VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera marknadspriset för en vara som konsumenterna efterfrågar men som inte är knapp. a. Kan du tänka på någon vara som stämmer in på beskrivningen ovan (alltså positiv efterfrågan och obegränsat utbud (det viktiga är att vi upplever utbudet som obegränsat))? Svar: t.ex. luft b. Vad skulle konsumenterna vara beredda att betala för den? Svar: ingenting marginalkostnaden är noll, det kostar inget att tillhandahålla varan 2. Antag att din snälla mormor skänker dig sin bil, och lovar att betala alla utgifter som är förknippade med användningen av bilen (bensin, skatt, försäkring, service mm). Lite siffror: Bilen är värd 100.000 kr Bankräntan är 3% Efter ett års användande av bilen har bilens värde sjunkit till 75.000 kr a) Kostar det dig något att köra bilen ett år? Ja, alternativkostnaden! Alternativkostnaden består av värdeminskningen och den räntan du kunde fått under ett år om du satt in 100.000 kr på banken. b) Förändras din kostnad ifall din mormor förbjuder dig att sälja bilen? Ja, du har inget alternativ och kan därför inte ha någon kostnad. 3. Nedan finns en tabell som visar din totala nytta av att konsumera pizza bitar (slices) och öl. Total nytta av konsumtion av: Pizza (slices) Öl (glas) 1 60 51 2 116 101 3 168 150 4 216 198 5 260 245 6 300 291 7 336 336 8 368 380 9 396 423 Antag att en pizza bit (slice) kostar 40 kr och ett glas öl lika så. Antag att du har 360 kr att spendera en fredagskväll och att du måste spendera hela kvällens budget på öl och pizza. a) Vad är marginalnyttan av att dricka ett sjunde glas öl? Totalnyttan av det sjunde glaset minus totalnyttan av det sjätte, dvs 336-291=45) b) Vad är genomsnittsnyttan per pizza slice när du ätit sex bitar? 300/6=50 c) Vad är marginalkostnaden av att dricka ett tredje glas öl? Svara i nyttoenheter, i kronor är svaret givetvis 40kr. Kom ihåg att du måste konsumera upp hela din
budget. För att kunna öka ölkonsumtionen från två till tre glas öl måste du minska pizzakonsumtionen från sju till sex bitar, vilket ger dig en marginalkostnad på 36 (336-300). d) Bör du dricka det tredje glaset öl? Ja, marginalnyttan (49) överstiger marginalkostnaden 36. e) Hur mycket pizza respektive öl bör du konsumera för att maximera din totala nytta för kvällen? Du vet redan att du ska dricka minst 3 glas öl. Ska du dricka 4 glas öl? Ja, du ska dricka 5 glas öl och äta 4 pizza bitar. 4. Kan du förklara skillnaden mellan minskad efterfråga och en minskning av efterfrågad kvantitet? Minskad efterfråga betyder att efterfrågekurvan har skiftat inåt, t ex pga minskad inkomst eller förändrad smak dvs är orsakad av ett skift i D-kurvan. En minskning i efterfrågad kvantitet innebär att kvantiteten vi efterfrågar har minskat pga en rörelse längs D-kurvan (till vänster) tex pga att utbudet minskat. 5. Vad betyder lutningen på utbudskurvan resp efterfrågekurvan? Vad skulle du säga om lutningen på utbudskurvan och efterfrågekurvan för bostäder, är den brant eller flack? Varför? Graden av lutning anger priskänsligheten hos utbudet och efterfrågan, d.v.s. hur stor förändring det blir i utbjuden/efterfrågad kvantitet av en given förändring i priset. En brant lutning innebär en låg priskänslighet eftersom även stora prisförändringar leder till små förändringar i kvantiteten. För bostäder är utbudskurvan brant eftersom det tar tid att bygga nya bostäder och eftersom bostäder har långt liv. Även efterfrågekurvan är brant eftersom det finns få alternativ till bostäder och att efterfrågan därför är relativt okänslig. Efterfrågan på bostäder i ett visst område kan däremot vara priskänslig och för en speciell typ av bostad. 6. Effekterna av en hyresreglering. a. Visa i en graf hur stor välfärdsförlusten blir av en hyresreglering. Svar: se föreläsningsanteckningarna eller figur i boken. b. Uppstår det bostadsbrist? Hur stor i så fall? Svar: Förändringen från marknadsjämvikt till det nya, lägre utbudet. c. Visa också varför vi kan förvänta oss en svart marknad med hyreskontrakt. Svar: Betalningsviljan för den sista uthyrda lägenheten överstiger klart det reglerade priset och mellanskillnaden utgör förhandlingsutrymme för en svart överlåtelse. d. Visa hur en smidigt fungerande svart marknad kan öka den samhällsekonomiska effektiviteten. Svar: om den svarta marknaden fungerar smidigt kommer fler lägenheter ut på marknaden och välfärdsförlusten minskar således. Det förutsätter att konsumenterna på något sätt kan föra över sin betalningsvilja till fastighetsägarna. e. Fundera även över vad förekomsten av svarta marknader säger om den ekonomiska effektiviteten i ett samhälle. Svar: Allt annat lika, kommer förekomsten av svarta marknader att leda till en bättre lösning, med fler frivilliga byten gjorda. Dock visar förekomsten av svarta marknader på bristen på vita marknader! En svart marknad är alltid ett sämre substitut till en vit marknad.
7. Fria marknader bör nå jämvikt. I jämvikt finns inget efterfrågeöverskott alltså inga köer. Känner du till någon marknad med köer? Fundera i så fall på anledningen till köerna. Svar: Ofta finns det någon regleringsorsak till köerna, krogköer kan t.ex. delvis förklaras med begränsningen av alkoholtillstånd. 8. Rita upp två grafer, där den ena är tänkt att illustrera marknaden för värmepumpar och den andra marknaden för eldningsolja. a. Börja med att anta att något (t.ex OPEC I & II) inträffar på oljemarknaden som leder till ett kraftigt minskat utbud av olja. Visa sen vad som händer med oljepriset. Svar: skifta utbudskurvan inåt, så kommer pris att stiga och kvantiteten att minska. b. Visa sedan vad som händer på marknaden för värmepumpar. Svar: Eftersom värmepumpar är substitut till oljeeldning som uppvärmning kommer efterfrågan på värmepumpar att skifta utåt, vilket ger högre pris och större kvantitet. c. Givet vad som hände i (b), vad tror du händer på längre sikt? (tips: ett högre pris på värmepumpar borde allt annan lika leda till mer forskning och fler företag i branschen) Använd diagrammen för att illustrera. Svar: Initialt kommer befintliga aktörer på värmepumpsmarknaden att göra ovanligt stora vinster, vilket dels kommer att locka in fler aktörer och dels göra mer forskning lönsam. I nästa steg skiftar så utbudskurvan för värmepumpar utåt, vilket sänker priset och ökar kvantiteten. Detta kommer på oljemarknaden att resultera i en efterfrågan som skiftar inåt och därmed ett lägre pris och mindre kvantitet. 9. Antag att utbudet för en vara kan uttryckas så här: Q S = (P-2)/3 och att efterfrågan så här: Q L = 10 P. a. Rita en graf med utbud och efterfrågan b. Vad är jämviktspriset? Svar: Sätt Q D = Q S och lös ut P som 8 c. Antag nu att ett pristak på högst 6 kr införs. Vad blir resultatet? Svar: Q S = 1,33 och Q D = 4; alltså ett efterfrågeöverskott på 2,67. d. Hur stort blir förhandlingsutrymmet på den svarta marknaden? Svar: P D = 8,67, vilket ger förhandlingsutrymme på 2,67. 10. Rita två nya grafer med utbuds och efterfrågekurvor. Se till att de två graferna har samma läge och lutning på kurvorna. a. För den ena figuren, lägg på en skatt som producenterna betalar. Skatten är en styckskatt, t.ex. 2 kr/producerad vara. Vad blir effekten på jämviktspris och kvantitet? Svar: Högre pris och lägre kvantitet. b. För den andra figuren, lägg på samma skatt, fast nu på konsumenterna, d.v.s. som den gamla kilometerskatten på diesel; på något sätt räknas konsumentens förbrukning och sedan räknas skatten ut. Vad blir nu effekten på pris och kvantitet? Svar: lägre kvantitet och lägre pris, MEN, pris + skatt är högre än det gamla priset, högre pris för konsumenten. c. Vem bär bördan av skatten i respektive fall (konsumenter eller producenter)? Svar: de delar på bördan, oberoende av vem som betalar in skatten. d. Vad är de som avgör vem som får bära bördan av skatten? Svar: priskänsligheten den som är minst priskänslig bär största bördan.
e. På kort sikt, vem tror du bär största bördan av en höjd bensinskatt? Svar: konsumenterna, eftersom de är ganska prisokänsliga på kort sikt. 11. Kan två indifferenskurvor (för samma individ) skära varandra? Varför/varför inte? Svar: Nej, bryter mot transitivitetskravet. 12. Om indifferenskurvan har en rätt vinkel, vad vet vi om de båda produkternas inbördes förhållande? Exempel? Svar: de är perfekt komplementära. 13. Om indifferenskurvan har en konstant lutning, vad vet vi då om produkternas inbördes förhållande? Exempel? Svar: de är perfekta substitut. 14. För Alex är kaffe och te perfekta substitut, där en kopp kaffe motsvarar en kopp te. Alex har 90 kr per vecka att spendera på kaffe/te. En kopp kaffe kostar 9 kr och en kopp te 12 kr. a. Vad är Alex optimala konsumtion? Svar: 10 koppar kaffe. b. Om priset på te sjunker med 10 %, hur påverkas Alex nytta? Svar: inte alls, eftersom han fortfarande inte kommer att köpa något te. c. Om priset på te sjunker till 9 kr, hur påverkas Alex nytta och hur väljer han att konsumera? Svar: Alex nytta påverkas fortfarande inte. Nu vet vi dock inte hur han kommer att välja slumpen (eller kanske produktplaceringen) kommer att avgöra då han är indifferent mellan dem. 15. Överväg två olika stödprogram till hemlösa. Antingen 15 kuponger vardera värda en natt på vandrarhem, eller 1 500 kr kontant. Båda per månad. Hemlöse Steve har en månadsinkomst på 3 000 kr. En natt på vandrarhem kostar 100 kr och en dags (näringsmässigt kompletta) måltider kostar också 100 kr. (Om han hade råd skulle han gärna äta mer än näringsmässigt komplett måltid, kanske en öl till maten, d.v.s. han har vanliga, konvexa preferenser för både mat och husrum)). a. Teckna Steves budgetrestriktion innan införandet av stöd. Svar: Se bokens exempel med matkuponger. b. Illustrera sedan de två olika stödformerna. c. Jämför stödformerna med varandra; vilken ger Steve högst nytta? Under vilka förutsättningar? Svar: i många fall ger de samma nytta, men kontantstödet kan ge högre nytta i vissa fall, nämligen ifall hans indifferenskurva är sådan att hans optimala konsumtionskorg innehåller mindre än 15 nätter på vandrarhem. 16. Se Kapitel 5, Application: School Vouchers 17. Tänk på två varor, en good och en bad, d.v.s. en du uppskattar och en du ogillar. a. Rita din indifferenskurva för dessa två varor. Svar: Indifferenskurvan kommer att ha en positiv lutning; för att bibehålla samma nyttonivå när konsumtionen av den dåliga varan ökar måste även den goda varan öka. b. Försök förklara något fenomen i verkligheten med hjälp av indifferenskurvan i (a). (tips: du kan lätt hitta sådana fenomen för t.ex. bostäder, arbete, nöjesparksbesök) Svar: Tänk exempelvis på lön som good och farlig
arbetsmiljö som bad gruvarbetare har de högsta industriarbetarlönerna.