Reviderad Finansierats av

Transkript

1 Reviderad Finansierats av EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala Utvecklingsfonden

2 ! "! #$%!% 2

3 " #$$ &# '$( )*+** ',.( $( /.( $( 2(.( $( 4.( $( 5$$.( $(! %!!! $($ %,! 6** %!3 #$$ **!!. #$$!0!13 3

4 ! " # $ %&&' (() * $ ) ) $ 7. *$ $ 4

5 Åtta gränskommuner har genom samarbete skapat en utbildningsmodell, Gränsregional omsorgsfilosofi, som riktar sig till personer med demenssjukdom, deras närstående och vård- och omsorgspersonal. Finansieringen kom ifrån Interreg Sverige-Norge för svenskt-norskt samarbete. Interregprogrammet stödjer projekt mellan Sverige och Norge för att stärka regionens attraktivitet och konkurrenskraft. Projektet fick 2,0 miljoner svenska kronor ifrån den Europeiska regionala utvecklingsfonden och 1,1 miljoner norska statliga Interreg medel. Projektstart var den 1 september 2008 och projektet avslutades den 31 december Strömstads och Fredrikstads kommun var projektägare och de andra deltagande kommunerna var Rygge, Tanum, Munkedal, Lysekil, Mellerud och Bengtfors. Högskolan i Östfold deltog och utvärderade projektet. Projektet hade kontakt med både Sveriges och Norges nationella kompetenscentra inom demensomsorg. Projektet omfattade utbildning till vård- och omsorgspersonal, där målet var att få en ökad kompetens i de deltagande kommunerna. En gemensam omsorgsfilosofi underlättar rörligheten över gränsen för både omsorgstagare, deras närstående och omsorgspersonal som önskar att flytta/arbeta över landsgränsen. 8( Målet med utbildningsmodellen är att personal inom vård och omsorg ska få ett gemensamt förhållnings- och arbetssätt i kommunen till sina vårdtagare och närstående. Bakgrunden till utbildningsmodellen var att vårdkvaliteten ska bli densamma i verksamheterna och att vårdtagarna ska få individuell vård som befrämjar livskvalitet. Närstående är även en viktig målgrupp i detta arbete, då vi ska arbeta i team och ge närstående stöd. Närstående får mer information och bättre omhändertagande, vilket leder till ökad delaktighet och närstående vet lättare hur de ska förhålla sig till kommunens verksamheter. Det är viktigt att man har en helhetssyn och ett samarbete mellan olika professioner, vilket gör att man känner trygghet i sin egen roll i teamarbetet. Man arbetar mot samma mål i den palliativa vårdfilosofin. Målet med den palliativa vårdfilosofin är att minska lidande, befrämja livskvalitet samt hjälpa personer att leva så aktivt och normalt som möjligt. Den beaktar helheten och den bygger på fyra hörnstenar; Symtomkontroll, Närståendestöd, Kommunikation och relation samt Teamarbete. Vård i livets slut berörs även i detta utbildningsmaterial. 5

6 "*$$, För vårdtagare: - Vårdkvaliteten blir detsamma i hela kommunen - Befrämjar livskvalitet - Individuell vård- och omsorg utifrån fysiska, psykiska, sociala, andlig och existentiella behov För närstående: - Ser närstående Hur de mår och vilket stöd de behöver - Känner delaktighet - Får kontinuerlig information efter behov - Får ett bra omhändertagande - Vet hur de ska förhålla sig till kommunens verksamheter För personal: - Ger trygghet i sin egen roll - Får ett medvetet förhållningssätt - Jobbar mot samma mål - Samarbete med övriga verksamheter i kommunen - Samlas och gör helhetslösningar - Strukturerat sätt att arbeta - Lär sig att se hela människan - Får modet att diskutera svåra frågor 6

7 5(9 I början på 1900-talet grundades studiecirkeln som studieform av Oscar Olsson. Styrkan i studiecirkeln är att gruppen tillsammans utformar sin agenda utifrån palliativ vårdfilosofi. Alla deltar och bidrar lika mycket. Deltagarna tillsammans beslutar vad man vill lägga fokus på. I denna studiecirkel definierar deltagarna vad som är verksamhetens svagheter och styrkor utifrån palliativ vårdfilosofi. Studiecirkeln leds av Förändringsledare. De är vägledare och ett stöd under införandet av palliativ vårdfilosofi. Det innebär att de följer ett färdigt studiematerial som skall guida deltagarna i palliativ vårdfilosofi. Förändringsledaren hjälper samtalet att komma vidare med frågor och följdfrågor samt ska försöka se till att alla deltagare tar del i lika stor utsträckning i samtalen. De har tystnadsplikt och är inte experter! Ledarna inleder, leder, dokumenterar och avslutar. 6**$ ( Förändringsledare är ett stöd och vägvisare för teamet och dess ledare under införandet av den palliativa vårdfilosofin Före studiecirkel Vid arbete före, under och efter studiecirkel är man alltid två förändringsledare som arbetar tillsammans och stödjer varandra Planera och leda studiecirklar (boka tid och plats, ordna fikabröd). Ansvarar för att studiematerial finns samt beställning/kopiering i färg. Inhämta kunskap om palliativ vårdfilosofi genom att läsa och lära sig studiecirkelmaterialet. Gå igenom frågorna i studiehandledningen. Under studiecirkel Ledare för studiecirkeln; Inleda, Leda och Avsluta studiecirklarna. Man följer en tydlig och tidsatt studiehandledning. Det är viktigt att man verkar för att alla känner sig delaktiga genom att försöka få med alla i samtal och grupparbete. Dokumentation under studiecirkeln. 7

8 Efter studiecirkel Sammanställa det som diskuterats och dokumentera efter varje studiecirkelträff. Uppföljning Vid arbete med uppföljning arbetar Förändringsledaren tillsammans med teamledare/chefen på arbetsplatsen. Tillsammans med chef/teamledare planera hur man går vidare efter studiecirklarna. Vara representant/utvecklare på sin egen arbetsplats. Följa upp genomgångna studiecirklar och de mål som satts upp genom att aktivt arbeta för att den palliativa vårdfilosofin tas upp på arbetsplatsträffar och verksamhetsutvecklingsdagar. (Följa upp, Utvärdera och Sätta nya mål) Dokumentera efter varje arbetsplatsträff/ utvecklingsdag, där mål och utvärderingar tagits upp. Uppdatera dokumentationen från studiecirkeln. Informera om och uppdatera informationen om palliativ vårdfilosofi som finns på varje arbetsplats. Verka för att ny personal får information om den palliativa vårdfilosofin. Tillsammans med andra förändringsledare i kommunen planera för studiecirklar för nyanställda. Tillsammans med andra förändringsledare i kommunen planera för egna reflektionstider, där ledarna utvärderar och diskuterar sitt arbete. 8

9 6 ( Förändringsledarna har gått en tvådagars utbildning med internat. Företaget; Perlan Dialog och ledarskap har varit ledare för kursdagarna. Målet med utbildningen var att stärka förändringsledaren i uppdraget men även att; Skapa möjligheter till nätverk och gruppsamhörighet Lära känna varandra, skapa trygghet och öppenhet i gruppen Få verktyg och modeller för ledarskap och kommunikation Leda, lyssna och spegla Få kunskaper om förändringar och hur de påverkar oss som individer och i grupp Varva mellan praktiska övningar, reflektion och teori Dag 1 Kl 10:00 12:30, :30 16: Presentationer, förväntningar, mål, innehåll Egna erfarenheter av förändringar som skett på arbetsplatsen; goda exempel - dåliga exempel. Gemensamma erfarenheter av framgångs-faktorer vid förändringsarbete Förändringsteorier och modeller utifrån individ grupp organisation, krafter för och emot förändring Den egna rollen som förändringsledare - erfarenhetsutbyte - handledning, rådgivning runt egna situationer och projekt Dag 2 Kl Varför måste vi förändras? - omvärldsförändringar - olika intressenters krav - regelverk - kvalitets- och effektivitetskrav De olika stegen i en förändringsprocess utifrån energi/förändringscirkeln, teori och praktiska exempel Praktisk träning - effektiv kommunikation - att informera och påverka - att leda möten - att bemöta olika reaktioner 6 (*$$ Under projektet Gränsregional omsorgsfilosofi erbjöds alla förändringsledare en heldag tillsammans med projektledaren för att gå igenom utbildningsmaterialet. I fortsättningen, efter projektet, finns två möjligheter. Det ena är att läsa utbildningsmodellen och/eller kontakta en förändringsledare i ett av projektets kommuner. 9

10 ' Studiecirkelmaterialet i palliativ vårdfilosofi är ett resultat av en sammanställning av litteratur, utredningar och föreläsningar. Huvudansvariga för detta arbete har varit Maria Hansson och Birgitta Hansson (Strömstads kommun). Materialet har faktagranskats av Rektor ochphd Margareta Skog från Karolinska institutet och Silviahemmet i Stockholm. Studiecirkelmaterialet utgår ifrån hörnstenarna i palliativ vårdfilosofi och en träff med tema; Vård vid livets slut. Detta för att tydliggöra att palliativ vård innebär lindrande vård till personer med obotbara symtomgivande sjukdomar oavsett diagnos från symtom/diagnos till livets slut. Man kan arbeta efter palliativ vårdfilosofi och/eller de fyra hörnstenarna i alla vårdande verksamheter inom vård och omsorg. Ämnesinnehåll i studiecirkel är utifrån 6 teman; Introduktion palliativ vårdfilosofi Symtomkontroll Kommunikation och relation Närståendestöd Teamarbete Vård i livets slut Studiecirkelmaterialet innefattar sex häften och sex handledningar med frågor. I materialet ingår även en levnadsberättelse om Anna och Per. Deras berättelse möjliggör att alla deltagare och förändringsledare i studiecirkeln kan diskutera problem och lösningar gemensamt. Berättelsen är dock mer riktad till verksamheter inom demensomsorg/äldreomsorg. Då studiecirkeln är riktad till personal som arbetar med tex begåvningshandikappade kan berättelsen användas i början av studiecirkeln, tas bort helt eller ersättas med annan berättelse. Utbildningsmaterialet finns på två språk, norska och svenska. Varje studiecirkel är sex gånger och innebär att deltagarna får ett nytt häfte att läsa inför varje träff alternativt kan studiedeltagarna få alla häften i början av studiecirkeln. Varje träff är 3 timmar lång och det bör vara två - tre veckor mellan träffarna deltagare i en studiecirkel är ett bra antal personer. Chefen bör delta i studiecirkeln och vara ett stöd samt ge personal förutsättningar för införande av palliativ vårdfilosofi. Studiecirkeln startar med en introduktion av palliativ vårdfilosofi, då genom en power-point presentation och film. Studiecirkeln ska helst börja med hörnstenen Symtomkontroll och avslutas med Vård vid livets slut. Träffarna däremellan finns ingen särskild rangordning. Arbetet i studiecirklarna sker genom grupparbeten, både praktiskt och genom diskussioner. Vid tre tillfällen visas film; Palliativ vård Ett palliativt perspektiv på den dementa patienten (Ambosantus, 2003) Ung anhörig (Alzheimer föreningen i Sverige, 2008) Veteran-TV: Låt mig leva tills jag dör (Sveriges utbildningsradio AB, 2006) Demensfyrtån (Kan visas istället för grupparbete 1 på träffen Symtomkontroll ) (Undervisningssykehjemmet i Troms Beställningsdadress: ush@tromso.kommune.no) 10

11 Vid sista träffen, ska deltagarna skriva en utvärdering av studiecirkeln och får ett intyg om deltagaren varit med i studiecirkeln minst fyra gånger av sex. Det är viktigt att definiera i en kommun, vem som ska skriva under intygen. Om införandet av den palliativa vårdfilosofin är förankrat politiskt och i ledningen bör ansvarig chef skriva under dem, inte förändringsledare. Detta för att intygen är ett bevis på att personen lärt sig filosofin och förväntas att arbeta efter den. I utbildningsmaterialet används Strömstads kommun som ett exempel, byt ut denna logga med er kommun eller ta bort helt. Under studiecirkel dokumenterar den ena av förändringsledarna. Syftet med det är att fånga upp vad gruppen tycker och tänker. Dokumentationen är viktig i uppföljningen av studiecirkeln. Att tänka på: Viktigast är tydligheten och att dokumentationen är på data, så man kan ändra i texten. Använd lättläst teckensnitt, teckenstorlek och tänk på hur man skriver (punktform, meningsuppbyggnader, behåll frågorna i studiehandledningen och skriv gruppens svar under). Studiedeltagarna kontrollerar dokumentationen och godkänner den. :( I projektet Gränsregional omsorgsfilosofi genomfördes tre lärandeseminarier för totalt 1673 deltagare. Varje seminarium anordnades vid två tillfällen, totalt var det sex heldags utbildningar. Temat för dagarna var; Symtomkontroll/Teamarbete Närståendestöd/Kommunikation och relation Vård vid livets slut Lärandeseminarium Symtomkontroll/Teamarbete Den genomfördes den 20 och 21 oktober 2009 med 618 deltagare. Föreläsare var Johan Fastbom och Kirsti Solheim. Johan Fastbom är läkare och docent i geriatrisk farmakologi vid Karolinska institutet (ARC) Aging Research Center. Arbetade även som utredare i läkemedelsfrågor för Socialstyrelsen. Tema på hans föreläsning var om Äldre och läkemedel. Deltagarnas omdöme för hans föreläsning var 3,4 av 5. Kirsti Solheim var utbildad psykiatrisjuksköterska och livsstilscoach. Var en av huvudförfattarna till Eldreomsorgens ABC. Tema var Miljøbehandling, holdninger og handlinger och deltagarnas omdöme för hennes föreläsning var 4,8 av 5. Lärandeseminarium Närståendestöd/ Kommunikation och relation Lärandeseminarium arrangerades den 3 och 4 februari Över 600 personer var anmälda, men ett stort snöoväder gjorde att många deltagare blev insnöade. Totalt kom 423 personer på dessa dagar. Kristin Borg som själv varit närstående till en person med demenssjukdom, föreläste om närståendestöd. Tema var Hvordan er det å være pårørende til en person med demens? Deltagarnas omdöme för hennes föreläsning var 4,7 av 5. Den andra föreläsaren var Egon Rommedahl som är utbildad teolog, psykoterapeut samt handledare. Har under flera år arbetat som konsult inom områdena etik, bemötande och grupprocessfrågor. Temat Det goda mötet om etik och bemötande mellan oss människor lämnade få oberörda då deltagarnas omdöme var 4,9 av 5. Lärandeseminarium Vård vid livets slut De sista lärandeseminarierna handlade om Vård vid livets slut och de anordnades den 5 och 6 maj 2010 med 632 personer som deltog på dessa dagar. Under en heldag föreläste Stein Husebø om olika aspekter kring temat. Stein är överläkare på Stiftelsen Verdighetssenteret omsorg for eldre. Han har fått ett pris i Norge 2010 för sitt engagemang och arbete för människor vid livets slutskede. Deltagarnas omdöme för heldagsföreläsningen var 4,8 av 5. För mer information och utvärdering av utbildningsmodellen: 11

12 2;<6"&2 4::'46"=>?/=: ;'ABC*C C * A 5D )$9 " ( (9)9C9)9C9)9C9)9C9)9 9)9E$ $ F 2* A9 12

13 5( EF EF$ #$ $ #G94G9 5( EF EF$ * H',H #G94G9 5( EF EF$ * H/?H #G94G9 5( EF EF$ * H2(H #G94G9 5( EF EF$ * H4H #G94G9 5( EF EF$ * H5$H #G94G9 5B:/88=2 I2'/&?H H=?&2&82H?&2&82H 13

14 # "&"%!!"#"''(% $"!$")* )*+,)*,)*+ -#. /"%! % /"%! %3%%. %. 4%'% 0 12!#% %4$$5 %4$$) %4$$6 %4$$7 %4$$8 %4$$9 012 % % #. #. #. #. #. #.

15 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala Utvecklingsfonden Reviderad

16 Åtta gränskommuner har genom samarbete skapat en utbildningsmodell, Gränsregional omsorgsfilosofi, som riktar sig till personer med demenssjukdom, deras närstående och omsorgspersonal. Finansieringen kom ifrån Interreg Sverige-Norge för svenskt-norskt samarbete. Interregprogrammet stödjer projekt mellan Sverige och Norge för att stärka regionens attraktivitet och konkurrenskraft. Projektet har fått 2,0 miljoner svenska kronor från den Europeiska regionala utvecklingsfonden och 1,1 miljoner norska statliga Interreg medel. Projektstart var 1 september 2008 och avslutades den 31 december Strömstads och Fredrikstads kommun är projektägare och de andra deltagande kommunerna var Rygge, Tanum, Munkedal, Lysekil, Mellerud och Bengtfors. Högskolan i Östfold deltog och utvärderade projektet. Kontakt med Svenskt Demenscentrum och Norges nationella kompetenscentrum inom demens etablerades under projektet. I förstudien Den röda tråden i demensvården tydliggjordes att det i demensomsorgen behövs en gemensam filosofi att arbeta efter i alla vårdande verksamheter. Erfarenheter ifrån förstudien visade att omsorgsutbudet till personer med demenssjukdom och deras närstående inte var likartat i verksamheterna. Hur man blev bemött och innehållet i omsorgsutbudet var beroende på vem man vände sig till. Vårdpersonalen upplevde i analysarbetet att det var svårt att beskriva i ord vad som var själva innehållet i omsorgsutbudet. De saknade en medvetenhet om, vad de faktiskt gjorde och varför. Detta var en erfarenhet som var gemensam på svensk och norsk sida. Förstudien visade också att det är viktigt att personer med demenssjukdom och deras närstående, möter ett gemensamt förhållningssätt så att de upplever trygghet, förutsägbarhet och ett likartat omsorgsutbud. Vill du läsa mer om förstudien, så finner du den informationen på; Gränsregional omsorgsfilosofi utgick ifrån den Palliativa vårdfilosofin. Huvudtankarna om palliativ vård kom år 1967 av Dame Cicely Saunders som grundande Storbritanniens första hospice för vård av döende cancerpatienter. Tanken om palliativ vårdfilosofi riktad till personer med demenssjukdom utarbetades av Professor Barbro Beck-Fries på Silviahemmet i Stockholm. Den palliativa vårdfilosofin innebär att personalen får ett medvetet förhållningssätt och ett strukturerat arbetssätt till sina vårdtagare och deras närstående. Det är viktigt att man har en helhetssyn och ett samarbete mellan olika professioner, vilket gör att man känner trygghet i sin egen roll i teamarbetet. Man arbetar mot samma mål. 16

17 Den palliativa vårdfilosofin syftar inte till att påskynda eller fördröja döden utan bekräftar livet och ser döden som en normal process. Detta gör att personalen kring vårdtagare och närstående får möjlighet att diskutera svåra frågor. Målet med den palliativa vårdfilosofin är att minska lidande, befrämja livskvalitet samt hjälpa personer att leva så aktivt och normalt som möjligt. Den vård och omsorg som ges ska vara individuell och personcentrerad, vilket innebär att det är personen som är i fokus och inte sjukdomen. Palliativ vårdfilosofi beaktar helheten och den bygger på fyra hörnstenar; Symtomkontroll, Närståendestöd, Kommunikation och relation samt Teamarbete. Vård i livets slut berörs även i utbildningsmodellen Gränsregional omsorgsfilosofi. Palliativ vård innebär lindrande vård till personer med obotbara symtomgivande sjukdomar oavsett diagnos. Den innefattar en tidig fas som kan vara lång och en sen fas som kan vara kort. Den sena fasen kallas vård i livets slut och kan handla om några veckor och/eller dagar. Palliativt förhållningssätt tillgodoser fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Man arbetar utifrån vårdfilosofin från upptäckt av sjukdom/diagnos till livets slut. Det övergripande målet för palliativ vård är enligt Världshälsoorganisationen (WHO); - Bejaka livet och betrakta döden som en normal process - Varken påskynda eller uppskjuta döden - Ombesörja lindring av smärta och andra besvärande symtom - Förena psykologiska och andliga/existentiella aspekter i vården - Erbjuda stöd för att hjälpa vårdtagaren att leva så aktivt som möjligt fram till döden - Erbjuda stöd till närstående under vårdtagarens sjukdomstid och i sorgearbetet. Närstående är oftast de som står vårdtagaren närmast, de bör vara en del av teamet. Det är viktigt att se, höra och förstå den närstående. Närstående kan ha olika behov av stöd, att se hur den närstående mår är en viktig arbetsuppgift. Den första kontakten man har med närstående är viktig för hur fortsättningen av samarbetet och relationen blir. Det är av stor betydelse att träffa vårdtagaren och närstående innan vård- och omsorgsarbetet startas. Alla vårdtagare och närstående ska få skriftlig information om den hemtjänst/hemsjukvård eller det vård- och omsorgsboendet som är aktuellt. Den närstående ska redan vid första 17

18 mötet med omsorgen, få reda på vilka som är stödkontakter (kontaktperson, omvårdnadsansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut). Närstående ska känna sig trygga och delaktiga med den vård som vårdtagaren får. Det lönar sig att stödja och lyssna på närstående. De är oftast experter på vårdtagarnas behov. Det är viktigt att de närstående känner sig välkomna och att man gör närstående delaktiga, det vill säga att våga mötas! Det vardagliga stödet till närstående som vård- och omsorgspersonal kan ge är att; ta sig tid, framförallt lyssna, ge information, ha telefonkontakt, bjuda på kaffe eller fester samt inte minst vägleda. Närstående kan bära på tidigare kriser och livserfarenheter. Svåra känslor såsom ovisshet, oro, ilska, trötthet, smärta och dåligt samvete kan drabba den närstående. Personen kan även använda olika psykologiska försvar såsom förnekelse eller projektion. När en närstående känner SOS (Sorg Oro Skuld), kan dessa känslor bli för överväldigande och tunga att bära. Vid projektion överför man sina egna känslor på annat eller andra personer. Här har vårdpersonalen en viktig uppgift, att vara professionell i sitt bemötande och minska risken för konflikter. Närstående lever många gånger under stor press och stress. Det är viktigt att vårdpersonal är medvetna om detta. Forskning har visat ett samband mellan den närståendes ångestnivå och vårdtagarens fysiska och psykiska symtom. Ju sämre symtomkontroll hos vårdtagaren, desto mer ångest hos närstående. Detta gäller även kommunikationen mellan vårdtagare och närstående. Ju sämre kommunikationen är, desto mer ångest hos den närstående. Ibland kan oron hos närstående vara större än vårdtagarens. Teamarbete är samarbete med varandra. Vård- och omsorgspersonal har olika kunskaper och syn på problem och lösningar. Alla behövs för att kunna ge en så god vård som möjligt. Ett team är en grupp personer med tydliga yrkesroller, med olika arbetsuppgifter och god kompetens. Närstående är en del i teamet. Alla arbetar mot samma mål och plan för vårdtagaren. Hur målet ser ut för varje vårdtagare varierar från individ till individ. I ett team respekterar man varandras olikheter och syn. 18

19 Kontinuitet i teamet runt vårdtagaren är viktigt. Omsorgspersonal är den profession som står närmast vårdtagaren och deras närstående, de är mycket viktiga i teamet. Sjuksköterskan i kommunen har hög kompetens i omvårdnad och medicinsk vård. Samarbetet mellan sjuksköterska, omsorgspersonal, närstående, arbetsterapeut, biståndsbedömare, sjukgymnast och läkare är av största vikt för att teamet skall kunna stödja och hjälpa varandra. Alla jobbar för att hitta helhetslösningar. Brytpunktsamtal är ett tillfälle för vårdtagaren och deras närstående att uttrycka sina farhågor, önskemål och behov. Vid brytpunktssamtal ska lämpliga personer ur teamet som vårdar vårdtagaren vara med. Det är viktigt att man alltid har ett ankomstsamtal vid nyinskrivning i hemtjänst/hemsjukvård och vid inflyttning till vård- och omsorgsboende. Brytpunktssamtal skall ske regelbundet utifrån vad teamet och närstående har behov för av och det måste vara individuellt. Det finns dock existentiella brytpunkter som kan orsaka sorg och kris. En brytpunkt kan vara när en människa får besked om att denne har en obotlig sjukdom eller att döden är nära. Det kan även vara vid funktionsförlust såsom att inte hitta hem, inte känna igen sina närstående, blir blind eller förlora gångförmågan. Existentiella brytpunkter: - Symtom - Diagnos - Funktionsförluster - Annat boende - Funktionsförluster - Döden Några frågeställningar vid samtalet: - Vad menar vi med palliativ vårdfilosofi? - Vad menas med symtomkontroll? - Religiösa och andliga behov som är viktiga? - Näringstillförsel/Dropp? - Hur vill man som närstående vara delaktig i vården? - Vilka aktiviteter och upplevelser känns viktiga just nu? - Något speciellt som oroar? - Var önskar den boende/närstående att bo sista tiden? Samtalen skall dokumenteras i vårdtagarens journal och skall vara tillgängligt dygnet runt. Detta för att alla i teamet skall ha samma information och förhållningssätt. 19

20 Teamet är skyldigt att arbeta enligt sekretesslagen, vilket innebär att man inte lämnar ut upplysningar om vårdtagare och närstående till oberörda. Teamet skall arbeta efter lagarna; Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen. Vid brister i vården såsom utebliven eller felaktig vård ska en anmälan göras enligt: Lex Maria eller Lex Sarah. Människan är; fysisk, psykisk, social och existentiell. Det krävs god kunskap för att uppnå en god kontroll av svåra symtom, såsom smärta, illamående, depression, ångest, oro infektion, förstoppning, men även frågor om livet, varande och döden. Kontinuitet i de olika personalgrupperna är en fördel för att lära känna den enskildes alldeles unika behov, men också att man är samspelta och dokumenterar kunskapen. Som generell princip för handläggningen av olika symtom gäller att: - utreda, analysera och behandla orsaken alternativt orsakerna - förebygga symtomen i möjligaste mån - uppföljning av vidtagna åtgärder Studier visar att smärta är ett symtom som underbehandlas. Ett viktigt led i arbetet med den palliativa vårdfilosofin är att det blir uppmärksamhet kring detta. Det är viktigt att teamet använder sig av samma verkyg, hjälpmedel och dokument i hela verksamheten. Det är viktigt att vårdtagaren har rätt läkemedel, ju fler läkemedel, desto mer biverkningar. Det är viktigt att utvärdera de läkemedel som vårdtagaren har regelbundet. Det finns ibland andra behandlingsmöjligheter såsom taktil massage som kan vara ett komplement eller alternativ. Rapportering och dokumentation är ett viktigt redskap, dels för att ha kontroll på symtom men även som en kvalitetssäkring. Det är viktigt att alla i teamet är informerade om vårdtagarens hälsotillstånd. Alla vårdtagare skall enligt Socialtjänstlagen ha en individuell genomförandeplan och när så behövs en vårdplan utifrån Hälso- och sjukvårdslagen. Dessa är verktyg för att skapa god kännedom och god vård- och omsorg för vårdtagaren, men det är även ett hjälpmedel för vårdpersonalen. Teamet ska uppdatera och utvärdera dem kontinuerligt. 20

21 ! " Att bli sedd, hörd och förstådd är människans grundläggande behov för sin värdighet och fortsatt utveckling. Ett gott bemötande kräver självinsikt, empati, lyhördhet, fantasi och ett stort intresse. Man kommunicerar i två nivåer, kring uppgiften och med känslorna. Studier visar att vi kommunicerar med kroppsspråket till 70%, röst och tonläge 20% och med ord 10%. Ord talar om för andra vad du tänker och din kropp talar om för andra vad du känner. I arbetet med den palliativa vårdfilosofin ska vård- och omsorgspersonal få möjlighet till tid för eftertanke med varandra. Det är viktigt att det finns en ärlighet och öppenhet mot varandra i teamet och mellan arbetskollegor. Det gäller både vid positiva och negativa händelser. Reflektion efter varje arbetspass och möte leder till ökad kommunikation och ökad självinsikt. Hur har arbetspasset/mötet varit, vad gick bra och mindre bra? Det ger även en möjlighet att lämna arbetet på arbetet! Hur är vi mot varandra på jobbet? Likaså skall vi lämna hemma hemma, vi skall vara professionella i mötet med vårdtagare, närstående och med varandra i teamet! Det är viktigt att vi bekräftar varandra, att man har ett öppet och ärligt klimat på arbetsplatsen! Vi skall alla trivas. I mötet med vårdtagare skall man undvika konfrontation, det vill säga att inte tillrättavisa utan bekräfta individen, dennes känsla. Det är viktigt att vårdtagare och närstående känner trygghet, närhet och gemenskap till de olika vårdande verksamheterna. Personalen lär känna vårdtagare och närstående genom att leva sig in i deras värld. Hur har deras liv sett ut och hur ser det ut idag? De flesta tror att man får ge upp sina tidigare aktiviteter när man blir gammal. Men man kan också bli gammal av att tvingas ge upp tidigare aktiviteter. Levnadsberättelsen är ett arbetsverktyg för att vårdtagarens självkänsla och egenvärde bevaras. Humor och glädje gör livet meningsfullt. Vad gör teamet för att göra livet meningsfullt för vårdtagarna? Det är viktigt att se det som är friskt. Detta bevarar deras självförtroende, ger minskad beroendeställning och större integritet. Se möjligheter inte hinder! Miljön har stor påverkan för oss människor. En stressfri miljö kan skänka glädje. Detta är en viktig del i symtomlindring och i kommunikationen med vårdtagarna. Det är viktigt att arbeta med våra sinnen, dvs. syn, smak, hörsel, lukt och känsel. Det kan vara omvårdnadsåtgärder som såsom taktil massage, djurkontakt, bakning, olika tekniska/kognitiva hjälpmedel, musik, färg och form. Färgsättning och tydlig kommunikation kan bidra till en ökad självständighet. Detta är en viktig del i symtomlindring och i kommunikationen med vårdtagarna. 21

22 Etik är en reflektion över värderingar och normer i vårt förhållningssätt till andra människor, vilket visar sig i våra ord och handlingar. Grunden i all vård är en humanistisk människosyn. Det finns fyra riktlinjer som upprätthåller etiska principer och som hjälper oss att handla rätt. Godhetsprincipen göra gott, att maximera hälsa, livskvalitet och människovärde Icke skada principen inte skada, att minimera skada, lidande och kränkning Rättviseprincipen vara rättvis, att ge lika vård på lika villkor Autonomiprincipen respektera självbestämmande, integritet och respekt Utifrån det fyra grundprinciperna kan teamet diskutera sig fram till en etisk lösning. Man har då grund för det fattade beslutet och alla är samspelta. Etiska problemområden kan vara till exempel vara medicinering, grenbälte/grindar fallrisk, hygien, närståendes krav kontra vårdtagarens vilja. # Palliativ vårdfilosofi innefattar en tidig fas som kan vara lång och en sen fas som kan vara kort. Vård i livets slut är den korta och sena fasen. Döendet kan ses som en process som är individuell och att avgöra när döendet börjar kan vara svårt. Socialdepartementet i Sverige beräknar att för cirka 80 % av alla människor är processen långsam. Symtomen kommer gradvis, kan vara sväljningssvårigheter, avmagring och upprepade lunginflammationer. Döendet är en process som sträcker sig från en viss tidpunkt fram till dess man dör. Det kan röra sig om minuter, timmar eller dagar. Individen själv är oftast den som först förstår att döden är nära. Det är viktigt för närstående att förstå vad som händer med den döende. Vårdens inriktning ändras vid livets slutskede, detta blir då en naturlig brytpunkt. Ett brytpunktssamtal med teamet är därför en nödvändighet vid vård i livets slutskede. Dame Cicely Saunders som är grundare till hospicevården, menade att vår uppgift i vården av döende människor inte bara handlar om att ge en fridfull död. Det handlar även om att låta människor få leva med livskvalitet tills de dör, inte bara om kvantitativ tid utan även om kvalitativ. Har vårdtagaren och närstående några önskemål om hur den sista tiden ska vara? Det är en viktig fråga även om den kan vara känslig. När närstående och vårdpersonal känner till den döendes önskemål vid slutet av livet, ger detta en bra grund för en god vård. Ett gott liv under den sista tiden i livet skiljer sig från människa till människa. 5($(($$(( $$(( 22

23 På väg mot slutet, då skall; alla i teamet skall vara informerade om sjukdomens faser, närstående ha fått råd, stöd och information, vilket även sker fortlöpande om nuläget och man ha haft en etisk diskussion.att vara närstående i hopp och vånda. När en familjemedlem är svårt sjuk och är i livets slutskede blir hela familjen involverad på olika sätt. Det är viktigt att man som personal respekterar varje familj utifrån deras förutsättningar och behov. Många närstående vill inte lämna den sjuke när döden nalkas och om möjligt bör personalen hjälpa de närstående med avlösning. Det finns närstående som inte orkar vårda den sjuke i livets slut i hemmet. Det är då angeläget att erbjuda avlastningsplats i kommunen. Den närståendes roll i omvårdnaden vid livets slutskede är ofta av stor betydelse för den döende. Det är viktigt att närståendes reaktioner, åsikter, funderingar och behov uppmärksammas och beaktas. Särskilt viktigt är att uppmärksamma barn och ungdomar och deras behov. Ingen som inte vill ska behöva dö ensam. Inför döden väcks ofta frågor av existentiell och andlig karaktär. Det är viktigt att vara öppen och låta vårdtagaren och närstående tala om detta. Om önskemål finns från den döende och närstående kan präst eller diakon tillkallas som resurs. Omhändertagandet av både den avlidne och närstående skall präglas av integritet, värdighet och respekt. När döden inträffat finns ingen brådska. Det är viktigt att bara vara! Det finns inget som närstående måste göra omedelbart. Det av största vikt att de närstående erbjuds ett efterlevandessamtal inom 2 månader efter dödsfallet. Vid samtalet har närstående möjlighet att berätta om sina känslor, reaktioner, tankar och funderingar. Det finns dock inte alltid svar på alla frågor. Det är viktigt att försöka stödja närstående så att de kan hjälpa sig själva att gå vidare i sitt sorgearbete. Syftet med ett efterlevandessamtal med närstående kan även vara att teamet får en utvärdering av sitt arbete. Ett möte med teamet efter ett dödsfall är viktigt för att vårdpersonalen ska få möjlighet att reflektera över den avlidnes vårdtid. 23

24 $ " " "% &$ '' () $*"" "" $ + ", $-. " /+ 00. ". $ 1 24

25 &22&>.#=? >.#=? #%"!#"!# "&"%!%"!%"!"#"''(%!"#"''(% $"!$"""&" " :3%;##<%4%"! 3%;##<%4%"! %$"!$" =%")*5*:55 55:5) 25

26 ' >%4##! 4%33'4?#3(> (% " >-!4! > -#"! " 4'#'(B#%#% -###&-!"!>%% -## (% $ # &# ;%B%B%"%&--C@# $&((##%@%"'%3&"!#>#!$!&--! $C%D%%D@4%'%$4'%%@3 % &##" #"! &- #&# &# '% %@'4%%>!' # C (%&-333%'%#'##!#%%@>!' &#! &-%!#"#"!"333>!'! %""!""@#%#%# $!#" 4%$C%&-#%C# -@# '% % &# 4%&-(33#"!"#%@%'" "%% #"! %"4% '%;##(%&--! %"#"!>@ ## - '% %'%##>%' (&- (@ (> (% C##(!%%" ;%@A# 33 #" "# %%$C%##-;4!3#"!##;C!%&-#$ % % ;%@#'%##!"##%>#@ 4%'%%#(%#%4$$ '" $C%#>!"&&-##(%%"$# "@ %C3# > (% &- $"@ 26

27 ('%#;#%(%$"&-##%> A- C##" %"!&'" %$!%(%'%! B 3%" % &--'33"%"##%@%$"& (# (%&->%$!## -"$%($#%@%&-!'!&!"#"! 3(" > %>!' #'##4!; (% &-$!## "% 3(##'%'&-;>> 3(##>%"@%- ## "$C%4! %%@-#%4$$ "#%4%!&-$!## #"!#%#@! &-$"# '%B"$#"&-$"&(>%>%@ -#"#"-;4%#"$%#@ (!"%!#"!&--333-C!""&-4%- "&"#3(>%'"@#%"' "##!"'B$"&( '4%&--'% "C %#@ 3"4%%!' &-%###"'#!"'@'%% "!"$C%"%&-3 % &##" >%>%@%>C%; 4%##$C%4 % 3((4####-"#!% '##C%!%"- #->% C%@-!#" 4!###! #B "# # >% C%@'%$#'" >%4 B (!C ###4'3"@%- $C%!"#"%"%B'"!# ;% ##-"#!% '##C#- #;4!'@A## 27

28 C# '(% "#( > C % 3(- >C&- %>'"!; "#% #4 "'%#% ;'&&- # "#%">#"@A'(% #!(!"@ %3%!33!' ##%># " %!"#&- 3%!## #"#4 >%##(- #"!3%#@!#"! &-3%!$% >4##%&-3%! 4%### % >-C' %-;4!3@ 4-#'%'(%##-(!%B #'%#C"#&- #"#@ >C%; '"##3( B'%' %##&->!' # #"!##%>!'#%C##%@%!- 3%>! ## &-B-'4% B>!'%"'&-%3 3( "#%#%D#D@%!## - ;'(% &- >"#( > C %@;C#%$%(- ;'(% ;% - >C - %@ #>!# ##!$(-;4!3!4!-#%"@ ;C#%## '%"!4%&- "&" "&"%@!4!- $(##"((%. >!##!8*?5#>!##!"E #-C#>! #%& >!##%"?7*?5#>!##!"E=4# %"' >!##F3!"&GB8 B5#>!###"!##EC #>!## >!###!" 5* B5#>!##!"'" >-'E 28

29 ;C#%$"&33"$#%'!4%##- -C#>! #%&&-! 4%$"&"$% #" %- "##"B&-! %#"!'(% %!"-'(% $%( %-% #- ###! =&%"&&-3%!"-'(% %% 3(## #"#>!' >4##%@$"&-;4!3 %-"B "&"%B#4 &- #@ '!# % %-! #&-%! $#B>C%; (#&- -"## "#-@C##%%%" #"!>"#( > C %&-'% &# 33%C% C'%"$C%4! %%"##"@;C#%## &- ( #$% ##!-$(##>-!" #%"'4"$#" '%% "%#'!4%B "$% #"# -%@ ##3% B#"#" ##3%# %@# ($% ## %-C% (!"#&- 4%$C%>!' &-%$"&>% ## '% %@ $"&#">"#"%&->!'>4##%@$#%##3%( %$"& ((3( '(% ) (%"'&&-$"&-'(% "#% #" "%@#&# &# ##(#"! '%-#B %33!' #% ##'%3( '%-#$C%3%% ;C#%&- '(% 3%!! %&- C##%% #"!#!@ %#!# % #$% ##-'% &# >'"3( -!4"@C##%%>4% ##! #"!##'(% &- %> &-( ##!C"@ $#&-% "#!4%-;4!333$%(!'#3"%'4%@>'"!; '4?!'(% B'"!#">4%##-'%- #'('&%&-#'('&%3( ##> $C%%##" '(% 33#4&#3%!## '%'4! "#%&-%!"@A-!&"% &-(!>>%@ 4%## &->!'% "% #>!##"3%!)?)@ 29

30 C##%%>!'33%C% 4% - "B ( 4%###- "#!>!"'"#(#>4##%'%##" '(% 4%; #%->"!"#%"D@!&!" $"&-C$#$%#%&-(##"!;-@ 3%% &-(#%33#>>#($C%(@A>!' &4%" " ; B'"!#! #"!##-"#!4% $C%! ' 3%!#4%#( 0 C##%% &- 2! $C%'(% 3!%"@%'"###- ###-'"!'%- &--'"!'%-#"!!@C##%% '"! &-$!## "3(##'(% &- #%"' >%3(> # >!'##%!"%$C%4% "" $%#$% '(%# %>##%3### &--$"&%>4!#@=" $C%$!##" ( #'(3%%@% '3%!&- ""#"!'" >C@$"B' C##%%-4! 3($#&- 3%# &# 3%!#-C!"'4!"$% % ##%B! 4!@-BB%" ">! #"!> #@4%!33#4&###- %$(##%>4!#>!'- ##3%#"!B%B>#4 ##!"-3!#%4$$@ $#%## &#>%#! ## #4%>4#$C% %>4!#@ 30

31 % ##% %%>##'% #'!"###'%%"' $C%#(## #;% '% ;C#%## # ##-! 4% $% #"!##>-C'!&- %3( 4'$% #"!## >-C' 4%##"! (%#" 4% % "% #>!##!' 5?)@ 4! ##'% 4%3%!> &-##$('%#-@ -C; 3#$C%'%(!#" %B-(#!# 3#"#@4% $" 3(>C&-(##(#$!4B>!'$"33%C% B$C% - "#4#"#C## #% ##&- %'%! %"C##"@=" (%#"!$4!;# 3%! #"! #% %@$#% >C>!' &#%!"B $"& %>@ (!">-!"4##3%' (%#'"!"#!4"-3@ %$"&#%B&-;C#%#"!! %" $#% " >!3('4 # ;-#@>!'H6(%@ 31

32 33%% '46"=.&2":="22J24?"6/42 KL (Tiden för studiecirkel kan anpassas efter behov och är cirkatider) 1. Presentera er och berätta var och vad ni jobbar med. Informera om er roll förändringsledare i den palliativa vårdfilosofin. 2. Be deltagarna presentera sig. Trevligt om var och en berättar: Varför valde du vården, hur började du och hur trivs du? 3. Skicka runt närvarolistan. Poängtera hur viktigt det är att delta vid varje träff och informera vem de ska höra av sig till om de inte kan närvara. 4. Finns allergi i gruppen? Detta med tanke på gemensamt fikabröd. Det är trevligt att fika tillsammans under studiecirkel, men detta är inte en självklarhet. Kontrollera vad som gäller på denna arbetsplats med chef/ledare. 5. Gå igenom bakgrund, mål och syfte med palliativ vårdfilosofi ;8 Åtta gränskommuner har genom samarbete skapat en utbildningsmodell, Gränsregional omsorgsfilosofi, som då riktade sig till personer med demenssjukdom, deras närstående och vårdpersonal. Strömstads och Fredrikstads kommun var projektägare och de andra deltagande kommunerna var Rygge, Tanum, Munkedal, Lysekil, Mellerud och Bengtfors. Bakgrunden till denna satsning var att det är viktigt att man har ett gemensamt förhållnings- och arbetssätt i kommunen till sina vårdtagare och närstående. Berätta vad som gäller i er kommun/ arbetsplats. Viktigt att berätta om arbetet med den palliativa vårdfilosofin är förankrat politiskt och i ledningen. Avsikten med att delta på en studiecirkel är att denna personal sedan ska fortsätta att arbeta efter palliativ vårdfilosofi och vidareutveckla arbetsplatsen, vilket kommer att pågå fortlöpande i många år. 32

33 "*$$, För vårdtagare: - Vårdkvaliteten blir detsamma i hela kommunen - Befrämjar livskvalitet - Individuell vård- och omsorg utifrån fysiska, psykiska, sociala, andlig och existentiella behov För närstående: - Ser närstående Hur de mår och vilket stöd de behöver - Känner delaktighet - Får kontinuerlig information och efter behov - Får ett bra omhändertagande - Vet hur de ska förhålla sig till kommunens verksamheter För personal: ' - Ger trygghet i sin egen roll - Får ett medvetet förhållningssätt - Jobbar mot samma mål - Samarbete med övriga verksamheter i kommunen - Samlas och gör helhetslösningar - Strukturerat sätt att arbeta - Lär sig att se hela människan - Får modet att diskutera svåra frågor Varje studiecirkel är sex gånger. Först en introduktion och sen utgår vi från hörnstenarna; Kommunikation o relation, Närståendestöd, Teamarbete och Symtomkontroll. Vid det sista tillfället tar vi upp Vård i livets slut. Cirkeln leds av två förändringsledare. Arbetet i cirklarna sker genom grupparbeten, både praktiskt och genom diskussioner. Vid tre tillfällen visas film. 33

34 Förändringsledaren: Är vägledare och stöd under införandet av palliativ vårdfilosofi, dvs. de följer ett färdigt studiematerial som skall guida er i filosofin. De hjälper samtalet att komma vidare med frågor och följdfrågor. Skall försöka få med alla i samtalsämnena så alla kan känna sig delaktiga. De inleder, leder, dokumenterar och avslutar. De har tystnadsplikt. De är inte experter! Chefen: Ska finnas med som ett stöd och ge personal på arbetsplatsen förutsättningar för att kunna införa palliativ vårdfilosofi. Har även ett uppföljningsansvar efter studiecirkeln. Arbetsplatsens roll: Sätta mål på verksamheten utifrån den palliativa vårdfilosofin och dess olika hörnstenarna. Ta ansvar för att de olika aktiviteterna som diskuteras fram följs upp. Fokus är på vårdtagaren och närstående. 6. Visa power-point presentation. Om det inte finns möjlighet att visa presentationen kan ni kopiera den och visa bilderna på papper. 7. Visa film Palliativ vård Nedan är förslag på kapitel som kan visas: Omvärld: Historik, Utveckling, Lagar, WHO Demens: Hjärncells död Symtomkontroll: Alla kapitel Kommunikation: Etiska principer Teamarbete: Om teamet, Konkret arbete Anhörigstöd: Rädslor, sorgearbete 34

35 8. Visionsberättelsen. Be dem jobba i mindre grupper (2 personer) i 30 ninuter. Utgå ifrån frågorna; Det är nu år Så här ser det ut hos oss då. 1. Det riktigt nya är 2. Vi är verkligen bra på.. 3. Så här har; vårdtagare det.. närstående det.. personal det.. ledare/chefer. Redovisning muntligt i gruppen 9. Dela ut häftet om Palliativ vårdfilosofi 10. Dela ut fallbeskrivning om Anna och Per och förklara att det kommer frågor till nästa träff utifrån deras livsberättelse. 11. Dela ut häfte i Symtomkontroll Poängtera vid varje tillfälle att det är av största vikt att alla läser igenom materialet de får innan nästa träff. Berätta när ni skall ses igen och var! GLÖM INTE ATT SAMLA IN ALL DOKUMENTATION GRUPPEN HAR GJORT! SLUT kl. 17:00 Dokumentera det som gruppen kommit fram till. 35

36 GRUPPARBETE Visionsberättelsen. Jobba i mindre grupper (2 personer) i 30 min. Utgå ifrån frågorna; Det är nu år Så här ser det ut hos oss då. 1. Det riktigt nya är 2. Vi är verkligen bra på.. 3. Så här har; vårdtagare det.. närstående det.. personal det.. ledare/chefer. Redovisning muntligt i gruppen 36

37 #+** SOU= Svenska Statens offentliga utredningar. SOU 2001:6 =. Värdig vård vid livets slut - Döden angår oss alla. I denna utredning kommer det fram 3 punkter som har samband med hög kvalitet i vården. Alla dessa 3 punkter berör och har stor betydelse i den palliativa vårdfilosofin. Hennes Majestät Drottning Silvia är ordförande i Stiftelsen Silviahemmet i Stockholm som startade sin verksamhet Silviahemmet ger utbildning i demens och i den palliativa vårdideologin både för undersköterskor och sjuksköterskor Barbro Beck-Friis (längst till höger) är medicine doktor och professor i geriatrik. Hon är en föregångare inom den palliativa vården. Startade arbetet med att införa den palliativa vårdfilosofin på Silviahemmet där hon riktade sin kunskap i vårdfilosofin till personer med demenssjukdomar. Wilhelmina Hoffman ( längst ner till vänster) är överläkare och verksamhetschef på Silviahemmet i Stockholm och för Svenskt Demens centrum. Hon förespråkar och föreläser om filosofin över hela världen. Strömstad är den 1:a kommunen i landet med att införa den palliativa vårdfilosofin i hela kommunen, det vill säga i både det egna hemmet och i vård och omsorgsboende. Nu påbörjas arbetet med den palliativa vårdfilosofin genom projektet: Gränsregional omsorgsfilosofi också i Norge. Där är det Fredrikstad och Rygge kommun. I Sverge startartanum,lysekil, Munkedal, Mellerud och Bengtsfors kommun. Sammanlagt är det 8 kommuner ingår i Gränsregional omsorgsfilosofi. Här är några användbara länkar. 37

38 Palliativ kommer från latinets pallium och betyder mantel. En mantel kan man svepa om sig för att få skydd och värme och vi ska bildligt sett svepa in den sjuke och dennes närstående som i en mantel med vår vård och omsorg. Manteln kan man svepa om sig som skydd mot kylan men man kan därmed inte ta bort kylan utanför precis som sjukdomen kan vi inte ta bort, men vi kan försöka lindra och trösta. Aktiv helhetsvård det vill säga en helhetssyn på människan Målsättningen är att ge livskvalitet när bot inte längre är möjlig men väl ge lindrig och tröst. Hjälpa människor att leva ett så aktivt liv som möjligt det vill säga Leva tills man dör Punkt 1: Tidigt upptäcka symtom, göra en analys, åtgärda, utvärdera och omvärdera. Helst ska vi förebygga. Ni som vård- och omsorgspersonal har här en viktig uppgift att meddela vad ni ser och hör till andra i teamet - till exempel till andra arbetskamrater. Punkt 2: Palliativ vårdfilosofi beskriver en vård-och bemötandeform som är oberoende av hur vården är organiserad och den ska vara oberoende av om vårdtagaren vårdas hemma eller på ett vård- och omsorgsboende det vill säga ska kunna fungera överallt. Punkt 4: En tidig fas som är lång från upptäckt av sjukdom/symtom eller fått en diagnos En sen fas som är kort vård i livets slut. Detta som vi nu hittills gått igenom är WHO:s ( Världshälsoorganisationens ) definition på palliativ vård. Individuell och personcentrerad vård och omsorg Studiecirklarna bygger på dessa 4 hörnstenar och även en introduktion och vård i livets slut. Det är sammanlagt 6 sammankomster i varje studiecirkel. Palliativ vård innebär alltså inte bara vård vid livets slut 38

39 Alla beteenden har betydelse ett förändrat beteendet har en orsak. En person som rört sig mycket, blir sittande ont? En person som varit mycket stilla, börjar röra på sig mera det kan också vara tecken på smärta, ångest. Viktigt att försöka analysera orsaker till ett symtom eller ett förändrat beteende Punkt 1: Uppnå god kontroll Närstående påverkas mycket av hur den sjuke mår, så: Ju bättre symtomkontroll vi kan ge ju bättre mår också den närstående. Punkt 2: När en del av kroppen lider, påverkas hela människan. Man kan inte skilja på kropp och själ. Punkt 3: Ju fler läkemedel ju fler biverkningar. Punkt 1: Det är ett grundläggande behov hos alla - det gäller även oss personal emellan. Punkt 2: Kroppsspråket sägs utgöra ca 70%. Ord talar om för andra vad vi tänker. Kroppen talar om för andra vad vi känner. Punkt 3:Tid för eftertanke. Vad blev bra/mindre bra i mötet med vårdtagaren och närstående Punkt 4: Viktigt att vara professionell, kunna skilja på arbetet och privatlivet. Punkt 5: Det som är vår arbetsplats, det är ju också där som vårdtagaren tillbringar sitt liv. Punkt 6: Viktigt för vårdtagare och närstående att vi visar intresse, har inlevelseförmåga, empati och att vi är lyhörda. Punkt 7: Levnadsberättelsen är ett redskap som vi kan använda för att bättre kunna bevara självkänslan och egenvärdet hos våra vårdtagare. Punkt 8: Ofta skriver vi: Ska ha hjälp med. Vända på det och skriva: Klarar Se det som finns kvar blir mera positivt Bra att tänka på detta i den individuella genomförandeplanen/arbetsplanen. Punkt 9: Våra sinnen: Syn, hörsel, smak, lukt och känsel Innebär bland annat taktil massage, hur vi inreder, färger, dofter, djurkontakt. Ev berätta om olika bemötande som man varit med om, bra och dåliga 39

40 Detta är saker som vi alla känner till men ändå så ofta glömmer bort att ta hänsyn till. Silviahemmet i Stockholm har som motto på dagverksamheten: Trivas och ha roligt! Vem vill se sin vardag som hel, ren och mätt i väntan på ingenting annat än nästa måltid? Sätta upp individuella mål som kan ge livskvalitet. Etik - hur jag tänker och Moral - hur jag gör/handlar Humanistisk människosyn innebär bland annat att man respekterar individen som en unik och självständig person. De etiska principerna är vårdetikens kärna. Hippokrates läkekonstens fader sa detta redan ca 420 f.kr. Respektera självbestämmande ge så korrekt information det går så att den vårdtagare som kan, får välja själv. Beteenden som t.ex en person med demenssjukdom inte själv lider av, men kanske personalen,eller andra vårdtagare gör det - t.ex flyttar möbler, bryter sönder krukväxter, plockar på sig saker. Ska vi då medicinera? Ska vårdtagaren ha grenbälte med begränsad rörlighet och ingen risk för fall, kontra frihet utan grenbälte men med risk att ramla och få en fraktur? Vi tycker att det behövs en dusch men det tycker inte vårdtagaren. Hur gör vi? Försöka diskutera och fatta beslut utifrån de etiska principerna. Viktigt att diskutera med teamet och speciellt med närstående så man kan komma fram till en gemensam och accepterbar lösning. Tänk med hjärnan och känn med hjärtat. 40

41 Det finns en medicinsk frågeställning: Vad kan vi göra? Det finns en etisk frågeställning: Vad bör vi göra av allt det vi kan göra? Använder nu oftare ordet närstående än anhörig Anhörig betyder släkt med eller tillhörande. Närstående betyder de personer som vårdtagaren själv definierat som sina närstående. 70% av dem som drabbas av demens i Sverige vårdas av närstående en ofta trött grupp som sliter länge innan de ber om hjälp. Övergrepp av närstående ökar om belastningen ökar gäller både fysiska och psykiska övergrepp. Man möter många närstående som alla har olika behov av stöd Att se hur den närstående mår är också en arbetsuppgift. Närstående i kris, man talar om SOS som står för det många närstående känner sorg, oro, skuld. Ser man dessa tecken är det viktigt att agera och stödja. Det lönar sig alltid att stödja närstående Teamarbete krävs för att möjliggöra en aktiv helhetsvård. Punkt 3: Gemensam vårdideologi Den palliativa vårdfilosofin Punkt 4: Flexibelt arbetssätt innebär bland annat att vårdtagarens behov styr mer än rutiner. Punkt 7: Teamet kan arbeta mot samma mål men på olika plan - som team - som professionella vårdare med individuella mål för vårdtagare och deras närstående. En brytpunkt: något inträffar så att vården ändrar inriktning och mål, man kommer då till en brytpunkt i vården. Att fastställa en brytpunkt är viktigt för att kunna ge varje vårdtagare en optimal vård och även för att hela teamet ska vara informerade och eniga om vårdens fortsättning. 1:a funktionsförlusten - kan till exempel för en person med demenssjukdom vara att inte längre hitta hem. Annat boende - Brytpunkten annat boende är enligt forskning mycket känsloladdat. 2:a funktionsförlusten - kan till exempel vara att få talsvårigheter eller sväljsvårigheter 41

42 Hur vill man som närstående vara delaktig i vården? Det kan skifta beroende på var i sjukdomsförloppet man befinner sig. Likaså var man vill bo kan förändras under sjukdomsförloppet Kroppen förändras: 80% av dem som dör, dör den långsamma döden med sväljningssvårigheter, avmagring, upprepade infektioner. Efterlevandesamtal höra av sig inom 2 månader efter dödsfallet. Vill avsluta med två tänkvärda bilder # ( $ =+ # C' 42