Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik och utbildning Kan vi bli bättre på att arbeta evidensbaserat och följa omvårdnadsprocessens steg genom att använda standardiserad vårdplan? Inger Jansson, PhD, lektor, Högskolan i Halmstad
Upplägg Evidensbaserat arbetssätt - Innebörd - vad gör vi? Omvårdnadsprocessen - Innebörd - vad gör vi? Dokumentera i stuprör utifrån profession - Innebörd - vad gör vi? Hur kan standardiserad vårdplan i elektronisk journal förbättra vårt arbetssätt? Exempel på att använda standardiserad vårdplan som verktyg i utbildning
Evidensbaserad omvårdnad, 4 nivåer Nivå 1: forskningsbevis (innefattar empirisk forskning samt sammanställningar som nationella riktlinjer) Nivå 2: lokala riktlinjer, praktisk erfarenhet och omvårdnadsteori Nivå 3: beslut av sjuksköterskan, där expertkunnandet och erfarenheten utifrån nivå 1 och 2 sammanvägts och kritiskt värderas. Nivå 4: patienten görs delaktig i beslutsfattandet och bidrar till genomförandet. Utvärdering pågår genom hela processen. Därefter fortsätter processen åter till nivå 1 och så vidare (Scott & McSherry, 2008)
Syfte Att undersöka hur sjuksköterskan skaffar sig kunskap för att välja rätt omvårdnadsåtgärder Deltagare 8 sjuksköterskor med 2-23 års erfarenhet, median 9,5 år 7 ledare på olika nivåer Alla inom somatisk slutenvård Datainsamling Intervju
Resultat Sjuksköterskorna använde sig av fyra strategier Undvikande av vetenskaplig kunskap Användande av egen erfarenhet Användande av kollegors kunskap och erfarenhet Att inte göra patienten delaktig
Undvikande av vetenskaplig kunskap SSK: Det händer väl nån gång att jag läst nåt specifikt och då är det väl att man har dom här studerande som kommer hit och ställer frågor.. så försöker man då hitta kunskap, eller så säger man - försök och se om du hittar någonting så berättar du för mig, men annars så, ytterst sällan. Tyvärr. Ledare: det är ju många som är duktiga själva på att gå in och söka artiklar vid lönesamtal är det kriteriet med, att vi ska jobba evidensbaserat
Användande av egen erfarenhet så har man haft patienten en stund och sett hjälpbehovet, man kanske ser att dom inte äter och så får man tänka att dom kanske behöver ha lite mindre mat fast energitätare, och hur dom dricker om dom gått ner i vikt, alltså såna saker, och det märker man ju snart vad dom behöver för hjälp, det är ju mycket att man iakttar och ser faktiskt...jag tror, det är väl mycket erfarenhet
Användande av kollegors kunskap och erfarenhet då diskuterar vi fram till vad som är rimligast och vad som är då bäst, jaha, du har bäst motivering till varför du gör så, då gör jag likadant. som nu med det här såret då ringde jag upp till en annan avdelning som är bättre på sår och gäller det sår och sånt så, där har vi ju sårvårdsansvariga som ska hålla sig uppdaterade vilket material vi ska använda och vi har nutritionsansvariga som håller reda på vilka näringsdrycker vi ska använda och dietisten informerar vilken kost vi ska använda så det är kompetenser som finns inom varje specifikt område
Att inte göra patienten delaktig Ibland känns det som om vi serverar ett färdigt koncept att så här ska det va, och oftast så köper patienten detta om det inte är just att det är åtgärder som är kopplade till deras medverkan, alltså där det är uppenbart att dom måste känna till annars är det väl mer vad vi gör för patienten. Det kanske man gör om jag tänker nutrition och så där, där kanske det är lättare att prata om att man har ett mål där, att man ska komma upp till en viss kalorimängd för att slippa få stöddropp ex. där tror jag nog att man pratar om det, att det är mer uttalat än om det skulle gälla sårvård eller nåt sånt, där tror jag inte att man pratar om det på samma sätt.
Slutsatser chefer tror att sjuksköterskorna söker mer vetenskaplig kunskap än vad de själva anger att de gör Nyttan av att sjuksköterskorna har specifika områden att ansvara för beskrivs Klinisk erfarenhet, både egen och andras, används i störst utsträckning Sjuksköterskan frågar inte den det berör, patienten, som borde vara den största experten på sina önskemål och ha mest erfarenhet kring sitt individuella behov
Omvårdnadsprocessens 4 faser: Bedömning: omvårdnadshistoria, hälsobedömning omvårdnadsdiagnos Planering: mål definition, vårdplan omvårdnadsåtgärder (IVP,SVP) Genomförande: av åtgärder Utvärdering: i relation till uppsatta mål (Yura & Walsh,1988)
Vad gör vi? Teori: Styrdokument Utbildning omvårdnadsprocessens alla steg ska genomföras och dokumenteras Praktik/ Verksamhet: Alla steg dokumenteras ej, - vi vet därför inte vilken omvårdnad som bedrivs
Dokumentera i stuprör utifrån profession Innebörd - Elektronisk journal uppbyggd utifrån varje profession istället för utifrån patientens hälsoärende
Hur gör vi, konsekvens av stuprör? syfte att beskriva förekomst av dubbeldokumentation i elektroniska journaler Frågeställningar Vilka professioner dubbeldokumenterar? Vilken information dubbeldokumenteras? Var i journalen sker dubbeldokumentationen? Urval 30 journaler för patienter som vårdats inneliggande med diagnosen höftfraktur.
Studie avseende dubbeldokumentation, Jeanette Törnqvist, magisteruppsats HH VT-12 Resultat: Tillfällen av dubbeldokumentation, under 30 vårdtillfällen, inneliggande på ortoped efter höftfraktur Dubbeldokumentation Samstämmig Ankomst 161 3 Vårdförlopp 464 6 Utskrivning 226 26 Motstridig
Hur kan standardiserad vårdplan i elektronisk journal förbättra vårt arbetssätt?
Evidens Enligt studier där ssk som använde SVP tillfrågades Underlag för SVP - främst baserad på klinisk expertis och forskning - Patienters erfarenhet utgjorde sällan underlag - Cirka 1/3 visste inte vilket underlag SVP: n baserades på Kommentar från SSK vi har ju en slags standardvårdplan som vi använder till nyupptäckta diabetiker, dom är ju framtagna i samråd med diabetessköterskor och där stöder man sig på nationella diabetesregister och vårdplan, det finns ju även nationella riktlinjer för behandling, och då är det dom som ligger till grund för detta.
Omvårdnadsprocessen Enligt studier där ssk som använde SVP tillfrågades Styrkor hos SVP - Lätt att förstå - Lätt att följa - Följer gängse normer i verksamheten
Stuprör Ej studerat, men tvärprofessionell SVP bör leda till Utgår från patientens hälsoärende, inte professionens kunskapsområde mindre dubbeldokumentation Mindre risk för motstridig information i journalen Större möjlighet att följa patients vård inom och över organisationsgränser
Vad vi måste fortsätta fundera kring Personcentrerad vård patienten delaktig? Utgå från hälsoärende tvärprofessionellt utgår vi från alla professioners perspektiv? Standardiserad fackspråk vad innebär det för vårdens kvalitethur ska vi agera?
Exempel på att använda standardiserad vårdplan i utbildning Utbildning i evidensbaserad vård utifrån standardiserad vårdplan Vidareutbildning ögon HH Föreläsning om evidens och standardiserad vårdplan Grupper bildas med uppgift att utveckla SVP med: Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsmål Omvårdnadsåtgärder med referenshänvisning Kunskapsunderlag baserat på kurslitteratur, annan relevant litteratur samt minst 3 vetenskapliga artiklar. Förslag ges på omvårdnadsproblem, ex: Syra/basiskt ämne i ögat, skav och gruskänsla/torra ögon
Seminarium där grupperna presenterar sina SVP samt diskuterar med övriga studenter. Alla läst varandras i förväg. Under VFU SVP testas på klinik av student efter samråd med handledare. Studenterna skickar in egen reflektion kring användbarhet av SVP på klinik. Reflektioner sammanställs av kursledare, nytt seminarium avslutar.
Studentens upplevelser efter användande Positivt: Bra arbetsredskap och trygghet som student och ny, alla patienter får samma information Egenvård: -Kunskap om många bra tips att ge pat avseende egenvård Aktuell och användbar enligt erfaren ssk/handledare Känns genomförbart att arbeta i team och utveckla SVP. Ger grund för studenter och nyanställda. Kan uppdateras av erfarna.
Negativt (utifrån den SVP studenten utvecklat) Bedöms ta för lång tid på klinik (ge information osv på mottagning) Saknar hur man går vidare beroende på vad pat svarar. Utvärdering och uppföljning framgår ej i alla SVP som gjorts Svårt finna fakta för hur handläggandet ska ske, olika evidens och erfarenhet.
Reflektion SVP behöver testas under längre tid samt samköras med befintligt datorsystem På VFU fanns ej teoretisk bakgrund till rutiner, var inriktat på praktisk handläggning. Saknar SVP på VFU, personalen anger att de inte har tid att skriva dessa. påpekar vikten av individuellt anpassad information