Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.



Relevanta dokument
Trauma och återhämtning

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Till dig som drabbats av skogsbränder 2018

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Kris och Trauma hos barn och unga

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Bilaga A Traumaintervju

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

till dig som varit med om en allvarlig händelse

Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

KRISPLAN. Vitsippans förskola

Att förstå posttraumatisk stress

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden

Säkerhet till vardags och vid kris för invandrare och flyktingar

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Trauma och Prostitution

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

ATT MÖTA BARN OCH UNGA I KRISSITUATIONER

Bemötande aspekter för nyanlända.

Barns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011.

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

KRISPLAN FÖR ISNÄS SKOLA

När någon i familjen fått cancer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Ge exempel på kriser!

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Hantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Välkommen till kurator

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Reaktioner vid omskakande händelser

ATT LEVA OCH LÄRA MED BARN MED PTSD POST-TRAUMATISKT STRESSYNDROM

krisplan ( del 2/2 )

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Till dig som förlorat di barn

PSYKOLOGISK FÖRSTAHJÄLP

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen!

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Flyktingmedicinskt centrum

Vad är psykisk ohälsa?

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

I skuggan av självmordet

vad ska jag säga till mitt barn?

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Datum Kris- och beredskapsplan För förskola och pedagogisk omsorg i Torsby kommun

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Ångestsyndrom-Anxiety

Humanas FUB-enhet (Forskning, Utbildning, Behandling) presenterar:

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Lära och utvecklas tillsammans!

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

Syskons sorg. den tysta sorgen

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Hur mycket har du besvärats av:

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

Kan man bli sjuk av ord?

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården

Transkript:

Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten av den sociala identiteten. Förlusten av den politiska kampen. Förlust av framtidsperspektiv Angel B och Hjern A (1992) Flyktingkrisen 1. Katastrofen - ett vanligt scenario är att barnet inte får veta att de ska fly förvirring (kan ge minnesförlust) 2. Flykten 3. Distansfasen Man ser ljust på framtiden och försöker glömma sitt gamla hemland. Barnens upplevelser kommer aldrig fram. De vill skydda sina föräldrar. Man förtränger det hemska i hemlandet och ser bara det goda i det nya hemlandet (Splitting). sorgefas. Barnens sorgereaktioner kan komma fram. När barnen

börjar reagera och visa reaktion är det dags att ställa till fest. (Lars H Gustafsson). Som förälder har det varit svårt Jag har tagit ett beslut som gjort att mitt barn mått dåligt. 4. Konfrontationsfasen Livet i förläggningen är kanske inte så bra som de tänkt sig. Starka känslor växlar. Paranoiska upplevelser. Förstår inte sammanhang och språk ångest. Barnen och föräldrarna kan vara i olika faser. Ingen balans. 5. Stabiliseringsfasen Integrerade förhållningssätt trygg identitet från sitt gamla hemland. Anpassningsmönster A. Integrerat förhållningssätt- trygg identitet från sitt gamla hemland. (Fadime) B. Dissimilativt förhållningssätt- blir mer fundamentalistisk här än i sitt hemland. Handlar mycket om hur man blir bemött och mottagen i sitt nya hemland. C. Assimilativt förhållningssätt (Det nya landet). Gränssättning (litteraturtips: Att sätta gränser ) Aga barnmisshandel. Om man vill ta upp något som barnet gjort i skolan och barnet säger att det då kommer att få stryk vad gör jag? Anmäler till Sos? Låter bli att berätta för föräldern? Skuldkänslor. Skuldkänslor komplicerar gränssättningen. Som förälder kanske man har skuldkänslor för att barnet mår dåligt pga. Föräldrar förlorar i auktoritet under exilen Föräldrar med traumatiska upplevelser och/eller tortyr kan ha svårt med impulskontrollen. Familjen saknar nätverk. Erfarenheter av flergenerationshushåll. Många barn har lämnat sin mor/farföräldrar i hemlandet och oroar sig för dem. Oskrivna regler otydliga gränser. Fundera eller diskutera vilka oskrivna regler har vi? Allas barn. Förskolan Varje kulturs primära sätt att föra sin kultur vidare sker genom barnuppfostran. STOP-metoden S Structure T Talking time O Organize play P Parent support

Pedagogiskt förhållningssätt Flyktingelever Det pedagogiska arbetet bygger på kunskap om: barn och familjer i kris trauma och flyktingkris kulturkonflikter m.m. Relation Kontinuitet separationer Struktur rutiner Skapande kreativitet bild, processkrivning, loggbok (lärare kanske börjar med att ge respons till barn som inte hade språket ännu i form av bilder som svar till barnens teckningar.) Aldrig locka barnet att berätta mer än det orkar med och som man själv kan hantera. Empati Stimulera till aktiv tvåspråkighet. Barnet i centrum Se det friska och starka Vad har du med dig i din ryggsäck? Hur ser ditt nätverk ut? /Magne Raundalen Erfarenheter av barn i krig Magne Raundalen Tio års erfarenheter av barn i krig sammanfattat i tre huvudpunkter. 1. Vuxensveket föräldraskydd vänner blir fiender barn mål för beskjutning den kognitiva ramen barn behöver hjälp för att förstå. 2. De stora förlusterna hemmet

skolan släkt och vänner husdjur tron på framtiden 3. Trauma plötsliga livshotande händelser som kan skada barnet livshot skada på barnet vittne till skador vittne till dödande skada på familjemedlemmar familjemedlemmar som dödats skrik på hjälp Det är viktigt att barn får uttrycka vad de upplevt antingen detta sker till föräldrar, förskollärare, lärare, vårdpersonal eller terapeuter. Det viktiga är att detta sker i en process där mottagaren av barnets berättelse både har förmåga att ta emot och följa upp det barnet säger och att mottagaren är klar över sitt handlingssätt (s.85 Raundalen & Dyregrov 1994). Kris- sorg trauma Kris av det grekiska ordet krisis som betyder avgörande vändning, plötslig förändring. Begreppet har kommit att stå för ett psykologiskt reaktionsmönster inför inre och yttre svårigheter och problem. Traumatisk kris utvecklingskris (livskris) Sorg förlust Sorgearbete tankemässig och känslomässig bearbetning av det som skett. Psykiskt trauma överväldigande och okontrollerbara händelser som innebär en extraordinär psykisk påfrestning för de barn som drabbas av händelsen. Händelsen är oväntad och innebär oftast livsfara för barnet i fråga eller en närstående person och som får den drabbade att känna en överväldigande hjälplöshet. Vad som är traumatiskt för ett visst bar är beroende av flera faktorer: sammanhanget föräldrarnas reaktioner den mening barnet ger händelsen

barnets tidigare utvecklingshistoria barnets mognad och ålder Två olika typer av trauma: typ-1 trauma enstaka händelser ex. en olycka eller ett plötsligt dödsfall typ-2 trauma en serie traumatiska händelser ex. sexuella övergrepp, barnmisshandel, krig. Barnet är vittne till våld och misshandel i hemmet, mobbning. (Källa Raundalen och Dyregrov). Trauma Omedelbara reaktioner När vi utsätts för något som vi upplever som ett starkt hot aktiveras både fysiskt och psykiska överlevnadsmekanismer. Fysiska reaktioner: ökad muskelstyrka snabbare reaktionsförmåga dämpning eller blockering av smärta skärpta sinnesintryck Psykiska reaktioner: erfarenhetsbanken aktiveras man gör saker automatiskt som dyker upp när man behöver dem. uppmärksamheten fokuseras superminne vi kommer snabbt ihåg det som är viktigt för vår överlevnad snabb bearbetning av information tiden kan då upplevas som väldigt lång känslorna kopplas bort när händelsen är över kom reaktionerna

Traumatiska efterreaktioner Efterreaktionerna (flash back) visar att vårt mentala system behöver tid för att bearbeta den traumatiska händelsen. Normala reaktioner på en onormal situation. rädsla och ångest påträngande minnesbilder sömnsvårigheter skuldkänslor och självförebråelser undvikandereaktioner man undviker situationer som man upplevde sitt trauma i. koncentrationssvårigheter vanligt väldigt länge efter traumatiska upplevelser. Viktigt att vara uppmärksam vid utländska barn som blivit diagnostiserade med ADHD. vrede och ilska ett slags försvar. Rädsla och ilska ligger nära varandra liksom vrede och skuld. Många olika starka känslor som kommer till uttryck. ledsenhet, saknad och längtan särskilt om man har mist en nära anhörig. fysiska efterreaktioner huvudvärk, magont, illamående, nedsatt immunförsvar är vanliga efterreaktioner. regression lek viktigt att stimulera den friska bearbetande leken. T.ex. brandbil, brandbil för att bearbeta om barn varit med om t.ex. brand. Viktigt att som pedagog vara uppmärksam på om den här leken får det upprepande mönster PTSD sociala reaktioner påverkas många barn blir mognare när det tagit sig igenom. Känslomässigt mer labila. Viktigt att som pedagog i ett sådant här sammanhang kunna förklara för de andra barnen i gruppen så att de inte lägger på sig skuld. Livets mening vad är viktigt och oviktigt i livet. (Dyregrov, 1997) PTSD posttraumatiskt stressyndrom Kriterier i fyra huvudgrupper:

1. Barnet ska själv ha varit med om eller bevittnat en svår skada eller dödsfall oh reagerat med fruktan och hjälplöshet i situationen. 2. Individen återupplever traumat genom: - påträngande och obehagliga minnen - återkommande ångestfyllda drömmar - ständigt upprepa händelsen i lek - stark oror i situationer som påminner om traumat 3. Undvikande och apati - försöker undvika tankar, känslor och samtal som rör traumat - undvikande av aktiviteter, platser och personer som påminner om händelsen - svårigheter att minnas viktiga aspekter - begränsat känsloregister - känsla av att inte ha någon framtid 4. Hyperalertness överspändhet sömnsvårigheter irritation ilska vredesutbrott - koncentrationssvårigheter - spänd vaksamhet - överreaktion på oväntade yttre stimuli Varaktighet åtminstone en månad men debuterar ibland lång tid efter traumat. Barn som utvecklar den här typen av problem behöver ha professionell hjälp. (källa Angel&Hjern, 1992) Invandrarna av Bosse Parnevik -