Reviderad 2008-02-26

Reviderad 2008-02-26

Omsorgsförvaltningen i Strömstads kommun har beslutat att införa den palliativa vårdfilosofin i de olika verksamheterna. Bakgrunden till detta är att det är viktigt att man har ett gemensamt förhållnings- och arbetssätt i kommunen till sina vårdtagare och närstående. Tanken är att vårdkvaliteten skall bli detsamma i hela kommunen, vilket innebär att vårdtagarna skall få individuell vård som befrämjar livskvalité. Närstående har en viktig del i detta arbete. Vinsterna för närstående är att personalen uppmärksammar dem och ger stöd. Närstående får mer information och bättre omhändertagande, vilket därmed leder till ökad delaktighet och vet lättare hur de skall förhålla sig till våra verksamheter. Den palliativa vårdfilosofin innebär att personalen får ett medvetet förhållningssätt och ett strukturerat arbetssätt till sina vårdtagare och deras närstående. Det är viktigt att man har en helhetssyn och ett samarbete mellan de olika professioner, vilket gör att man känner trygghet i sin egen roll i teamarbetet. Man arbetar efter och åt samma mål. Den palliativa vårdfilosofin syftar inte till att påskynda eller fördröja döden utan bekräftar livet och ser döden som en normal process. Detta gör att personalen kring vårdtagare och närstående får möjlighet att diskutera svåra frågor. Målet med den palliativa vårdfilosofin är att minska lidande, befrämja livskvalitet samt hjälpa personer att leva så aktivt och normalt som möjligt. Palliativ vård innebär lindrande vård till personer med obotbara symtomgivande sjukdomar oavsett diagnos. Den innefattar en tidig fas som kan vara lång och en sen fas som kan vara kort. Den sena och korta fasen är vård i livets slut och kan handla om några veckor och/eller dagar. Palliativt förhållningssätt tillgodoser fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Man arbetar med vårdfilosofin från diagnos till livets slut. Den beaktar helheten och den bygger på fyra hörnstenar; Symtomkontroll, Närståendestöd, Kommunikation och relation samt Teamarbete. Det övergripande målet för palliativ vård är enligt Världshälsoorganisationen(WHO) - bejaka livet och betrakta döden som en normal process - varken påskynda eller uppskjuta döden - ombesörja lindring av smärta och andra besvärande symtom 2

- förena psykologiska och andliga/existentiella aspekter i vården - erbjuda stöd för att hjälpa vårdtagaren att leva så aktivt som möjligt fram till döden - erbjuda stöd till närstående under vårdtagarens sjukdomstid och i sorgearbetet. Närstående är oftast de som står vårdtagaren närmast, de är en del i teamet. Närstående kan ha olika behov av stöd, att se hur den närstående mår är en arbetsuppgift. Det är viktigt att se, höra och förstå den närstående. Första kontakten man har med närstående är viktigt för hur fortsättningen av samarbetet och relationen blir. Det är av stor betydelse att träffa vårdtagaren och närstående innan omvårdnadsarbetet startas. Alla vårdtagare och närstående skall få skriftlig information om den hemtjänst/hemsjukvård eller det särskilda boendet som är aktuellt. Den närstående skall redan vid första mötet med omsorgen, få reda på vem som är stödkontakt (t.ex. Kontaktperson, Omvårdnadsansvarig sjuksköterska, biståndsbedömare mm). Närstående skall känna sig trygga och delaktiga med den vård som vårdtagaren får. Det lönar sig att stödja och lyssna på närstående. De är oftast experter på vårdtagarna. I Strömstads kommun har vi som mål att vi skall använda oss av vårdtagarens levnadsberättelse i omvårdnaden. Vårdtagare och/eller tillsammans med närstående fyller i frågorna. Det är viktigt att de närstående känner sig välkomna och att man gör närstående delaktiga, att våga mötas! Det vardagliga stödet som personal kan ge till närstående kan vara att ta sig tid, ge information, ha telefonkontakt, fester, bjuda på kaffe mm. Närstående i kris. Sorgearbetet i olika faser. Den första fasen är chockfasen, då är oftast personen i kaos av tankar och känslor. Man bör upprepa informationen då det är i denna fas är svårt att ta till sig all information. I reaktionsfasen kommer mycket känslor fram. SOS (Sorg Oro Skuld) Svåra känslor som t.ex. ovisshet, oro, ilska, trötthet, smärta och dåligt samvete kan drabba den närstående. Risk att man kan fastnar i denna fas, här är det viktigt att man lyssnar och vägleder personen vidare. Personalen skall ha kunskap om att Strömstad har ett Anhörigcenter och det skall finnas broschyrer på varje arbetsplats om verksamheten. Behöver den närstående ytterligare stöd, skall de få information om att kurator finns att tillgå på vårdcentralen. Bearbetningsfasen, under denna börjar den sörjande att må bättre. Den närstående börjar acceptera den nya livssituationen och hittar en ny relation till den sjuke eller accepterar dödsfallet. 3

Livsglädjen börjar så smått återvända och man har ofta ett stort behov av att prata. Den sista fasen i sorgearbetet är nyorienteringsfasen. Man har bearbetat sin sorg, vågar släppa taget och börjar kunna gå vidare i livet. Teamarbete är samarbete med varandra. Vi har olika kunskaper och syn på problem och lösningar. Vi behövs allihop för att kunna ge en så god vård som möjligt. Ett team är en grupp personer med tydliga yrkesroller, med olika arbetsuppgifter och god kompetens. Närstående är en del i teamet. Alla arbetar mot samma mål och plan för vårdtagaren. I Strömstad kommun skall alla vårdtagare ha ett mål med vården. Hur målet ser ut varierar från individ till individ. I ett team respekterar man varandras olikheter och syn. I Strömstads kommun arbetar man efter kontaktmannaskapet (kontaktperson KP) och omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS). Undersköterskan är den profession som ofta står närmast vårdtagaren och deras närstående, de är mycket viktiga i teamet. Sjuksköterskan är i kommunen den som har högst medicinsk kompetens. Samarbetet mellan sjuksköterska, omvårdnadspersonal, sjukgymnast, arbetsterapeut och läkare är av största vikt, och att alla har möjlighet att mötas för att hitta en helhetslösning. Brytpunktsamtal är ett tillfälle för vårdtagaren och deras närstående att uttrycka sina farhågor, önskemål och behov. Vid brytpunktssamtal ska lämpliga personer ur teamet som vårdar vårdtagaren vara med. I Strömstads kommun har vi alltid ett ankomstsamtal vid nyinskrivning i hemtjänst/hemsjukvård och vid inflyttning till särskilt boende. Brytpunktssamtal skall ske regelbundet utifrån vad teamet och närstående har behov för, det måste vara individuellt. Det finns dock existentiella brytpunkter man kan gå efter och det är t.ex. vid olika funktionsförluster. Existentiella brytpunkter: - Symtom - Diagnos - Funktionsförluster - Annat boende - Funktionsförluster - Döden 4

Några frågeställningar vid samtalet: - Vad menar vi med palliativ vård? - Vad menas med symtomkontroll? - Religiösa och andliga behov som är viktiga - Näringstillförsel/Dropp - Hur vill man som närstående vara delaktig i vården? - Var önskar den boende/närstående att bo sista tiden? - Vilka aktiviteter och upplevelser känns viktiga just nu? - Något speciellt som oroar? Samtalen skall dokumenteras i vårdtagarens journal och skall vara tillgängligt dygnet runt. Detta för att alla i teamet skall ha samma information och förhållningssätt. Teamet är skyldigt att arbeta enligt sekretesslagen, vilket innebär att man inte lämnar ut upplysningar om vårdtagare och närstående till oberörda. För mer information, Broschyr: Kortfattat om tystnadsplikt och sekretess. Teamet skall arbeta efter lagarna HSL och SoL. Vid brister i vården ex utebliven eller felaktig vård skall en anmälan göras enligt: Lex Maria eller Lex Sarah. För mer information, Broschyr: Kortfattat om Lex Maria och Kortfattat om Lex Sarah. Människan är; fysisk, psykisk, social och existentiell. Det krävs god kunskap för att uppnå en god kontroll av svåra symtom, t.ex. smärta, illamående, depression, ångest, oro infektion, förstoppning mm, men även frågor om livet, varande och döden. Kontinuitet i de olika personalgrupperna är en fördel för att lära känna den enskildes alldeles unika behov, men också att man är samspelta och dokumenterar kunskapen. Som generell princip för handläggningen av olika symtom gäller att: - utreda, analysera och behandla orsaken alternativt orsakerna - förebygga symtomen i möjligaste mån - uppföljning av vidtagna åtgärder 5

Studier visar att smärta är ett symtom som underbehandlas. Ett viktigt led i arbetet med den palliativa vårdfilosofin är att det blir uppmärksamhet kring detta. Vi skall använda oss av samma smärtskattningsskalor, hjälpmedel och olika dokument i hela kommunen. Det är viktigt att våra vårdtagare har rätt läkemedel, ju fler läkemedel, desto mer biverkningar. Det är viktigt att utvärdera de läkemedel som vårdtagaren har regelbundet. Det finns ibland andra behandlingsmöjligheter t.ex. taktil massage som kan vara ett komplement eller alternativ. Rapportering och dokumentation är ett viktigt redskap dels för att ha kontroll på symtom men även som en kvalitetssäkring. Det är viktigt att alla i teamet är informerade om vilka sjukdomar och diagnoser vårdtagaren har, då det är de man utgår ifrån i arbetet. Dessa skall vara dokumenterade så alla har tillgång till dem. Alla vårdtagare i Strömstads kommun skall ha en genomförandeplan och när så behövs en vårdplan som kontinuerligt följs upp och utvärderas. Dessa är ett verktyg för att skapa en god kännedom och god vård för vårdtagaren, men det är även ett hjälpmedel för personalen. Att bli sedd, hörd och förstådd är människans grundläggande behov för sin värdighet och fortsatt utveckling. Ett gott bemötande kräver självinsikt, empati, lyhördhet, fantasi och ett stort intresse. Man kommunicerar i två nivåer, kring uppgiften och med känslorna. Studier visar att vi kommunicerar med kroppsspråket 70%, röst och tonläge 20% och med ord 10%. Ord talar om för andra vad du tänker, din kropp talar om för andra vad du känner. I ett led med att arbeta med den palliativa vårdfilosofin är att vi skall ha tid för eftertanke med varandra. Det är viktigt att vi är ärliga mot varandra och har mod att säga ifrån till våra arbetskamrater när vi gör något bra och men även vid misstag. Reflektion efter varje arbetspass och möte leder till ökad kommunikation och ökad självinsikt. Hur har arbetspasset/mötet varit, vad gick bra och mindre bra? Det ger även en möjlighet att lämna arbetet på arbetet! Hur är vi mot varandra på jobbet? Likaså skall vi lämna hemma hemma, vi skall vara professionella i mötet med vårdtagare, närstående och med varandra i teamet! Det är viktigt att vi bekräftar varandra, att man har ett öppet och ärligt klimat på arbetsplatsen! Vi skall alla trivas. I mötet med vårdtagare skall man undvika konfrontation, dvs. att inte tillrättavisa utan bekräfta individen, dennes känsla och/eller problem. I Strömstads kommun är det viktigt att våra vårdtagare och närstående känner trygghet, närhet och gemenskap till våra verksamheter. 6

Personalen lär känna vårdtagare och närstående genom att leva sig in i deras värld. Hur har deras liv sett ut och hur ser det ut idag? De flesta tror att man får ge upp sina tidigare aktiviteter när man blir gammal. Men man kan också bli gammal av att ge upp sina tidigare aktiviteter. Vi använder oss av levnadsberättelsen och ser det som ett arbetsverktyg. Humor och glädje gör livet meningsfullt. Hur gör vi för att göra livet meningsfullt för våra vårdtagare? Se det som är friskt och inte det vårdtagarna inte klarar. Detta bevarar deras självförtroende ger minskad beroendeställning och ger större integritet. Viktigt att hitta det som finns kvar. Se möjligheter inte begränsningar! I Strömstads kommun arbetar vi med sinnena, dvs. syn, hörsel, lukt och känsel. Det kan vara omvårdnadsåtgärder som t.ex. taktil massage, djurkontakt, bakning, olika tekniska/kognitiva hjälpmedel, musik, färg & form. Färgsättning ökar självständigheten och är lättare att använda än substantiv. Miljön har stor påverkan på oss människor. Den kan skänka glädje om man t.ex. undviker stress. Detta är en viktig del i symtomlindring och i vår kommunikation med vårdtagarna. Etik är en reflektion över värderingar och normer i vårt förhållningssätt till andra människor, vilket visar sig i våra ord och handlingar. Grunden i all vård är en humanistisk människosyn. Det finns fyra riktlinjer som upprätthåller etiska principer och som hjälper oss att handla rätt. Godhetsprincipen göra gott, att maximera hälsa, livskvalitet och människovärde Icke skada principen inte skada, att minimera skada, lidande och kränkning Rättviseprincipen vara rättvis, att ge lika vård på lika villkor Autonomiprincipen respektera självbestämmande, integritet och respekt Utifrån det fyra grundprinciperna kan teamet diskutera sig fram till en etisk lösning. Man har då grund för det fattade beslutet och alla är samspelta. Etiska problemområden kan vara till exempel vara medicinering, grenbälte/grindar fallrisk, hygien, närståendes krav kontra vårdtagarens vilja! När inträder den sena och korta fasen? Många vårdtagare (ca 80 %) dör den långsamma döden med sväljningssvårigheter, avmagring och upprepade lunginflammationer. 7

Den som först förstår att döden är nära förestående är ofta den sjuke själv. Även barn känner när döden är nära. Det är viktigt för Närstående att veta vad som händer. Livsfunktionerna avstannar sakta, organen sviktar och blodcirkulationen minskar. Hjärnaktiviteten avtar ofta på grund av den minskade syretillförseln och vårdtagaren glidet långsamt in i medvetslöshet. Fortlöpande information till närstående minskar deras oro och hjälper dem att orka vara nära den döende. De behöver ofta också ge uttryck för känslor och frågor. På väg mot slutet, då skall; alla i teamet skall vara informerade om sjukdomens faser, närstående ha fått råd, stöd och information, vilket även sker fortlöpande om nuläget och man ha haft en etisk diskussion. Varje människas liv är unikt och även varje människas död är unik. Man möter den döende i första hand som medmänniska. Målet måste vara att man endast ger den vård som är till gagn för vårdtagaren. Döendet är en process som sträcker sig från en viss tidpunkt fram till dess man dör. Det kan röra sig om sekunder, timmar eller dagar. Ingen som inte vill skall behöva dö ensam. Man skall också ha rätt till att få dö ensam om man vill. Om det finns närstående hos vårdtagaren, gå då som personal in ofta för att ge ditt stöd. Det finns möjlighet till insättande av extraresurs, för att ordinarie personal skall ha möjlighet att vistas hos den döende. Inför döden väcks ofta frågor av existentiell och andlig karaktär. Det är viktigt att vara öppen och låta vårdtagaren och närstående tala om detta. Om önskemål finns från den döende och närstående kan präst eller diakon användas som resurs. Att vara närstående i hopp och vånda. När en familjemedlem är svårt sjuk och är i livets slutskede blir hela familjen involverad på olika sätt Det är viktigt att man som personal respekterar varje familj utifrån dess förutsättningar och förmåga att lösa sin situation. Många närstående vill inte lämna den sjuke när döden nalkas och om möjligt bör personalen hjälpa de närstående att avlösa varandra eller själva avlösa dem. Andra sätt att ge stöd till närstående kan vara att ge tips om enkla och konkreta vårdåtgärder som att fukta läppar, torka av vårdtagaren med en fuktig handduk. Det finns närstående som ej orkar med att vårda den sjuke i livets slut i hemmet. Det är då angeläget att erbjuda avlastningsplats i kommunen. Den närståendes roll i omvårdnaden vid livets slutskede är ofta av mycket stor betydelse för såväl den döende som för personalen. Det är viktigt att närståendes reaktioner, åsikter, funderingar och behov uppmärksammas och beaktas. 8

Särskilt viktigt är att uppmärksamma barn och tonåringar och deras speciella behov och att låta barnen vara med hela sjukdomsförloppet. Omhändertagandet av både den avlidne och närstående skall präglas av integritet, värdighet och respekt. När döden inträffat finns ingen brådska. Det är viktigt att bara vara! Det finns inget som närstående måste göra omedelbart. Efter dödsfallet är det av största vikt att de närstående får möjlighet till ett samtal med personal som varit delaktig i vården. De närstående erbjuds efterlevandesamtal inom 2 månader efter dödsfallet. Detta för att få svar på eventuella frågor samt för att underlätta det fortsatta sorgearbetet. Personalen skall ha möjlighet att reflektera efter ett dödsfall. # $ %& 9