KVALITETSREDOVISNING Norrtullskolan 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Norrtullskolan 2012/2013 Eksjö kommun Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet.

2(25) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1 Vad har påverkat årets resultat? Vi har nått ett bra resultat tycker jag. Det är till största delen de engagerade lärarnas förtjänst. Vi har inom tilldelad ram lyckats att bedriva en undervisning som känts tillfredsställande. Vi fick tillbaka två sjukskriva pedagoger, den ena på 75% och den andra på 25%. Tyvärr så gick en av dem hem igen i maj och kommer inte att vara här alls nästa läsår. Klassläraren i samma klass gick på föräldraledighet senare delen av terminen. Detta resulterade i att en specifik klass blev av med två ordinarie personal vilket ledde till en del oro i klassen. Förutom det så har vi haft en bra stabilitet i personalgruppen. Arbetslagen ändrades ifrån att ha varit indelade utifrån stadier till att blandas över stadierna. Genom att vi har haft fadderverksamhet så delades arbetslagen in i tre utifrån det. Vi har sambedömt vid de nationella ämnesproven från år 4-6. Personalen var mycket nöjd med det, på så vis så blev det dels en avlastning för år 6 läraren men även ett sätt för lärare i år 4 och 5 att sätta sig in i nationella prov tänket. Den vikigaste vinsten med sambedömning var ändå att bedömningen blev mer likvärdig, den blev inte färgad av lärarens egna synsätt på eleven. Vi har tillsatt extra resurser för flera elever som haft behov av det. Vi har även skapat rum för elever som behöver sitta avskilt i mindre grupp. 1.2 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Pedagogernas undervisning - och förhållningssätt gentemot eleverna. Arbetet med likvärdig bedömning, både enskilt och i grupp Utveckling av Lpp:er under läsåret Smartboard, framförallt för de elever som behöver visuell stimulans. Insatser av specialpedagoger, både tidiga och ihållande. Specråd och EHT. Det sytematiska likabehandlingsarbetet, barnen känner sig trygga vilket är en förutsättning för att uppnå högre måluppfyllelse. Alla som inte har svenska som modersmål läser mot Sva. Detta görs redan från år 1. Diskussionsforum såsom arbetslagsmöten, lärgrupper och Lgr 11. 1.3 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Vi hade hög måluppfyllelse i år 6 trots att ordinarie läraren endast arbetade 25% under läsåret. Det är svårt att säga om måluppfyllelsen hade varit högre om hon tjänstgjort till en högre procent. Vi har två lärare som gått/går sitt mentorsår, de har fått bra stöttning av mentorerna. Det är svårt att säga om det har påverkat elevernas resultat, men det tar tid att sätta sig in i allt som ny lärare. 1.4 Förslag till förbättringsåtgärder Arbetslagsledarna kommer få en mer drivande roll till hösten. Det har skapats tid i schemat för dem att ha diskussioner med mig var tredje vecka. Vi kommer fortsatt ha lärgrupper där det kommer att finnas tid för pedagogiska samtal men även dilemman som pedagogernas ställs inför. I och med att arbetslagen är fördelade utifrån faddergrupperna år 1och 4, år 2 och 5, år 3 och 6 så kommer lärgrupperna mer vara indelade utifrån låg- och mellanstadiet. Det har varit en önskan från pedagogerna att sitta mer stadievis. 1.5 Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar Det är mitt uppdrag att i första hand vara garant för eleverna och deras undervisning. Detta är ibland svårt när jag har en tajt budget att följa. Jag kan inte alltid sätta in de resurser som skulle behövas.

3(25) Sedan är inte alltid lösningen att tillsätta mer personal. Ibland får man göra omfördelning med befintlig personal. Personalen har varit trött och sliten i vår. Särskilt de lärare som har haft nationella prov. De har fått lägga väldigt mycket tid på rättning. Utifrån den tuffa arbetssituationen som särskilt klasslärarna har så har de fått två dagar ledigt från undervisning per termin för att ha sina utvecklingssamtal. De har även haft mötesfritt vissa veckor för omdömesskrivning. Jag försöker bemöta lärarna positivt varje dag, jag har min dörr öppen för att de alltid ska känna sig välkomna. Även om det har varit slitigt och tufft under läsåret så har jag en positiv och drivande personalgrupp. För att få ihop de olika professionerna i personalgruppen så har jag haft personalpromenader inför varje APT under våren. Jag har satt ihop dem två och två och de har fått något som de ska diskutera under sin promenad. Jag har satt ihop dem från olika arbetslag, yrkesgrupper och stadier. Detta har varit mycket uppskattat, de har pratat och lärt känna kollegor som de annars bara kanske har sagt hej till tidigare. Detta är ett sätt att få ihop hela skolan, alla yrkesgrupper, inte bara de som man arbetar närmast med. Vi kommer fortsätta med det till nästa läsår, då det var en önskan från medarbetarna. Det är periodvis svårt att hinna med uppdraget under ordinarie arbetstid. Det blir en del övertid, men emellan dessa perioder får man försöka att ta det lugnare. Jag ansvarar för att ca 300 elever ska få sina individuella behov tillgodosedda, att de ges rätt förutsättningar för att kunna ta till sig kunskapen optimalt. Samtidigt ansvarar jag för arbetsmiljön för drygt 40 personal. Jag ska förhålla mig till olika lagstiftningar och politikerbeslut, kraven från dessa går inte alltid ihop med budgeten. Jag tänker främst på att få ersättning för att kunna tillgodose elever i behov av särskilt stöd. Särskilt eftersom vi har fått en ökning av dessa elever. Det är ett stort, krävande men också spännande och givande uppdrag att arbeta som rektor. Det har varit ett händelserikt år. Telefoni, migrering och bemanning, för att nämna några saker. De har på olika sett påverkat oss. De har lett till att arbetsbördan har ökat periodvis, men de kommer förhoppningsvis leda till att den minskar framöver.

4(25) 1 Förutsättningar- statistik- 15 okt 2012 Uppgifterna bygger på det som är inskickat till SCB, våra ekonomiska bokslut och rektors uppgifter kring sin organisation. Antal elever Total Budget i tkr Resultat Utfall Undervisn ingsresurs i tkr Undervisn ingsresurs /elev Verksamhetsår Lärartäthet * Läromedel i tkr Läromedel/ elev 2010-2011 209 2011-2012 229 8782 672 2012-2013 239 9326-36 7873 32940 7,29 292 1220 Extra Tilldelning centrala resurser * Specialpedagogisk kompetens och nyttjande inom skolans egna resurser (ej SPT) Verksamhetsår 2012-2013 75% 90% 60% Specialpedagog Undervisning % Specialpedagog Utredning 15% 10% Specialpedagog Utveckling Handledning av kollegor sker regelbundet Undervisning i tal och språk 10% Special lärare Procentsatsen är utifrån pedagogernas sysselsättningsgrad. Analys av förutsättningar och resultat Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat skolans måluppfyllelse? Jag tror inte att organisationen har påverkat elevernas resultat negativt. De elever som har haft behov av specialpedagog har fått det i mer eller mindre utsträckning. De elever som riskerat att inte nå målen har fått mer insatser. Vi har haft många barn med behov, men eftersom vi har ganska bra bemanning av specialpedagoger så har vi ändå tillgodosett behoven tillfredsställande. Sedan vill vi alltid göra mer, vi kan aldrig luta oss tillbaka och tycka att vi gör tillräckligt. Tillsättning av assistenter till flera elever har gjort att specialpedagogerna inte har behövt lägga lika mycket undervisningstid med dem utan de har kunnat handleda assistenterna och klassläraren istället. Kan du genom att förändra organisationen förbättra måluppfyllelsen? Beskriv hur En av de tre specialpedagogerna har haft en del klassansvar vilket kommer tas bort inför kommande läsår. Detta kommer leda till att hon får mer tid för specialundervisning och även mer tid för handledning av kollegor. Eleverna kan få tidigare insatser i matematik, för det har visats sig när de kommit upp i år 4 att de haft en del brister i matematikkunskaperna. Vi har under flera år satsat på tidiga insatser för läsinlärning, vilket resulterat i att fler elever blivit godkända.

5(25) 3. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 3.1 Kunskapsuppföljning Resultat och analys DLS årskurs 2 Diagnostiska läs-skrivprov (DLS) är ett material för kartläggning och/eller av enskilda elevers färdigheter i läsning. Syftet med DLS läsförståelse är att få en uppfattning om elevens allmänna förmåga att läsa och förstå skönlitterära texter. Stanine 1-3 på DLS läsförståelse innebär att eleven ligger under genomsnittsvärdet, Stanine 4-6 ligger inom genomsnittsvärdet och 7-9 över genomsnittet. Stanine 1 Stanine 2 Stanine 3 Stanine 4 Stanine 5 Stanine 6 Stanine 7 Stanine 8 Stanine 9 Medelvärde Furulundsskolan 16 elever 1 1 1 0 4 1 1 4 3 6,1 Grevhagsskolan 42 elever 3 1 5 2 15 6 8 1 1 5,0 Hultskolan 7 elever 4 2 1 6,1 Höredaskolan 13 elever 2 2 1 1 2 5 7,1 Ingatorpsskolan 10 elever 1 4 2 1 2 5,6 Linnéskolan 23 elever 1 1 1 1 8 2 2 2 5 6,0 Norrtullskolan 44 elever 7 3 4 3 12 4 1 5 5 4,8 Summa 155 elever 12 6 12 12 45 16 16 14 22 5,5 7,7% 3,9% 7,7% 7,7% 29,0% 10,3% 10,3% 9,0% 14,2% 2C Analys av resultatet Resultatet blev ungefär som förväntat. Felaktigheterna varierar och det handlar om både frågor som kan besvaras direkt i texten men också svårigheter att läsa mellan raderna. Några elever har hoppat över en del frågor. Eleverna har inte utnyttjat tiden utan lämnat in relativt snabbt, utan att använda möjligheten att gå tillbaka och fundera en gång till på frågorna. Vissa fel kunde eliminerats om eleven gått tillbaka i texten och direkt kunnat hitta svaret. De elever som har lämnat in efter halva tiden kunde troligen förbättrat sitt resultat om de hade valt att gå tillbaka i texten. Jag har haft personliga samtal med de elever som hamnat på stanine 1-2. När vi har gått igenom testet i efterhand har jag ställt lite frågor om hur de tänkte när de gjorde testet. Några har inte läst ordentligt utan gissat på ett av svaren. Någon annan elev har kunnat svara rätt när vi tagit det muntligt men har missat i provsituationen. En av de elever som hamnat lågt har inte mäktat med texten, så det ger ju en hint om att denne inte har kommit längre i sin läsutveckling.

6(25) Vad har varit framgångsrikt i undervisningen? Vi har arbetat mycket med läsläxan genom att läsa gemensamt, läsa i mindre grupp samt diskuterat frågor kring texten. Vi har diskuterat ord och begrepp i relativt stor utsträckning. Dessutom har eleverna haft läs- och skrivläxor som syftar till att träna inferens (läsa mellan raderna) vilket gynnar samtliga elever. Vilket stöd har getts till elever med stanine 1-2? Stöd har getts i form av extra läsning i liten grupp, dock bara sporadiskt pga bristande resurser. En av eleverna har fått specialpedagogiskt stöd under årskurs 1 och delvis i årskurs 2. Flera av eleverna har haft anpassade läsläxor. Vilka svårigheter har uppmärksammats i testsituationen som har påverkat resultatet? Några elever uppger att de har känt sig stressade men de har ändå inte utnyttjat tiden för att gå tillbaka i texten. Några tycker att det är viktigt att bli färdig först av alla. Lärdomar som man tar med sig i sin egen undervisning och som man vill sprida till andra. Viktigt att bearbeta texter ordenligt. Genom att ställa frågor som: Vad tror du händer sedan? Hur skulle du ha gjort? Varför tror ni att han/hon gjorde just så? Viktigt att ta sig ordentligt med tid till att läsa i skolan, framför allt med tanke på de elever som inte får önskvärd hjälp i hemmet. Viktigt att bryta ned texten för att öka förståelsen. Viktigt att kartlägga eleverna kontinuerligt. 2D Analys av resultatet Flera barn ligger lågt på staninevärdet. Vi har flera som behöver extra stöd och som får det. Några lyckades sämre respektive bättre än förväntat. Vad har varit framgångsrikt i undervisningen? Att läsa och diskutera texter vi läser. Gärna i liten grupp eller i halvklass. Läsa resonera fram och tillbaka. Gå igenom ord försöka se så att alla elever förstår det vi läser om. Vilket stöd har getts till elever med stanine 1-2? Vi arbetar nu med en liten grupp som tränas i läsförståelse. Vi läser en mening i taget och ställer frågor om texten. Vad tror du kommer att hända nu? Vi ställer olika frågor till det vi läser. Övar på att läsa mellan raderna osv. Vilka svårigheter har uppmärksammats i testsituationen som har påverkat resultatet? Någon elev missförstod och svarade bara på en av frågorna på en sida fast det var två frågor på varje sida i häftet. Lärdomar som man tar med sig i sin egen undervisning och som man vill sprida till andra. Att läsa ännu mer samt diskutera text du läst. Att ge möjlighet till att läsa i liten grupp. Simkunnighet Antal elever Antal simkunniga* Ej simkunniga 21 19 2 24 21 3 *Simmar 25 m

7(25) Analys av resultatet Genom regelbunden simundervisning från år 1 har eleverna fått god vattenvana. De som har haft svårigheter har fått extrastöd och fler undervisningstillfällen. De som ännu inte simmar 25 meter är på god väg att nå målet. Årskurs 3 Resultat ämnesprov åk 3, matematik Angivet i antal elever som uppnått kravnivån för ämnesprov prov i matematik mätning av längd Proportionella samband, matematiska likheter, huvudräkning A: Gruppuppgift: Geometriska objekt, B. Skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion C. Enkla bråk, uppdelning av tal D. Geometriska begrepp E. Taluppfattning huvudräkningi addition och multiplikation F. Enkla problem G. Mäta och uppskatta tid, uppskatta area Antal elever som Delprov Delprov Delprov Delprov Delprov Delprov Delprov skrivit provet A B C D E F G 43 43 22 42 38 38 29 42 Analys av resultatet på ämnesprov i matematik Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Våra LPP:er med tydliga mål har varit en framgångsfaktor för att öka måluppfyllelsen. Det blir lättare att fokusera på rätt saker i allt stoff. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Det visade sig att eleverna behövde mer träning på skriftliga räknemetoder i talområdet 0-200. Det var i ett av de första delproven som detta testades, vilket gav oss tid att träna mer. När vi sedan gjorde en likvärdig test visade en stor del av eleverna bättre resultat. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Vi upptäckte att vi tränat på för många olika metoder att räkna addition/subtraktion vilket gjorde att många blev förvirrade och inte riktigt säkra på någon av metoderna. Det känns som ett bättre alternativ att rikta in sig på ett par metoder och i stället hinna befästa dem ordentligt.

8(25) Resultat ämnesprov åk 3, svenska Angivet i antal elever som uppnått kravnivån för ämnesprov prov i svenska A: Tala B. Läsuppgift, Berättande text C. Läsuppgift, Faktatext D. Elevens högläsning E. Elevens textsamtal F. Skrivuppgift, berättande text G: Stavning interpunktion H. Skrivuppgift, faktatext Antal elever som skrivit provet Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G 43 41 42 41 42 42 40 36 39 Delprov H Analys av resultatet på ämnesprov i svenska Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Våra LPP:er med tydliga mål har varit en framgångsfaktor för att öka måluppfyllelsen. Det blir lättare att fokusera på rätt saker i allt stoff. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Det visade sig vara svårt att skriva en berättelse om en dröm och med det visa en tydlig början, handling och slut då drömmar sällan är tydliga. Vi gav dem en chans att skriva en berättelse med annat tema och där blev resultatet betydligt bättre. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Barnen upplevde provperioden som positiv och det var inga större överraskningar i resultaten. Resultat och analys av resultat (klarar kunskapskraven) i samtliga ämnen i åk 3. 3C (23) 3D (20) Antal elever som når målen i kunskapskraven för åk 3 Antal elever som Ämne undervisats i ämnet 43 Bild 43 (23) (20) 43 Idrott och hälsa 43 (23) (20) 43 Musik 43 (23) (20) 43 Slöjd 43 (23) (20) 43 Svenska 40 (22) (18) 43 Matematik 35 (17) (18) 43 NO 43 (23) (20) 43 SO 43 (23) (20)

9(25) Analys av resultatet Våra LPP:er med tydliga mål har varit en framgångsfaktor för att öka måluppfyllelsen. Det blir lättare att fokusera på rätt saker i allt stoff. I SO/NO har vi arbetat mycket med samtal utifrån bilder. Vi har blivit bättre på att urskilja vad i stoffet som är viktigt för eleven att ha med sig för fortsatta studier. Vi tycker att vi lägger mer tid på rätt saker, vilket innebär att fler når målen. Bilden har vi arbetat integrerat med i andra ämnen under hela läsåret. Detta för att bilden ska få en praktisk betydelse. Resultat ämnesprov åk 6 matematik Angivet i antal elever som uppnått kravnivån för ämnesprov prov i matematik Provet har varit indelat i 5 delprov men redovisas här som ett sammanlagt provbetyg från samtliga delprov. A Muntlig uppgift i grupp B Skriftlig uppgift, med miniräknare C Skriftlig uppgift, med miniräknare D Skriftlig uppgift utan miniräknare E Skriftlig uppgift med miniräknare Antal elever som skrivit provet Sammanlagt Provbetyg E D C B A 25 2 6 4 5 8 Analys av resultatet på ämnesprov i matematik Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Samtliga delar bedöms utifrån Metod- kvaliteten på de metoder som eleven använder. Hur väl eleven genomför beräkningar och procedurer Begrepp- I vilken grad eleven visar kunskap om matematiska begrepp och samband mellan dessa Problemlösning- Kvaliteten på de strategier som eleven använder. Hur väl eleven tolkar resultat och drar slutsatser Resonemang- Kvaliteten på elevens analyser, slutsatser och reflektioner samt andra matematiska resonemang. I vilken grad eleven följer, framför och bemöter matematiska resonemang. Kommunikation- Kvaliteten på elevens redovisning. Hur väl eleven använder matematiska uttrycksformer. Del A muntlig del I del A bedöms samtliga förmågor kopplade till kunskapsområdena statistik, samband och förändring samt taluppfattning och tals användning. I den muntliga delen präglas resultatet av säkerhet inom begreppsområdet statistik, bråk/procent kopplat till samband och förrändring. Kanske hade resultatet varit annorlunda om begreppen area/omkrets hade testats. 9/25 elever nådde upp till att kunna resonera på A-nivå.

10(25) Undervisningen har fokuserat mycket på förståelse för hur begreppen bråk, procent och decimaltal hänger ihop. Det visar ochså de höga resultaten på E- respektive C-nivå. För att nå A-nivå krävdes djupare förståelse för samband och förändring. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Förbättring hade varit att arbeta med cirkeldiagram utifrån förändrade förutsättningar så som provet testade. Ex vad händer om 4 fotbollsintresserade flyttar, hur ser cirkeldiagrammet ut då mm... Att förtydliga genom olika små arbeten i grupp vad föra och följa resonemang innebär eller att ställa frågor som breddar och fördjupar samtalet/resonemanget. Del B I del B får eleverna lösa problem inom områdena area, omkrets, symmetri, bråk, medelvärde och skala Undervisningen fokuserar på att lära sig grundläggande begrepp/ områden. Viktiga moment startar vi alltid med att skriva gemensamma regler för i Mitt eget Matematiklexikon. Här får eleverna mallar för hur man ska tänka och hur man på ett strukturerat sätt ska beräkna eller genomföra uppgifter. En ovärderlig bok som eleverna gärna tar upp och tittar i om de är osäkra på ett område. Även här får eleverna små matteuppgifter som ger mig indikationer på hur undervisningen bör fortskrida. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Förbättringsområden är att alla ska få tid att befästa nyvunnen kunskap. Här kommer tidsdilemmat igen. Alla elever ska ges förutsättningar, men alla arbetar inte i samma takt. Del C I del C handlar det om talmönster och algebraiska uttryck I undervisningen har eleverna ofta mött min robot, Matematicus, vilket hjälpte dem i uppgiften med talmönster. Övrigt se kommentar del D Del D I del D behandlas räknemetoder, taluppfattning, koordinatsystem, vinklar och sannolikhet Här visar det sig snabbt att elever med bristande räknefärdigheter tappar många poäng Undervisningen har till stor del bestått av att upptäcka talmönster och se samband. Eleverna tycker att siffrornas värld är fascinerande när man visar hur logiskt de förhåller sig till varandra. Jag använder stor del av tiden i skolan till att arbeta gemensamt för att förstå och att leka med tal. Sedan får eleverna återkommande små korta uppgifter/ mattelappar som ger mig en snabb scanning på hur långt de kommit i sin utveckling. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Förbättringsområde är Att kunna räkna med flyt samt att kunna en relevant metod för att utföra beräkningar av de fyra räknesätten. Här får vi inte ge oss förrän ALLA kan detta. Hanteringen av tal är A och O i matematikens värld och vi pedagoger måste se till att fånga upp de elever som inte förstår vikten av att mängdträna för att befästa kunskapen. Del E I del E handlar det om att välja korrekt räknesätt utifrån problemet, att avläsa och skapa grafer samt att välja lämplig problemlösningsstrategi. Undervisningen har fokuserat på att lösa problem utifrån olika strategier, eleverna har i många fall arbetat i par. Vi har även en strikt fem-stegs princip för hur man ska systematiskt ta sig an ett problem.

11(25) Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Förbättringsområde- Att koppla text till rätt räknesätt. Mer fokus behöver vi lägga på framför allt innehållsdivision. Att balansera mellan gruppen och att själv lösa problem. En del elever behöver tid att själva få klura utan att någon leder dem på vägen. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Resultat ämnesprov åk 6, svenska Angivet i antal. A. Tala, samtal och redogörelse B1. Läsförståelse, berättande text B2. Läsförståelse, sakprosa C1. Skrivuppgift, berättande C2 Skrivuppgift, beskrivande och förklarande text Antal elever som skrivit provet Betyg delprov A Betyg delprov B 1 och B2 Betyg delprov C1 och C2 Provbetyg F E D C B A F E D C B A F E D C B A F E D C B A 5 9 1 3 7 9 5 1 25 4 8 8 5 3 5 7 8 2 1 0 Analys av resultatet på ämnesprov i svenska Jag tycker inte att det är så stor skillnad på proven vi har gjort nu i sexan i jämförelse med de prov som jag har gjort ett antal gånger med eleverna i femman. Det som skiljer sig är att man ska sätta ett provbetyg på de just genomförda proven. Svenskaproven liknar också de gamla proven. Vad som var svårt här var att bedöma elevernas skriftliga berättelser. Här har det också skiljt sig ganska mycket på vilket sätt som mina kollegor har tolkat bedömningsanvisningarna. Det som är annorlunda på de här proven är att eleverna kan ha underkänt på en del av tre och ändå bli godkända. Då är det viktigt att tänka på att det här provet räknas som ett stort prov alltså inte det betyg som eleven ska ha i ämnet, även om det för det mesta överensstämmer. Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Har varit noga med att fördela tiden, så att man lär ut alla delar av skriva, tala och läsa. Tränat muntligt framförande vid många tillfällen och då använt mig av kamratvärdering. Skrivit mycket berättelser på datorn, då har eleven också rättat felen tillsammans med mig innan de har fått skriva ut. Har läst mycket böcker och skrivit många bokrecensioner. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Behöver träna handstilen mer. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Vill fortsätta på det jag som lärare har utvecklat under alla år, så att eleverna ges maximala förutsättningar till att nå målen.

12(25) Resultat av ämnesprov åk 6, engelska A. Tala/samtala B. Läsa och förstå/lyssna och förstå C. Skriftlig uppgift Antal elever som skrivit provet Betyg delprov A Betyg delprov B Betyg delprov C provbetyg F E D C B A F E D C B A F E D C B A F E D C B A 25 8 4 4 3 6 1 5 6 5 8 3 7 6 4 5 1 8 5 6 5 Analys av resultatet på ämnesprov i engelska Jag tycker inte att det är så stor skillnad på proven vi har gjort nu i sexan i jämförelse med de prov som jag har gjort ett antal gånger med eleverna i femman. Det som skiljer sig är att man ska sätta ett provbetyg på de just genomförda proven. Proven i engelska liknar väldigt mycket de gamla proven, men svårighetsgraden har ökat, vilket var väntat. Bedömningsanvisningarna var enkla att följa, fast de var ganska omfattande. Det som är annorlunda på de här proven är att eleverna kan ha underkänt på en del av tre och ändå bli godkända. Då är det viktigt att tänka på att det här provet räknas som ett stort prov alltså inte det betyg som eleven ska ha i ämnet, även om det för det mesta överensstämmer. Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Lyssnar på alla elevers uttal varje vecka för att ha kontroll på deras utveckling. Bra kontakt med föräldrarna, så att de vet hur de ska träna med eleverna hemma. Variera arbetet i skolan mellan att tala, lyssna, läsa och skriva. Har skrivit många engelska berättelser på datorn och har då rättat felen tillsammans med eleven innan han/hon har fått skriva ut. Har förhört alla glosor skriftligt under tre år, så att jag har haft koll på att alla elever jobbar med att lära sig nya ord. Hade läxläsning i fyran och femman två eftermiddagar i veckan. Detta räddade fem elever att nå godkänt i engelska och i tre fall att få betyget C. Det sporrade dem att bli intresserade att lära sig. De fick hela min uppmärksamhet och nästan alla fem hade inte speciellt mycket stöttning hemifrån. Detta gjorde jag på ap-tid vilket nog inte är att rekommendera eftersom man kan slita ut sig. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Fortsätta att utveckla undervisningen på det sätt som jag gör nu för att ge eleverna de bästa förutsättningarna att utvecklas maximalt. Resultat och analys av fysik ämne där ämnesprov har genomförts. A. Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle. B. Genomföra systematiska undersökningar i fysik. C. Använda fysikens begrepp i beskrivningar och förklaringar av, samt resonemang kring, fysikaliska samband i naturen och samhället. Antal elever som skrivit provet Provbetyg 25 F E D C B A 4 1 9 2

13(25) Analys av resultatet på ämnesprov i Noämne: Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Del A I delprov A prövas elevernas förmåga att använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle. Kunskapskraven för denna förmåga kan delas upp i tre delförmågor. Samtala och diskutera Söka information och använda källor Använda information På det här delprovet har många av eleverna i åk 6 på Norrtullskolan lyckats något sämre än på de andra delproven. Den relativa procentsatsen på delprov A är 61,4% rätt. Undervisningen har bestått av att skriva två olika argumenterande texter där både för och motargument har krävts samt en egen åsikt. Eleverna har dessutom fått skriva en ren faktatext till en bild av en muskel. Dessa uppgifter var till hjälp när de i ÄP skulle hitta argument för och emot vindkraft respektive LED lampor. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Förbättringsområden hade varit att skriva olika typer av texter samt att analysera texter utifrån olika typer av argument. Det finns ekonomiskt perspektiv, miljöperspektiv mm... Vi har också bara arbetat med en uppgift där eleverna skulle granska två olika källor. Det hade behövts mer arbete med att kritiskt välja fakta och dessutom motivera varför man väljer viss fakta framför andra. Del B I delprov B prövas elevernas förmåga att genomföra systematiska undersökningar i fysik. I kunskapskraven kan man räkna till åtta olika delförmågor. Dessa har grupperats i fyra kategorier. Planera- formulera frågor och planera en undersökning Genomföra- genomföra en undersökning efter given planering och använda utrustning Värdera- jämföra resultat, resonera om resultaten samt föreslå förbättringar Dokumentera Det här delmomentet har flest elever klarat riktigt bra. Den relativa procentsatsen ligger här på 67,16%. Den uppgiften som dippar hos de allra flesta är punkt nr 3, värdera, jämföra resultat för att förbättra Undervisningens fokus har legat på genomföra och dokumentera, vilket eleverna hade nytta av under provdelen. Vi har arbetat formativt med att skriva en planering för en undersökning där en kamrat skulle utföra den planerade undersökningen. Vi har arbetat med att skapa tydlig struktur både i dokumentation och i planering. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Förbättringsområden- undervisningen skulle ha fokuserat mer på att analysera, jämföra resultat och att förbättra undersökningar. Del C I delprov C prövas elevernas förmåga att använda fysikens begrepp i beskrivningar och förklaringar av, samt resonemang kring, fysikaliska samband i naturen och samhället. I det här delprovet testas begrepp och här syns det tydligt att vi har två olika orsaker till säkerheten inom de olika begreppen. En orsak är att vi inte hade hunnit att arbeta med krafter och att begreppet

14(25) elektricitet arbetade vi med på våren i åk 5. Flertalet elever var osäkra på elektricitet och krafter samt energiflöde. Undervisningen har bestått av att lära sig förstå olika begrepp, vilket eleverna hade nytta utav. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Förbättringsområden- jag skulle sett till att hinna med undervisning om alla delar i centrala innehållet/kunskapskraven. Vi hade behövt repetera viktiga begrepp, repetition är kunskapens moder. Tiden är dock ett dilemma. Resultat och analys av samhällskunskap ämne där ämnesprov har genomförts. A Skriftlig uppgift B Skriftlig uppgift Antal elever som skrivit provet Deltagit delprov A Deltagit delprov B Provbetyg 25 25 25 F E D C B A 1 1 1 4 0 0 Analys av resultatet på ämnesprov i SO ämne: Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Eleverna inte läst någon samhällskunskap i årskurs 6, bara lite repetition i 5:an, huvuddelen av kursen lästes i 4:an. Detta berodde på att det var valår och att det passade att läsa om demokrati och diktatur då. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Flertalet av eleverna har god förmåga att muntligt diskutera samt argumentera. Men att skriva ned, beskriva, samt strukturera upp på papper vilken kunskap varje individ besitter kan vi ju med resultatens hjälp konstatera att det hade behövts tränas mer. Eftersom eleverna måste delges ett visst mått av kunskap genom undervisning (enligt Lgr.) Får det ju också effekter som tex. brist på tid till repetition. Det blir mer av kvantitet istället för kvalitet. Vi har också diskuterat följande: Vad är viktigast? Var lägger man fokus? Vem rättar? Är det stavningen och/eller innehållet som är det viktigaste när man rättar proven?

15(25) Betygsstatistik i åk 6 Betygsstatistik alla ämnen se bilaga 1 Genomsnittligt meritvärde Norrtullskolan Eksjö kommun Pojkar 219 196 Flickor 227 221 Totalt 224 208 Analys av ämnesprov/betygsättning ht-12 och vt-13. Alla eleverna är godkända. I de flesta ämnena finns en betygsskala mellan A-E, vilket är bra. Nationella prov mäter bara en del av ämnet, därför kan det skilja mellan resultat på nationella prov och betyg. Det är en ganska jämn fördelning av betyg mellan pojkar och flickor, men de högsta betygen (A) hamnar oftast hos flickorna. Det skulle finnas mer tid för repetition i varje ämne. Det skulle gynna elevernas måluppfyllelse ännu mer. Simkunnigheten Antal elever Antal simkunniga* Ej simkunniga 26 26 * Eleven kan simma 200 m varav 50 meter i ryggläge Analys av resultatet Genom regelbunden undervisning och kontroll, samt extra stöd där det behövs, så har samtliga nått målet. De flesta har nått betydligt längre än målet. 3.2 Resultat och analys av Lgr 11 i praktiken Resultat och analys av Lärgrupper förskoleklass Målet med lärgrupperna: Tydliggöra förskoleklassens didaktik. Öka likvärdigheten i kommunens förskoleklasser. Skapa ett forum där pedagoger i förskoleklassen träffas för att dela erfarenheter och lära tillsammans. Detta i sin tur leder till utveckling i den egna verksamheten. Genomfört arbete Vi har jämfört likheter och skillnader mellan hur vi arbetar i förskoleklass på de olika skolorna. Vi har haft diskussioner kring hur vi tar tillvara barnens tidigare erfarenheter på ett bra sätt, och hur vi jobbar vidare med dem på ett sätt som stimulerar lagom. Samtliga efterlyser en röd tråd vad gäller varje barns kunskapsbank i överlämningen förskolaförskoleklass. Samma sak gäller överlämning förskoleklass-skola. Detta har vi försökt bringa klarhet i, och kommer fortsätta till hösten. Vi har fått ta del av hur andra pedagoger jobbar när det gäller både klassrum, tema samt lek inne/ute.

16(25) Ämnesspecifikt har vi studerat matematik, och kring detta har vi haft diskussioner och även en del praktiska övningar. Hur uppfattar och lär barnen sig den matematik aktiviteten ska synliggöra? Det gäller att känna till både förskolans och grundskolans läroplan, och lägga ribban någonstans mittemellan... Viktigast är att man angriper siffran på många olika sätt, så att alla ska få chans till att förstå siffrans värde. Vi har förtydligat vilka begrepp vi tycker ska ingå som grundläggande, och det är betydligt fler än vad som finns i begreppsbanken i portfolion idag! Det gäller också att förtydliga sambandet mellan olika begrepp, t ex lång-längre (kan ju vara både längd och sträcka). Sammanställning av begrepp ska ske i höst, så att vi alla utgår från samma dokument. Det gäller för oss att förtydliga matematikens närvaro; Vad har vi tränat nu? Vet ni vad det kallas? osv. Vi har också diskuterat huruvida vi ska ha ett förberedande test när barnen kommer till förskoleklass, för att kunna jämföra med Diamant-testet som görs på våren. Resultat (Har det skett ett lärande där man efteråt gör annorlunda?) Vi har vågat oss på nya lekkonstellationer, där barnen har en lekpartner och får gå iväg med en leklåda (innehållande något tema, t ex dockvrå) och leka. Detta gör att barnen leker med andra än den de kanske väljer i första hand annars. Detta skapar nya lekidéer och vidgar barnens vyer på ett bra sätt, samtidigt som det stärker banden i gruppen. Vi har blivit bättre på att uppmärksamma barnen på att nu är det matematik och fråga dem vad de just har tränat på. Vi är inte rädda för att använda de korrekta begreppen, såsom t ex additon och subtraktion, detta lär sig barnen lika lätt som andra ord. Analys Det stärker vår yrkesroll att träffa andra pedagoger och delge varandra olika metoder och pedagogiska idéer. Vi känner att vi alla strävar åt samma håll, det är skönt att veta att vi jobbar ungefär likadant på de olika skolorna. (Det konstiga är att våra tider skiljer sig helt åt, hur många % man ska jobba på fritids för att det ska räknas som heltid samt hur mycket planeringstid man har. Sånt diskuteras ju också, även om det inte står på agendan...) Önskemål till hösten är att det kommer en föreläsare utifrån och skapar nya perspektiv. Det vore också intressant att höra någon från förskolan om deras åsikt angående röda tråden. Vi vill gärna fortsätta med lärgrupperna i höst. 3.3 Uppföljning av Nationella mål i grundskolan, förskoleklass, fritidshem och grundsärskolan 2012-2013 Skola: Norrtullskolan Arbetslag/verksamhetsform: grundskola 1-6 Våra starka sidor är: att vi alltid sätter barnens bästa främst elevinflytande likabehandlingsarbete Mål som vi vill utveckla: att eleverna tar större ansvar över sina egna studier Förslag till åtgärder: medvetandegöra elever och föräldrar

17(25) 3. 4 Resultat och analys av skriva sig till läsning Förskoleklass Resultat 1. Har den här gruppen kommit längre i sin fonologiska utveckling eftersom de har använt datorer eller Ipad. Fler barn får bättre resultat på Fonolektestet som specialpedagogen eller klassläraren gör. Om detta beror på vårt arbete med datorer eller vårt sätt att arbeta med Trulle boken, och andra arbetsmetoder. 2. Har den här gruppen kommit längre i sin läsutveckling än tidigare grupper som inte använt dator eller Ipad? Fler barn känner igen de små och stora bokstäverna. Fler barn visar intresse för att börja läsa. Skrivandet har kommit igång med datorerna och med pennan. Barnen samarbetar och frågar varandra om hjälp. Vi ser en större utveckling hos barnen som har jobbat med ASL. Negativt har varit att hörlurarna har varit för stora så barnen har inte velat använda dem. Tekniken har inte alltid fungerat. Åk 1 1. Är det några elever som har haft större nytta av att inte skriva själva? 2. Om man jämför de elever som har haft under 12 poäng på Fonolek vid höstterminens start med tidigare grupper man haft, där eleverna har haft under 12 poäng. Märks det någon skillnad vid vilken tidpunkt eleverna har knäckt sin läskod? 3. Har eleverna haft lättare för att knäcka läskoden när man har arbetat med projektet Att skriva sig till läsning? 4. Har eleverna kommit längre i sin läs-och skrivutveckling än om man jämför grupper som inte haft daglig tillgång till dator eller Ipad? Resultat Klassen består av 28 elever, 16 flickor och 12 pojkar. De var indelade i 14 skrivarpar och vi arbetade med bärbara datorer. Vi var för det mesta två pedagoger som arbetade vid varje skrivtillfälle. Eleverna arbetade med det aktuella temat 40-50 minuter per dag, måndag till torsdag. Vi samtalade om temat i grupp, tog upp exempel, skrev exempel på tavlan osv. De satte sig i skrivarparen och pratade om vad de skulle skriva. När texten var färdig skrev de ut den i två exemplar, klippte ut sin text och illustrerade den. Det innebär att de inte skrev på datorerna varje dag utan också använde tiden för att göra färdigt sina arbeten. Alla texter lästes upp för kamraterna och placerades sedan väl synligt i korridoren eller klassrummet. Inför vårterminen satte vi ihop mer homogena skrivarpar för att underlätta samarbetet mellan eleverna. De som kunde och ville skriva större textmängder fick nu möjlighet till det och de som behövde mer tid och stöd för att skriva hann vi också med bättre.

18(25) Vi kan inte klart säga hur mycket projektet har påverkat elevernas läs-och skrivutveckling då vi samtidigt har haft en läsebok och arbetat med bokstavsträning på traditionellt sätt. Det vi märker är att eleverna är mycket ljudsäkra när de skriver. Vi tror också att textmängderna för en del elever har blivit större än om de skulle skrivit för hand. Alla 28 elever hade knäckt läskoden sent på Ht-12. I maj när vi kollade läsutvecklingsschemat låg alla elever på steg 6 (år 1) och över i avkodning och när det gäller flyt i läsningen är det tre elever som är i början av steg 1 (år 1) resten har klarat hela steg 1 eller över. Sent på ht-12 började vi gå igenom hur man skriver de små bokstäverna, motsolarna så att det skulle bli enligt skrivriktningen från början. Allt enligt hur Erica Löfgren beskriver i boken Med datorn som skrivverktyg. All finmotorisk träning med att klippa, rita, färglägga osv tror vi har påverkat förmågan att forma bokstäver för hand. Det var inte mer än ett par elever som visade några svårigheter att forma bokstäver och siffror. Vi har inte gjort någon ny Fonolek med år 1 utan använt ett material från Natur och Kultur som heter Ord och bild Bild och ord. Under två minuter gör eleverna så många uppgifter de hinner. Resultatet mäts sedan efter en Stanine-skala. Fyra elever låg under Stanine 3 efter testet. De fick göra testet en gång till och fick då hjälp att hålla fokus på uppgifterna men ingen annan hjälp. Resultatet blev att de kom upp till Stanine 3. Det bästa med projektet har nog varit att både elever och vi pedagoger har känt lust och glädje i skrivarbetet. Barnen är mycket stolta över sina arbeten och texterna blir ju mer likvärdiga när de skrivs på dator även om textmängderna är olika. Det vi kan utveckla är att träna mer fingersättning på tangentbordet för att underlätta skrivandet. Vi har inte haft några speciella tekniska svårigheter med våra datorer, däremot var förgreningen till hörlurarna dålig. Den delade på sig, den blev glapp så att ljudet försvann. Det har varit ett utmanande och roligt läsår med projektet och det ska bli spännande att se hur elevernas läsande och skrivande utvecklar sig i år 2. Analys av resultat 1. Beskriv kortfattat i vilken omfattning och hur du har arbetat med skriva sig till läsning i undervisningen. Klassen består av 28 elever, 16 flickor och 12 pojkar. De var indelade i 14 skrivarpar och vi arbetade med bärbara datorer. Vi var för det mesta två pedagoger som arbetade vid varje skrivtillfälle. Eleverna arbetade med det aktuella temat 40-50 minuter per dag, måndag till torsdag. Vi samtalade om temat i grupp, tog upp exempel, skrev exempel på tavlan osv. De satte sig i skrivarparen och pratade om vad de skulle skriva. När texten var färdig skrev de ut den i två exemplar, klippte ut sin text och illustrerade den. 2. Har projektet påverkat elevernas läs- och skrivutveckling? Ja X Nej 3. Vad har varit framgångsrikt i projektet skriva sig till läsning som bidragit till att elevernas läs- och skrivutveckling nått en högre måluppfyllelse? Vi kan inte klart säga hur mycket projektet har påverkat elevernas läs-och skrivutveckling då vi samtidigt har haft en läsebok och arbetat med bokstavsträning på traditionellt sätt. Det vi märker är att eleverna är mycket ljudsäkra när de skriver. Vi tror också att textmängderna för en del elever har blivit större än om de skulle skrivit för hand. 4. Vilka hinder och svårigheter har du stött på med datorer/ipads i undervisningen som hindrat en högre måluppfyllelse.

19(25) 5. Vad kan du utveckla i din undervisning med datorer/ipads för att ge eleverna förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Det vi kan utveckla är att träna mer fingersättning på tangentbordet för att underlätta skrivandet. 6. Vilka eventuella tekniska svårigheter bör lösas för att projektet ska blir mer framgångsrikt? Vi har inte haft några speciella tekniska svårigheter med våra datorer, däremot var förgreningen till hörlurarna dålig. Den delade på sig, den blev glapp så att ljudet försvann. Utvärdering av arbetet i förskoleklass Svenska Övergripande strävansmål. Förskoleklassen ska sträva efter att varje barn: Tala, lyssna samtala...vidareutvecklar förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv utvecklar och nyanserar sitt ordförråd utvecklar förmåga att berätta och beskriva händelser och situationer så att innehållet tydligt framgår utvecklar förmågan att ge och ta enkla muntliga instruktioner Vad har vi arbetat med?* Dagliga rutiner kring almanackan, årstidernas gång samt reflektioner kring detta. Att lyssna på den som är fixare (ansvarig), att våga göra sin röst hörd när man får ordet samt i diskussioner. Att man har rätt att tycka olika, respektera varandras åsikter. Samarbete vid gruppuppgifter och redovisning av dessa. Hänsyn i fria och styrda leken ute och inne. Samarbetsövningar, att våga lita på varandra. Beskriva saker så att det framgår tydligt vad de används till eller hur de ser ut. De hjälps åt att förklara spelregler och arbetsuppgifter för varandra, samt instruerar varandra i det kreativa skapandet. Redovisning av arbeten för faddrarna och vice versa. Sång, musik och rytmik, träna in texter utantill och sjunga i rätt takt. Skriva...vidareutvecklar intresse för skriftspråk vidareutvecklar intresse för att skriva utvecklar fördjupad förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner utveckla förmåga att förmedla ett budskap genom att kombinera text och bild utveckla förmåga att skriva och teckna kommunikativa berättelser så att innehållet framgår utveckla förmåga att skriva såväl för hand som på datorn Vad har vi arbetat med?

20(25) Trulleboken; rim, meningar, ord, stavelser, ljud, dvs fonologisk medventenhet. Sekvensserier; Vad hände först? Vad händer sen? Munläs (Fonomix), uppmärksamma barnen på hur man får ljuden att uppstå. ASL, känna igen bokstäverna (stora som små), symboler på tangentbordet såsom punkt, kommatecken och bindestreck. Skriva av text, producera egen text, samt illustrera innehållet i texten. Delaktighet i varandras arbeten då de ställs ut och kan betraktas i klassrummet hela tiden. Barnen skriver dagens maträtt på smartboarden samtidigt som de andra ljudar och läser. Läsa...utveckla intresse för läsning utveckla förmågan att tolka och återge centrala delar av ett läst och berättat innehåll utveckla förmågan att resonera om budskap i texter och relatera detta till egna erfarenheter vidareutveckla förmåga att upptäcka språkliga strukturer i en text/berättelse Vad har vi arbetet med? Högläsning i böcker där innehållet relaterar till barnens verklighet. Böckerna har i viss mån varit anpassade till temat vi arbetar med. Diskutera innehållet i texten, ställa frågor av typen Vad tror ni kommer hända nu?, Varför reagerar hon som hon gör, tror ni?. Nivågrupperade läsgrupper där vi läser Kiwi-böcker tillsammans och studerar texten noggrant; Varför är det stor bokstav här? Vad är det här för tecken? Är det något ord som är med många gånger? osv. Låta barnen läsa utifrån lust och eget intresse. Matematik Övergripande strävansmål. Förskoleklassen kan sträva efter att varje barn: Problemlösning...använder matematik för att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar med hjälp av olika strategier vidareutvecklar intresse för och förmåga att, med olika strategier, lösa matematiska problem i vardagsnära situationer utvecklar förmågan att bedöma rimlighet Matematiska begrepp...utvecklar förmåga att, med olika uttrycksformer, använda matematiska begrepp i vardagliga sammanhang utvecklar grundläggande kunskaper om naturliga tal och förståelse för deras inbördes relationer utvecklar förmåga att dela upp helheter i delar använder och vidareutvecklar förståelse för grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord Matematiska metoder utvecklar förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar utvecklar förmåga att göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längd, volym och tid

21(25) utvecklar förmåga att avbilda och, utifrån instruktioner konstruera enkla geometriska objekt utvecklar förmåga att göra enkla beräkningar med naturliga tal muntligt såväl som visuellt Matematiska resonemang vidareutvecklar förmåga att följa matematiska resonemang utvecklar förmåga att avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat Vad har vi arbetat med? Sorteringsövningar, där man laborativt kommer fram till olika lösningar och kan förklara hur man tänkt. Fånga tillfället, att ställa sig i matkön/ledet sorterade efter längd eller födelsemånad, utnyttja ringen när klassen sitter samlad för att klura ut hur många barn som utgör hälften av klassen, hur många barn en fjärdedel av klassen är osv. Vem står först/sist/i mitten/på andra plats? Utnyttja gruppen/plockisar då man förklarar dubbelt/hälften, fler/färre, udda/jämnt. Samarbete i par vad gäller 5-kompisar, 10-kompisar etc. Grupparbete där man ska dela upp saker på ett rättvist sätt, så att alla får lika många/mycket. Få med problemlösning naturligt i vardagen, t ex Hur många minuter är det kvar tills klockan är 20 över? Hur mycket hinner man på en minut?. Lägga fram 5 kulor, kolla antalet fingrar på handen, klappa 5 gånger, rita 5 saker, dra 5 streck, skriva siffran 5. Lägga fram 5 kulor och göm 3 av dem; hur många fattas?? Likadant med alla talen 0-10. Följa instruktioner där man ska lägga något över, under, bredvid, i, till höger osv. Rita enligt liknande instruktioner. Låta någon bygga det kompisen/jag beskriver. Hitta de vanligaste geometriska figurerna i klassrummet, på skolgården. Beskriva likheter och skillnader mellan de vanligaste geometriska figurerna; rektangel, triangel, cirkel, kvadrat. Träna upp förmågan för symmetri, rita fylla i en halv bild så att den blir hel. Få en bild av hur lång en meter är (den gula linjalen), låta dem måtta ungefär med händerna. Skapa egna stapeldiagram utifrån födelsedagsmånad, läsa av/jämföra likheter och skillnader, vilken månad/årstid flest fyller år. Göra linjediagram utifrån temperatur; träna på att läsa av termometern och pricka av dag för dag under en månad. Diskutera varför kurvan ser ut som den gör. Rörelse Utdrag ur det centrala innehållet årskurs 1-3 Grovmotoriska grundformer, t ex springa, hoppa och klättra...lekar, danser, rörelse till musik såväl inomhus som utomhus. Vad har vi jobbat med? Idrott. Det sociala samspelet i den styrda leken, t ex rörelsesånger av typen Jag skakar och ruskar.. Kopparormen mm. Utedagar varje onsdag, där vi promenerar tillsammans, klättrar, leker och springer i naturen. Den dagliga timslånga uteleken. Den fria leken inne i olika grupp-konstellationer. Styrd lek där vi pedagoger bestämmer utformningen av grupp och aktivitet. Massage en timme i veckan, där barnen masserar varandra till instruktion av pedagog. Värderingsövningar av typen 4 hörn, Solen, en kombination av rörelse och att våga stå för sin åsikt. Lekar där vi tränar rumsuppfattningen. Traditionella lekar av typen Sista paret ut och Har du tagit prästens sko. Uppdragslekar. Lekar tillsammans med faddrarna. No Utdrag ur det centrala innehållet årskurs 1-3