Träd och trä ett integrationsprojekt

Malmö högskola Lärarutbildningen Levande läromedel-kulturarvspedagogik Ht 2003 Träd och trä ett integrationsprojekt Man möts för att lösa en arbetsuppgift och då fokuserar man inte på varandra utan man hjälps åt för att lösa arbetsuppgiften. En själarnas förening. Ur intervju med lärare på Drottninghögsskolan Foto: Sven-Olof Larsén Karin Hjelmér Pelle Johansson Fredrik Nihlén Ricky Wrentner 1

Innehållsförteckning Förord 1 Inledning 2 Bakgrund 2 Syften 2 Definition av begreppet integration 3 Integrationsbegreppet i projektets praktik 3 Projektet 4 Urval av skolor 4 Ödåkra och Svensgårdsskolan 4 Drottninghög och Drottninghögsskolan 5 Temat 6 Fortbildning 6 Planeringsmöten 6 Undervisningstillfällen 7 Dokumentation 8 Utvärdering av projektet 9 Elevintervjuer 9 Lärarintervjuer 11 Lärarenkäter 12 Egna iakttagelser 13 Besökstest 13 Extern utvärdering 14 Diskussion 14 Litteraturlista 19 2

Förord Vi vill rikta ett stort tack till rektorer, pedagoger och elever på Drottninghögsskolan och Svensgårdsskolan för ert deltagande i projektet och för att ni ställt upp på alla våra idéer. vår handledare Margareta Ekborg, Lärarhögskolan Malmö, för stöd under arbetets gång och konstruktiva synpunkter på uppsatsen. Paul Witting, Kultur i bostadsområden, för ivrigt påhejande och finansiellt stöd. Veikko Saarinen, AV-centralen Helsingborg, för hjälp med redigering av vårt filmmaterial. Sten Alehammar för hjälp med att göra en extern utvärdering av projektet. 3

Inledning Bakgrund Den pedagogiska verksamheten vid museer är ofta kostnadsbelagd. En granskning av vilka skolor som använder sig av pedagogerna vid Fredriksdal museer och trädgårdar, visade att skolor belägna i områden där invånarnas ekonomiska förutsättningar är sämre, mer sällan deltar i verksamhet än skolor belägna i områden där invånarna har bättre ekonomi. Våra arbetsplatser tillhör hela staden och dess medborgare och självklart vill vi på museerna få möjlighet att visa upp alla våra möjligheter för så många människor som möjligt. Segregationen i Helsingborg är bland den högsta i landet. I stadens framtida planering högprioriterats utmaningen kring detta på olika sätt. 1 Gatumiljöer, arbetslöshetsåtgärder, fritidsverksamheter, medborgarutskott osv. är några områden som staden arbetar aktivt med för att försöka skapa en bättre vardag för så många som möjligt. En väg går självklart via kulturen. I målprogrammet 2003 för stadens kulturnämnd står bl a att läsa Alla människor ska få möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser. Verksamheterna ska i stor utsträckning utgå från ovana deltagare. De hinder som gör att många människor fortfarande står främmande för kulturlivet måste brytas ner En djupare förståelse för människor med olika bakgrund ska eftersträvas. Kulturell delaktighet grundläggs hos den unga människan Verksamheterna skall vidgas genom samverkan i kulturnätverk. 2 Vi ville erbjuda gratis undervisning till en skola som mycket sällan bokar museets kostnadsbelagda pedagogiska program. För att gynna integration elever emellan bjöd vi in en annan skola, som oftare utnyttjar museets kostnadsbelagda verksamheter, som samarbetspartner. Eleverna hade olika social och kulturell bakgrund. Vi ville också testa ett ämnesövergripande arbetssätt för att öka intresset för biologi och historia. Medel till projektet kom från Helsingborgs kommuns integrationssatsning Kultur i bostadsområden, som är en långsiktig strategi formulerad av stadens kulturnämnd. Tanken är att skolor, fritidsgårdar, museer, kulturföreningar mm kan söka finansiella bidrag för projektidéer med kulturförankring. Projektet har drivits av två pedagoger från Dunkers Kulturhus och två från Fredriksdal, museer och trädgårdar, fortsättningsvis benämnt Fredriksdal. Organisatoriskt tillhör de båda institutionerna Helsingborgs museer. Syften Genom museiarbete skapa förutsättningar för integration av elever, med olika social, stadsgeografisk och kulturell bakgrund Använda ett ämnesintegrerat arbetssätt för att öka elevernas intresse för biologi och historia Skapa ett pilotprojekt, som kan fungera som mall i framtida arbete kring elevintegration 1 Översiktsplan för Helsingborg 2002 s 39 2 ur Målprogram för kulturnämndens verksamhetsområde 2003-2006 4

Definition av begreppet integration Eftersom integration är ett av projektets syften är det nödvändigt att definiera och förklara vad vi lägger för mening och betydelse i detta begrepp. Det är inte alls ovanligt att man definierar integration olika beroende på sammanhang. Integration kan definieras som en process som leder till att olika enheter förenas och resultatet av detta. I Sverige används begreppet integration ofta i samband med etniska relationer. Betydelsen brukar här ligga i de processer där etniska grupper blir delaktiga och förs in i det samhälle som de kommit till. Det vill säga att ge invandrarna möjlighet att aktivt delta i samhällslivet, som kan innefatta till exempel politiskt liv, socialt liv, kulturellt liv, arbetsmarknad och bostadsmarknad. 3 En aktiv integration är ingen ny företeelse i Sverige. Bildandet av det svenska riket och långt senare nationen är bra exempel på integration. Som museipedagog är det svårt att låta bli att blicka bakåt. Försvenskningen av Skåne är ett bra exempel på integration. Skåningarna skulle integreras i det svenska riket så småningom efterhand, detta för att undvika oro i landskapet. 4 Utbildnings- och kyrkoorganisationerna utgjorde viktiga pelare i denna försvenskningsprocess (se som integration). Exempelvis hindrades skåningarna att studera i Danmark och istället grundades ett universitet i Lund. ABC-böcker och gudstjänstsceremonier ersattes av de svenska motsvarigheterna, på detta sätt försökte man skapa en likformighet inom riket när det gällde ceremonier, konstitutioner, seder och språk. Allt för att binda samman Sveriges folk. 5 Ett annat exempel på integration i det svenska riket är Gustav III: s skapande av den svenska dräkten. En gemensam, historisk dräkt skulle väcka rikets medborgares fosterlandskänsla. Allt för att skapa ett folk, en dräkt. 6 Den svenska välfärdspolitiken kan ses som en annan (social) integration. Från och med 1970-talet började man tala om processer som rör etnisk integration. Under de senaste åren har begreppet integration vidgats till att gälla alla invånare i Sverige, oavsett etnisk och kulturell bakgrund. 7 I vårt projekt vill vi definiera integration som en process där vi skapar mötestillfällen och upplevelser för skolelever med olika kulturella, stadsgeografiska och sociala utgångspunkter. Integrationsbegreppet i projektets praktik Det finns alltid en uppenbar risk i användandet av begreppet integration. Genom ett oförsiktigt användande av begreppet kan man riskera att förtydliga och till och med skapa skillnader mellan invånare i Sverige. Ett bra exempel är den lokala debatten om nerläggning av skolor i Helsingborg. 8 Under hösten 2003 har politikerna bestämt sig för att lägga ner skolor i Helsingborg. Anledningen är minskande elevantal och dyra lokalkostnader. Bland argumenten för nedläggning av en specifik skola har man också talat om möjligheten att uppnå bättre integration. Här har man tydligt delat upp eleverna i svenskar och invandrare och sedan pekat ut den ena gruppen som ett problem. Risken är här att man skapar en onödig vi och dom debatt. 9 3 Nationalencyklopedin Bd 9 s 499; Bunar 2001 s 56, 69f 4 Osvalds 1993 s 77 5 Osvalds 1993 s 77 6 Rangström 1997 s 167, 169; jämför Conradsson 1998 s 126-27 7 Bunar 2001 s 69-70 8 Granlund, Kempppainen, Svensson & Öbergs artikel Helsingborgs Dagblad 2003-11-16 (s.4-5), se också insändare i Helsingborgs Dagblad 2003-11-04 och Landskrona Posten 2003-11-07 9 Granlund, Kempppainen, Svensson & Öbergs artikel Helsingborgs Dagblad 2003-11-16 s 5 5

Kanske finns det en risk till en ökad vi och dom känsla, bara genom vårt val av deltagande skolor. En konsekvens av detta är att vi har behandlat eleverna från de olika skolorna på samma sätt och undvikit att tala om eventuella skillnader. Vi vill betrakta eleverna som individer, inte som svenskar och invandare. Dessutom har vi valt att inte tala öppet om integration med eleverna. Projektet Urval av skolor Tanken var att med projektet skapa mötestillfällen och upplevelser tillsammans med barn med olika kulturella, stadsgeografiska och sociala bakgrunder. Med detta som utgångspunkt valde vi ut två skolor från olika delar av Helsingborgs kommun, tillhörande bostadsområden med varierande karaktär. Dels valde vi ut Drottninghögsskolan, i ett av de höghusområden i staden som prioriterats av kommunens integrationssatsning Kultur i bostadsområden, dels sökte vi upp en skola i villasamhället Ödåkra utanför Helsingborg, Svensgårdsskolan. Inledningsvis presenterades projektet på respektive skola av en av museipedagogerna. Lärarna fick lämna in en intresseanmälan till rektorn på skolan. Rektorer och museipedagoger valde tillsammans ut ett arbetslag från varje skola. Stor vikt lades vid att lärarna var intresserade av att arbeta integrerat med en annan skola och att de dessutom hade intresse av att arbeta kring det givna temat Träd och trä. Vi önskade dock att eleverna skulle vara någorlunda jämngamla. Det blev ett åldersblandat arbetslag med treor och fyror från Svensgårdsskolan och ett arbetslag med treor från Drottningshögsskolan som utsågs. Under höstterminen var det således fyror och femmor från Svensgårdsskolan och fyror som deltog från Drottninghögsskolan. 31 elever kom från Svensgårdsskolan och 47 från Drottninghögsskolan däribland fyra rörelsehindrade elever. Ödåkra och Svensgårdsskolan Svensgårdsskolans elever är sex till tolv år gamla. Skolan ligger i Ödåkra villasamhälle en bit utanför Helsingborgs tätort. Strax intill ligger ett stort köpcentrum och två europavägar. Byn Ödåkra expanderade under slutet av 1800-talet i samband med etablering av järnväg (1885) och Helsingborgs Spritförädlings Aktiebolag. I anslutning till dessa etableringar växte det upp, i slutet av 1800-talet och under 1900-talets första hälft, en bostadsbebyggelse bestående av villor och mindre flerfamiljshus. På 1960-talet började man uppföra bostadsbebyggelse som inte var knuten till järnvägen och fabriken. Ödåkra började nu ta formen av en villaförort till Helsingborg och bostadsbyggandet fortsatte under 1970- och 1980-talet. Bebyggelsen består av småhus, radhus och några enstaka flerfamiljshus. 10 10 Kulturminnesvårdsprogram för Helsingborgs kommun 1991 s 118f; Andersson 1982 s 98-110; Lundström 1995 s 6; Översiktsplan för Helsingborgs stad 2002 s 191 6

År 2002 hade Ödåkra ett invånartal på 5490 personer och enligt Översiktsplanen 2002 fanns det påfallande många skolbarn och personer i åldern 30-50 år. Andelen invånare med utländsk bakgrund låg 2002 på 26,5%, ungefär samma siffra som genomsnittet för Helsingborg (27,2%). 11 När det gäller utbildning har Ödåkras invånare i åldern 20-64 till 52,5% en gymnasieutbildning och till 23,8% en eftergymnasial utbildning. 12 Genomsnittet för Helsingborg när det gäller eftergymnasial utbildning ligger på 31%. 13 Drottninghög och Drottninghögsskolan Drottninghögsskolan ligger i stadsdelen Drottninghög i Helsingborg. Skolan byggdes 1973 och eleverna är sex till tolv år gamla. Drottninghög ligger i de nordöstra delarna av Helsingborg, ca 2,5 km öster om stadscentrum. Bostadsområdet eller stadsdelen uppfördes i bostadsföretaget AB Hälsingborgshems regi i slutet av 1960-talet. Detta var Helsingborgs första miljonprojektområde och utgjorde en av stadens riktigt stora exploateringar vid denna tidpunkt. 14 Stadsdelen består av trevåningshus och ett centrum med affärer, kyrka, skola, polis och bibliotek. Invånartalet för området låg år 2002 på 2600 personer. 15 Till skillnad mot Ödåkra har Drottninghög en betydligt större andel invånare med utländsk bakgrund. Siffran låg 2002 på 54,4 %, vilket kan jämföras med Helsingborgs genomsnitt på 27,2 %. Endast stadsdelen Högaborg har en högre siffra (56,2 %). När det gäller utbildning i bostadsområdet har Drottninghög ungefär samma siffra som Ödåkra när det gäller antalet som har gymnasieutbildning (54,3%), medan antalet med eftergymnasial utbildning är lägre på 13,7%. 16 Tyvärr fick området redan från början ett dåligt rykte. Orsakerna till detta kan bero på låg arbetsinkomst, hög arbetslöshet, stor andel utländska medborgare och en stor del barnfamiljer i området. I många fall känner invånarna själva inte igen sig i denna bild och många har försökt att skapa en attitydförändring. 17 Göran Segergrens bok, Porträtt Drottninghög - en stadsdel i Helsingborg, är ett bra exempel på detta. Boken hade till syfte att just åstadkomma en attitydförändring gentemot Drottninghög. 18 Flera andra åtgärder har också gjorts för att förbättra bilden av bostadsområdet. Praktiskt har man förbättrar den inre och yttre fysiska bostadsmiljön. Kulturförvaltningen har också under den senaste tiden bedrivit projekt kring kultur i området (Kultur i bostadsområden). Ett sådant exempel är Drottninghög en plats att vara stolt över, ett projekt som hade till syfte att skapa förutsättningar för platskänsla (med hjälp av arkeologi) och att förena olika etniska och sociala grupperingar i bostadsområdet. 11 Definition av utländsk bakgrund definieras här som personer med utländskt medborgarskap, dels personer som är födda utrikes, dels personer som är födda i Sverige med minst en förälder född utomlands. Definitionen finns i not 1 i http://kommun.helsingborg.se/statistik/utl %20bakgrund.htm 12 Översiktsplan för Helsingborgs stad 2002 s 191; http://kommun.helsingborg.se/statistik/delomr.htm 13 http://kommun.helsingborg.se/statistik/kommunfakta/1283s4.pdf 14 Segergren 1989 s 56, här finns en översikt över Drottninghögs utveckling under 1960-, 1970- och 1980-talet 15 http://kommun.helsingborg.se/statistik/delomr.htm 16 http://kommun.helsingborg.se/statistik/delomr.htm 17 Bunar 2001 s 152, 159ff 18 Segergren 1989 7

Temat Eleverna har träffats på en neutral arena för att tillsammans arbeta kring ett gemensamt givet tema. Projektet har drivits av pedagoger från Dunkers Kulturhus och Fredriksdal och de neutrala mötesplatserna har därmed blivit dessa institutioner. Vi har arbetat kring ett träd- och trätema, vilket vi fann lämpligt eftersom man i detta kan finna en gemensam kulturhistoria för flera olika kulturer. Temat har vi använt som ett verktyg för att uppnå integration mellan eleverna. Arbetssättet har varit ämnesintegrerat där tyngdpunkten har legat på historia och biologi. 19 Detta har låtit sig göras genom att pedagogerna vid Dunkers Kulturhus och Fredriksdal arbetat tillsammans och använt de kompetenser som finns inom gruppen, nämligen historia, arkeologi och biologi. Även andra ämnen har kommit in t ex: slöjd, svenska, matematik, hemkunskap, musik. Ett ämnesintegrerat arbetssätt förespråkas också i läroplanen. 20 Natur- och kulturhistoria har konkretiserats genom upplevelseprogram, där huvudparollen varit learning by doing. Praktiskt arbete ska leda till vetenskaplig insikt i råvaror och tillverkningsprocesser och bli en utgångspunkt varifrån barnen skall få uppleva människans historiska utveckling genom tiderna. 21 Eleverna har lämnat sina klassrum för att lära sig saker i ett sammanhang, närmare bestämt i utställningar samt i natur- och kulturhistoriska miljöer på Fredriksdal och i Dunkers Kulturhus. Gränsen mellan skola och samhälle kan på så sätt suddas ut en aning, vilket Bernstein och Vygotsky förespråkar. 22 Vi har aktiverat elevernas olika sinnen i olika moment i programmen. Vi försöker ställa öppna frågor för att få eleverna att tänka efter och reflektera. 23 Lärarna vid de båda skolorna fick i uppgift att para ihop kompis-par. Eftersom det var olika många elever på de båda skolorna fick några elever på Svensgårdsskolan i vissa fall mer än en kompis. Lärarna delade också in eleverna i åtta grupper med namn på träd. Fortbildning Inför projektet fick lärarna fortbildning på sina respektive skolor om kulturlandskapets utveckling. Vi utgick ifrån historiskt kartmaterial och skolans närmiljö. Syftet var att stimulera lärarna att gå vidare under och efter projektet med att aktivt använda sig av närmiljön i det pedagogiska arbetet. Planeringsmöten Lärare och museipedagoger hade ett planeringsmöte innan första träffen där de olika temana från gång till gång under vårterminen fastställdes. I augusti hade vi ett planeringsmöte med lärarna inför höstens träffar. Vi diskuterade integrationsfrågan och bestämde att vi i större grad skulle låta eleverna arbeta i sina kompisgrupper. 19 För diskussion om ämnesintegration se Egidius 2002, Säljö 2000 20 http://www.skolverket.se/pdf/lpf94.pdf 21 Dewey 1902 22 Bernstein 1978: Säljö 2000 23 Horning m fl 1994 8

Undervisningstillfällen Under år 2003 har elever, lärare och museipedagoger träffats cirka en gång i månaden på Fredriksdal och på Dunkers Kulturhus. Vi har använt institutionerna som en neutral arena att verka på. Träd- och träprogrammen har anpassats efter årstidernas skiftningar och årets högtider. Vid alla tillfällen har eleverna arbetat i mixade grupper med elever från de båda skolorna. De har fått uppgifter inom sin grupp eller tillsammans med sina kompisar att lösa. Vi trodde att förutsättningarna för elevintegrationen skulle bli bättre om eleverna fick uppgifter att lösa i mindre grupper. Nedan följer en beskrivning av de olika tillfällena. Introduktion Eleverna träffade varandra första gången på Fredriksdal i februari. Meningen med träffen var att de skulle få en ny kompis från den andra skolan och att de skulle lära känna varandra. Eleverna fick sin nya kompis vid en högtidlig ceremoni. Alla barnen blev indelade i åtta grupper som hade namn på olika träd. Barnen inom en trädgrupp fick komma fram. De fick var sin pusselbit tillverkad i det träslag vars grupp de tillhörde. På pusselbiten stod deras namn. Det gällde nu att hitta den eller de personer, vars pusselbit passade med ens egen. När alla hittat sin kompis blåstes en fanfar och frasen Låt er vänskap vara för evigt lästes. Denna dag lekte vi även lära-känna-varandra lekar och eleverna fick gå iväg med sin kompis och intervjua denne med några givna neutrala frågor. Avslutningsvis lekte alla tillsammans leken Slå katten ur tunnan. Stenålderstema En av pedagogerna besökte respektive skola och diskuterade vilken betydelse skogen hade för stenåldersmänniskan. Man hade också ett resonemang om likheter och skillnader mellan stenåldersmänniskan och nutidsmänniskan och kom fram till att människor på många sätt är desamma vad det gäller behov och känslor. Träd och trä Denna träff i mars besökte eleverna Dunkers Kulturhus i mixade grupper under två dagar. Uppgiften var att leta efter träföremål i den stadshistoriska utställningen Fragment och i den nyuppförda museibyggnaden. Hur har man använt sig av trä förr och nu? Fåglar I april var det dags för ett fågeltema på ett vårskönt Fredriksdal. Eleverna var också denna dag uppdelade så att de kom i mixade halvklasser under två dagar. Målet med dagen var att få en förståelse för vilken betydelse träden har för fåglar i form av skydd och boplatser. Vi tog också upp varierat utseende på näbb och fötter beroende på hur och var fågeln lever och revirhållande. Eleverna byggde bon till olika fågelarter. Lillarydsgården Under två dagar i maj kom eleverna till denna skogsbygdsgård på Fredriksdal och fick leva livet som det tedde sig i mitten av 1800-talet. Vi diskuterade kretslopp och självhushållning och vi ville att de skulle förstå vilken oerhört viktig resurs träden var i denna del i Skåne vid denna tid. De fick pröva på att slå rep, tälja, färga garn och göra en björkvisp. De fick smaka barkbröd och björklövssaft. De fick fördjupa sig i björkens biologi och sätta bort sina sjukdomar i vårdträdet. 9

Vandring på Skåneleden För att få möjlighet att besöka en riktig skog, söktes extra anslag för att kunna genomföra en vandring på Skåneleden i Fulltoftaområdet. Alla var iväg på samma dag, men vandringar gjordes i två grupper. Personal från Skogsvårdssällskapet tog hand om lärare och elever under dagen. Pedagogerna från Dunkers kulturhus och Fredriksdal deltog inte. En redovisning gjord av Skogsvårdssällskapet om Skåneledsvandringen finns i bilaga 4. Svamp Höstterminens första träff var i september. Eleverna var åter delade i två grupper och besökte Fredriksdal under två förmiddagar. Väl på området delades de i två grupper. Den ena besökte svamputställningen, där de fick höra om svampars biologi med tonvikt på deras betydelse för träden som parasiter, saprofyter och som samarbetspartners. De fick också pröva på att göra upp eld med fnöske från trädsvampen fnöskticka och att färga garn med svamp. Frukt Denna oktoberdag kom alla elever samtidigt till Fredriksdal. De delades in i fem grupper och stannade hela dagen. De besökte fruktutställningen där de fick se en mångfald av framför allt äpplen. De fick också rösta fram det godaste äpplet, höra om myter och kulturhistoria kring äpplet, skala och torka äpplen, leka gamla äppellekar, skjuta pilbåge på äpple á la Wilhelm Tell, fundera över vilka frukter som fanns i Sverige under olika historiska tidsepoker och över äppelträdets och även andra växters blombiologi. De fick också uppleva en dramaövning kring fotosyntesen. Väsenvandring En kväll i slutet av oktober var det dags för eleverna att stifta bekantskap med skogens väsen under en vandring runt ett mörkt Fredriksdal. I skenet av endast marschaller mötte de vättar, älvor, bäckahästen, lyktgubben, skogsrået och troll. Denna kväll hade eleverna tagit med sig sina anhöriga. Barn, föräldrar, syskon och en och annan mor- och farförälder gick rundan tillsammans med barnen i de mixade trädgrupperna. Julgranen I mitten av december hade vi en sista gemensam träff med alla elever och lärare på Dunkers Kulturhus. Vi letade efter småkryp i granen och funderade kring varför granen kan ha sina barr kvar på vintern medan lövträden tappar sina blad. De fick höra om julgranens historia och därefter avslutades projektet med dans kring granen. Som en symbolisk gåva fick de var sin blyertspenna gjord av tunna grenar som ville visa på att detta var starten på en vidare kontakt eleverna emellan. Innan de gick hem bytte de adress med sin kompis på den andra skolan. Dokumentation Vi har dokumenterat alla träffar med foto och rörlig film. 10

Utvärdering av projektet Under året har vi använts oss av en rad olika metoder för att kunna utvärdera projektet. Följande utvärderingsmetoder har använts i projektet: Elevintervjuer (Bilaga 1) Lärarintervjuer (Bilaga 2) Lärarenkäter (Bilaga 3) Egna iakttagelser Besökstest Extern utvärdering Elevintervjuer För att kunna utvärdera projektet valde vi att intervjua ett antal elever i början och slutet av projektet. Vi skulle också ha kunnat ge dem enkätfrågor men vi antog att eleverna var för unga för detta. Inför starten intervjuade vi 10 elever från Drottningshögsskolan och 6 från Svensgårdsskolan om deras förväntningar på projektet, om deras kunskaper och vanan av att vara ute i naturen. I november gjordes nya intervjuer med dessa barn plus ytterligare 6 barn från Svensgårdsskolan. Av misstag intervjuades bara sex elever från Svensgårdsskolan vid första tillfället. Några frågor var samma vid första och andra intervjutillfället, medan andra var helt fristående. Lärarna valde ut de elever som blev intervjuade. Syftet med intervjuerna var alltså att undersöka eventuella förändringar i elevernas förhållningssätt till våra teman och sina nya kompisar. Under intervjuerna filmade vi eleverna samtidigt som vi ställde frågorna. Syftet med filmningen var dels att dokumentera svaren, dels att ta fram material till redovisningsfilm. Barn i en intervjusituation anstränger sig ofta för att lista ut vad den vuxne vill ha reda på. Barn är med andra ord mer följsamma än vuxna. Följsamheten är större ju fler år Barnet har gått i en traditionell skola, där det förväntas rätt svar på frågor. 24 Vi är medvetna om att det kan förekomma felaktigheter i vårt material. De barn vi intervjuade framhöll ibland att det just var intervjuarens aktiviteter som var de roligaste under träffarna. Resultat av elevintervjuer Resultaten som redovisas rör de elever som intervjuats. Fullständiga resultat redovisas i bilaga 1. Eleverna på de båda skolorna har kompisar som inte går på deras egen skola. (Fråga 1). På Svensgårdsskolan svarade de att deras bästa kompis bor i området, medan en majoritet av Drottninghögseleverna menade att deras bästa kompis bodde långt ifrån dem. (Fråga 2). I projektets inledning var det bara enstaka elever på varje skola som visste var den andra skolan är belägen. Vid den andra intervjun i november visste de flesta av Svensgårdsskolans elever var Drottninghögsskolan ligger, medan Drottninghögseleverna fortfarande hade dålig uppfattning om var Svensgårdsskolan ligger. (Fråga 4). Ingen kände någon elev vid den andra skolan när projektet startades. (Fråga 5). 24 Doverborg & Pramling/Samuelsson. 2000 11

Alla elever från de båda skolorna hade positiva förväntningar inför den första träffen med sin nya kompis. Även omdömet av erfarenheten kring att ha fått en ny kompis var positiv. En nyansskillnad i ordvalet har dock skett genomgående från den ena träffen till den andra. På Drottninghögsskolan svarade de flesta eleverna att det skulle bli spännande att få en kompis, medan de flesta efteråt tyckte att det hade varit roligt att få en ny kompis. På Svengårdsskolan svarade lika många elever att det skulle bli roligt som spännande innan första träffen. Efteråt var omdömena ungefär jämnt fördelade över roligt, bra och spännande. (Fråga 6 och 7). På Drottninghögsskolan tyckte 6 av 10 elever att den nye kompisen inte hade blivit en kompis som de skulle vilja vara med på fritiden. De tyckte att den nye kompisen var för olik dem själva. På Svensgårdsskolan svarade 8 av 12 att den nye kompisen var en sådan som de skulle vilja ha som en kompis på fritiden. De som svarade nekande hade samma motivering som Drottninghögsbarnen. (Fråga 8). Ingen av de intervjuade eleverna har haft någon kontakt med sin nye kompis på fritiden. (Fråga 9). På frågan om hur det gått att samarbeta med sin nye kompis när de träffats svarade de flesta att det gått bra. Två elever från Drottninghögsskolan tyckte inte att det gått bra. Den ene menade att hans nye kompis hellre ville vara med sina egna kompisar än med honom. Den andra var i en grupp där tre flickor från Drottninghögsskolan fått en gemensam kompis på Svensgårdsskolan. Drottninghögstjejen tyckte att det var svårt att få med den ensamma tjejen från Svensgårdsskolan. Flickan från Svensgårdsskolan intervjuades också. Hon uttryckte problemen med att vara ensam i en grupp med tre som kände varandra sedan tidigare, men tyckte ändå att de arbetat bra tillsammans. Lärarna hade hjälpt dem på traven i samarbetet. (Fråga 10). På frågan vad eleverna tänker på när de hör ordet skog fick vi vid andra intervjutillfället några svar som anknöt till vad vi gjort under våra träffar. Åtta av tolv elever vid Svensgårdsskolan svarade vid andra intervjutillfället att de tänker på ordet träd när de hör ordet skog. De flesta svaren utgår från växter och djur som lever i skogen. Svaren är av neutral och positiv karaktär. Inga svar är negativa. (Fråga 11 och 12). Alla elever svarade att de varit i en skog någon gång vid första intervjutillfället. Två elever på Drottninghögsskolan svarar vid andra intervjutillfället att de inte vet om de varit i en skog. (Fråga 13). Det finns inga märkbara skillnader i hur eleverna använder sig av skogen, varken skolorna emellan eller vid de olika intervjutillfällena. De leker, cyklar, går ut med hunden, bygger kojor, promenerar, springer mm. (Fråga 14 och 15). Alla elever svarar positivt på frågan om de tycker om att vara i skogen. (Fråga 16). Båda skolornas elever kunde fler träd i november än i februari. Drottninghögsskolan har haft en större ökning i antalet träd de kan, men Svensgårdsskolan kan både vid projektets start och slut totalt fler träd än Drottninghögsskolans elever. (Fråga 17 och tabell nedan). Siffrorna anger medelvärden på hur många träd de kunde i februari respektive november. 12

Februari November Drottninghögsskolan 2,9 6,1 Svensgårdsskolan 5,2 7,9 Eleverna på de båda skolorna svarade väldigt likt på frågan vad de kommer ihåg från de gånger vi träffats under året. Aktiviteter från samtliga träffar nämns av elever från båda skolorna, undantaget temat fåglar som inte nämns av eleverna från Drottninghögsskolan. Tre elever från Drottninghögsskolan väljer andra aktiviteter än de som ordnats: att träffa kompisar, att pedagogerna från Dunkers kulturhus och Fredriksdal var där och att de fick leka inne i en av friluftsmuseets byggnader. Två av Drottninghögsskolans elever hävdade att de kom ihåg allt. I stort sett samma svar ges när eleverna får i uppgift att ange det roligaste vi gjort på våra träffar. (Fråga 18-21). Eleverna vid de båda skolorna är ungefär lika bra/dåliga museibeökare. (Fråga 22 och 23). Lärarintervjuer Lärarnas observationer och egna upplevelser är viktiga delar för att ge oss en möjlighet till en bra utvärdering av projektet. Vi intervjuade lärarna en och en på respektive skola. Sammanlagt åtta lärare intervjuades, tre från Svensgårdsskolan och fem från Drottninghögsskolan. Syftet med intervjuerna var att undersöka hur lärarna tycker att projektet har fungerat och hur de har upplevt elevernas reaktioner. Lärarintervjuerna dokumenterades med bandspelare. Resultat av lärarintervjuer Fullständiga resultat av lärarintervjuerna redovisas i bilaga 2. Samtliga tillfrågade lärare har på något vis använt sig av träd och trä i sin vardagliga undervisning, vissa mer och andra mindre. De reaktioner som kommit från föräldrarna har varit positiva. Lärarna har noterat att föräldrarna uttalat sig positivt om Väsenvandringen. Elevernas reaktioner har till största delen varit positiva, men det har varit en del problem kring att en del elever inte har funnit sin nya kompis. Det var också en del reaktioner efter ett bråk som uppstod under vandringen på Skåneleden mellan elever från de båda skolorna. Temat har varit det viktigaste för majoriteten av de tillfrågade lärarna. En lärare nämner att integrationen varit lika viktig som temat. En av lärarna poängterar att om integrationen eleverna emellan är det viktigaste så måste man lägga upp riktlinjer för hur den ska fungera. Om vi fokuserat mer på integrationen från början så hade det kanske blivit annorlunda. Man anser att arbetsmodellen absolut är användbar för framtiden, men kanske vi vuxna skulle ha träffats fler gånger. Bra har varit att man träffats på neutral mark. På frågan om vi arbetat ämnesintegrerat är svaret odelat ja! I det dagliga arbetet har man haft nytta av projektet, men samtidigt har det tagit mycket tid. En av lärarna säger att det försvårat för henne och en lärare tycker att det både underlättat och försvårat hennes situation. Den logistiska biten har nästan alla upplevt som väl fungerande. De rullstolbundna eleverna har haft en del problem med bussar och mat. Det har också upplevts som stressigt vid något tillfälle. 13

Det finns tankar och önskemål om att på olika vis fortsätta integrationsarbetet men det poängteras också att det försvårar arbetssituationen. Vissa lärare upplever att projektet har tagit tid ifrån den ordinarie undervisningen. Lärarenkäter En del av våra frågor till lärarna valde vi att ställa i enkätform, eftersom de behövde tänkas igenom mer och för att vi bedömde att chansen för att få in ärliga svar härigenom blev större. Syftet med enkäterna var det samma som lärarintervjuerna. Resultat av lärarenkäter Fullständiga resultat av lärarenkäterna (7 st) redovisas i bilaga 3. De flesta lärarna tycker att vi stimulerat dem till att ta aktiv del i projektet. En av lärarna svarar nej på frågan. En svarar varken ja eller nej på frågan och kontrar med kommentaren att det varit lite upp till dem själva också. En av lärarna poängterade att de kunde vara aktiva i planering av höstens aktiviteter genom vårt planeringsmöte i augusti. Vi ställde frågan om de metoder vi använt oss av för att åstadkomma integration fungerat. Svaren var av varierande slag. Den allmänna uppfattningen verkar vara att fokuseringen kring integrering inte har varit tillräckligt tydlig. Samarbetet mellan barnen har däremot uppfattats som bättre fungerande. Att vi varit på neutral plats har uppfattas positivt, likaså vår indelning av eleverna i grupper med halsband för skapande av gruppkänsla. För att underlätta integrationen har en av lärarna påpekat att man skulle kunna låta barnen träffats oftare och då i varandras skolmiljöer. Detta sätts i motsats till den lärare som poängterade fördelen med neutral plats för mötena vid svaret på den föregående frågan. Det är anmärkningsvärt att endast en av lärarna hade förslag på alternativa metoder för samarbete och integration. Våra undervisningstillfällen har upplevts fungera bra. Lärarna tycker att vi har haft genomtänkta program som varit varierande och lärorika. Engagerade pedagoger och arbeten med alla sinnen är några positiva kommentarer. Vissa delar av historien har av en lärare upplevt ligga på för hög nivå då eleverna ännu inte läst medeltid, 1700-tal mm. En annan lärare tyckte att pusselkompistanken inte har fungerat särskilt väl, eftersom vissa fick flera kompisar. Lärarna verkar ha varit mest nöjda med frukttemat, björktemat och fågeltemat. Minst nöjd har någon varit med Söderåsen och tidsbristen på Dunkers Kulturhus. Man hade gärna sett fler träffar inom projektet, både när det gäller barn och vuxna. Någon lärare tyckte att eleverna skulle försökt vara mer aktiva i sin kontakt med den nya kompisen. En lärare saknade trädet med stort T, medan en annan tyckte att skolan skulle ha prioriterat projektet mer mellan träffarna och varit mer integrationsaktiva, kanske med en puff från museipedagogerna. 14

Egna iakttagelser Vi har gjort observationer vid våra träffar. Naturligtvis kan man inte observera allting som sker, det man oftast lägger märke till är avvikelser från det vanliga och allmänna. Syftet med egna observationer var att försöka observera elevernas beteende och reaktioner under projektets gång. Resultat av egna iakttagelser Vid den första träffen när eleverna skulle intervjua varandra fanns det hos många av eleverna ett verkligt intresse för den nya kompisen. En del av dem fann uppgiften så rolig att de fortsatte att hitta på egna frågor till kompisen. Vid andra träffen märkte vi att några av eleverna bytte telefonnummer. Det var ganska få elever som spontant höll ihop med sin nya kompis vid våra träffar, men när vi bad dem att gemensamt lösa en uppgift gjorde de detta utan kommentarer. Vid träffen i maj blev det ganska oväntat kallt och regnigt väder. Svensgårdseleverna var då betydligt bättre klädda än Drottninghögsbarnen. Troligen beror detta på att eleverna från Svensgårdsskolan som jämförelsevis har nära till skogen oftare rör sig i skog och mark. Drottninghögseleverna har under träffarna tagit för sig vid undervisningstillfällena. De har gärna delat med sig av funderingar, kommit med egna idéer och förslag på problemlösning. Svensgårdseleverna däremot svarar ogärna på våra frågor, fastän vi förstått att de många gånger har varit väl förberedda inför våra träffar. Drottninghögsbarnen har också visat en större öppenhet gentemot oss museipedagoger i form av hälsningsord och kramar. Alla elever har varit aktiva under våra träffar. De har också verkat intresserade och roade av det vi bjudit på. Besökstest Vi gav eleverna möjlighet att komma till oss med sina familjer under sommaren och vid en Väsenvandring. Syftet var framför allt att se på elevernas benägenhet att besöka oss under deras fritid, men också att ge barnen och föräldrarna en möjlighet att uppleva vår verksamhet tillsammans. Fribiljetter Sista träffen innan sommarlovet delade varje institution ut 80 fribiljetter till varje skola. Barn under 16 år går in gratis på de båda institutionerna. Nedan följer resultatet över hur många av de elever som intervjuades i november som svarade att de besökt Fredriksdal eller Dunkers Kulturhus med sina fribiljetter. Fredriksdal Dunkers Kulturhus Drottninghögsskolan 5 4 Svensgårdsskolan 12 2 Eftersom fribiljetterna från Dunkers kulturhus var märkta med projektets namn har vi kunnat se hur många av fribiljetterna som utnyttjats där. 15

Dunkers Kulturhus Drottninghögsskolan 5 Svensgårdsskolan 15 Väsenvandringen Sammanlagt 300 personer kom. Resultat av hur många elever på respektive skola som hade med sig någon anhörig på väsenvandringen. Skola Antal % Drottninghögsskolan 18 av totalt 31 58,1 Svensgårdsskolan 29 av totalt 47 61,7 Extern utvärdering En extern utvärdering kommer att göras. Denna kommer att finnas tillgänglig på Kulturförvaltningen i Helsingborg under våren 2004. Diskussion Det har varit värdefullt att kunna erbjuda gratis undervisning till en skola, Drottninghögsskolan, som mycket sällan bokar våra kostnadsbelagda program. Att vi kunde vidga projektet till att ta upp integrationsfrågan, genom att även bjuda in Svensgårdsskolan, har gjort det än mer utmanande. Att det fanns ett stort intresse för projektet märkte vi genom den uppmärksamhet det fick i media. Helsingborgs Dagblad har vid två tillfällen uppmärksammat projektet. Dessutom har en artikel publicerats i Skoltjänstens magasin våren 2004. 25 Ett inslag om Väsenvandringen gjordes i Sydnytt. Projektet har presenterats dels på plats på Drottninghög och dels på en mångfaldskonferens på Malmö museer. Har vår metod varit rätt väg för att främja integration mellan eleverna? Vi tror att det varit bra att eleverna träffats på neutral arena. Dessutom kan det vara en fördel att det är vi museipedagoger som hållit i träffarna. Vi kände inte barnen när projektet startade. Alltså har vi mött dem förutsättningslöst. Alla har kommit på lika villkor. Det undersökande, praktiska arbetssättet passar de flesta eleverna. De blyga blir mer öppna, de utåtagerande och okoncentrerade blir lugnare. Detta är synpunkter som vi ofta får höra av de lärare som besökt vår verksamhet, inte bara i detta projekt. Vi inser svårigheten med att eleverna inte själva fått välja sin kompis. Samtidigt är det glädjande att det i flera fall varit så lyckat att eleverna skulle kunna tänka sig att ha den nya kompisen som en riktig kompis. 25 Skoltjänsten våren 2004 s 19 16

Nästan alla barn svarar att samarbetet med kompisen under träffarna gått bra. Elevintervjuerna som gjordes inledningsvis visade att eleverna har kompisar som inte går på deras egen skola, dock inte på den skola de skulle samarbeta med. Flera elever på Drottninghögsskolan hävdade att deras bäste kompis bor långt borta, medan Svensgårdsskolans elever har sin bästa kompis nära. Slutsatser vi kan dra av detta är att det naturligtvis är lättast att ha sin bäste kompis på nära håll, men avståndet verkar inte vara ett hinder. Drottninghögseleverna vet inte var Svensgårdsskolan ligger varken före eller efter avslutat projekt. Svensgårdsskolans elever kände inte till var Drottninghögsskolan låg innan projektet började, men efter avslutat projekt vet de flesta. Detta beror troligtvis på att de samåkt med bussar till träffarna. Svensgårdsskolans elever har hämtat upp Drottninghögseleverna vid deras skola. En lämplig fortsättning på projektet bör vara att skolorna besöker varandra, vilket också några lärare påtalade i intervjun. Den positiva bild eleverna hade inför första mötet med sin kompis bestod efter avslutat projekt, vilket tyder på att vi lyckats att etablera en positiv kontakt. Vi tror att den åldersgrupp av elever vi arbetat med fungerar mycket bra i ett sådant här sammanhang. Om eleverna fortsätter att träffas under nästa läsår har de tagit ytterligare ett steg närmare tonåren, då de mer och mer på egen hand kommer att vistas i stadskärnan. Genom de möten som skett eleverna emellan kan förhoppningsvis bråk och andra konflikter undvikas under ungdomsåren. Ämnesintegration som metod har fungerat bra. Det kan mycket väl vara så att trädtemat varit så lyckat att det kamouflerat syftet med att integrera eleverna. Genom våra lärarintervjuer och enkäter har vi förstått att många av dem tycker att vi inte varit tydliga kring integration. Vi tycker dock att elevintegrationen har pågått (gemensamma mötestillfällen och upplevelser), men förmodligen har den inte varit speciellt synlig. Har det ämnesintegrerade arbetssättet ökat intresset för biologi och historia? Eleverna vid de båda skolorna har ganska lika åsikter om hur de uppfattar och hur de använder en skog. Alla tycker om att vistas i en skog. Elevernas närmiljöer ser helt olika ut. I Drottninghögsområdet finns små, planterade dungar, medan det i Svensgårdsskolans närområde finns skogar av större dimension. Vi vet inte i vilken typ av skog eleverna fått sina skogsupplevelser, men barn är de som besöker den nära skogen allra flitigast. Genom att de vistas i skogen upplever de frihet och upptäckarglädje. Skogen är oerhört viktig för barn. Tre av fyra vuxna har fått sitt naturintresse som barn. De flesta vuxna som ska berätta ett barndomsminne väljer att beskriva något som hänt ute, vilket tyder på att naturminnen är mycket starka. 26 Genom att många av våra program varit förlagda utomhus i natur- och kulturhistoriska miljöer har vi förhoppningsvis ökat intresset för biologi och historia vilket var ett av våra mål med projektet. Detta är av vikt för att vi ska få aktiva och handlingskraftiga samhällsmedborgare, som kan ta ställning i samhälls- och miljöpolitiska frågor. 27 26 Bertilsson 2003 s 34-37 27 Horning m fl 1994 17

Några lärare påpekar i intervjuerna att eleverna fått ett ökat intresse för naturen genom att de ställer fler och djupare frågor. En indirekt orsak till ett ökat intresse för naturen kan kanske också förklaras genom att barn som vistas i naturen får lättare att koncentrera sig. 28 Elisabeth Hurtig redovisar i sin mastersuppsats att man får den bästa undervisningen om man knyter lärandet till meningsfulla situationer i verkligheten. 29 Det positiva gensvar vi fick från eleverna angående våra gemensamma träffar kan bero på att undervisningen just utgått från meningsfulla situationer i verkligheten. Alla intervjuade elever är positiva och kan plocka fram aktiviteter och minnen från alla träffar. Höstterminens träffar nämns i högre grad än vårterminens. Detta är inte märkligt, eftersom de ligger närmare i tid. Några av Drottninghögsskolans elever prioriterar det sociala utbyte som skett med de nya kompisarna eller med pedagogerna på museerna. Detta är i linje med våra egna iakttagelser att elever från Drottninghögsskolan lade större vikt vid att hålla en positiv kontakt med oss museipedagoger med hälsningsord, kramar och större öppenhet i dialogen i programmen. Flera elever uttrycker att de tyckt att allt varit roligt. Eleverna har alltså en positiv bild av vad de varit med om. I ett annat integrationsprojekt där Fredriksdal arbetat med en dansk och en svensk skolklass uttryckte en av lärarna fenomenet så här: Eleverna vet inte att de blivit undervisade, men de har faktiskt blivit det. Några av eleverna, i vårt projekt, som fick frågan om de varit på museum under året, på sin fritid, svarade spontant nej. Vid en förklaring att även Fredriksdal och Dunkers Kulturhus är museer, uttryckte de sin förvåning och ändrade sitt svar. Detta är ett gott betyg till Helsingborgs museer av unga presumtiva museibesökare. Museibranschen är idag i behov av att finna nya vägar för att nå en ny publik, något man anser sig ha varit länge. 1952 gjordes en större publikundersökning på Nordiska museet i Stockholm där man kunde konstatera att publiken i mycket hög utsträckning kom från högre socialgrupper. 1969 gjordes nya större undersökningar som visade att 50 % av befolkningen någon gång under året besökte museer. I slutet av 1990-talet konstaterades att sambandet mellan utbildningsnivå och museibesök är starkare än för andra kulturaktiviteter. De med högskoleutbildning har en nästan sex gånger högre benägenhet att besöka museer än personer med enbart förgymnasial utbildning. 30 I Kulturundersökning år 2002 för Helsingborgs stad beskrivs kulturkonsumtionen precis som staden - delad. På norr besökte 66 % någon gång under det senaste året ett museum, på söder var siffran 42 %. 31 Svensgårdsskolans socioekonomiska struktur överensstämmer i stort med norr och Drottninghögsskolans med söder. Möjligen kan man se samma mönster i att föräldrarna på Svensgårdsskolan i högre grad än Drottninghögsföräldrarna utnyttjade fribiljetterna till Dunkers Kulturhus. Vi fann dock inga skillnader i hur många elever från vardera skolan som tog med familjen till Väsenvandringen. Träd- och träprojektet kan därmed vara exempel på hur man kan gå tillväga för att väcka intresse för verksamheterna samt att få fler besökare och besökare från olika samhällsgrupper till våra museer. Vi verkar också väckt intresse för biologi och historia bland Svensgårdsskolans lärare. De bokade under hösten en fortbildningsdag för all personal, med samma innehåll som fortbildningen vi initialt höll för de i projektet ingående lärarna. Några lärare svarar i intervjun att de fått ökad kunskap inom ämnet träd och trä och att de uppskattat den ämneskunskap och entusiasm som finns hos museipedagogerna. De har också på olika sätt arbetat med projektet mellan träffarna. En Drottninghögselevs dokumentation från träffarna finns i bilaga 5. 28 Grahn 1997 29 http://www.naturskolan.lund.se/uteskolor/besses/besse02.htm 30 Nilsson 1999 31 Kulturundersökning år 2002 för Helsingborgs stad 18

En mall för framtidsarbete? Det har varit mycket stimulerande och lärorikt för pedagogerna vid Helsingborgs museer att arbeta tillsammans i detta projekt. För att vara en bra pedagog behövs ständig input, vilket vi alla fått genom att vi arbetat på ett ämnesintegrerat sätt. 32 Det är första gången pedagogerna vid de båda institutionerna har arbetat så intensivt i ett större projekt, vilket gett mersmak. Ämnesintegrationen har fungerat bra på våra träffar, vilket alla lärare bekräftar i enkäten. Vår förhoppning var naturligtvis att det ämnesintegrerade arbetssättet skulle fortplantas till skolverksamheten även mellan träffarna och på så sätt underlätta för lärarna att uppfylla läroplanens intentioner. Någon lärare har tvärtom tyckt att projektet varit en belastning och att det har varit andra saker som de inte hunnit med. Det verkar vara av stor vikt att temat är tillräckligt genomtänkt, så att lärarna övertygas om att det kan ersätta delar av deras ordinarie pedagogiska verksamhet. Framför allt om man tänkt sig att ta i anspråk lika mycket tid av skolornas undervisning som vi har gjort. Flera av lärarna visar intresse av att arbeta vidare med elevintegrationen efter avslutat projekt. Önskvärt vore att lärarna uppmuntrar de elever som vill ta kontakt med sin nye kompis via brev eller e-mail. En möjlighet skulle också vara att be föräldrarna om hjälp att stötta de elever som vill fortsätta att ha kontakt genom att hjälpa dem att träffas. Med hjälp av elevintervjuer, lärarintervjuer och enkäter plus våra egna erfarenheter vill vi ge följande rekommendationer om liknande projekt ska sättas igång. Alla inblandade pedagoger, även assistenter, bör ingå i planeringsgruppen, för att alla vuxna ska känna delaktighet i projektet. Detta hade också kunnat stärka ett ämnesövergripande arbetssätt mellan träffarna. Barn från olika skolor och stadsdelar har fått träffas på en neutral plats för att gemensamt lösa uppgifter inom ett givet tema. Det är då viktigt att temat är väl genomtänkt och förberett så de inblandade lärarna ser de stora vinsterna med att bryta den dagliga, ordinarie, verksamheten. Variationsgraden måste vara hög; kul, praktiskt, och oväntat, allt för att försöka fånga alla elever oavsett intresse och utgångspunkt. Själva temavalet är förstås viktigt, i vårt fall valde vi ett som kanske kan betecknas som tvärkulturellt, träd och trä kan de flesta på ett eller annat sätt relatera till. Andra möjliga breda teman skulle kunna ha varit solen, ung gammal, vatten, kärlek och mat. Vi tycker att det finns en poäng med att låta temat tala högst, själva integrationen mellan barnen har vi fått i alla de olika praktiska momenten. Här har de verkliga mötena skett, en alldeles utmärkt början till integration. Avslutningsvis vill vi understryka några viktiga punkter som ytterligare skulle kunna stärka integrationstanken eleverna emellan Ge eleverna mer egentid med sina kompisar vid träffarna. Uppmuntra till lärarträffar under projektets gång, där tankar om hur de ska skapa möten eleverna emellan diskuteras. Skolans och museernas pedagoger träffas fler gånger under projektets gång för att följa resultatet av integrationen. Stimulera mejl - eller brevkontakt eleverna emellan och besök på varandras skolor. 32 Egidius 2002, om livslångt lärande 19

Vi tror att vi skapat en mall för hur man i framtiden kan arbeta för att gynna integration, vilket även de flesta intervjuade lärarna instämmer i. Vi har fått medel för att genomföra projektet. Även utan detta stöd skulle delar av projektet kunna genomföras. Önskvärt i sådana fall vore att skolorna i så fall skall ta ett större ansvar för både temat och integrationen. 20

Litteraturlista Andersson, B. A. 1982. Fleninge socken i Luggude härad. Åmål. Bernstein, Basil 1997(1978). Class and pedagogies: Visible and invisible. Education: Culture, Economy and Society. (Red.) A. H. Halsey m fl. Oxford University Press. Bertilsson, C. Hjärtats skog. Sveriges Natur 2003:4 Bunar, N. 2001. Skolan mitt i förorten. Fyra studier om skola, segregation, integration och multikulturalism. Stockholm. Conradsson, B. 1998. Ifrån den stund jag med min hustru, med fara och äfwentyr, lämnade mitt kiära fädernes Land. Om holländska pappersmakarna och Tumba bruk under 1700- talets senare del. Invandrarna och lokalsamhället. (Red.) L. Nilsson & S. Lilja. Studier i stads- och kommunhistoria 16. Stockholm. Doverborg E, & Pramling-Samuelsson 2000 Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer. Stockholm 2000 Dewey, John 1980(1902). The child and the curriculum. University of Chicago Press. Svensk Översättning. Individ, skola och samhälle. Natur och Kultur. Egidius, H. 2002. Pedagogik för 2000-talet. Natur & Kultur. Grahn, P m fl. 1997.Ute på dagis. Stad och Land. Nr 145. Horning, E. m fl.(red.) 1994. Miljöundervisning naturligtvis: metoder och exempel. Stockholm. Lundström, A. 1995. Ödåkra en by i förändring. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi. Lunds Universitet. Nilsson, S. 1999. Kulturens vägar. Bjärnum. Osvalds, E. (Red.) 1993. Spelet om Skåne. Malmö. Rangström, L. 1997. Kläder för tid och evighet. Stockholm. Segergren, G. 1989. Porträtt Drottninghög. En stadsdel i Helsingborg. Helsingborg. Säljö, R. 2000. Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Prisma. Tidningar Helsingborgs Dagblad 2003-11-04; 2003-11-16 Landskrona Posten 2003-11-07 Internet Helsingborgs stad. (2003). Statistik. Tillgänglig www.helsingborgsstad.se (2003.12) http://imap.helsingborg.se/internetwebmap/statistik/tabell.asp?styp=aaa&bomr=041 Helsingborgs Stad. (2003). Statistik. Tillgänglig www.se (2003.12) http://kommun.helsingborg.se/statistik/delomr.htm Helsingborgs Stad. (2003). Statistik. Tillgänglig www.helsingborgsstad.se (2003.12) http://kommun.helsingborg.se/statistik/kommunfakta/1283s4.pdf Lunds Stad. (2003) Tillgänglig www.lundsstad.se (2003.12) http://www.naturskolan.lund.se/uteskolor/besses/besse02.htm Skolverket. (2003) Tillgänglig www.skolverket.se (2003.12) http://www.skolverket.se/pdf/lpf94.pdf 21