Hjalmar Petersson berättar om ICA Postorder Sidan 6 -TMM Bo Dahlström tror på brett frukt & gröntsortiment Sidan 9 ICA:s årsresultat 1984 Samtliga siffror på sidan 7 Nr. 7 Tondogen den 23 maj 1915 Onbbelt HR» Lena och Curi får 6 900 kronor var Totalt 33 miljoner i resultatpremier för 1984 Sidan 3 Nog har de anledning att vara glada! Lena och Curt Forsman på ICA Hakons huvudkontor i Västerås fick var sin maximala andel i 1984 års resultatpremier. Snart dags för flytt! 2 500 kr till uppfinnare! ICA Thiirett Snabbgross i Västra Frölunda flyttar snart till större, ljusa, nyrenoverade och mer ändamålsenliga lokaler i samma stadsdel. Lars Ericsson visar arkitektens teckning av nya exteriören. Sidan 9 Inge Larsson på DC Uppsala blev belönad för ett smart påhitt: Han konstruerade en låg och lätt borttagbar bromsramp för kajkanten. Inge Larsson visar hur rullcontainern stoppas av bromsrampen. Sidan II
Beflesflioner.. Äater En omsorgsfullt stuvad container kan vara värd ett beröm. Konsten att ta emot beröm och tåla kritik "Äsch, den gamla trasan!" är den svenska kvinnans klassiska replik då hon får komplimanger för sin nyinköpta sommarklänning. "Larva dig inte!" säger den jäktade expeditören på frukt & gröntlagret då han får beröm för en prydligt packad container. Båda är dock stolta, glada och lyckliga över de uppskattande orden. Men ingen vill visa det. Ett faktum är att vi människor bara kan leva ett meningsfullt liv om vi då och då får beröm för något vi har uträttat. Vi behöver minst en person i vår närmaste omgivning som uppskattar det vi gör eller det vi är. Vi får annars ingen stimulans i vår tillvaro, blir bittra och missnöjda. Tyvärr är det snålt ställt med uppmuntrande dunkar i ryggen eller liknande typer av erkännanden. A andra sidan upplevs det som föga stimulerande att dela ut komplimanger om dessa inte blir mottagna med någon liten tacksamhet, utan viftas bort som rent struntprat. Gruppberöm De flesta av oss har gått på kurs under senare år. Ett ofrånkomligt ämne på alla kurser idag är ökad effektivitet. En chef får lära sig en mängd sätt att motivera sina medarbetare för att därigenom förbättra effektiviteten inom avdelningen. Det finns dock ett sätt som är tidlöst och garanterat veikningsfullt: uppmuntra dina medarbetare genom att berömma dem! Grabbar, ni har gjort ett toppenjobb. Vi har ökat volymen med nära tio procent jämfört med föregående månad. Fortsätt i samma stil, säger lagerchefen till sin kolonialgrupp. Visst är alla glada över berömmet. Och visst är det bra med vikänsla och med lagarbete. Men även den enskilda människan behöver en klapp på axeln. Hon får inte enbart ingå som en anonym länk i kedjan. Individuellt beröm Alla har vi någon egenskap som ingen annan har. Eller kan vi något som ingen annan kan. Annika är sekreterare på importavdelningen. Hon är en hejare på att skriva engelska affärsbrev. Du som chaufför är enastående skicklig när det gäller att balansera tunga rullcontainers över isfläckar och genom snömodd. Får ni någonsin något uppskattande ord för det? Hur skulle chauffören reagera om köpmannen kom ut och sa: Jag är ledsen att vi aldrig hinner sanda innan du kommer med varorna. Vi måste skärpa oss. Men jag har faktiskt aldrig sett någon som klarar det här jobbet lika elegant som du! Chauffören skulle onekligen känna sig smickrad. Han skulle bli så glad att han inte på flera veckor skulle klaga över "dessa vidriga lossningsplatser". Ett enkelt Tack Det är varken olagligt eller det minsta frånstötande att tacka för några berömmande ord. Tvärtom, det är fullt naturligt och närapå nödvändigt. Visa att du blir glad. Det är inget att skämmas för! Även om dina arbetskamrater är närvarande när du får beröm av din chef klarar du av att säga Tack. Svarar du däremot med ett tufft Var inte fånig nu! är det säkert sista gången du får höra några uppskattande ord. Kritik är lika viktig Det är oerhört svårt att formulera befogad kritik på psykologiskt rätt sätt, att ge den en konstruktiv prägel. Därför föredrar # man ofta att inte anmärka alls på ett jobb som gjorts galet. Vilket får tråkiga konsekvenser, både för den som begått misstaget och för den som bär ansvaret för uppdraget. 1 det ena fallet kommer personen ifråga aldrig att kunna lära sig det rätta sättet. I det andra fallet måste den ansvarige antingen vara beredd att alltid göra jobbet själv eller nöja sig med ett halvdant arbete. Den senare lösningen lär knappast bidra till ett lyft för företagets renommé. Det vore ack så mycket enklare att få säga rakt på sak vad man är missnöjd med. För alla parter. Ty den som väntar sig en klapp på axeln borde även kunna tåla en mindre tillrättavisning. ICA Essve Stefan Gideskog Torsten En ge vi k P5 JOSZ^BIBSB^^^BBI Urban Malm Sven Asséus har fr o m 1 juni 1985 utsetts till VD för Storhushållsföretaget Jeppsson & Co AB, ett helägt dotterbolag till ICA Essve AB. Sven Asséus har varit anstäalld i företaget sedan 1973 och är f n tillförordnad chef för ICA Storhushåll. Tony Duintjer är fr o m den 15 maj 1985 utsedd till t f försäljningschef vid DC Linköping. Utnämningen beslutades mot bakgrund av den utredning som gjorts beträffande Specialavdelningens framtida roll och där det konstaterades att organisationen behövde förstärkas. Tony Duintjer har varit anställd i företaget sedan 1973. Lennart Emilsson innehar sedan den 15 maj 1985 befattningen som produktchef för Kolonial på Marknadsavdelningen HK. Han har varit anställd i företaget sedan 1956. Torsten Engevik har fr o m den 1 juni utsets till Controller i företaget, direkt underställd VD med uppgift att bl a medverka i utredningsarbetet kring företagets övergripande organisations- och affärsfrågor. Torsten Engevik har varit anställd inom ICA sedan 1978. Ulf Engström är fr o m den 15 maj 1985 ansvarig för inköp och försäljning av kolonial och djupfryst på DC Stockholm. Han har varit anställd på företagets Marknadsavdelning HK som biträdande produktchef sedan 1982. Andreas Falkenmark har fr o m den 1 juni 1985 utsetts till fastighetschef med ansvar för företagets fastigheter och samtliga hyreskontrakt. Andreas Falkenmark har varit anställd i företaget sedan 1982. Stefan Gideskog har fr o m den 1 juni 1985 utsetts till ställföreträdande DC-chef i Stockholm. Stefan Gideskog har tidig- :are varit försäljningschef i Linköping och är sedan den 1 augusti 1983 försäljningschef vid DC Stockholm. Urban Malm har utsetts till ny chef och disponerat för DC Visby. Fr o m den 1 augusti ersätter han Lars Lundh, som dock kvarstår i företaget till den 1 mars 1986. Urban Malm, som tillhört ICA-rörelsen sedan 1970 är sedan den 1 augusti 1984 detaljhandelschef på DC Gotland. ICA Eol Roland Dickell har utsetts till ny informationschef för informationsavdelningen vid HK i Göteborg, som samtidigt ges ökade personella och ekonomiska resurser i syfte att tillgodose de ständigt ökade kraven på information. Roland Dickell tillträder sin befattning den 1 juli 1985 och efterträder Nils Hasselskog, som på egen begäran övergår till deltidstjänst. Nils Hasselskog svarar utöver uppdragen för styrelse och direktion även för bl a marknadsrättsliga frågor. Björn Lager, tidigare marknadskonsult i Malmö, har flyttat till HK Göteborg och är projektansvarig inom avd Butiksutveckling. Ronnie Carlstrand har sedan den 1 maj 1985 nyanställts som marknadskonsult i Malmö inom avdelning Butiksutveckling. Bo Josefsson har sedan den 22 april nyanställts som säljkonsulent vid DC Kungälv. Kenth Månsson, tidigare chaufför, har den 1 april 1985 tillträtt en befattning som transportledare vid DC Kungälv. Peter Oisberg har den 1 april 1985 utsetts till t f snabbgrosschef för ICA Snabbgross, Växjö. ICA Hakon Ekonomichef till DC Östersund. Ekonomichefen ingår i distributionscentralens ledningsgrupp och till arbetsuppgifterna hör att leda arbetet på redovisningsavdelningen, svara för vissa ekonomiska frågor samt handha distributionscentralens personalfrågor. Befattningen kräver god ekonomisk utbildning (lägst ekonomiskt gymnasium) praktisk erfarenhet samt viss dataerfarenhet och god insikt i detaljhandelsfrågor. Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Swensson, tel. 063 11 74 40. Ekonom/redovisningsman till detaljhandelsförvaltningen inom ICA Hakons ekonomiska funktion. I arbetsuppgifterna ingår bokslutsarbete, deklaration, redovisning för ADBbaserade dotterbolag samt att deltaga i arbetet med avdelningens övergång till datoriserade rutiner. Lägst ekonomisk utbildning på gymnasienivå erfordras. Ytterligare upplysningar lämnas av Anders Ström tel. 021 19 33 96. Ansökningshandlingar kan även sändas direkt till ICA Hakon AB, Personalavdelningen, 721 84 Västerås. ICA Eol Snabbgrosschef till ICA Thilrett Snabbgross i Uddevalla. Arbetet omfattar drift- och resultatansvar och dessutom ansvar för budgetering samt uppföljning av både försäljning och resultat. Goda ekonomiska kunskaper, erfarenhet som butikschef inom detaljhandeln eller från chefbefattning inom storkökssektorn önskvärda. Ytterligare upplysningar genom Uno Ernelind, tel. 031 45 06 70 eller Sven-Åke Nilsson, tel. 0522 14 190. Konsulent till ICA Eol AB, Växjö. I arbetsuppgifterna ingår uppföljning av ICA-butikernas gemensamma säljprogram samt lokal säljplanering och marknadsföring. Arbetet kräver självständighet och god organisations- och arbetsledarförmåga. Ytterligare upplysningar lämnas av Nils-Erik tel. 0470-201 00. Larsson, Inköpare till DC Kristianstad. I arbetsuppgifterna ingår att anpassa sortimentet till efterfrågan och att balansera lagret med hänsyn till kostnader och utrymmen. Arbetet kräver flerårig erfarenhet från liknande arbete samt vana vid inköpsdatasystem. Ytterligare upplysningar lämnas av Rolf Nilsson, tel. 044-10 00 80. Aspiranter till ICA Eol AB. Den sökande kommer under två år att få arbeta med olika verksamheter inom företaget, ex. inköp, försäljning, reklam och dessutom deltaga i lämpliga kurser inom utbildningsprogrammet. Praktik i ICA-butik ingår. Ytterligare upplysningar lämnas före den 8 juni av Nils Fabiansson, tel. 031-83 50 00 eller Bertil Olsson, tel.031-83 50 00. Ansökningshandlingarna, som skall innehålla meritförteckning, betygskopior och referenser, skall senast den 17 juni 1985 insändas till Personalavdelningen, c/o Bertil Olsson, ICA Eol AB, 412 95 Göteborg.... om diskontohöjningen och dess följder Det är uppenbart att den genomförda diskonto höjningen med två procentenheter kommer att ha mycket negativa följder för den svenska detaljhandeln, säger Svante Nilsson, (bilden), ekonomichef vid ICA Hakons huvudkontor i Västerås. För det första kommei bankräntan att höjas med fyra procent, vilket medför att planerade nyetableringar kommer att drabbas av ännu snävare kalkyler. Det mest logiska hade kanske varit en momshöjning, men vilken regering skulle våga genomföra en sådan strax före valet? Av två onda ting valde man således diskontohöjningen och det är nu bara att hoppas att förtroendet för kronan återupprättas genom detta drag. Personligen tror jag dock att det var en felaktig åtgärd. Ser man hela problemet ur nationalekonomisk synpunkt står det klart att någonting drastiskt måste göras. Vår bytesbalans måste förbättras, vilket i praktiken innebär att importen måste minska. Diskontohöjningen kommer i första hand att drabba den lånefinansierade konsumtionen. En otillräcklig minskning kommer sannolikt att tvinga fram en devalvering, som inte kommer att ses med blida ögon av bl a våra nordiska grannländer. Det skall verkligen bli spännande att se om man skall kunna vrida det här rätt utan devalvering.
Premiär för premierna! 33 miljoner till ICA-anställda för 1984 Det blev en lyckad premiär för resultatpremierna. Sammanlagt kommer 33 miljoner kronor att betalas ut till ICA:s resultatstiftelser. Beloppet motsvarar cirka fem procent av ICA-företagens totala vinst. Summan blev högre än väntat, kommenterar ekonomichefen på ICA-förbundet Ulf Nyström. Orsakerna är flera. Bland annat en volymökning jämfört med budget. Utöver dessa 33 miljoner kronor har ICA betalat ut cirka 6 miljoner i vinstdelningsskatt (löntagarfonder) för 1984, uppger Ulf Nyström. Beskedet om vinstandelarna för det gångna året gick ut för några dagar sedan till samtliga medarbetare inom ICA. Många jublade, andra kanske var aningen besvikna. Men alla anser att resultatpremiesystemet är en glädjande nyhet inom ICA. Spännande om 5 år! Fyra stiftelser har bildats: en för varje regionföretag samt en gemensam för de helägda dotterbolagen och ICA AB, kallad Centrala ICA-företagens Resuitatstiftelse. Stiftelsernas uppgift blir nu att enligt vissa riktlinjer investera eller placera pengarna så fördelaktigt som möjligt, förklarar Ulf Nyström. Uttag ur respektive fond får göras tidigast om fem år då årsredovisningen för fondens femte räkenskapsår godkänts av stiftelsens revisorer. Det blir då intressant att se vem som lyckats bäst med sina placeringar. Vissa undantag finns dock när det gäller uttag. Blir man pensionerad eller plötsligt avlider innan femårsperiodens slut kan andelen betalas ut tidigare. Vid slutet av varje år kommer andelsägaren att erhålla besked från stiftelsen om värdet av hans andel. Skatt behöver dock inte betalas förrän om fem år då pengarna betalas ut. Om någon vill låta sina andelar stå kvar i fonden går det också bra, bara hon eller han meddelar detta i god tid innan femårstiden gått ut. Ingrid Rosenlund 6900 kronor per Hakon-anställd Här ingår följande företag: ICA Hakon HK, Centrallagret, regionföretagets 12 distributionscentraler samt dotterbolagen Hakonbolaget och Bengt Heidenborg. HK ICA Hakon, Västerås: Lena Forsman, sekreterare på Detaljhandelsfinansering, har haft tur. Hon arbetar i vanliga fall bara halvtid. Men just under hela 1984 vikarierade hon för en mammaledig arbetskamrat och gjorde sig på så vis förtjänt av en hel andel. Lena: Det känns underbart. Det här systemet kommer säkerligen att sporra till ökad effektivitet inom avdelningarna. Även min man är anställd på ICA Hakon. Vi får alltså dubbla andelar, sammanlagt 13 800 kronor. Vem vet, rätt förvaltat kanske pengarna kan växa till ett värde på upp emot 100 000 kronor. Vad vi ska använda pengarna till? Nej, det har vi faktiskt inte funderat över. Den dagen, den "sorgen"! Lena Forsman, HK ICA Hakon Maria Bergman på ICA Essve i Stockholm har nyss filt "HK-meddelandel'' med beskedet att hon ska bli ägare till 2701 kronor. kronor till Essve-anställda Här ingår företagen: HK ICA Essve, regionföretagets 3 IH':er samt dotterföretaget Jeppsson & CO. HK ICA Essve, Stockholm: Mana Bergman arbetar som dataoperatör. Hon känner till att man på datasidan haft stora utvecklingskostnader under det gångna året ett av skälen att andelen blev mindre än den hos ICA Eol och ICA Hakon. 6900 kronor till Eol-anställda Andra orsaker är nybyggda Arsta III, som är den största enskilda investeringen någonsin inom ICA. Den har kostat oss omkring 100 miljoner kronor! Även inom butiksledet har man haft ett omfattande investeringsprogram. Men vi ser fram emot det här året då alla investeringar måste ge en bra avkastning. På det hela taget är resultatpremieringen ett bra sätt att uppmuntra personalen. 6280 kronor till anställda vid Specialiserade dotterföretagen och ICA AB Här ingår: ICA AB, ICA Banan, ICA Frukt & Grönsaker, K 'A-förlaget, ICA Rosteri, Hjalmar Blomqvist samt Köpmannatjänst. Svea Choklad och BOB Industrier har inte nått budget för 1984, en förutsättning som var nödvändig för att kvalificera sig för reslutatpremieringen. För kommande ar gäller dock nya bestämmelser. Lennart Engdahl, BOB Industrier Men Svea Choklad och BOB blev utan. Svea Choklad: Marianne Köhler, ordförande i SIF-klubben, ser fram emot nya regler för uträkningen av resultatpremierna för dotterföretagens vidkommande. Att vi inte nått budget beror i hög grad på förra vårens prisstopp. Vi förlorade en mängd pengar på det tyvärr. Det såg mycket ljust ut i början på året, men efter prisstoppet hade vi ingen chans att komma ikapp igen. BOB Industrier: Lennart Engdahl, ordförande för Livs, talar om att de uteblivna resultatpremierna inte kommer som någon överraskning. Orsakerna att vi inte nått budget är flera. Först och främst de höjda priserna för fruktkoncentrat, så även den höga dollarkursen och därtill den regniga sommaren då saftförsäljningen gick mycket dåligt. Förutom dessa förklaringar finns ytterligare ett skäl, anser vi inom facket. Man hade budgeterat alltför optimistiskt denna gång. Så länge jag varit anställd hos BOB och det är åtskilliga år! har vi alltid legat över budget. En tröst är att det ser betydligt ljusare ut för det här året. Vi ligger en bra bit över budget och har för närvarande så mycket att göra att många får jobba övertid. Rolf Karlsson, DC Växjö, ICA Eol. Här ingår följande företag: ICA Eol HK, Specialvarulagret, regionföretagets 6 distributionscentraler, Olegruppen, Thiiretts, ICA Snabbgross Syd, ICA Snabbgross Ost samt Intervideo. I.indexpersonalen blir delaktig i premiesystemet först fr o m 1985. ICA Eol, DC Växjö: Rolf Karlsson, Handels ordförande, är nöjd med systemet och glatt överraskad över det höga beloppet för 1984. Resultatpremier är ett alternativ till högre löner, som vi via löneförhandlingar inte kunnat få. Att systemet kan pressa fram högre effektivitet på lagren tvivlar jag dock på. Då skulle jag föreslå något betydligt mer verkningsfullt att spara kostnader genom att hantera både varor och arbetsredskap mer omsorgsfullt.
ICA Essve vill bli bättre Fackets och företagets närmaste uppgifter blir att gemensamt söka lösa de problem som finns. Redan i dag skall vi börja diskutera vad vi praktiskt kan göra för att kunna förbättra oss. Med de orden välkomnade ICA Essves VD Göran Nord deltagarna i den årliga fackklubbskonferensen, vilken f ö även innebar invigning av det nya konferenscentret i Årsta I. Totalt femton personer från ledningsgrupperna i Stockholm, Linköping och Visby, däribland samtliga DC-chefer, mötte under denna tvådagarskonferens lika många representanter för HTF och Handels. Den första konferensdagen ägnades i stor utsträckning åt hur man skulle kunna bli mera kostnadsmedvetna och, som en följd av detta, också mera konkurrenskraftiga. Våra konkurrenter sitter inte med armarna i kors, framhöll Göran Nord. De har vässat klorna och konkurrensen hårdnar. Praktiska förslag Mellan de olika presentationsomgångarna samlades konferensdeltagarna gruppvis till "bikupediskussioner" vars resultat senare på dagen presenterades, kommenterades och analyserades. Många konkreta åtgärdsförslag såg dagens ljus då det gällde effektivitetshöjande åtgärder. Här är några: Informera om kostnader (ex vad kostar en felexpediering företaget?) Använd resurserna Analysera kostnaderna öka ansvaret I avsikt att öka kostnadsmedvetandet har tidigare arrangerats KUL 80. Enigheten var stor om att något liknande snarast borde anordnas igen. Det beslöts också omgående att så skulle ske och en pristävling om vad kampanjen skulle döpas till utlystes omedelbart. Personalchefen Göte Andersson avslutade den första konferensdagen den andra ägnades uteslutande åt datastudier med att informera om utvecklingsavtalet. Något konkret förslag till den slutliga utformningen förelåg emellertid inte varför man beslöt att arbeta vidare och återkomma vid nästa fackklubbskonferens i november. Enskilda överläggningar En nyhet för året var att de fackliga organisationerna gavs möjlighet till interna överläggningar innan den egentliga konferensen började. Ett mycket uppskattat arrangemang. Det är naturligtvis värdefullt att vädra våra interna åsikter före mötet med företagsledningen, ansåg Pekka Piiroinen, Handels-ordförande vid DC Stockholm. Hårt pressat Pekka Piiroinen var på det hela taget nöjd med konferensen: Man måste erkänna att företagsledningen gjorde en utmärkt insats. Informationsmaterialet var överskådligt och uttömmande. Tyvärr var vår möjlighet att komma in i programmet ytterst begränsad. Tiden räckte inte till. Det blev litet väl mycket envägskommunikation. Beslutet om en kampanj ICA Essves VD Göran Nord t v utbyter några tankar med Asta Måbrandt, ordf. i HTF, Stockholm och Pekka Piiroinen, ordf. ihaf, Stockholm. "Bikupediskussion" på fackkonferensen hos ICA Essve. Fr v Stlg-Ake Lundell, Björn Hesselgren, Bengt Zetterqvist, Kent Jansson och Harriet Sandelius. liknande KUL 80 tilltalade facket i hög grad. Pekka Piiroinen igen: En utmärkt tanke. Egentligen skulle man behöva en mera långsiktig kampanj. Man skall alltid tänka på kostnaderna. Inte bara under en kampanjperiod. Men man skall inte bara skära. Väl övertänkta kostnader kan på längre sikt bli besparingar. Den 19 november träffas parterna igen. I Stockholm, Linköping eller Visby. Text: Sven Wesström Foto: Bengt-Erik Jäderholm ICA-skolan "nytänder»? ICA-kontakten fråéar? "Fyrtiotalisterna" - samhällets proppar? 1940-talets Sverige framför allt den senare hälften präglades av kraftigt ökande nativitet. Om man vill kan man tolka de stora barnkullarna som en lättnad över att Sverige kommit oskatt ur det andra världskriget. Framtiden låg ljus och öppen. De många barnen ställde, utan att själva veta om det, ökade krav på samhället. Barnomsorgen, dvs den lilla som fanns, måste breddas, skolorna måste byggas ut och i sinom tid även gymnasierna. Allt gick lekande lätt. "Fyrtiotalisterna" är idag 35 45 år gamla. Många innehar betydande och ansvarsfulla poster i samhället. Den nya generationen trycker på bakifrån och på senare tid har fyrtiotalisterna bl a i panelprogram i TV blivit anklagade för ett egoistiskt uppträdande förknippat med okänslighet för andra människors situation. De har beskrivits som "proppar" och "stoppklossar" i samhällsmaskineriet, personer som bara bevakar sin egen position. ICA-kontakten vill gärna veta hur det verkligen förhåller sig med den här saken. Därför har vi vänt oss till fyra omdömesgilla personer inom företaget och så här har de uppfattat de s k fyrtiotalisterna: Barbro Svärd-Hansen Ekonomichef, DC Södertälje:. Enligt min uppfattning ligger det en del i den här beskrivningen av fyrtiotalisterna. De tillhör en bortskämd generation. Eftersom de var så många har samhället hela tiden fått rätta sig efter dem och de har aldrig råkat ut för några egentliga motgångar. Deras föräldrar hade det ekonomiskt dåligt. Själva har de det bra och dövar det dåliga samvetet gentemot sina barn med att ge dem allt. Om tjugo år är den här bortskämda generationen i pensionsåldern. Hur skall det då gå? Torsten Billow Produktchef, HK ICA Eol, Göteborg: Utanför företaget har jag en väldigt liten erfarenhet av det här fenomenet och inom ICA har jag inte lagt märke till några sådana tendenser. Visst kan man hålla med om att fyrtiotalisterna är priviligierade och bättre utbildade än sina företrädare, men det är väl ingen nackdel. Att de skulle ha utnyttjat den fördelen otillbörligt är osannolikt. Jag kan tänka mig att nästa generation kommer att bli ännu säkrare i korken. Roland Fahlin WD, ICA Essve, Stockholm: Sett ur min synvinkel verkar den här beskrivningen överdriven och tillspetsad. Det har alltid fungerat på samma sätt. Just nu är det inte samma expansion på arbete för den som vill framåt och många yngre upplever detta som jobbigt och att de motarbetas. När samhället förändras snabbt känner man också själv behov av snabba förändringar. Ungdomen idag tycker att de utvecklas snabbare och trycker därför på hårdare. Hans Selleby VD, Svea Choklad, Norrköping: Jag tror inte det ligger någon sanning i de här påståendena. I min egen omgivning har jag i varje fall inte gjort några iakttagelser som pekar åt det hållet. De här människorna finns naturligtvis både här och var men att de skulle höra hernma i något speciellt årtionde har jag väldigt svårt att tänka mig. Det låter som en typisk vinkling från massmedias sida. under utbildiiiiigstiiriié "ICA-kvalitet" får inte bli något slitet, meningslöst slagord. Begreppet bör i stället kontinuerligt följas upp med praktiska åtgärder och fortlöpande utbildning. På ICA-skolan förmedlas ständigt utbildning inom olika serviceområden. För tillfället satsar man hårt på "Nytändning", en utbildningsturné som sträcker sig över nitton platser inom ICA Hakon och ICA Essve, från Luleå i norr till Visby i söder. Varje DC skall besökas och målgruppen är butiksanställda. Mellan 30 och 100 butiksanställda även köpmän för den delen utbildas vid varje tillfälle, berättar utbildaren Torbjörn Edstedt, som ICAkontakten träffade vid "nytändning" i Sundsvall. Kursdagarna anordnas i samråd med respektive DC och tillslutningen är vanligtvis god. Det finns även andra möjligheter att komma i åtnjutande av undervisningen. Somliga butiker beställer egna kurser och för dem som inte har tid på dagarna anordnas kvällskurser, säger Torbjörn Edstedt. Kunden bestämmer Torbjörn Edstedt har tillbringat stora delar av våren på resande fot. Avstånden i Norrland är långa. Efter Sundsvall väntar Vilhelmina. Sedan bär det av söderut igen. Mot Bollnäs och Gävle, överallt väntar butiksanställda som vill veta mer om vad kvalitet är. Begreppet kvalitet kan omfatta så mycket. Man måste till att börja med ha klart för sig att det hela tiden är kundens uppfattning som gäller. Att konkurrera med bra varor och låga priser räcker inte. Man måste se hela situationen med kundens ögon. Ständigt ställa sig själv frågor i stil med: Hur ser det ut i vår butik? eller: Skulle jag som kund tycka allt var perfekt? Det gäller hela tiden att vara nära verkligheten. Det är inne i butiken kampen om kunderna står. Enkla medel Att göra butiken trivsam är ofta en tämligen enkel och föga kostsam procedur. I bland är det enbart en fråga om att vilja. Piffa upp exponeringen, hålla rent i frysdiskarna, rensa bort ofräscha varor. Med en smula fantasi kan man komma långt. Tyvärr är det litet för få köpmän på de här kurserna, säger Torbjörn Edstedt beklagande. De är ju ändå ytterst ansvariga för butiken och den interna marknadsföringen lämnar i många fall en del övrigt att önska. Två köpmän var i alla fall närvarande. Dvs Klas Zetterberg är just i färd med att etablera sig som ICA-handlare i Kovland, strax utanför Sundsvall. Jag har fått många fina idéer under den här kursen, säger han. Personlig service tror jag är A och O för en handlare. Birgitta Malmberg hade tillfälligt lämnat sin butik i Norrhassel för att insupa mera kännedom om "ICA-kvalitet". Det har varit en givande dag, försäkrar hon. Jag tror det är litet farligt att bara gå omkring i sin egen lilla butik och tro att man är bra. För mig innebär ICA-kvalitet att allt i butiken motsvarar vad det ger sig ut för att vara. Sådant skapar förtroende. På DC Sundsvall ser man positivt på "nytändningen": Utan tvekan är det nyttigt för DC-personalen att deltaga och på så sätt bredda samarbetet med butikerna, säger Astrid Nykvist, som hållit i trådarna. Personliga kontakter är alltid av godo. Vi gör allt för att stödja den här verksamheten. Snart är vårsäsongen över och kursverksamheten läggs ner över sommaren. Men till hösten är ICA-skolan tillbaka med nya kurser och nytändningar. Text och foto: Sven Wesström - Hur har vi det i vår butik egentligen? Fr v Annelie Åsberg, Greta Nilsson, Kenneth Näslund, Karin Tjernberg och Lasse Forsberg tar sig en funderare. ^^ Monica och Icander personifierade av Klas Zetterberg och Birgitta Malmberg, ICA-handlare i Kovland resp. Norrhassel. Det är viktigt att alla varor svarar upp till förväntningarna, anser Birgitta Malmberg. Diskussionens vågor gick stundtals höga och kursledaren Torbjörn Edstedt i mitten fick mänga knepiga frågor att besvara.
Ny s t o r ICA-satsning p å uigdomsidrotten domar i åldrarna sju till fjorton år kommer under sommaren att delta i "Knatticaden", "Junicaden" och "Riksicaden", ICA-förbundets och Svenska Friidrottsförbundet storsatsning på ungdomsidrotten. Ungdomarna kommer från skolor över hela landet och ledarna rekryteras i huvudsak bland elever från GIH. Kvartskilosgädda gav seger i Sundsvallspimpel Våren har överallt varit sen i år. I Sundsvall och trakterna däromkring är det ganska vanligt att våren är sen så där blir de inte så handfallna när islossningen dröjer. Varför inte anordna en pimpeltävling? Beslut och handling är ett strands friluftsgård, någonting hos personalföreningen vid DC som verkligen uppskattades. Sundsvall. En lämplig dag Själva pimpeltävlingen skall spikades och som kompen- vi inte glömma bort. Någon sation från tidigare svek blev större fiskelycka var det ingen det strålande sol. som hade. Jan-Erik Andersson fick en gädda på 220 g och den Cirka 50 personer hade an- räckte till seger med bred marmält sig och färden ställdes till ginal. Om den sedan räckte till Fäbodsjön, fyra mil utanför kvällsmat är tveksamt. Örjan Sundsvall. Sedan var det bara Carlsson och Hans Parment att sätta igång att pimpla det fick varsin abborrpinne på värsta man kunde. För den 80 och 75 g och på dem blev som av någon anledning inte de tvåa resp. trea. ville pimpla fanns det obegränsade möjligheter att förhuvudsaken var emellertid strö sig. Åka skidor, prome- att vädret var fint och att man nera, eller varför inte bara slå hade en trevlig dag. sig ner och njuta av det härliga solskenet. Avslutningsvis bjöd Det här gör vi om nästa i varje fall föreningen på en år, sade ordföranden Kurt gemensam lunch på Hammar- Lindström bestämt. Ungdom och idrott ligger av tradition ICA-rörelsen varmt om hjärtat. Så när Svenska Friidrottsförbundet för två år sedan hörde sig för om ett eventuellt samarbete blev reaktionen positiv. Sommaren 1984 satte man igång och starten blev lyckad. 7 000 ungdomar från hela landet deltog och i den självklara fortsättningen i sommar hoppas man givetvis på ett ännu större deltagarantal, kanske rentav det dubbla. Populärt Leif Eriksson på ICA-förlaget, som hittills hållit i alla trådar och som även i år skall göra det, säger så här: Det fungerade fint i fjol och av allt att döma blir det ett ännu större sug i år. Intresset är stort ute i landet och det går att uträtta mycket på det lokala planet för att ytterligare stärka intresset. "Icadema'* kan indelas i följande tre steg; Knatticaden som är avsedd för pojkar och flickor i åldern 7 10 år och där del- IC Ars årsresultat 4 1 5 miljoner! Ungdomarna kämpar friskt och intresset är stort. Affischer och diplom lockar till deltagande. tagarna prövar sig fram inom olika idrottsgrenar under minst femton timmar i veckan. Junicaden en ny- börj ar tävling för pojkar och flickor i åldern 11 14 år. Där tävlar man en junisöndag i längdhopp, löpning och kast med liten boll. Riksicaden för etablerade en tävling friidrottsung- domar mellan 11 14 år. Där anordnas lokala kvalificeringar som utmynnar i regionfinaler på tre platser i Sverige. Riksicaden ersätter Kalle Anka Cup, som tidigare funnits inom flera idrottsgrenar. dukar och bollar. Dessutom står man för de diplom, som utdelas till alla deltagare, samt mellanmål. Man har också ett finger med i spelet då det gäller ledarna. Leif Eriksson berättar: Ledarutbildning Vi har utbildat ledare på Bosön. Tanken är annars att vi som ledare skall använda elever från GIH. För dem är det en utomordentligt fin praktik att På ICAs lott faller bl a att svara för en del av utrustningen t ex pannband, hand- leda en idrottsskola, så någon brist på ledarkandidater har vi verkligen inte. I tanken med "Icaderna" ligger dock inte bara ett ensidigt idrottande i syfte att bli snabbast, starkast eller något liknande. Själva samvaron och kamratskapet spelar en minst lika väsentlig roll. I "Knatticaden" handlar det exempelvis i hög grad om lek, även om det i i en finns avsnitt om kost, p och en hel del annat san vara av vikt att veta ftninsta. Belade leken berättar Leifton att en bok, innehållaneskrivning på över 100 olekar för barn i de lägre rna just är under utarbe och beräknas kunndbueras inom kort. Sp4" börja! Sven Wesström (1983 å r s siffror inom parentes) Hjalmar P e t e r s s o n om ICA P o s t o r d e r ; Owe Lundeli om nya datacentralen: Ett bra projekt, men kostsamt vid starten! En nödvändig, investering för framtiden! fraktkostnader och post Affärsidén för ICA Postorder är utmärkt, både förskottavgift. säger ICA Eols postorderchef Hjalmar Petersson: Tester Det gäller bara att ha is i magen och avvakta Sedan starten av ICA Postorder i början av 1983 har flera en tid. Alla nystartade projekt av den här omfatt- tester genomförts. Inom hela ningen kostar en hel del pengar. Vi måste testa oss Eol-området och vissa delar av fram till lämpligaste sortiment, intressantaste kund- Hakon-området har både vårhöstkataloger distribuerats underlag och fördelaktigaste prissättning, vilket är och med varierande antal sidor och tidskrävande. till olika många hushåll. Hjalmar Petersson är eldsjälen bakom projektet ICA Postorder. Han är övertygad om att postorderverksamheten är ett intressant område för ICA som på sikt kan bli mycket lukrativt. Vårkatalogen 1985 som Jämför man med den tradiskickats ut i 900 000 ex inom tionella postorderhanteringen alla tre ICA-regionerna. har ICA Postorder den stora fördelen att kunden här har möjlighet att hämta sina varor på omkring 4000 platser i landet i våra ICA-butiker. Medan det endast finns 2200 postkontor i hela Sverige, påpekar Hjalmar Petersson. Kunden sparar på det viset Efter utvärderingar av resultaten beslutade man att 1985 göra en gemensam satsning. Man skickade ut sammanlagt 900 000 stycken 30-sidiga vårkataloger: 275 000 inom Hakon-området, 100 000 inom Essve-området och 525 000 inom Eol-området. Beslut fattades också om att ICA Eol från och med i år har hand om både beställning, lagerhållning samt distribution till respektive DC inom hela Sverige, berättar Hjalmar Petersson vidare. Verksamheten i stort diskuteras inom en särskild postordergrupp som består av NilsGunnar Ljungquist, ICA Hakon Roland Fahlin, ICA Essve, Arne Rosén, ICA-förbundet, Kjell Gustafsson och Peter Dettmann, ICA-förlaget, och mig själv. Även en höstkatalog kommer att skickas ut. Hur det blir 1986 vet vi ingenting om ännu. Det får en ny utvärdering avgöra. Och den görs nu i slutet av maj. Text och foto: Ingrid Rosenlund Summer 21 betyder DC Växjö. Tillsammans med övriga leve- Lennart Andersson och Ing-Marie Schmidt är ordermottagare på Hjalmar Petersson visar vårens ranser från specialvarulagret går denna container med postorder- ICA Postorder. Sammanlagt arbetar idag 17 personer inklusive bastsäljare en skivstång som kan förvandlas till hantlar. lagerpersonal med postorderhanteringen. paket per bil iväg till Växjö, förklarar Hjalmar Petersson. Den nya centralen ungefärlig kostnad: 30 miljoner kr! blir förlagd till Kuhgälv. Här kommer all dataproduktion till distributionscentralerna att ske. Datacentralen utrustas med tredubbla datorer för att öka säkerheten, och varje DC får dubbla kommunikationsdatorer samt skrivare och bildskärmar. Därigenom styr och råder varje DC över sin egen dataproduktion via ett kommunikationsnät. Datachefen Owe Lundeli. Målsättningen är att under första halvåret 1986 kunna installera ny utrustning och börja med nya rutiner på vår första DC, uppger Owe Lundeli. Utrustningen kommer att levereras av Sperry AB (Univac) och är av samma typ som den vi idag har för vår HK-produktion. Från personalsynpunkt innebär denna anskaffning endast marginella förändringar. Skulle det medföra några förändringar är dessa i de allra flesta fall av positiv karaktär. ICA Eol:s stora satsning på en ny datacentral för samtliga distributionscentraler är nödvändig för att lägga grunden till en fortsatt utveckling på tekniksidan, hävdar Owe Lundeli, datachef på ICA Informationsresa Eoks huvudkontor i Lennart Jenestrand, HTF-representant i styrgruppen för datagöteborg. projektet, har nyligen besökt samtliga distributionscentraler för att informera berörd personal om alla rutiner som den nya datacentralen för med sig. Han åkte givetvis inte ensam, både Eber Ramsten, projektledare, Owe Lundell och Henry Johansson, driftchef på HK, deltog i rundresan. Från början var vi inom facket mer benägna att rösta för alternativet: självförsörjande datorer för varje DC, rapporterar Lennart Jenestrand. Det visade sig dock att en sådan lösning skulle kostat mer än dubbelt så mycket, samt att man behövt specialutbildad personal på alla arbetsplatser. Vi gick alltså med på förslaget om central i Kungälv. När jag nu åkt runt och haft tillfälle att prata med folk på dataavdelningarna är jag också säker på att det inte kan bli tal om några personalnedskärningar. Snarare tvärtom. Däremot måste alla vara beredda att utbilda sig mera. Text och foto: Ingrid Rosenlund Miljoner kronor Kronor/anställd ICA-företagens totala försäljning 22.772 (20.0%) 1.860.770 u.664.265) Inköp av varor m m 20.276 (17.849) 1.656.814 U.478.178) 2.496 (2.247) 203.956 (186.087) Löner, sociala avg. 1.656 (1.493) 135.317 (123.644) Avskrivnings kostnader 258 (214) 21.082 (17,723) Ränteintäkter + 12 (4) 980 (331) Realisationsvinster + 0 0 (15) (1.242) Resultat före dispositioner 594 Skatter 179 (559) (92) (467) 48.537 14.626 33.911 (46.293) (7.619) (38.674) SA HÄR MYCKET KAPITAL BEHÖVDE ICA-FÖRETAGEN: Miljoner kronor Kronor/anställd Investerat i anläggningar Inbetalt på räntelöst konto hos Riksbanken Utdelning Kapital för ökad omfattning av verksamheten 582 (405) 47.556 (35.540) 96 3 (59) (3) 7.844 245 (4.886) (248) + 24 (241) 1.960 (19.959) 705 (708) 57.605 (58.633) SA HÄR SKAFFADE ICA-FÖRETAGEN KAPITAL: Miljoner kronor Kronor/anställd Genom verksamheten Genom avskrivningar Lån från ICA-köpmän Nettoupplåning från övriga 415 258 90 (467) 33.911 (38.674) (214) 21.080 (17.723) (104) 7.354 (8.613) 58 (77) 4.740 (6.377)
Första konfliktveckan: Färska köttet slut styckare omplaceras pingsthandeln hotas Konflikten avspeglar sig i större och mindre rubriker i de dagliga tidningarna.. Fyra styckare på ICA Essves färskvarucentrai i Stockholm har tillfälligt omplacerats i brist på färskt kött. Det är det hittills enda tecknet inom ICA på att en konflikt pågår. I övrigt har effekterna knappast varit märkbara. Situationen kan emellertid förändras snabbt om konflikten trappas upp och det gör den om ett par dagar. De flesta tror dock på en snabb lösning och det är värt att noteras att de strejkande TCO-S-arna knappast har något stöd utanför sitt eget förbund. Den veckolånga strejken har ännu inte lyckats störa vårt samhällsmaskineri. Varutransporterna låt vara med lite mera krångel fungerar ungefär som vanligt och priserna har inte stigit så mycket som man från början fruktade. Hos ICA Frukt och Grönsaker AB i Helsingborg har man läget helt under kontroll: Vi svälter inte, säger distributionschefen Kai-Ake Gullstrand. Inte har vi ont om jobb heller. Tvärtom, vi får varorna via Norge och de sena bilarna har gjort att vi fått jobba över mer än vanligt. Men det är ganska klart att situationen snabbt kan förändras. Redan om några dagar kommer det att bli betydligt tommare i hyllorna och då föreligger förstås en viss risk för paketeringspersonalen. Någon permittering blir det dock inte tal om, bara en högst tillfällig omplacering. Full styrka På DC Stockholms fruktoch gröntavdelning är läget likartat. Snarare mera jobb än mindre på grund av oregelbundenheten i leveranserna. På färskvaruavdelningen har man däremot börjat gardera sig mot en upptrappning av konflikten: Just nu styckar vi enbart fryst kött, säger platschefen Tage Öhrbom. Därför har vi placerat om fyra man till kolonialavdelningen. Vi klarar oss veckan ut och personligen tror jag man löst konflikten innan dess. Det är inte vettigt att hålla på så här. Hos Styckmästar'n i Västervik 50 procent ICA-ägt har man heller inte ställts inför några större problem: Färskköttet är visserligen slut, men tack vare en stor upptiningsanläggning som vi installerade i höstas kan vi fortfarande köra med full styrka medan de flesta av våra konkurrenter går på halvfart, kommenterar VD Per Larsson. Städjobb Även på DC Linköping är det bristen på färskt kött som skapar problem: Än så länge är problemen små, säger Björn Pettersson, chef för ost-, chark- och djupfrysta vdelningen. Men de ökar givetvis för varje dag som går. För styckarna får det väl bli litet städjobb mellan varven, det kan inte hjälpas. Den stora krisen som kan komma att hota pingstförsäljningen kommer nästa vecka om man då inte nått någon uppgörelse. Men vi hoppas på det bästa. Än flyter skeppet. Förlorare De verkligt stora förlorarna i den här konflikten förutom allmänheten förstås tycks vara grisarna. En spädgris ökar närmare ett kilo om dagen i vikt och blir snart för stor och fet för att kunna säljas som fullgott kött. Nu hotar en omfattande nödslakt och eftersom slakterierna inte är tillgängliga måste kropparna helt enkelt grävas ner ute på gårdarna. Missbrukat förtroende Något större stöd för sina stridsåtgärder tycks TCO-S inte ha hos övriga fackliga organisationer, i varje fall inte de som ICA-kontakten talat med. Christer Dietrich, HAFordförande vid ICA Frukt och Grönsaker i Helsingborg, säger t ex så här: Jag förstår inte varför de skall hålla på och bråka. Vi har ju alla skrivit under ett avtal om att hålla oss under den femprocentiga inflationsgränsen. Jag anser att TCO-S liksom vi andra bör ta sitt samhällsansvar. Det här verkar ju inte klokt. Sven Wesström Hos oss är det ingen brist på grönsaker, säger Lennart Jonsson, Sigma Matmarknad, Västerås. Konflikten mellan Statens Arbetsgivarverk och TCO-S går nu in på tredje veckan. Vissa nedtrappningsåtgärder från båda håll gjorde att man kunde hoppas på en upplösning av konflikten. Förhandlingarna återupptogs också, men tyvärr utan resultat. Fortfarande omfattar statstjänstemannakonflikten ca 60 000 personer. För slakterierna, som från början drabbades hårt, har dock en viss lättnad inträtt genom att dispens för besiktning av slaktat griskött beviljats.
9 Gänget som är duktigt på Det är inne att äta gourmetmat. Göteborgs. hotellrestauranger och många mindre krogar serverar idag franska specialiteter och diverse andra exotiska läckerheter. Vi på Olegruppen har lyckats visa vad vi kan när det gäller att ta hem annorlunda färska frukter och grönsaker. Försäljningskurvan går ständigt uppåt, rapporterar en stolt, men jäktad frukt & gröntchef Bo Dahlström. Varugruppen Frukt & Grönt är en av de känsligaste. Det vet alla som hanterar livsmedel. Den kräver mycket omsorg, både på lagret, vid expedieringen samt under transporten till kunden. Olegruppen bestämde sig en dag för att bli ledande på Frukt & Grönt bland storköksgrossisterna inom sitt område. För att effektivisera driften vidtog man bland annat redan för tre år sedan en viktig åtgärd: man sammanförde kontor- och lagerpersonal på ett plan. Samma arrangemang har man under senare tid även gjort på några distributionscentraler. Bo Dahlström sitter sålunda med inköpare Lennart Winqvist i ett litet rum som byggdes innanför frukt- och gröntlagret. Teamwork Alla som jobbar med frukt och grönt har här lätt att nå varandra. Det pågår en ständig trafik mellan lagret och det lilla kontoret. Precis det är meningen, säger Bo Dahlström. Vi måste hela dagen stå i kontakt med varandra. Det finns tusen detaljer att prata om. Varugruppen Frukt & delikatesser Olegruppens alerta frukt & grönt-gäng visar några produkter ur veckans gourmetsortiment. Fr v Bo Dahlström, Cathrine Melsen, Bengt Lindros, Gunnar Kanthe, Henrik Berndtsson, (luvs-håkan Vlirtala och Kenneth Olsson. Lennart Wlnqvist och Roy-lnge Hellström hör också till avdelningen, men saknas på bilden. Grönt är mycket flexibel. Nya produkter kommer in så gott som varje vecka, beroende på att skördetiderna varierar i de länder som de importeras ifrån. Att jobba med frukt och grönt är omväxlande och stimulerande. I synnerhet om man erbjuder ett brett sortiment av fräscha varor. Idag lagerför vi omkring 200 olika produkter. Ger man sedan dessutom en god service så låter inte försäljningsframgångarna vänta på sig. Gothia stamkund Nya storhotellet Gothia vid Svenska Mässan i Göteborg har anlitat Olegruppen som leverantör sedan öppningsdagen i höstas. Till detta hotell hör inte mindre än tre restauranger: "Gallery", den stora matsalen, "Grandeur", den lilla gourmetrestaurangen, samt "Skybaren Gemini" högst upp på 18:c våningen. Kökschefen Brian Ryan bekräftar att Olegruppens frukt & gröntavdelning sköter sig exemplariskt. Vi är mycket nöjda med Olegruppens service. Man ställer upp i alla lägen och lyckas skaffa fram allt vad vi behöver när det gäller ovanliga frukter och grönsaker. Vi har praktiskt taget daglig kontakt med Olegruppen och köper för cirka 75 000 kronor i månaden enbart frukt och grönt. Text och foto: Ingrid Rosenlund Gammal fabrik byg s om åt Thuretts Ska det här bli mitt rum? Här ser ju förskräckligt ut! Kan man verkligen flytta in här första september, undrar Lars Ericson, marknadsförare hos ICA Thiirett i Göteborg. Eol-dottern med omfattande och ständigt växande snabbgrossverksamhet skall i höst flytta till en rymlig före detta färgfabrik. En händelse som hela personalen med spänd förväntan ser fram emot. Karin Hellberg och Lars Ericsson diskuterar rumsfördelningen ett besök pä bygget. vid Kan det här bli klart till september? Lars Ericsson, aktiv i projektgruppen för kontorsdelen, verkar tveksam. Ombyggnadsarbetena i den gamla fabriken, som endast ligger några hundra meter från Thuretts nuvarande lokaler i Västra Frölunda, har pågått sedan ett par månader tillbaka. Mycket behöver göras om: kontorsdelen får helt ny rumsindelning, den stora lagerhallen ett nytt tak, och hela komplexet skall sedan snyggas upp även utifrån. Ljust och rymligt Flera projektgrupper hai sedan december månad träffats regelbundet. De diskuterar olika detaljer som kylfrågor, transportangelägenheter, färgsättning, datarutinei', säkerhetsfrågor m m. Lars Ericsson ingår i "kontorsgruppen". Han upplever hela projektet som mycket positivt. Som fackordförande för HTF anser han dock att man från företagsledningens sida borde lyssnat litet mer på fackets synpunkter. När allt blir klart får vi kontorsanställda äntligen var sitt rum, vi får även ett pausrum, ett konferensrum samt ett eget rum för facket, förklarar Lars Ericsson. Vad lager- respektive säljytorna beträffar blir de dubbelt så stora som nuvarande. En klar fördel är också att lagerdelen kommer att ligga i ett plan bekvämt för kunderna med sina vagnar, men även mer lättarbetat för inlastningspersonalen. Vi tänker satsa betydligt hårdare på frukt och grönt framöver och har därför investerat i ordentligt tilltagna kyl väggar. Text och foto: Ingrid Rosenlund
10 Nog var ICA Storhushåll värt en mässa Självklart blir man glad om man får en klapp på axeln när man gjort en fin insats i något sammanhang. Svensken lär dock ha svårt att ta emot beröm. Ändå vill han gärna höra några uppskattande ord från sin närmaste chef. Sådant sporrar och ger bättre motivation, säger psykologerna. Är det viktigt att få beröm på jobbet? Annika Petersson Kontorist Ljungby Möbelindustri: Ja, det tycker jag. Det är väl klart att alla tycker om att få ett erkännande för sitt jobb. Man får en extra kick och ökat självförtroende. Arne Werner från ICA Rosteri AB visar upp några av sitt företags intressanta produkter. För första gången någonsin har ICA Storhushåll offentligt under ett paraply visat upp hela sitt "kraftpaket". Det skedde vid storhushållsmässan GastroNord i Älvsjö, där allt i branschen förekommande presenterades. Vi har stora resurser inom ICA Storhushåll och ingenting emot att bli jämförda med våra konkurrenter, säger Anders Silfors på ICA Essves marknadsavdelning. Totalt besöktes GastroNord under de fyra dagar mässan pågick av drygt 45 000 personer. Hur många av dessa som "drabbade" ICA-montern är omöjligt att säga, men vi fick säkert vår beskärda del, berättar Anders Silfors vidare. De som ville kunde registrera sig hos oss och därmed också få vara med om en utlottning av fem delikatesskorgar självfallet innehållande ICA-produkter. Utlottningen ägde rum varje eftermiddag. 2 000 personer lockades av den moroten. Jobbigt Att betjäna en monter av det här formatet kräver resurser. Sammantaget hade ICA Storhushåll mellan 60 och 70 med Frukt och grönt fanns i mängder. Svante Martinsson från ICA Frukt och Grönt i Stockholm reder ut begreppen. arbetare på plats, men detta till trots stod resurserna då och då på upphällningen. Intresset för ICA-produkterna var uppenbarligen stort. Gästfritt Gästerna togs dock väl omhand. De väl frekventerade exponeringsytorna låg mot gatan, men mitt i alltihopa fanns en cafeteria, där man i lugn och ro kunde skaka av sig stressen till vilsam pianomusik. Där bjöds också ICA Rosteris nya Princess-kaffe med mintkringlor från Svea Choklad som tilltugg. Därutöver fanns också det allra heligaste, ett äggformat VIP-rum där det då och då bjöds ett glas gott vin. Vår tanke med att ställa upp på den här mässan var givetvis att bredda kontaktytorna åt alla håll, säger Anders Silfors. Dessutom är det stimulerande att ha konkurrenterna inpå knutarna. Såvitt det går att bedöma nu har resultatet motsvarat förväntningarna. En nyttig och lärorik tillställning, tillägger Marianne Carlsson pä ICA Import. Nyttig så tillvida att vi fick tillfälle att påminna om vår existens. Många kände faktiskt inte till att ICA hade en egen import. Lärorikt i den bemärkelse att vi som inte har några egna kunder fick träffa några av dem vi importerar åt. När nästa storhushållsmässa blir aktuell vet man ingenting om, men att det blir en nästa gång är tämligen säkert. Text: Sven Wesström Foto: Björn Herlin Steve Eneroth Chaufför DC Malmö, ICA-Eol: Ja, absolut. Tyvärr händer det förmodligen inte så ofta. Men det är givet att man skulle uppskatta ett berömmande ord ibland. Birgit Agathon Telefonist DC Örebro, ICA-Hakon: Ja. Naturligtvis är det stimulerande att få beröm för sitt arbete. Men det är nog inte så vanligt. Var och en har sitt att tänka på. Yrjö Tiitto Truckförare DC Stockholm, ICA Essve: Ja, det är viktigt. En uppmuntran ökar alltid arbetsprestationen. Några av representanterna för ICA Storhushålls "kraftpaket": I. Göran Berglund, Luleå, 2. Jan Carlbring, Svea Choklad, 3. Bertil Hellström, Ole, 4. Sture Zettervall, Stockholm, 5. Monica Bernström, ICA AB, 6. Anette Skallström, ICA Import, 7. Anders Silfors, ICA Essve, 8. S.A. Bodin, ICA Import, 9. Maritta Enström, Stockholm, 10. Bernt Blidegård, Svea Choklad, 11. Astrid Nykvist, Sundsvall, 12. Haurd Larsson, Sundsvall, 13. Hans Johansson, Ole, 14. M.L. Leijon, Stockholm, 15. Marianne Carlsson, ICA Import, 16. Sune Dahlberg, Ole, 17. Karin Jonsson, Ole, IS. Tomas Stigenberg, Bob, 19. Rolf Hansson, ICA Frukt & Grönt, 20. Roland Andreasson, Östersund, 21. Svante Martinsson, ICA Frukt & Grönt, 22. Peter Olsson, Uppsala, 23. Göte Ekström, Wickmans, 24. Martin Elford, Stockholm, 25. Sven-Olof Svensson, Umeå.
Eva får Momavdelningen att växa DC Uppsala har en driftig blomsterflicka Eva Rundlöf. Hon har lyckats få fart på omsättningen för blommor och krukväxter genom att helhjärtat gå in för sin uppgift: att övertyga köpmännen om att alla kunder gärna köper blommor bara de är fräscha och prydligt exponerade. Blomavdelningen, med Eva som allt i allo, har en beräknad omsättning om 6 miljoner kronor för 1985. Detta är en ökning med ca 15 % jämfört med föregående år. Sysslar med allt Eva har hela rörelsen i sina händer. Hon köper in från ICA Blommor, Helsingborg och även från trädgårdsmästare och odlare på närmare håll. Hon kontrollerar leveranserna och beslutar när blommorna skall komma till lagret, beroende på aktuellt behov, växternas hållbarhet etc. Detta innebär också att lagerpersonalen skall informeras, så att hanteringen på lagret inte kommer fullständigt oförberett. Försäljningen till butikerna sköts också av Eva, och hon informerar om sina produkter bland annat genom avdelningens veckoblad, som sänds till varje butik. Hjälp med DC:s annonsering ingår också i arbetsuppgifterna och även butikerna kan få service, om de själva vill annonsera. Förnyar i butikerna Önskar någon butik fräscha upp sin blomavdelning rycker Eva ut som konsulent. Hon tar då med sig snickare, plåtslagare och glasmästare och med deras hjälp förnyas säljmiljön i butiken. Detta betyder mycket för såväl kunder som säljare, och resultaten brukar inte låta vänta på sig. Stimulerande jobb Vi säljer lösa blommor och vi säljer krukväxter, berättar Eva. Vårt sortiment, som rör sig om 75 100 sorter per vecka, växlar beroende på vilken årstid det är. Antalet butiker, som vi har kontakt med, är i runt tal 120. Saknar blomrum Jag trivs med jobbet. Det är stimulerande produkter att syssla med och det blir aldrig enformigt. Då och då besöker jag butikerna och våra leverantörer. En nackdel är dock att jag sitter ganska långt från lagret dit våra blommor kommer och varifrån de sedan levereras med bilarna till kunderna. Ett särskilt lager- och expeditionsrum för växterna är också något som jag tycker vi borde ha. Trots de här små besvärligheterna tror jag på blomförsäljningen och allt talar för att den kommer att öka ytterligare, säger Eva till sist. Text och foto: Nils Glaveby Förslag som gav pengar På DC Uppsala arbetar Inge Larsson på lagret, och Lars Egnell på bokföringscentralen. Båda har varit observanta i sina dagliga jobb och tänkt ut arbetsförbättrande förändringar inom sina arbetsområden. Inge Larsson fick 2 500 kronor som förslagspremie för ett nerkörningsskydd. Skyddet skall läggas utmed en kajkant och blir där ett gott hinder för rullburar och truckar, så att de inte kan rulla utanför kajkanten. Enkel konstruktion ger effekt Jag har funderat om- Vi ser gärna att vi får bättre lokaler för våra fina produkter. Su är vi hänvisade till trånga utrym* men vid sidan av transportgångarna. Två påsvetsade rundjärn per rörlängd sticks ner i hål som borrats vid kajkanten. Stoppskyddet är lätt att lyfta bort när så behövs. Lars Egnell sätter in kopior av datalistor i kundernas årsböcker. Ett snabbt och enkelt förfarande. kring det här, säger Inge, och sett att det borde finnas någon form av hinder vid kanten. Helt kan väl inte alla tänkbara olyckor med rullande redskap elimineras, men den här bromsrampen bör hindra det mesta. Det är en enkel grej ett 4-kantsrör, ca 5x5 cm och ungefär 2,5 3 meter långt. På ena sidan av röret är två rundjärn om ca 8 10 cm längd fastsvetsade och på motstående sida är två handtag i form av byglar påsvetsade. De två rundjärnen skall stickas ner i hål som borras i kajen några cm in från kanten. För att stoppprofilen skall observeras har vi lagt på svart- och gulrandig tejp. Behöver man inte stoppprofilen, till exempel när en järnvägsvagn lossas, är det lätt att lyfta bort erforderligt antal sektioner. Jag har haft hjälp av Olle Jönsson och Rolf Eriksson från vaktmästeriet med att ställa i ordning vår provanläggning, fortsätter Inge, och erfarenheten hittills är, att det här är ett relativt enkelt och billigt sätt att hindra laster från att rulla över kajkanten. Lars fick 500 kronor På Bokföringscentralen, en intern bokföringsbyrå, som handlägger räkenskaper åt butiker inom DC-området, arbetar Lars Egnell. Han fick 500 kronor för sin idé om ny årsbok. I korthet innebär detta en förenkling av arbetet och därmed en tidsvinst. Resultatredovisningen för respektive butik/kund sammanställs och tas fram via dator. De upp- gifter text och siffror som därvid kommer fram har förut med prydlig handstil förts in i en separat bok. Detta tyckte Lars var ett något slentrianmässigt förfarande och fann, att han i stället kunde kopiera datalistorna och sätta in kopiorna i den årsbok som varje kund har. Inget dubbelarbete Det är ju både onödigt och föga roligt att behandla alla sifferuppgifterna en andra gång, säger Lars. Allt är ju redan gjort i och med inmatningen i datorn och då det är de korrekta uppgifterna vi får fram där, så tyckte jag att kopior för årsboken skulle vara fullt tillfyllest. Och så tyckte också förslagskommittén. Text och foto: Nils Glaveby
Tidning för ICA-företagens personal. Redaktör och ansvarig utgivare: Ingrid Rosenlund. Redaktion: Sven Wesström, Nils Glaveby (tekn.red.), Lena Holmberg (sekr.). Adress: ICA-kontakten, ICA-förlaget AB, 721 85 Västerås. Tel.: 02l/!9 40 00. ICA-kontakten utges av ICA-förlaget AB, Västerås. Wi-nK luimikt»,botar, vnsuiu Han vågade ta steget FRÅN OMBUDSMAN TILL PERSONALCHEF Egentligen är klivet från ombudsman till personalchef inte så stort som många tror. Man gör nytta för de anställda på båda befattningarna, säger Nils-Gustav Forsen, n>tillsatt personalchef på ICA-förlaget i Västerås och tidigare verksam som ombudsman för Västmanlands och Uppsalas 4200 HTFmedlemmar. ICA-förlaget har sedan sex år tillbaka ingen egen HTFklubb. Ingen av de 120 medlemmarna har ansett sig ha tid eller tillräckligt med kunskaper för att överta ansvaret som klubbordförande. Följden blev att klubben lades ned. Alla MBL-förhandlingar har därför genomförts med ombudsmannens deltagande. Denne ombudsman har under de senaste fem åren varit Nils- Gustav Forsen. Vill inte svika Att den fackliga verksamheten idag fyller en viktig funktion är de flesta inom ledningsgrupperna på ICAföretagen ense om. Utan tvekan är det smidigast att kunna förhandla med en fackklubbordförande från det egna företaget än med en ombudsman som inte är insatt i alla detaljer. Det tycks dock alltid vara lika svårt att hitta någon som vill ta på sig ansvaret som klubbordförande. Hur kan det komma sig? Nils-Gustav Forsen: Jag är säker på att man i nio av tio fall bara ställer upp för att inte svika arbetskamraterna. Något direkt kall är det inte frågan om. Även jag har mer eller mindre av en slump halkat in i det fackliga jobbet. Först som förtroendevald inom Banktjänstemannaförbundet då jag arbetade på Skandinaviska Banken, senare som administratör och lärare för fackliga kurser på TBV. TBV-tiden utspelade sig i slutet på 70-talet, en tid då många nya Jagar kom till i mycket snabb följd. En intressant epok ur facklig synvinkel. Och efterfrågan på kunnigt folk var stor. Våra kurser var alltid fulltecknade. Jag hade givetvis mycket kontakt med HTF-avdelningen i Västerås. Och när jag en dag fick höra att en av ombudsmännen skulle sluta sökte jag jobbet. Jag lyckades få "specialistbefattningen" och lärde mig oerhört mycket under de närmaste fem åren. Relationsproblem Idag sitter Nils-Gustav fortfarande med vid förhandlingsbordet. Men nu representerar han företaget, och en av hans tidigare kolleger har övertagit uppgiften att tillva- Han var välkommen på ICA-förlaget. Många hade lärt känna Nils-Gustav Forsen under de senaste fem åren då han som ombudsman deltog i alla MBL-förhandlingar. rata HTF-medlemmarnas intressen. Ändå är situationen inte fullt så dramatisk som det låter, anser Nils-Gustav. En ombudsman är inte någon fanatisk fackförenings- Idag är HAO-pärmen den viktigaste informationskällan för nyblivne personalchefen Nils-Gustav Forsen. (Men även HTF-tidningen ligger i bokhyllan!) kämpe som enbart slåss för högre löner. Dessa kan han ändå inte påverka. De görs upp centralt. Nej, ombudsmannens huvuduppgift idag är att åstadkomma vettiga uppgörelser i konfliktsammanhang. Han gör mest nytta vid avtalsförhandlingar och bör vara mannen som är ytterst väl informerad om gällande lagar och avtal som rör det egna förbundet. Själv har jag troligen uträttat mest då det gällde att reda ut relationsproblem mellan människor. Ingen amöba Sedan början av februari är Nils-Gustav anställd som personalchef på ICA-förlaget. Återigen får han uppleva komplikationerna utan fungerande fackklubb, dock nu från "andra sidan". Det är jobbigt och tungrott utan HTF-ordförande. Helt klart, säger Nils-Gustav. Jag intresserade mig för personalchefsposten dels för att jag tycker att ICA-förlaget är ett intressant företag med en mängd olika och spännande verksamhetsområden, och dels för att jag vid det här laget är ganska väl insatt i alla interna angelägenheter. Även en personalchef fyller en viktig social funktion. Många gånger lyckas man lösa upp knutar bara genom att lyssna på folk. Varje anställd behöver någon att anförtro sig åt i krissituationer. Och jag tänker sannerligen inte utnyttja ett förtroende genom att vidareberätta allt till VD. Visst upplever jag emellanåt en intressekonflikt. Ska jag ge ett råd i egenskap av ombudsman eller som representant för företagsledningen? Har man emellertid bestämt sig för att bli en bra personalchef så måste man hålla en konsekvent linje. Det ska jag försöka göra. Ingen får betrakta mig som en konturlös amöba! Text och foto: Ingrid Rosenlund