Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2015-04-21



Relevanta dokument
Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp

Minnesanteckningar vid besök på Montessoris förskola i Svalöv

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan för förskolan. Skee förskola

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Arbetsplan läsåret

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan. Tra dga rdens fo rskola 2017/2018. Internt styrdokument

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Arbetsplan för Ängen,

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Minnesanteckningar vid besök på Trollungarnas förskola i Trolleholm

Mjölnargränds förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Verksamhetsplan

Lokal arbetsplan 2016/2017 Intraprenad förskolor väster Förvaltning förskola & skola Nyckelpigans Förskola

Verksamhetsplan Duvans förskola

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Östra förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Vår verksamhet under läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

IGELKOTTENS Arbetsplan

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan för Fålhagsledens Förskola

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Teamplan Ht-10 - Vt 11

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Verksamhetsplan Duvans förskola

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Mjölnargränds förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Kvalitetsredovisning

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Arbetsplan Älvbackens förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

2.1 Normer och värden

Hällabrottets förskola

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Lokal arbetsplan 14/15

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Kvalitet på Sallerups förskolor

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

för Havgårdens förskola

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Profil. Naturvetenskap och teknik

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

Benjamins förskoleenhet

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Transkript:

Sida 1/5 Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2015-04-21 Dunderklumpen är en fristående förskola som drivs som ett föräldrakooperativ. I dagsläget är 26 barn inskrivna. Personalen består av två förskollärare, varav en är förskolechef, samt fyra barnskötare. Totalt har förskolan 4,75 tjänster. Dessutom finns en kokerska på 75 % som också sköter städningen. Förskolan är placerad i ett flerfamiljshus. Inomhusmiljön är välplanerad, ljus och rymlig med många rum, där barnen har möjlighet till lek och att utforska. I Stora lekrummet finns olika kategorier av leksaker, bland annat klossar, bilar och djur. Det är också här de äldsta barnen har sin samling. Förtrollade världen är ett annat rum där det finns utklädningskläder, kök med spis och utrustning till denna. Här, precis som i några av de andra rummen, har föräldrarna målat väggarna med motiv från sagor. I just detta rum har föräldrarna också byggt ett hus/koja där både barn och pedagoger kan få plats. Det finns en Ateljé med material som inbjuder till skapande, eftersom det står framme för att inspirera barnen. En snickarbänk med verktyg kan också användas. Förskolechefen berättar vid besöket att de är måna om att ta tillvara det material som går att återanvända när barnen skapar sina föremål. Jag ser hur de format bokstäver av wellpapp och pinnar och skrivit sina namn med hjälp av olika pastasorter. I Bokrummet finns en soffa och en hylla med böcker. Förskolechefen berättar att de går till biblioteket en gång i månaden. Böcker har ett stort värde på förskolan, både att läsa och prata om innehållet i boken, som att bilda sig en förförståelse om vad boken ska handla om. En av väggarna i rummet är det barnen som har fått måla. Också i detta rum har en grupp barn sin samling. I ett av matrummen har de äldre barnen möjlighet att bygga med lego. Här finns också pussel. Hallen är rymlig med plats för bänk i mitten, som hjälp vid av och påklädning. På barnens platser finns även deras dokumentationspärmar. Utomhusmiljön består av två delar, den närmst huset har en stor sandlåda, klätterställning, lekstuga, utekök, och cykelförråd. Här finns också odlingslådor där det bland annat växer rädisor och jordgubbar. Precis utanför finns en inhägnad gräsyta förskolan arrenderar av kommunen.

Sida 2/5 Man är ute mycket, gärna flera gånger om dagen. De barn som sover ges möjlighet att sova utomhus. Förskolan har öppet efter föräldrarnas behov. I dagsläget är det kl.06.00 - kl.18.00. Olika aktiviteter Måndagar arbetar man i fem temagrupper på förmiddagen med en ansvarig pedagog per grupp. Tisdagar och onsdagar innehåller också temaarbete i grupper. Torsdagar är det utelek och organiserade lekar. Då blandas grupperna. Fredagar är det gymnastik i idrottshallen för de äldre barnen och smårörelse för de yngsta barnen på förskolan. Barnen är indelade i fem grupper utifrån ålder. Grupperna är flexibla och enstaka barn kan gå i en åldersgrupp högre upp eller lägre ner om det passar det barnets behov bättre. I grupperna arbetar man efter tema Grön Flagg med aktiviteter som kan innehålla språk, sång, musik, skapande, experiment och naturkunskap. Förskolechefen berättar att de gör utflykter i grupperna. De har bland annat varit på museét i Landskrona, Vattenhallen i Lund, lantbruksskolan i Svalöv och på teater. Alla pedagoger har schemalagd individuell utvecklingstid varje vecka. Förskollärarna har fler timmar. En gång/månad har man 2 timmar gemensamt pedagogmöte. Förskollärarna planerar tillsammans en gång per månad mellan kl.13.00 och kl.15.00. Då tar man hjälp av en förälder i barngruppen. Fyra dagar om året stänger förskolan för utvecklingsdagar. Då läggs tid för det Systematiska kvalitetsarbetet, bland annat går man igenom Hurfårgorna i Qualis och enkätsvaren analyseras. Tre dagar om året har föräldrarna fixardagar. De har bland annat byggt en klätterställning på gården, ny terrass runt lekstugan och en hinderbana på gräsytan utanför. Förskolan blev Grön Flagg certifierade 2013 och arbetar nu med sitt tredje projekt inom grön flagg, Maten på bordet. Många av läroplansmålen ingår i arbetet med grön flagg. Läroplanen för förskolan Under tillsynsbesöket diskuterades nedanstående rubriker utifrån Läroplanen för förskolan, LpFö 98 reviderad 2010. Normer och värden Hur skapar ni ett demokratiskt klimat på er förskola? Det är viktigt att alla barn dagligen får känna trygghet på förskolan. Pedagogerna bemöter barnen och visar att alla barnens åsikter och idéer är viktiga. De uppmuntrar barnens egna initiativ. Pedagogerna gör utvärderingar med barnen. De har Grön flagg råd där de diskuterar olika saker angående arbetet med Grön flagg.

Sida 3/5 I arbetet med Grön flagg är det mycket av barnens intressen och förslag som styr. Vid t.ex. en fest är barnen med och bestämmer vad de ska göra och äta på festen. Det blir då den mat som flest barn önskar. Det visar pedagogerna tydligt för barnen genom att åskådliggöra på ett blädderblock. På gymnastiken har förskolan barnens val, där barnen får bestämma vad som händer. Ibland är det en av grupperna som bestämmer innehåll, ibland har de tre alternativ. Den aktivitet som flest barn vill göra blir det då. Detta åskådliggörs tydligt genom att man räknar barnen. Alla på förskolan är medskapare till demokrati. Pedagogerna lyssnar och tar till sig av föräldrarnas åsikter och önskemål. Föräldrarna lyssnar på dem. Pedagogerna ser barnen som barn och inte pojkar och flickor, de eftersträvar att alla ska få lika utrymme oavsett kön. Hur stimulerar ni barnens samspel, hjälper dem att bearbeta konflikter och reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra? Barnen har mycket tid till lek både ute och inne. Pedagogerna uppmärksammar barn som har svårt med samspel och försöker vara med i barnens lek som stöd. De lyssnar på barnen vid konflikter och försöker hjälpa barnen med att sätta ord på vad som har hänt. Pedagogerna tar hänsyn till hur barnen är, med 3-5åringarna pratar de mycket om konflikter och hur de ska vara mot varandra. Hur är man en bra kompis? De använder böcker, flanosagor och gör rollspel. Pedagogerna menar att det är viktigt att de hela tiden är förebilder för barnen. Hur samarbetar ni med hemmen när det gäller barnens fostran och förhållningssätt i förskolan? I den dagliga kommunikationen. Pedagogerna tar sig tid att prata med föräldrarna. På utvecklingssamtal som de har varje termin avsätts en timme till att prata om barnet. Pedagogerna menar att samarbetet med föräldrarna är viktigt. Grunden för samarbetet läggs vid inskolningen, det är viktig att den blir bra för både barn och föräldrar. På föräldramöten har de diskussioner om förhållningssätt i förskolan. Förskolechefen berättar att pedagogerna eftersträvar att lyssna till föräldrarna och att de kommer med tips och råd utifrån sin erfarenhet. Lärande Hur arbetar ni för att stimulera barnens nyfikenhet och lust att lära? Tre gånger/vecka har förskolan temagrupper. Då arbetar de efter Grön flagg projektet. För att alla barn ska bli sedda och hörda delar de barnen i fem grupper. Pedagogerna eftersträvar att vara lyssnande och seende. Det är barnens intressen och behov som styr innehåll i grupperna. De har tre olika samlingar så att alla barn får sina behov tillgodosedda. En gång i veckan har de gymnastik och smårörelse. Barnen får mycket tid till lek

Sida 4/5 dagligen. Leken är viktig för alla barn, i den finns mycket lärande. Barn som har svårigheter i leken uppmärksammas. Pedagogerna ser till att ute - och innemiljön är inspirerande efter barngruppens intressen. De tänker mycket på att det viktiga inte är att barnet ger rätt svar utan att barnet har tänkt till och försöker att hitta en lösning. De försöker undvika ord som duktig och fin, använder istället ordet kan. Hur arbetar ni för att stimulera barnens förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv? Genom att ha temagrupper där det inte är så många barn. Då får barnen lyssna på varandra och säga vad de tycker och tänker. Det är inte ett rätt svar som är viktigt utan att barnen vågar uttrycka sig. Vi har samlingar, diskuterar med barnen vid måltider och läser böcker som leder till diskussioner. Det kan t.ex. vara böcker som Kalle vill vara Lucia. Då sätter sig barnen in i Kalles situation. Förskolan har Grön Flagg råd. Sedan är det återigen leken som är viktig varje dag. Hur arbetar ni för att stimulera och utmana barnen i sin matematiska utveckling? Vid besöket ser jag hur barnen gjort diagram av sina namn. Förskolechefen berättar att de även använder klossar för att göra diagram. De använder måttband för att mäta barnen och om de planterat något mäter de hur det har vuxit. Det gäller att hitta matematik i vardagliga situationer, t.ex. att räkna antal barn, uppmärksamma geometriska former både ute och inne och lära barnen dess korrekta namn. I naturen använder förskolan naturmaterial för att främja matematikutvecklingen. Barnen har letat upp enmeterspinnar, hur många kastanjer får plats på en meter? De ger barnen små uppdrag som t ex att hitta fem röda cirklar, ibland tillsammans med en kompis och ibland själv. Begrepp som lång, kort, hög, låg, yngre, äldre uppmärksammas. Barnen får matematikproblem som de får hitta egna lösningar på. Då får de även rita hur de tänker, för att göra det konkret. Särskilt stöd Hur stödjer verksamheten barn som är i behov av särskilt stöd? Förskolan använder TAKK och bildstöd. De har assistenter till två barn. Pedagogerna pratar ofta om barnen som har behov av särskilt stöd, eftersom det är viktigt att pedagogerna är samspelta och använder samma strategier. Samarbetet med föräldrarna till dessa barn har hög prioritet. Förskolan har även hjälp av habiliteringen som handleder pedagogerna. Barns inflytande Hur arbetar ni för att alla barn ska få ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll? Barnen är med och påverkar dagligen. De väljer vad de vill leka, de påverkar vad de gör i grupperna och de har inflytande på gymnastiken. Barnens intressen styr hur förskolan utformar inne - och utemiljön. Barnen är med och har inflytande vid t.ex. Halloweenfirande, då är det både mat och aktiviteter som de bestämmer. Pedagogerna lyssnar till barnens åsikter och tankar.

Sida 5/5 Samverkan med hemmet Hur vet ni att vårdnadshavarna känner sig delaktiga i verksamhetens utformning? Genom Qualis enkät samt förskolans egen Dunderklumpen enkät med följdfrågor till Qualisenkäter. Föräldrarna får mycket information om verksamheten i form av Dundernytt, styrelseprotokoll och information på föräldramöten. Föräldrarna får frågor till utvecklingssamtalet, två tillfällen per år, angående verksamhetens utformande. Förskolechefen berättar att många föräldrar uttrycker att de är nöjda. Förskolan försöker tillgodose föräldrars önskemål om det är möjligt. Utvecklingsområden Förskolan har sedan förra tillsynen, 2013, uppnått de utvecklingsområden som då prioriterades. Under nästa läsår kommer följande områden att prioriteras. Arbetet med värdegrunden ska fördjupas. Pedagogerna ska läsa och föra diskussioner utifrån Skolverkets bok Förskolans och skolans värdegrund. Genusarbetet fortsätter. Förskolan har redan kommit en bra bit på väg. Förskolans arbete med Grön Flagg fortsätter. De ska arbeta med följande utvecklingsområde. Var kommer maten ifrån/ näringskedjor, matspill/ nerbrytning och begrepp: KRAV, Fair trade, vegetariskt, gröna nyckelhålet, närodlat, närproducerat, ekologiskt osv. Varför alla dessa begrepp? Avstämningsrutiner för barnantal Förskolechefen har på begäran skickat in avläsningsuppgifter för kontroll. Svalöv dag som ovan Maria Winqvist Maria Winqvist Specialpedagog/tal och språk Centrala elevhälsan Telefon: 0418-475005 Mobil: 0709-451005 maria.winqvist@svalov.se Besöksadress: Herrevadsgatan 10 Svalövs kommun, 268 80 Svalöv