Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13
Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.
Förmågor - Matematik Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Förmågor - Engelska Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter, formulera sig och kommunicera i tal och skrift, använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.
Förmågor - diskussion Förmågorna som finns i kursplanen vilka förmågor gör att vi behöver hitta nya undervisningsformer/ uppgifter? Förmågorna är inte rangordnade ska alla tränas i lika stor utsträckning? Tränas de separat eller går de i varandra? Vilka är svårare (eller ej vanliga idag) att träna, vad behöver vi göra för att lösa det i så fall?
Betyg kort historik Normrelaterat betygsystem (1962) Årskurs 1-9 i grundskolan (BU 73 föreslog kvartsamtal istället för betyg i 1-7) - Urvalsinstrument
Betyg kort historik 1:a 7% 2:a 24% 3:a 38% 4:a 24% 5:a 7%
Betyg kort historik Nackdelar Eleven bedöms ej efter kunskaper utan efter hur andra presterar System är kunskapsresistent Det är hemligt vad som bedöms, eller krävs för de olika betygsnivåerna Ger ingen användbar feedback Bra som urvalsinstrument men ger negativa effekter på lärandet.
Betyg kort historik Målrelaterat betygsystem (1994) Årskurs 8-9 i grundskolan (Skriftliga omdömen i alla skolår och ämnen, får vara betygslika från 2008) - Urvalsinstrument - Mått på elevers kunskaper
Betyg kort historik Nackdelar Likvärdighet Otydligt stöd till lärare med mål för G, kriterier för VG och (i början) inget för MVG Eftersom uppdraget var att alla elever skulle nå målen för G fick vi i vissa avseenden en G-skola.
Nytt betygssystem A C E B D F
Kunskapskraven Kunskapskraven är skrivna i presens och formulerade som observerbara kunskaper. Avsikten är att minska tolkningsutrymmet och stärka en likvärdig bedömning. Kunskapskraven är således inte konstruerade utifrån samma principer som nuvarande mål att uppnå och betygskriterier (LPO94). Dessa är konstruerade så att det för högre betyg anges vilka kunskaper som krävs utöver vad som krävs för det underliggande betyget. Målen att uppnå är inte heller formulerade som observerbara kunskaper utan som beskrivningar som eleven kan, Eleven förstår.
Kunskapskraven Den största utmaningen i konstruktionen av kunskapskrav är att hantera kopplingen mellan de ämnesspecifika förmågorna och det centrala innehållet. Om det i kunskapskraven görs explicita och detaljerade kopplingar till delar av det centrala innehållet för respektive betygsteg riskerar kunskapskraven att bli anvisningar om olika studievägar för de olika betygen, en konsekvens som Skolverket anser att det är viktigt att undvika. Alla elever har rätt till en undervisning som ger förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt och som behandlar hela det centrala innehållet och inte avgränsade delar. Kunskapskravens styrkraft kan bedömas bli stark och därför är det av stor betydelse hur de utformas så att de ger önskade, och inte oönskade, styreffekter.
De fyra F:n Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet Fakta Förståelse Analys
Nytt sätt att bedöma? E C A Analys Förståelse Fakta Analys Förståelse Fakta Analys Förståelse Fakta
Bedömning Att göra det viktigaste bedömbart och inte det enkelt bedömbara till det viktigaste. Astrid Pettersson, PRIM-gruppen En hel del sanningar kring prov och bedömning behöver nog omprövas, gällande till exempel former för bedömning, vem som kan och ska bedöma, samt bedömningarnas plats i förhållande till undervisning och skolans mål. Peter Nyström, Umeå universitet
Bedömning
Summativ Kontrollera vad eleven lärt sig Som underlag för omdöme och betyg Formativ Stötta elevens lärande Planerad som en del av undervisningen Matgäst på en restaurang Körkortsprov Kock på en restaurang Körlektion
Variation! Förmågorna talar om att det måste finnas en variation i undervisningen. Då måste det också finnas en variation av bedömningsformer. Formativ eller summativ bedömning? Jajamensan!!!
Syfte med bedömning Kartlägga kunskaper Värdera kunskaper Återkoppla för lärande Synliggöra praktiska kunskaper Utvärdera undervisning Kunskapsbedöming i skolan, Skolverket 2011
Bedömningsformer Självskattning innan avsnitt Bedöma egna prov Kamratbedömning Gruppbedömning Göra egna prov och bedömningsanvisningar Loggbok Reflektion Laborationsrapport Inlämningsuppgift Muntliga redovisning Muntligt prov Skriftligt prov Parprov Hemprov
Bedömning för lärande i praktiken Planera ett arbetsområde - Förankring i kursplanens syfte - Innehåll - Konkretisering av mål - Arbetssätt - Bedömning - Dokumentation
Bedömning för lärande i praktiken Förankring i kursplanens syfte Vilka delar av ämnets syfte och ämnesspecifika förmågor kommer att tas upp och tränas under arbetsområdet? Konkretisera så att eleverna förstår.
Bedömning för lärande i praktiken Innehåll Vilka delar av det centrala innehållet kommer att behandlas? Viktigt att se över så att alla elever får möta hela det centrala innehållet. Kom ihåg, centralt innehåll inte totalt innehåll!
Bedömning för lärande i praktiken Konkretisering av mål Hur tydliggör ni för eleven vad kunskapskraven innebär för detta centrala innehåll? OBS! Det räcker inte att läsa upp detta en gång, detta måste diskuteras ofta under arbetets gång.
Bedömning för lärande i praktiken Arbetssätt Vilka olika arbetssätt kommer eleven att möta under avsnittet. Detta ger en tydligt bild för eleven, och läraren om hur varierad undervisningen kommer att vara.
Bedömning för lärande i praktiken Bedömning Innan eleven börjar arbeta med område är det lika viktigt att eleven vet vad som ska bedömas som på vilket sätt det ska examineras. Använd gärna fler än ett sätt vid varje område.
Bedömning för lärande i praktiken Dokumentation Bedömning av förmågor i relation till kunskapskraven. Hur dokumenterar du det så att du, eleven och föräldrar kan diskutera hur enskilda förmågor i olika ämnen kan eller bör utvecklas? Gemensam dokumentationsform kan underlätta.
Bedömning för lärande utvecklande för lärare Kollegial handledning med externt stöd. - Gemensam planering - Delta på en gemensam lektion - Revidera planering - Genomför igen (om möjligt) - Revidera slutgiltigt Skolverket
Visible Learning Undervisnings- och lärandeprocessen måste synliggöras Lärandeprocessen är ett mål i sig Utmaningarna är väl avvägda Lärare och elev delar bedömningar om i vilken mån mål är uppfyllda Lärare och elever ger varandra löpande feedback Lärare är känslomässigt engagerade Hattie, NZ
Visible Learning Eleverna får löpande återkoppling på sitt arbete Elevernas återkoppling till läraren om vad de inte förstår och förstår, är i längden viktigare än lärarens feedback till eleverna En trygg klassrumsmiljö och tillitsfull studiemiljö är viktiga förutsättningar
VAD GER EFFEKT PÅ LÄRANDET? 0,15 0,29 0,40 Måttlig effekt 0 Stor/ önskvärd effekt Negativ effekt Från Hattie (2009): Visible learning Läxor
Vad betyder ökningarna? När ett nytt program eller en ny undervisningsstrategi införs betyder en effektstorlek på d=1.0 att i genomsnitt 84 procent av de elever som deltar i detta förbättrar sig, jämfört med dem som inte deltar. En effektstor- lek på 1.0 ska uppfattas som en stor och tydligt märkbar skillnad ( jämför till exempel en person som är 160 cm lång med en som är 183 cm lång). SKL http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc40008_1.pdf
Vad betyder ökningarna? Om en effektstorlek på d=0.29 (som läxläsning) på samma sätt översätts till en måttenhet som centimeter skulle den inte vara synlig för blotta ögat och vara jämförbar med skillnaden mellan en persons kroppslängd på 180 cm och en på 182 cm. SKL http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc40008_1.pdf
VAD GER EFFEKT PÅ LÄRANDET? 0,15 0,21 0,40 Måttlig effekt 0 Stor/ önskvärd effekt Negativ effekt Från Hattie (2009): Visible learning Klasstorlek
VAD GER EFFEKT PÅ LÄRANDET? 0,20 0,40 Måttlig effekt 0,12 0 Stor/ önskvärd effekt Negativ effekt Från Hattie (2009): Visible learning Nivågruppering
VAD GER EFFEKT PÅ LÄRANDET? 0,40 0,15 0,70 Måttlig effekt 0 Stor/ önskvärd effekt Negativ effekt Från Hattie (2009): Visible learning Formativ bedömning
VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING? 1998 Black och Wiliams översikt om formativ bedömning (cirka 250 studier). Resultat Förbättrade elevprestationer (de flesta effektstorlekar mellan 0,4-0,7)
VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING? Detta är några av de största effekterna som överhuvudtaget uppmätts för undervisningsinterventioner. / / En effektstorlek på 0,7 skulle höja England i en internationell jämförelse, med 40 medverkande länder, från mitten till de fem bästa. (Black m.fl., 2003)
VAD GER EFFEKT PÅ LÄRANDET? 0,15 0,40 Måttlig effekt 0 Stor/ önskvärd effekt Negativ effekt 0,99 Bedömningsmatris + självbedömning Från Hattie (2009): Visible learning
VAD GER EFFEKT PÅ LÄRANDET? 0,15 0,40 Måttlig effekt 0 Stor/ önskvärd effekt Negativ effekt Kamrat- och sambedömning + matris Från Hattie (2009): Visible learning Extremt stor effekt! 1,46
Feedback på olika nivåer Uppgiftsnivå Ofta inriktad på att korrigera fel och fokuserar mycket på faktakunskaper. Processnivå Handlar om förståelse för nya begrepp, samband och generaliseringar. Metakognitiv nivå Kunna bedöma sin egen kunskap och därigenom kunna ta ansvar för sitt egna lärande. Personlig nivå Ofta i form av ospecificerat beröm. Har sällan positiv inverkan på lärandet.
Bedömningsmatris Processinriktad utgår från ämnesspecifika förmågor
Bedömningsmatris Bygger på kvalitet och inte kvantitet
Bedömningsmatris Här är du Hit ska du eller hit Visar tydligt på utveckling
Feedback som stöttar lärande bör: Utgå från uppgiften (ej person) Beskriva vad eleven kan (inte vad eleven inte kan) Ge konkreta förslag på hur elevens prestationer kan bli bättre Innehålla själv- och kamratbedömning som en naturlig del av undervisningen
Länkar: http://larandebedomning.se http://www.bedomningforlarande.se http://www.skolverket.se http://kursplaner.se http://www.kulmatematik.com
Tack för att ni lyssnade! Kul Matematik Geijersvägen 18 112 44 Stockholm www.kulmatematik.com Per.Berggren@kulmatematik.com Maria.Lindroth@kulmatematik.com