Nyheter från Idhammargruppen. drift



Relevanta dokument
Effektivisering av det förebyggande underhållet

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

GRUNDORSAKSANALYS RCA

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Effektivt underhåll. Vad är det? SKOGSINDUSTRIDAGARNA Mars Per Möller Idhammar AB

UNDERHÅLL FÖR BÄTTRE SNURR I PRODUKTIONEN

Lars Forsberg

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

TPM Total Productive Maintenance

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

ramgångsrika öretag inom vård och omsorg 2012 Kostnadsfri kompetensutveckling och stöd i affärsutveckling.

Lyckad väg till minskat blöjavfall

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

NOLATO MEDITECH. Vi skapar en verksamhet i världsklass

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!

De fem vanligaste säljutmaningarna

Time Cares tjänsteerbjudande

Kreativitet som Konkurrensmedel

SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!

Någonting står i vägen

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

Samma krav gäller som för ISO 14001

Delegering av arbetsmiljö 2016

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis

Att vara facklig representant vid uppsägningar

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

Handbok Produktionssystem NPS

INDUSTRISERVICE FÖR BÄTTRE SNURR

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Polisens medarbetarpolicy

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Tio bra anledningar till varför en karriär inom JSB är rätt för dig!

Att arbeta med TPM Lean Production. Att arbeta med TPM Lean Production

Hur Du får en effektiv och trivsam miljö

Medarbetarsamtal och lönesamtal

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

Modernt Underhåll för ledare

minderåriga Gary Malmborg Tekniker. Tillsyn mot processindustri, sågverk/hyvleri, papper & massa, SEVESO samt hamn/stuveri

Vallentuna kommuns värdegrund:

Nyhet för i år! Även Fördjupningsseminarium. Munters kostnadsfria seminarium Fukt under kontrollerade former

Personalvision Polykemi AB

Bättre arbetsmiljö BAM

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten

Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät

Glasdagarna 2011 Seminarier, information, diskussion, vision!

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

Säkerhetskultur i Skanska Sverige

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Vad är delaktighet för dig?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Nyheter från Idhammargruppen. drift

Etablering av Lean inom logistik / distribution

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM?

Från ett Reaktivt till ett Proaktivt underhåll

ATT BYGGA FÖRTROENDE

SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

FÖRELÄSNINGAR OCH KURSER STOCKHOLM HÖSTEN Föreläsningar som förändrar.

ESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff

Människa-Teknik-Organisation MTO i det dagliga arbetsmiljöarbetet

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

AKTUELLA KURSSTARTER HOS PLUS INOM OMRÅDET BESIKTNING. Ett företag i Lexicongruppen

Podd: Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Kristianstads kommun

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!

5 vanliga misstag som chefer gör

Kränkande särbehandling

Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

FÖRELÄSNINGAR OCH KURSER GÖTEBORG HÖSTEN Föreläsningar som förändrar.

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Nu anlägger vi framtiden! 10 punkter om varför du och vi är så bra och om hur vi anlägger framtiden

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Hässleholms kommuns riktlinjer för kontakter med massmedia

Vi är industrimännen som blivit företagsmäklare för att vi kan hjälpa dig att få ett bättre utgångsläge vid

Transkript:

Nyheter från Idhammargruppen drift Nummer 9 september 2003 Innehåll: Kraven på konsultföretag Konferens om funktionsavtal Sida 2 TPM-möte nr 3 SSAB vässar underhållet Underhållet lyfter i Kiruna Idhammar bjuder på frukost och kunskap Kursinformation Vem har ansvar Nisse eller du? Dags att kliva ur solstolen! Sida 2 Sida 3 Sida 4 5 Sida 6 Sida 6 Sida 7 Sida 8 SSAB vässar underhållet SSAB Tunnplåt i Borlänge har genomfört en TPU-satsning som måste sägas vara unik inom processindustrin, framför allt inom stålindustrin. Det man först slås av när man kommer till anläggningen är den glada stämningen. TPU-satsningen har gett en bättre sammanhållning i personalen och en allmänt ökad trivsel. Driftsfördelarna är både en orsak till, och en följd av det. På våren 2001 fattade produktionsdirektör Bo-Erik Wennberg beslutet att omorganisera underhållet och införa TPU. Jan Andersson, som var driftchef vid mediaavdelningen, blev tillfrågad om han ville bli projektledare. Han fick med sig tre unga killar som TPU-koordinatorer, två kom från underhållet och en nyanställdes. Eftersom TPU-konceptet är skapat för tillverkningsindustrin skulle Jan utveckla en modell för att anpassa TPU till SSAB, som är en tung processindustri. Ett antal konsulter, bland andra från Idhammar, bjöds in för att komma med förslag på hur en sådan anpassning kunde gå till. SSAB valde att fortsätta samarbetet med Idhammar, bland annat för att Jürgen pratade på ett engagerat sätt som var lätt att förstå. Projektet startade med informationsmöten för cheferna, där Bo-Erik Wennberg visade nödvändigheten med införandet av TPU och att alla måste ställa upp. Jürgen informerade om vad TPU-konceptet går ut på. Även GR Sanering deltog vid mötena, och informerade om vad de kunde bidra med. GR Sanering är ett företag som är specialiserade på industriell rengöring och har skapat en modell, GR Integrerad Rengöring, för att nå och upprätthålla rätt nivå på renhet. Totalt genomfördes fem informationsmöten för ca 150 personer i position arbetsledare och uppåt, även representanter för de fackliga organisationerna deltog. Projektet blev därmed förankrat i hela organisationen. Information är viktigt och alla ska få samma information, då blir de delaktiga. Jan Andersson, projektledare för TPU-satsningen Beslut fattades om att genomföra tre pilotprojekt för att skapa en mall för det fortsatta arbetet. Ett grundläggande krav vid omorganisationen var att få alla att prata samma språk och ha samma underhållsrutiner oavsett avdelning. Att olika avdelningar pratar olika dialekter är däremot okej. Läs mer om SSABs TPU-satsning på sida 4 5 1

Ledare/Funktionsavtal 2 Södermanland i juli 2003 Är kraven på Idhammar lika stora som på ÅF? För ett år sedan blev jag tillfrågad av Idhammar-gruppens dåvarande tre ägare Jürgen, Per och Peter om jag ville engagera mig i styrelsen för moderbolaget. Vi kom överens om att pröva våra vingar tillsammans och det år som gått har varit såväl konstruktivt som trevligt. Som så många gånger i livet var det en tillfällighet att vi träffades. Jag höll ett anförande på Underhållsmässan i Göteborg och Per tyckte att jag skulle kunna göra lite nytta i Idhammars styrelse. Det var inte för mina eventuella kunskaper om underhållfrågor som styrelseplatsen kom på tal utan för att jag som VD för Ångpanneföreningen (ÅF) hade vissa kunskaper om industrins behov av teknikkompetens och för att jag vet en del om att leda ett teknikkonsultföretag. För några månader sedan avslutade jag min aktiva yrkesbana 36 år efter att jag tog en ekonomiexamen vid Stockholms Universitet. 33 av dessa år har jag varit verksam i teknikkonsultbranschen. Tolv år i Scandiaconsult med ansvar för marknadsfrågor samt kompetensoch teknikutveckling och 21 år inom ÅF varav de sista 13 åren som VD i koncernen, som har 2 800 medarbetare. Finns det några likheter mellan att driva ett medelstort konsultföretag som Idhammar och det 100 gånger större Scandiaconsult eller ÅF? Ja, enligt mina erfarenheter är likheterna väsentligt större än skillnaderna. Det viktigaste för att nå framgång som konsult är att vårda kunder och medarbetare. Inget konsultföretag överlever utan att i varje ögonblick leverera tjänster av god kvalitet, med kundens bästa för ögonen. Utan kompetenta och förtroendeingivande medarbetare som känner ansvar och trivs får kunderna inte rätt tjänster utförda. Mina intryck efter ett års Idhammarerfarenhet är de bästa såväl vad avser kompetens och kundvård som omsorg om medarbetarna. Inom Idhammar har Effektiva funktionsavtal konferens i Göteborg Den tolfte juni höll Idhammar en konferens i effektiva funktionsavtal på hotell Opalen i Göteborg. 25 förväntansfulla deltagare hade samlats för att höra åtta föreläsares erfarenheter i ämnet. Bland föreläsarna fanns konsulter, f d underhållschefer m fl, men också företrädare för andra branscher. Samtliga var mycket intressanta att lyssna till. Per Möller inledde med att ge en historisk tillbakablick från den traditionella underhållsavdelningen till dagens affärsmässiga serviceverksamhet för underhåll. Han berättade också om funktionsavtal som det naturliga målet i bland annat outsourcingavtal. Benny Halldin tryckte på den grundpelare ett funktionsavtal måste bygga på ömsesidigt förtroende och hur ett förtroende skapas. Benny uttryckte lite ironiskt att man känner inte varandra riktigt förrän man har ätit en tunna salt ihop ; ett upprättande och fullföljande av ett funktionsavtal är ett ömsesidigt givande och tagande, kund och leverantör emellan. Eftersom funktioner inom underhåll oftast är komplexa var Bennys erfarenhet att utvecklingen av funktioner görs enligt tre olika faser: att först enas om nuläget, därefter klargöra målet och sist utforma själva avtalet. Lennart Borghagen, inköpsdirektör på FMV, föreläste i hur man genomför bra upphandlingar av funktioner. Lennart inledde med att peka på hur ansvaret i utförandeavtal respektive funktionsavtal skiljer sig åt. Som beställare av en tjänst skall man ställa sig tre frågor: Är resultatet eller lösningen det viktiga, vem vet bäst hur uppgiften skall lösas och vem tar ansvaret för att lösningen fungerar? Funktionsavtal ställer höga krav på ansvar. Ett ökat ansvar innebär inte enbart ett ökat ansvar gentemot kunden, oftast också ett ökat arbetsgivaransvar, vilket Yngve Levin från Arbetsrättsjuristen talade om. Ett exempel är när leverantören får det totala samordningsansvaret för utförandet av en funktion. Flera föreläsare underströk vikten av det ömsesidiga förtroendet och att kunden efterfrågar resultatet, inte hur verksamheten genomförs. En av grundidéerna i funktionsupphandling är att leverantören har frihet att välja metod för att fylla funktionen. Resultaten måste naturligtvis vara affärsmässigt mätbara. Det finns olika metoder för att mäta, t ex TAKfaktorn som är ett välbekant begrepp för de flesta inom underhåll. Kunden och leverantören måste vara ense om vad man lagt en god grund för en fortsatt stark utveckling. För det krävs också liksom i de riktigt stora företagen en god lönsamhet och en stabil balansräkning. Det är en av styrelsens viktigaste uppgifter att driva dessa frågor till gagn för kunder, medarbetare och ägare. Det är särskilt glädjande att lönsamheten under det senaste året har förbättrats väsentligt och att den finansiella styrkan är på väg att etableras. Jag hävdar att alla krav som finns på stora konsultföretag också finns på medelstora såsom Idhammar. Egentligen blir kraven ännu tydligare för ett medelstort företag. För ett sådant företag finns inte utrymme för misstag sådant som kan gömmas i det större företaget. I det medelstora företaget måste man i alla avseenden vara kompetent, kundorienterad och klara sin ekonomi ingen annan är beredd att ta över det ansvaret. Och Idhammar sköter alla sina åtaganden på ett mycket tillfredsställande sätt. Ordförande i styrelsen Gunnar Grönkvist definitionen ska vara. Jan Frånlund från UTEK visade vilka standarder som finns framtagna för ändamålet. I den svenska standardiseringen finns en standard för definitioner och en för avtal. Själva standarden för avtal ligger dock som förslag ännu. Christian Clarin från SKF Reliability Systems förklarade därefter hur man hade utvecklat en metod för att uppnå förbättrad underhållsverksamhet. Metoden har bl a använts på pappersbruk, och i flera fall lett till att man uppnått funktionsavtal som gett goda resultat. En sammanfattning gjordes av Sigvard Johansson som delgav sina erfarenheter; outsourcingupphandling av underhållsverksamheten vid Akzo Nobel Surface Chemistry i Stenungsund. Sigvard redogjorde för orsaken till outsourcing, hur man hanterade upphandlingen och hur det så småningom blev, bland annat med funktionsavtal. För närvarande håller man på att omforma avtalet med leverantören (Dalkia) för att få ett ännu bättre utgångsläge för bra och tydliga funktioner. Kristian Wendt kristian@idhammar.se

TPM-möte Ett forum för erfarenhetsutbyte TPM-möte nr 3 För tredje gången arrangerade Idhammar ett TPM-möte. Idén med dessa möten är att de skall fungera som ett forum för erfarenhetsutbyte för TPM-användare eller blivade användare. Denna gång samlades 26 personer från 12 olika företag. Vi riktar ett stort tack till Lasse Sjöström, numera pensionerad underhållschef och förändringsledare hos Volvo, som hjälpte oss med arrangemanget. Värd för mötet var denna gång SSAB Tunnplåt i Borlänge med Jan Andersson, projektledare för införandet av TPM, i spetsen. Mötet genomfördes den 22 23 maj på hotell Galaxen i Borlänge. Som inledning till ett grupparbete belyste Jürgen svårigheter med förbättringsförslag, förbättringsgrupper och belöningar. Själva grupparbetet genomfördes som en Silent brainstorming eller gula-lapp-övning med frågeställningen: Vilka problem förutser du vid införandet av förbättringsgrupper? Den gemensamma prioriteringen gav resultatet att krutet skall läggas på att: Få mandat, få tid, resurser och ledningens stöd. Mikael Kock, Kraft Foods berättar om Gevalias TPM-satsning smakupplevelser tillsammans med olika maträtter. Det var mycket uppskattat. Naturligtvis förtärdes även en utsökt måltid. En sammanfattning av mötet: Efter Jan Anderssons välkomnande tackade Idhammars för de idéer och synpunkter som framkom vid förra mötet. Jürgen delade ut ett kompendium med flera synpunkter som har omsatts i praktiken, det vill säga tagits med som utbildningsmaterial för kommande utbildningar ett gott bevis på nyttan med TPM-möten. Gevalias TPM-satsning Ett mycket uppskattat inslag var Mikael Kocks presentation Så har vi gjort på Kraft Foods Sverige AB (Gevalia). Mikael beskrev tillvägagångssättet, samt framgångar och svårigheter. Med sig hade han ett antal informationsbroschyrer om Gevalia TPM. Ett mycket bra exempel på hur man kan informera om införandet av TPM tyckte deltagarna, broschyrerna hade en strykande åtgång. Vad är tillgänglighet? Lasse Sjöström belyste problemen med begreppsförvirring när det gäller TAK/ OEE, ett begrepp (förkortning) som inte ens finns med i den nya föreslagna standarden SS-EN 13306. Lasse exemplifierade begreppsförvirringen genom att ställa frågan: Är tillgänglighet i TAK detsamma som tillgänglighet i driftsäkerhet? Enligt mötesdeltagarna talar man här om två olika tillgängligheter vilket inte är särskilt bra, eller hur? Det finns många flera sådana exempel. Vad krävs för förändring? Resultatet från detta arbete bäddade för nästa grupparbete. Här diskuterades: Vad krävs av en förändringsledare? Vilka förutsättningar måste uppfyllas? Hur skapar man motivation och engagemang? Hur säkerställer vi förändringen och motivationen efter genomförandet? Några deltagare passar på att diskutera ute i hotellets trädgård: Sven-Ingvar Thelin, Casco Products, Jens Axén, Volvo Construction Equipment, Leif Sörehåll, Gevalia Jan Andersson ledde gruppdiskussionen och passade på att ge några goda råd: Alltid kunna svara på frågan varför Vara synlig och ha dialog Våga ta beslut Chef är en position Ledare är en relation. Vinprovning och middag Kvällen ägnades åt en något annorlunda vinprovning. Istället för att gissa olika viner och druvor fick vi testa olika viners Studiebesök Nästa morgon var det dags för ett studiebesök hos SSAB, där vi besökte olika tillverkningsenheter för studera hur man tillämpar TPM och hur långt man har kommit. Alla var överens om att SSAB har lagt ner mycket arbete och har åstadkommit fina resultat. Efter studiebesöket fortsatte diskussionerna och Jan Andersson beskrev SSABs TPM-organisation och arbetssätt. Fortsatta träffar Som avslutning fastställde mötet att det är värdefullt med dessa träffar och att de skall genomföras en gång per år. Lasse Sjöström och Jürgen undersöker möjligheten att genomföra även nästa möte på ett värd-företag. April 2004 föreslogs som tidpunkt för nästa möte. Som aktivitet planeras ett antal workshops. Vill du veta mer om Idhammars TPMmöten? Ta kontakt med mig. jurgen@idhammar.se 3

SSAB vässar underhållet SSAB vässar underhållet Forts från sida 1 I början av november 2001 hade arbetet kommit så långt att det var dags att utöka arbetsgruppen. 16 personer från det gamla underhållet bildade en resursgrupp. Arbetsgruppen kördes ihop med en kick-off-vecka där deltagarna fick bilda kompetensgrupper utifrån de kunskaper de hade. Tre mindre grupper skapades, varje koordinator ansvarade för varsin. En styrgrupp med enhetschefer och fackliga representanter bildades. Facket ser fördelarna med att arbeta med TPU, vilket naturligtvis var en viktig förutsättning. TPU-tanken ligger nära det goda arbetet som Metall länge arbetat för. fler och fler projekt satts igång. Nu är vi uppe i fjorton stycken, och under hösten ska ytterligare fem, sex stycken startas. TPU-projektets resursgrupp hjälper nystartade förbättringsgrupper med mötesprotokoll, datorer, planeringstavlor m m. En förhoppning som Jan har är att förbättringsgrupperna ute i företaget ska få en egen budget så att de själva kan fatta beslut om att göra vissa förbättringar på sin avdelning. Den modell som tagits fram efter 1,5 års jobb omfattar bland annat en pärm som fungerar som en handbok i hur man ska gå till väga. Pärmen är tydligt strukturerad och innehåller till exempel mallar för möten: Vad ska tas upp, vilka beslut ska fattas, vilken tidsaxel ska gälla m m. Idag har vi kommit fram till hur man skapar ordning och reda och hur man bibehåller och certifierar detta vi har bland annat skapat revisionsdokument. Härnäst kommer steg fyra och fem, där operatörerna ska göra allmänna inspektioner och lära sig förstå maskinen bättre. FAKTA SSAB Tunnplåt Nordens största tunnplåtstillverkare, ledande i Europa på höghållfasta stål. Tillverkar ca 2,8 miljoner ton/år Omsättning: 10 miljarder SEK Antal anställda: ca 4 400, varav ca 2 600 i Borlänge SSAB bildades 1978, SSAB Tunnplåt AB bildades genom en sammanslagning av stålverken i Luleå och Borlänge 1988. informationsträffen ute vid linjen. I enkäten finns frågor om vad som fungerar/ inte fungerar och hur viktigt det är. Att den fylls i på plats gör dels att svarsfrekvensen blir hög, dels att de svar som kommer in är varje individs egna, det är inte hela laget som fyller i enkäten tillsammans. Dessutom har vi fått in många fritextsvar, som säger mer än ett kryss i en ruta. Senare upprepas enkäten, på så sätt kan vi tydligt se hur attityderna förändras över tiden. Helst ska prioriteringarna ändrats och medarbetarna trivas bättre på jobbet. Enkäten blir ett sätt att mäta kvaliteten på jobbet. Det går att mäta ekonomiskt att linjen går bättre, men attitydförändringar är mer långsiktiga de kan dessutom ge tålamod att vänta om de ekonomiska förbättringarna dröjer. Peter Björk från resusrgruppen rengör Aluzinklinjen 4 Årsskiftet 2001 2002 drog tre pilotprojekt igång; Trimverken, Haspel och Råband 2. Alla operatörer utbildades och arbetet ute på avdelningarna inleddes med ordning och reda-fasen. Resursgruppen stöttade och rutiner skapades. Man valde att utveckla 5S och göra mer än vad som omfattas av konceptet, vilket GR Sanering till stor del bidragit till. Jan Andersson berättar: Fördelen med att införa ordning & reda är att det ger påtagliga resultat. Folk ser att det händer något, att konceptet tar tag i problemen, det gör att de blir positivt inställda. Det är viktigt att få ordning och reda att fungera först, sedan kan man införa operatörsunderhåll. Pilotprojekten bildade mallen för hur arbetet ska utföras, och efter hand har Det ska finnas tydliga rutiner, därför har vi satt upp tavlor vid varje linje. Där står vad som ska göras, med vilken intervall och vem som ska göra det. När man utfört jobbet vänder man på kortet. Ibland har jobbet utförts, men så har man glömt vända kortet. Inte någonstans har någon fuskat genom att vända på kortet trots att jobbet inte är utfört, det visar verkligen att de anställda har rätt attityd. Kompetens är inte bara att vara kunnig och ha talang, utan att kunna omsätta det och ha rätt attityd. Därför är den ojämförligt viktigaste punkten, när det gäller förändringsarbete och omorganisationer, att jobba med attityder. Det finns en formel som säger att kunskap + talang x attityd = resultat. Med andra ord kan man ha måttlig talang och kunskap, men ändå komma långt om man har rätt attityd. Utan rätt attityd kommer man ingen vart, även om man redan från början har kunskapen och talangen. De anställda får fylla i en enkät (GR:s Industrimiljöanalys) redan vid första Jan Andersson visar listan för förbättringsförslag som sitter vid Aluzinklinjens TPU-tavla. Det är viktigt att fånga upp idéer, vi har satt upp listor på tavlorna vid varje arbetsstation. Där kan alla skriva upp om de hittar ett problem, och ifall de har förslag till en lösning eller förbättring. problemanmälan och förslagsverksamhet skiljs åt. Listorna går till förbättringsgruppen som utser en problemägare som ansvarar för att fel åtgärdas. Det är viktigt att involvera folk direkt, om förslag och felanmälningar rinner ut i sanden tappas motivationen. Vi har skapat bättre rutiner för den rengöring som inte kan utföras av operatörerna och specificerat hur vi skall köpa rengöring av entreprenörer: Hur ofta,

SSAB vässar underhållet hur rent det måste bli, vad det får kosta. Frågan hur rent är viktig, det gäller att hitta en nivå som går att hålla det är trots allt en industri, så helt rent är ett orealistiskt mål. Frågan ses ur fyra perspektiv: medarbetarnas Hur rent ska det vara för att de ska trivas? produktiviteten Kan smutsen orsaka stopp? Hittas felet snabbare om det är rent? kvaliteten Vilket kvalitetsintryck får kunder och besökare, beroende på hur rent det är? brand/säkerhet Dessa fyra kriterier mäts i enkät-form med GR:s Industrimiljöanalys där de tillfrågade får bedöma hur viktigt det är och hur det ser ut idag. Detta ger ett index för vad som ska prioriteras. Det som bedöms vara viktigt, men som inte fungerar bra får naturligtvis högst prioritet. Vi har också frågat oss varför det blir smutsigt med vissa intervall, kan vi göra någonting åt det? Vi har trettio år gamla linjer som gjordes rena 2001, de är lika rena idag. Förändrade rutiner och hjälpmedel gör det lätt att hålla rent. Mike Persson, koordinator, Benny Olsson, GR Sanering och Svante Larsson från resursgruppen Miljön har också vunnit på förändringsarbetet. Tidigare fanns det problem med var avfallet skulle kastas, om sorteringsplatsen ligger hundra meter från linjen så blir det lätt att avfallet inte kommer dit. Nu har vi ställt vagnar vid arbetsstationerna med information om vad som händer med avfallet, vilket motiverar alla att slänga rätt. Owe Söderlund, som jobbar med TPU-satsningen kommenterar: I början svor folk över oss, nu berömmer de. Senast idag fick jag höra vilket bra arbete vi gör. Jan fortsätter: För att ytterligare underlätta förbättringsarbetet har vi köpt in ett problem- lösningsverktyg, CIP från ett tyskt företag. Genom att systematiskt gå igenom problem ska man kunna hitta en lösning inom en timme, oavsett problem. Verktyget låter deltagarna ta fram ett antal möjliga lösningar. Att arbeta så här är bättre än att genast bestämma sig för en lösning, som kanske är fel. Dessutom får alla skriva förslag till lösningar, den mest tystlåtne kan ha den bästa lösningen och den kanske inte skulle kommit fram annars. TPU-satsningen har blivit en klar framgång. En viktig punkt är modet från chefen att våga göra en sådan här satsning. Det kostar trots allt mycket pengar, så stödet från chefen måste finnas. När man ska göra någonting ska man ta med så mycket som möjligt från början, och eventuellt skära ner sen. Man ska inte snåla med vad som ska göras. TPU-koordinatorerna har dragit ett tungt lass, men har också fått förverkliga idéer. Dessutom har de blivit eftertraktade inom företaget och de tre första arbetar idag som drift-/avdelningschefer, avslutar Jan. Övriga delar inom koncernen har visat stort intresse för Tunnplåts TPU-satsning, men har hittills avvaktat för att låta modellen utvecklas. Eva Andersson idrift@idhammar.se Under arbetet har vi kommit fram till mellan 300 500 förbättringspunkter på en linje. Det mesta är fråga om vardagsförbättringar, till exempel oljeläckage, skräp eller att det saknas en plats att lägga verktygen. Vi har märkt att de anställda har ett större engagemang idag, vi hade till exempel ett rum i källaren där det fanns oljeläckage men där vi inte hittat orsaken. Då kom någon på idén att måla vitt längst upp på väggen för att kunna se varifrån läckaget kom. Tidigare skulle man säkert ha nöjt sig med att lägga en planka på golvet för att slippa gå i oljan. Ett annat exempel kommer från ett av pilotprojekten. Tidigare var det svårt att hitta var felet satt om det fanns ojämnheter i någon vals, operatörerna fick slipa på känn och det behövde göras ett par gånger per vecka. Någon kom på att om man använder en kamera så kan man komma åt att se var ojämnheterna sitter och slipa på rätt ställe, vilket kortar stoppen betydligt. Därtill gjorde en enkel dammsugning av utrustningen att valsarna nu bara behöver slipas ungefär var tredje vecka. Peder Claesson, driftchef Aluzinklinjen, berättar om TPU-satsningen på hans linje: Utan Jans resurspärm med instruktioner och mallar skulle vi inte ha dragit igång projektet, den har varit ett stort stöd. Vi startade TPU-satsningen vid utloppet. Det goda arbetet smittade av sig och gjorde att andra delar på linjen började införa ordning och reda redan innan det blev deras tur. Jag uppmuntrar personalen att ta egna initiativ. Det är ok att de stoppar linjen fyra timmar mitt i natten om den behöver rengöras, de måste inte ringa mig och fråga om lov. Jag litar på deras omdöme, vilket gör att de blir engagerade och tar större ansvar. Man måste våga ha tillit till sina medarbetare, folk är inte dumma om man inte gör dem till det. Gunnar Helén har sagt att Människor är inte vad de har varit, utan vad de kan bli det tycker jag är en bra tanke. Jag ser TPU som ett sätt att nå målet det är en resurs, inte en belastning. TPU är en del i arbetet för att fördela ut jobb och det har blivit positivt mottaget av personalen. Peder Claesson, driftschef, Aluzinklinjen 5

Underhållslyft på LKAB Underhållet lyfter i Kiruna Underhåll har stor påverkan på intäkter, kostnader och leveranssäkerhet och är en nyckelfaktor för att nå framgång. Intäkterna påverkas främst genom att kapaciteterna kan utnyttjas fullt ut. För att få ett samlat grepp om underhållet har ledningen på LKAB fastställt policy och målsättningar för underhållet. Projektet som samlar de nödvändiga planerna och åtgärderna kallas Underhållslyftet. ningen i kontrolldokumenten underlättar införandet och den fortlöpande kontrollen av rutinerna. Det är viktigt att rutinerna bibehålls även i fortsättningen, därför görs uppföljningar med ytterligare kontroller. Att brister åtgärdas leder till att det blir allt lättare att hålla ordning, Sten Askmyr Underhållslyftet kretsar kring begrepp som är välbekanta för många av er, tillgänglighet ständiga förbättringar och 5S. Sten Askmyr som är sektionschef för service, underhåll och teknik på LKAB, berättar: Om de långsiktiga målen ska uppnås måste underhållet förändras. Det var denna insikt som stod bakom införandet av projektet underhållslyftet. Projektet inleddes i början av 2002, och kommer att slutföras under 2005. Målet är att minska det akuta underhållet och satsa mer på förebyggande underhåll, och systematiskt framtagna åtgärdsbehov för ständiga förbättringar. Satsningen innebär att man ökar intäkten genom högre tillgänglighet och minskade förluster, det som produceras kan tas fram till en lägre kostnad per ton vilket är helt avgörande för företagets möjligheter på marknaden. 5S och ständiga förbättringar Eyvind Fogman är ansvarig för den del av projektet som handlar om 5S. Det vill säga sortera, städa, se över, systematisera och standardisera. Han blev intresserad av 5S efter att ha läst en artikel om SSAB:s 5S-projekt, i nummer 3 4 av i drift. Eyvind kontaktade på Idhammar och Jürgen ordnade med ett studiebesök på SSAB. På Eyvinds anslagstavla står ett citat som fångar kärnan: Två grundläggande faktorer för ett framgångsrikt arbete med ständiga förbättringar är prioriteringar baserade på fakta samt gemensamma beslut. Utvärdering handlingsplan Det pågående 5S-projektet innebär att man angriper tre huvudpunkter: *Renlighet *Materialhantering *Verktyg och utrustningar. Det är inte bara arbetslaget på golvet som utvärderas, utan även chefen. Chefen ansvarar bland annat för att tillhandahålla skriftliga riktlinjer och dokumentation, det ska vara tydligt vem som ska göra vad och när. De olika kontrollpunkterna i produktionsanläggningarna utvärderas på en skala från ett till fem. När resultatet sammanställts upprättas en handlingsplan för att åtgärda sådant som inte fungerar fullt ut. Till exempel kan det ha saknats ett verktygsskåp eller så kan en maskin ha läckt olja. Den schematiska uppställ- Eyvind Fogman 5S ger inte bara besparingar i form av minskat produktionsbortfall; den välstädade miljö som fås genom att följa 5S är också ett sätt att minska arbetsplatsolyckorna. Om verktyg, kablar och annat ligger och skräpar är det lätt hänt att någon fastnar eller snubblar och skadar sig. På god väg Underhållslyftet får genomslagskraft eftersom ledningen står bakom och stöder. Projektet har fått ett gott mottagande av personalen, det fanns redan på förhand en insikt om att tillgängligheten måste öka och en vilja att förbättra underhållet. Naturligtvis är det fortfarande en bit kvar att gå, men hela företaget är överens i synen att en satsning på underhållet i förlängningen leder till en ökad lönsamhet och bättre arbetsmiljö. Denna samsyn gör att projektet blir enklare att genomföra. Eva Andersson idrift@idhammar.se 6 Idhammar bjuder in till frukostmöte I september ger vi oss ut på vägarna och presenterar Idhammars tjänster och produkter, samtidigt som vi bjuder på frukost eller eftermiddagsfika. Seminariet inleds med en beskrivning av hur man tar fram en underhållsstrategi; nulägesbeskrivning, handlingsplan, underhållsfilosofi och underhållspolicy. Kompetensinventering/-analys är viktiga komponenter i företagsutveckling, vi berättar hur man kan gå till väga. Oskar Olofsson, ansvarig för vårt nya produktområde Effektiv Produktion, presenterar ett nyutvecklat teambaserat arbetssätt anpassat för industrin, där gemensamma arbetsplatser och ny teknik utnyttjas för ökad effektivitet. Produktionen står i fokus även vid den sista programpunkten: hur man ska kunna mäta produktionseffektiviteten genom att göra TAK-analyser. Peter Steffens, VD för Idhammar Teknik AB, presenterar hur man med datorns hjälp får fram var förlusterna uppstår och vilken orsak de har. Till att börja med besöker vi norra Sverige: Luleå och Skellefteå den 16/9 samt Umeå och Sundsvall den 17/9. Seminarierna är kostnadsfria, men vi vill ändå att de som vill delta anmäler sig senast femte september, så att vi kan boka en lämplig lokal. Vill du veta mer eller anmäla dig till mötena? Kontakta mig. Stina Macklin stina@idhammar.se

Kursinformation Ett bra underhåll skapas av produktionen Underhåll är något för underhållsavdelningen och produktion är något som produktionsavdelningen ska syssla med. Detta är vad vi hört tidigare. När man tog upp underhållsfrågor med produktionen, fick man ofta svaret: detta inte är vårt bord med hänvisning till underhållsavdelningen. Målet med underhållet, oavsett vem som utför det, är att skapa driftsäkra utrustningar. När man sätter sig in i driftsäkerhetstekniken, upptäcker man att det är många faktorer som påverkar utrustningarnas driftsäkerhet. En stor del av dessa faktorer kan underhållsavdelningen inte påverka alls, som t ex hur operatörerna kör sina maskiner eller kvalitén på de maskiner som anskaffas av någon annan avdelning i företaget. Driftsäkerheten på produktionsutrustningen är inte enbart beroende av hur underhållsavdelningen agerar, utan i allra högsta grad är det andra avdelningar som påverkar. Har man för avsikt att skapa en god produktivitet i ett företag, är det viktigt att definiera vilken avdelning som är ägare av produktionsutrustningen. Helt klart kommer man fram till att det är produktionsavdelningen som bör definieras som ägare och som därmed också har det övergripande ansvaret för den. Naturligtvis har de också underhållsansvaret, det vill säga att rätt underhåll utförs på rätt tidpunkt. Thomas Ålund Sedan 25 30 år tillbaka i tiden har många svenska företag arbetat med att införa TPM, Total Productive Maintenance, med blandad framgång. En av grundstenarna i TPM-konceptet är att produktionspersonalen ska vara mer engagerad i underhållet samt att de har ett helhetsansvar för produktion, teknik och underhåll. Operatörerna utför en viss del av det förebyggande och avhjälpande underhållet. Underhållspersonalen utför mer avancerade underhållsarbeten, både förebyggande och avhjälpande åtgärder, men det övergripande ansvaret för underhållet ligger på produktionen. I samband med den utveckling som sker, det vill säga att underhållsansvar för produktionsutrustningen förs över på produktionsavdelningen, krävs att all personal inom produktion har underhållskunskap, framförallt ledarna. Kursen Underhåll för produktionsledare är speciellt framtagen för produktionspersonal. Syftet med kursen är att ge produktionspersonal i ledande ställning erforderliga verktyg för att kunna ta ansvar för, och leda underhållet. Kursen behandlar koncept, modeller och teknik inom underhåll och avhandlar sådana ämnen som är viktiga för att kunna ta ett totalt underhållsansvar för utrustningen. Kursen är på totalt sju dagar, uppdelade i tre olika avsnitt med en uppföljningsdag som avslutning. De olika avsnitten genomförs med en månads mellanrum. Vill du veta mer? Gå in på vår hemsida, www.idhammar.se, eller kontakta mig. Thomas Ålund thomas.alund@idhammar.se AKTUELLA KURSER HÖSTEN 2003 401:28 Tribologi och smörjteknik, del 1 406:34 Elunderhåll för mekaniker 309:30 ProduktivitetsSpelet 501:19 FU för elektriker 601:22 Rutiner och hantering i förrådet 102:83 TPU/TPM i praktiken Produktionsanpassat underhåll 11104:01 Underhåll för produktionsledare 113:06 Att arbeta med RCM 208:01 Grundläggande operatörsunderhåll 603:04 Material- och komponentkännedom i förrådet 817:09 Samordningsansvar för arbetsmiljön avtalsjuridik 310:06 Utvecklingsplan för underhållet 415:08 Underhåll av pumpar, ventiler och värmeväxlare 420:10 Elsäkerhetsansvar med policy och praktiskt genomförande 403:33 FU och inspektionsteknik, del 1 307:11 Systematisering och utveckling av FU 316:02 Kompetensanalys 10108:01 Att leda och utveckla underhållet 102:84 TPU/TPM i praktiken Produktionsanpassat underhåll 312:02 Att mäta och analysera utrustningseffektiviteten 317:01 Miljö, människa och maskin 402:20 Tribologi och smörjteknik, del 2 417:15 Elkunskap, steg 1 10 12 sept 10 12 sept 18 19 sept 24 26 sept 24 26 sept 25 26 sept 1 2 okt 1 3 okt 1 3 okt 2 3 okt 6 8 okt 7 9 okt 7 10 okt 9 okt 15 17 okt 22 23 okt 22 23 okt 21 23 okt 23 24 okt 28 29 okt 28 29 okt 28 30 okt 28 30 okt Borlänge Göteborg Göteborg Karlstad Borlänge Karlshamn Göteborg Göteborg Stockholm Växjö Helsingborg Richard Wolffelt Thomas Ålund Ingvar Strandberg H-E Emanuelsson Tage Bengtsson Thomas Ålund Frida Jonforsen Bo Wikström H-E Emanuelsson Benny Halldin Börje Idhammar Magnus Lord Bo Wikström Anders Norgren Erik Seger Per Möller Peter Steffens Erik Seger Richard Wolffelt Magnus Lord Smörjare, mekaniker, operatörer, arbetsledare, underhållsansvariga Reparatörer, ventilations- & drifttekniker, operatörer och arbetsledare Produktions- & underhållspersonal på alla nivåer Elektriker, arbetsledare, elingenjörer All personal som arbetar i/med förrådsverksamhet Produktions- & underhållspersonal på alla nivåer Produktions- och underhållsledare med ansvar för underhållet Underhållsledare och tekniker Produktions- och underhållspersonal Förråds-, inköps- och driftspersonal Ansvariga för samordningsfrågor Produktions- och underhållsledare De som arbetar med underhåll av pumpar, ventiler och värmeväxlare Alla som har ansvar för elanläggningar och anställd personal Mekaniker, inspektörer, arbetsledare och operatörer Personal som arbetar med/ansvarar för förebyggande underhåll Ansvariga för att säkerställa sitt företags framtida kompetensbehov Ledning och personal inom underhåll och produktion Produktions- & underhållspersonal på alla nivåer Produktions- & underhållsledare/planerare, TPU-koordinatorer Ansvariga för övergripande mål gällande miljö- & personsäkerhet Smörjare, mekaniker, operatörer, arbetsledare, underhållsansvariga Underhållsledare, mekaniker, operatörer etc. Mer information om våra kurser hittar du på: www.idhammar.se Vill du få regelbunden kursinformation? Skicka din e-postadress till: nyutskick@idhammar.se Med reservation för eventuella ändringar 7

Avsändare: Idhammar AB Box 70 127 22 SKÄRHOLMEN B Till dig som sorterar posten på företaget! Vänligen returnera detta om mottagaren inte längre finns på företaget eller är okänd. Vem har ansvaret när Nisse gör jobbet? Tänk när vi hade egen personal till att göra allt underhåll, vad enkelt allt var då! sa en pensionerad underhållschef, som jag träffade under semestern, till mig. Ja, vissa saker var säkert enklare förr men i vår allt mer komplicerade värld är ju den tiden för alltid förbi. Idag är det ett måste att använda sig av specialister från en rad olika firmor för att sköta de flesta maskiner på ett rationellt sätt, lägg till detta att företagsledningarna mer och mer arbetar med lean production och outsourcing. Sammantaget gör det att många underhållsverkstäder mer ser ut som en industriby än en del av det företag som driver produktionen. Tyvärr har många chefer inte riktigt insett vad dessa nya förhållanden innebär för organisationen, inte heller sitt eget ansvar för arbetsmiljön på arbetsplatsen och det är kanske inte så konstigt. Lagstiftningen, föreskrifterna och standardavtalen är långt ifrån lätta att sätta sig in i. Dock tror jag att det är nödvändigt att man gör det om man skall kunna dra alla fördelar det kan finnas med att använda externa firmor, dvs. verkligen få ut det man betalar för, och samtidigt inte råka ut för riktigt obehagliga överraskningar om olyckan ändå är framme. Benny Halldin Samordningsansvaret för arbetsmiljön är unikt på mer än ett sätt och vad inte alla känner till är att det är ett av de få ansvarsområden som man kan avtala i förväg om vem som skall bära. Men då gäller det ju att man faktiskt inte bara har kunskap om vilka möjligheter lagarna ger, utan också har utformat ett avtal som är ändamålsenligt för just den egna situationen, något som man självfallet inte uppnår genom att bara hänvisa till ett standardavtal. En annan egenhet kring samordningsansvaret för arbetsmiljön är ju att man kan läsa vem som har ansvaret på de flesta anslagstavlor, eller hur? Enligt arbetsmiljöförordningen skall det ju finnas ett anslag som berättar om detta! Står ditt namn där? Vad innebär det i så fall för ditt ansvar? Om ditt namn inte står där, är det då säkert att du är utan något ansvar för samordningen av arbetsmiljön på din arbetsplats? Ja tyvärr tror många, inte minst en del åklagare, att anslaget är det som reglerar hela ansvarsfrågan. Tyvärr är det inte så enkelt här i världen. Så glöm inte att ta reda på vilket ansvar just du har innan i värsta fall polis och åklagare gör det. Att veta vad som förväntas att man skall göra är ju en bra början för att se till att ingen olycka inträffar, eller hur? Information q Jag vill ha mer info om följande kurs: q Jag vill bli kontaktad om följande: q Jag vill få e-postutskick på följande adress: Förnamn Efternamn Företag Företagets adress Postnr & ort Telefon (vxl) i drift nr 9 september 2003 Ansvarig utgivare: Redaktör: Stina Macklin Layout och textredigering: Eva Andersson Vill du kontakta oss på i drift-redaktionen? Ring till 08-710 48 00 eller skicka e-post till: idrift@idhammar.se Avdelning Befattning Telefon (dir) Fax (dir) E-post Mobil Idhammar AB - Box 70-127 22 SKÄRHOLMEN - Tel 08-710 48 00 - Fax 08-710 48 02 - www.idhammar.se