade för elever i behov av särskilt stöd i förskoleklass och grundskola. I förskolan har 255 barn handlingsplaner och är därmed också i behov av särskilt stöd. Sammanlagt har alltså 945 barn/elever behov av särskilt stöd i förskola, förskoleklass och grundskolan. Särskolan - ändrad personkrets samt krav på utredning. Elevantalet i särskolan minskar Den nya skollagen innebär förändringar inom särskolan. Målgruppen för grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna är barn, ungdomar och vuxna med en utvecklingsstörning. Det som gäller för personer med utvecklingsstörning gäller även för elever som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Elever med autism eller autismliknande tillstånd tillhör enligt 2010 års skollag målgruppen endast om de också har en utvecklingsstörning eller en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Till skillnad från tidigare lagstiftning, regleras nu i skollagen krav på utredning som innehåller pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning innan mottagande i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan. För placering i grundsärskola krävs vårdnadshavarnas medgivande. Om det finns synnerliga skäl får elev tas emot i grundsärskolan även utan medgivande. Den nya lagstiftningen tydliggör också att alla som arbetar inom skolväsendet ska underrätta elevens rektor om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om något som tyder på att en elev i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan inte tillhör grundsärskolans eller gymnasiesärskolans målgrupp. Huvudmannen ska då skyndsamt utreda frågan och i förekommande fall besluta att eleven inte tillhör grundsärskolans eller gymnasiesärskolans målgrupp. Hemkommunen har ansvar för att vidta de åtgärder som krävs för elevens övergång från grundsärskolan eller gymnasiesärskolan till en annan skolform. Förändringarna gäller även vid mottagande av elever i gymnasiesärskolan. Psykologutredning för eventuellt mottagande i grundsärskolan innebär ett omfattande arbete. Gränsdragningar kan i dessa utredningar bli en grannlaga uppgift, inte minst om den kognitiva profilen ligger lågt men vissa funktioner ligger inom normalintervallet, eller då stödfunktioner, som uppmärksamhet och arbetsminne är klart nedsatta. Barn med språksvårigheter och barn som inte behärskar svenska kan också ha testresultat som felaktigt kan tolkas som indikativa för utvecklingsstörning. Om det vid den pedagogiska kartläggningen, anamnesen eller vid de kvalitativa observationerna i samband med testningen framkommer att barnet har svårigheter med abstraktioner, flukturerar i uppmärksamhet, har låg uthållighet eller ger avvikande kontakt så bör utredningen vidgas för att få svar på barnets förmåga till uppmärksamhet och social interaktion.

3 3 (7) Skolinspektionen förelade den 26 oktober 2012 Trelleborgs kommun att säkerställa att elever mottagna i kommunens särskola tillhör särskolans målgrupp. De nya Allmänna råd om mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan som utkom från Skolverket juni 2013 innebar ytterligare krav i utredningarnas utformning. De utökade kraven har inneburit att arbetet har fördröjts. Hitintills har säkerställandet inneburit att fem elever skrivits ut från grundsärskolan eller gymnasiesärskolan i Trelleborg. Elever som skrivs ut från grundsärskolan/gymnasiesärskolan har omfattande stödbehov både resursmässigt och kompetensmässigt när de fortsätter sin utbildning i grundskolan/gymnasieskolan. Trelleborgs kommun har för närvarande två pågående rättsliga processer där elever anses sig varit felaktigt placerade i särskolan. Det kan inte uteslutas att processerna skapar osäkerhet och tveksamheter inför att aktualisera skolformsutredning samt att även ställa diagnosen lätt utvecklingsstörning. De pågående processerna och ändrad lagstiftning har fått till följd att det i dagsläget inte finns några elever i grundsärskolan i årskurs 1-5 i Trelleborgs kommun. Följden blir att elever med extremt stora inlärningssvårigheter får sin utbildning i grundskolan. Eleverna i träningsskolan aktualiseras oftast redan under förskoletiden och barn- och ungdomshabiliteringen gör merparten av utredningarna. För närvarande finns det 8 elever i grundsärskolan och 21 elever i träningsskolan från Trelleborgs kommun. På gymnasiesärskolans nationella program finns idag tre elever som får sin utbildning i Trelleborgs kommun samt 11 elever som får sin utbildning i kranskommunerna. Dessutom får 28 elever sin utbildning på gymnasiesärskolans individuella program i Trelleborgs kommun. Utvecklingsstörning förekommer statistiskt hos 2 procent av befolkningen, vilket skulle motsvara ca 7-8 elever i varje årskull i Trelleborg. I grundsärskolan i Trelleborg finns i dagsläget totalt 29 elever jämfört med de 84 som utgör 2 procent av det totala antalet elever i förskoleklass och grundskola i Trelleborg. Följden av detta är att det i grundskolan finns elever som har mycket stora inlärningssvårigheter. En annan konsekvens, av det minskade antalet elever i grundsärskolan, är att gymnasiesärskolans nationella program avvecklas i Trelleborg och att eleverna framöver kommer få sin utbildning i andra kommuner. 2. Förslag till möjliga förändringar i organisation, arbetssätt och resurser för att barn i behov av stöd skall få det samt analys av skillnader mellan skolor i Trelleborgs kommun Resursskolor - platserna på resursskolorna är efterfrågande och det är som regel alltid kö till platserna I Trelleborgs kommun finns tre resursskolor för elever i behov av särskilt stöd. I samband med att riktat stöd/tilläggsbelopp beviljas, beviljas också ansökningar om plats på resursskolor. Borgens resursskola riktar sig till elever med högfungerande autism i åk 6-9 och finns inom Vannhögskolans upptagningsområde. Lokalerna finns dels på Vannhögskolan och dels i lägenhet på Kasalagatan. Borgens resursskola har plats för elever. Gylle och Gislövs resursskolor riktar sig till elever som har ett omfattande behov av riktad stöd i

4 4 (7) en anpassad mindre skolmiljö. På Gislövs resursskola finns 10 elever i åk 6-9 och på Gylle resursskola finns 14 elever i åk 3-9. Förberedelseklass - Klotet Antalet elever i behov av tid på förberedelseklass har ökat vilket har fått till följd att elever med bristande språkkunskaper slussas ut tidigt till grundskolorna. Hemmasittare - ett ökande problem Antalet elever som inte går till skolan har ökat, trots ökad samverkan med socialtjänst, BUP och skola. Eleverna har både giltig och ogiltig frånvaro. Fem elever har aktualiserats för vitesutredning. Vårdnadshavarens utbildningsbakgrund - en viktig faktor för att lyckas i skolan I Trelleborgs kommun är andelen föräldrar med högre utbildning (eftergymnasial) 46 % vilket är den lägsta i kommunerna i sydvästra Skåne. Skillnaden i utbildningsbakgrund är också stor inom kommunen från 25-84%. Lägst utbildningsbakgrund har föräldrarna på Pilevallskolan, Kattebäckskolan och Liljeborgskolan 4-6. Högst utbildningsbakgrund har föräldrarna på Pilen Montessori, Smygeskolan, Serresjöskolan och Kunskapsskolan. Ansökningar om riktat stöd/tilläggsbelopp I kommunens förskolor, förskoleklass och grundskolor får ca barn och elever sin utbildning. Antalet ansökningar om riktat stöd/tilläggsbelopp för läsåret 2014/15 har ökat och uppgår i år till 310 ansökningar. Av ansökningarna är 308 st från kommunens skolor, vilket utgör 4,8 % av samliga elever som får sin utbildning i kommunens skolor. Två ansökningar har inkommit från friskola/friförskolor. Samtliga ansökningar rör barn/elever i behov av extraordinära åtgärder. I några ansökningar framkommer behov av extremt stora och omfattande åtgärder. Ansökningarna har behandlats enligt handlingsplanen i en arbetsgrupp bestående av två förskolechefer, tre rektorer och resurschef. Skillnad pojkar flickor samt konstaterade behov Ansökningarna i förskolan avser 42 pojkar och 9 flickor och är jämt fördelade mellan förskolorna. Däremot varierar de individuella behoven i ansökningarna. I förskoleklass och grundskola avser ansökningarna 233 pojkar och 77 flickor. Ansökningarna är inte jämt för delade mellan skolorna. En skola har nästan 50 ansökningar (Liljeborg 7-9) och fyra skolor har drygt 20 ansökningar var (Liljeborg 4-6, Ljunggrenska skolan, Bäckaskolan och Pilevallskolan). Två skolor har under tio ansökningar var och resten av skolorna har drygt tio ansökningar var. Elevernas individuella behov skiftar. Ansökningarna från förskolan, förskoleklass och grundskolan rör svårigheter inom autismspektrum (ca 40 st), svårighet med överaktivitet, impulskontroll koncentration där barnet/ eleven ibland har fått diagnos t.ex. ADHD (ca 90 st), sociala svårigheter i samspelet med aggression, utåtagerande beteende både fysiskt och verbalt (ca180 st), språkstörning och läs- och skrivsvårigheter (ca190 st), stora inlärningsvårigheter (ca 90 st), motoriska svårigheter (ca 20 st), hörsel

5 5 (7) (ca10 st), syn (ca15 st), rörelsehinder (ca10 st) samt sjukdomar (ca 20 st). Ett barn eller en elev kan ha flera svårigheter. Komplexiteten är stor och barnen/eleverna har omfattande behov och barn/elever med vanliga skolsvårigheter finns inte med i ansökningarna. Kostnaderna för en grundskoleelev i Trelleborgs kommun är kr, vilket är lägre än både genomsnittskostnaden i Riket ( kr) och Skåne ( kr) enligt redovisade kostnader till SCB Vid exkludering av lokalkostnaderna är kommunens elevkostnad kr lägre än riksgenomsnittet och kr lägre än genomsnittskostnaden i Skåne. Förutsatt att elevantalet 2012 var ca st har Trelleborgs grundskoleverksamhet kostat 17,5 mnkr mindre än genomsnittskommunen i riket och ca 12 mnkr mindre än genomsnittskommunen i Skåne. Förskolecheferna och rektorerna och har uppgett behov av personalresurser till en sammanlagd kostnad av kronor för Riktade resurser för kr är beviljade. Differensen mellan ett konstaterat behov och tilldelat behov är kronor. Analys av årets ansökningar I årets ansökningar om riktat stöd/tilläggsbelopp framkom att ca 20 elever med diagnos inom autismspektrumstörning, utöver de elever som redan går på Borgens resurskola, får sin utbildning i grundskolan. I förskolan finns ca 10 barn som har stora svårigheter liknande autismspektrumstörning. Barnen/eleverna med autismspektrumstörning har svårigheter med social interaktion, svårt med socialt samspel, ömsesidig kommunikation samt begränsade intressen, beteende och fantasi. Barnens/elevernas behov är omfattande men med rätt stöd och hjälp kan de oftast nå kunskapskraven. Elever med autismspektrumstörning tillhör idag grundskolan såvida de inte också har en utvecklingsstörning. För att tillgodose elevernas behov finns ett behov av att utöka Borgens verksamhet till att även omfatta verksamhet för elever i låg- och mellanstadiet. Några av barnen/eleverna med autism, både i förskolan och grundskolan, har extremt stora individuella behov av både omfattande personalinsatser och anpassningar lokalmässigt som inte kan samordnas med andra barn/elever. Antalet barn/elever med koncentrationssvårigheter, begränsad impulskontroll, överaktivitet och aggressivt utagerande beteende har ökat i alla åldrar. Barnen/eleverna kräver omfattande insatser både för att de själva ska tillgodogöra sig utbildningen men också för att de övriga barnen/eleverna ska kunna tillgodogöra sig sin utbildning. Förskolechefer och rektorer söker riktade resurser för insatser både individuellt och i de fall det bedöms möjligt också i mindre grupp. Barn/ elever med språkstörningar ökar markant. Merparten av vårdnadshavarna önskar att deras barn ska få sin utbildning på hemskolan vilket var anledningen till att beslut fattades om att språkspårets verksamhet successivt ska avvecklas. Behovet är mycket stort av individuella insatser både i förskolan och i grundskolan. Tal- och språkteamets personal är av avgörande betydelse för att träningsprogram ska upprättas, följas upp och utvärderas samt att personalen ska få den handledning som behövs. Barn med språkstörningar får ofta problem med läsinlärningen vilket i sin tur påverkar möjligheterna att nå kunskapskraven. Med rätt stöd och träning samt inlärning och användning av

6 6 (7) alternativa verktyg kan många av barnen/eleverna utvecklas så att de har möjlighet att nå kunskapskraven. Vid genomgång av ansökningar utkristalliserades också elever med mycket stora inlärningssvårigheter ofta i kombination med andra svårigheter. Det finns elever som har så stora inlärningssvårigheter att de trots att de går i högstadiet har kunskapsnivåer motsvarande lågstadiet vilket kräver helt andra insatser. En litet antal elever har fått möjligheten att få sin utbildning som integrerade elever enligt skollagen kap 7 9 vilket har upplevts positivt både för eleverna och vårdnadshavarna. Trots att det särskilda stödet många gånger sätts in tidigt är det inte alltid anpassat efter elevens behov, vilket speciellt kan drabba de elever som har störst behov. Att en elev får särskilt stöd är idag inte en garanti för att skolan kommer tillrätta med elevens studiesvårigheter. Brister i stödets omfattning, utformning och innehåll kan vara förklaringar till att stödet inte kompenserar för elevens svårigheter. Till viss del kan detta förklaras med bristande kompetens. Tid för att arbeta med elevernas beteende tas ofta från undervisningen. Ibland kan detta vara väl använd tid, men det kan också innebära att eleven kommer alltmer efter sina kamrater. Samtliga elevers undervisningstid kan på så sätt komma att användas för ordningsbefrämjande åtgärder, i sådan omfattning att planerad viktig undervisning inte genomförs. Insatta åtgärder upprepas ofta och eleven får på så sätt mer av samma. De åtgärder som sätts in bestäms mer av de resurser som skolan har än av elevens behov. I många ansökningar framkommer att eleverna är känsliga och störs lätt av ljud och rörelser i klassrummen. Arbetsmiljön i skolorna är inte alltid organiserad så att det underlättar för eleverna med nedsatt koncentrationsförmåga att kunna rikta och behålla uppmärksamheten vilket är en förutsättning för lärande. Eleverna har många gånger sina arbetsplatser vid stora bord och skall röra sig i klassrummet bl. a. för att hämta arbetsmaterial. Ljud och rörelser kan bidra till att elever med koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter och impulsstyrdhet får ökade svårigheter att klara kunskapskraven. Förskolechefs och rektors möjligheter att vidta anpassningar i den fysiska miljön är med nuvarande budget mycket begränsade. Sammanfattning Under arbetet med beviljande av riktat stöd/tilläggsbelopp samt under andra diskussioner har följande åtgärdsförslag framkommit. - Resurstilldelningen till bibass bör utökas så att elever med identifierat behov kan få insatser både individuellt och i de fall det bedöms möjligt också i mindre grupp - Resursskolan Borgen utökas till att även omfatta elever i låg- och mellanstadiet - Tal- och språkteamet utökas i takt med att språkspåret avvecklas - Undersöka möjligheten att utöka verksamheten med integrerade elever enligt skollagen kap 7 9 så att kompetensen hos behöriga lärare, med erfarenheter av undervisning av elever med inlärningssvårigheter och elever i grundsärskola, kan tas tillvara - Skolmiljöerna undersöks och åtgärder vidtas så att inte organisationsfaktorer påverkar undervisningen negativt - Rutiner för s.k. hemmasittare tas fram gemensamt i kommunen

7 7 (7) - Riktad kompetensutveckling i identifierade områden - Fortsatt satsning på alternativa verktyg via Skoldatateket - Obligatorisk IT-kompetens för att i undervisningen kunna hantera de digitala verktyg som barn/elever i behov av särskilt stöd behöver - Rutiner och åtgärder för tidig upptäckt och tidiga insatser bör tas fram - Psykologinsatser behövs i förskolan - Modersmålslärarens roll i utredning och åtgärder för särskilda stödinsatser förtydligas Sammanfattningsvis kan det konstateras att de stödbehov, för barn och elever, som beskrivs ovan inte kan tillgodoses fullt ut inom nuvarande budgetram. På förvaltningschefens uppdrag Ann Heide-Spjuth resurschef