Vindpark Äskås-Harshult

Vindpark Äskås-Harshult Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar Klavreström: 2009-01-22 Observera att tiden för inlämnande av synpunkter är förbi.

2 (18) Förprojektering av vindkraftverk i byarna: Äskås och Harshult belägna i Sjösås församling, Växjö kommun, samt Hörjesås i Ramkvilla församling, Vetlanda kommun. Inledning Södra Vindkraft AB håller samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken i samband med förprojektering av vindkraftspark Äskås-Harshult omfattande 10-13 vindkraftverk i Växjö samt Vetlanda kommuner. Vindkraftverken har en märkeffekt på ca 2 MW och den installerade effekten beräknas uppgå till 20-26 MW. Lokaliseringens yttergränser framgår av figur 1. Detta samråd är en del i processen att få tillstånd att bygga och driva vindkraftverken. Samrådet syftar till att ge berörda möjlighet att påverka innehållet i MKB (miljökonsekvensbeskrivning) och därmed kommande beslut. Södra Vindkraft AB hade den 24 november ett samråd med berörda kommuner och länsstyrelser. Nästa steg är detta öppna samråd för sakägare, organisationer och allmänhet. Verksamhetsutövare Södra Vindkraft AB Organisationsnummer 556091-8772 351 89 Växjö VD: Gustav Tibblin Kontaktperson: Pierre Ståhl Telefon: 0470-85 987 e-post: pierre.stahl@sodra.com Södra Vindkraft AB är ett helägt dotterbolag till Södra Skogsägarna ekonomisk förening (729500-3789). Södrakoncernen ägs av 52 000 sydsvenska skogsägare och har 3 700 anställda. Södra bedriver handel med skogsråvara och har en omfattande industriell verksamhet med bland annat produktion av pappersmassa, konstruktionsvirke och interiör-träprodukter. Södra Vindkraft bildades 1 juli 2007. Synpunkter Synpunkter på projektet lämnas senast den 12 februari till adress: Södra Vindkraft AB Pierre Ståhl 351 89 Växjö e-post: pierre.stahl@sodra.com

3 (18) Innehåll 1. Projektområdet och urvalskriterier 4 2. Teknisk beskrivning 5 3. Layout, placering av vindkraftverken 5 4. Vägar 6 5. Elnätsanslutning 6 6. Elproduktion 6 7. Miljöpåverkan i stort 7 8. Miljöpåverkan i samband med etablering 7 8.1. Riksintressen 7 8.2. Naturvärden 7 8.3. Kulturmiljövärden 7 8.4. Störningar för närboende 7 Miljöpåverkan under drift 8 8.5. Ljud 8 8.6. Skuggor 8 8.7. Mark och vatten 9 8.8. Fåglar & fladdermöss 9 8.9. Landskapsbild 10 9. Alternativ lokalisering 10 10. Tidplan 11 11. Bilagor 11 3

4 (18) 1. Projektområdet och urvalskriterier En förutsättning för att kunna projektera vindkraftverk är att markägare frivilligt avsätter mark till arrende för vindkraft. Marken i Södra Vindkrafts projektområden ägs till övervägande delen av medlemmar i Södra. Ett stort antal medlemmar i Södra som är positiva till vindkraft har kontaktat Södra Vindkraft. Södra Vindkraft har därefter gjort en utredning för varje potentiellt projektområde där nedanstående kriterier använts. - Huvudkriteriet vid val av lämpligt projektområde är goda vindförhållanden. Lönsamheten i ett vindkraftprojekt är helt beroende av detta. Som hjälpmedel används här den vindkartering Uppsala universitet gjort på uppdrag av Energimyndigheten. Vinddata verifieras sedan med vindmätningsmaster placerade i projektområdet. - Nästa kriterium är att det skall finnas ett område tillräckligt stort för 3 eller flera vindkraftverk där minsta avstånd till bostadshus är mer än 500m. - Området ska vidare visa på låga eller måttliga motstridiga intressen. - Det skall finnas goda möjligheter avseende vägar och el-anslutningar. Det område som Södra Vindkraft träffat avtal om att arrendera för vindkraftändamål framgår av nedanstående figur. Figur 1. Områdeskarta. Blå linje visar arrenderat område. 4

5 (18) 2. Teknisk beskrivning Södra Vindkraft avser att etablera och driva en vindkraftspark omfattande 10-13 vindkraftverk. Några vindkraftverk har ännu inte upphandlats för det aktuella projektet, men vi räknar med att välja verk med en märkeffekt omkring 2 MW. Den totala installerade effekten beräknas därmed bli mellan 20-26 MW. För att möjliggöra en god elproduktion i skogsterrängen så kommer verken att ha en navhöjd, höjden från mark till navet på rotorn, på ca 100 m och en rotordiameter på 90-100 m. Den maximala höjden kommer troligen inte att överstiga 150 m. Beroende på val av fabrikat kommer en mindre transformatorbyggnad att placeras på marken utanför vindkraftverket där transformering sker från 690V till 30kV Figur 2. 3. Layout, placering av vindkraftverken Den valda placeringen syftar till maximal elproduktion med hänsyn tagen till natur- och kulturmiljövärden och övriga intressen. Motstående intressen kommer att kartläggas under arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen för Vindpark Äskås-Harshult. Vissa anpassningar av layouten har gjorts för att undvika konflikter med dessa, t ex en befintlig radiolänk. De layouter som presenteras i detta underlag är gjorda för att klara krav på ljudnivå vid bostäder. Även myndigheters bedömningar, och sakägares synpunkter kan påverka den slutliga placeringen. Vid en senare diskussion med utvald leverantör av vindkraftverk kan ytterligare justeringar behöva göras. Vi vill därför betona att vindkraftverkens antal och placeringar kan komma att ändras som en följd av information som framkommer under samrådsfasen. 5

6 (18) Generellt ska följande beaktas: - En ljudnivå om maximalt 40 db(a) skall klaras vid bostäder. - Avståndet mellan 2 vindkraftverk skall vara >450-500 m - Tillräckligt avstånd skall hållas till vägar, kraftledningar mm I bilaga 3 visas 2 alternativa parklayouter: Alternativ 1: Maxalternativet innehåller 13 vindkraftverk av typ Vestas V90-2MW. I detta alternativ används en lägre ljudeffekt per verk vilket ger möjlighet till fler verk. Den lägre ljudnivån erhålls på bekostnad av lägre elproduktion, samt färre möjliga leverantörer av vindkraftverk. Detta alternativ beskriver det högsta antal verk vi anser vara rimligt att placera inom projektområdet. Alternativ 2: Huvudalternativet innehåller 10 verk av typ Vestas V90-2MW. Här har en högre ljudeffekt per verk använts vilket medför att antal verk blir lägre. Detta alternativ representerar det troliga antal verk som Södra Vindkraft kommer att bygga i området. Anläggningsytan kring varje vindkraftverk kommer att uppgå till ca 2 500 m 2. Förutom plats för själva verket så krävs också utrymme för fordon och montagekran vid resning av vindkraftverket och vid framtida underhållsarbeten. Varje vindkraftverk kommer att stå på ett fundament som gjuts på platsen eller förankras i berggrunden. Schaktmassor från byggnationen kommer att användas för att jämna till områdena runt anslutningsvägar och vindkraftverken. 4. Vägar 5. Elnätsanslutning 6. Elproduktion Vägarna till projektområdet är i huvudsak bra. Valet av huvudvägar styrs bland annat av bärighet, kurvor och vägbredd och påverkar i sin tur utformningen av nätet av anslutningsvägar till respektive vindkraftverk. Dessa vägar kommer att projekteras tillsammans med berörda markägare efter de krav som ställs från tillverkare och transportörer. Hänsyn kommer att tas till natur- & kulturmiljövärden på samma sätt som för vindkraftverken. Så långt möjligt kommer befintliga skogsbilvägar att användas. Dessa kan dock behöva breddas till 4.5-5 m, samt eventuellt rätas i skarpa kurvor. Befintliga vägar inom området visas i bilaga 1 och 2. Den producerade elen kommer att levereras till Eons regionnät, troligen till en transformatorstation belägen strax öster om Norrhult. Fram till transformatorstationen läggs ett produktionsnät, med spänningsklass 30kV. Detta nät kommer mestadels att följa vägar eller befintliga kraftledningar. Nedgrävd markkabel kommer att användas i första hand. Det kan dock finnas sträckor där det är bättre att använda luftledning, till exempel vid passage över vattendrag. Den beräknade elproduktionen beräknas för ett normalår bli mellan 50-65 GWh. Uttryckt på annat sätt så motsvarar det förbrukningen av hushållsel för upp till 13 000 familjer (vid 5 000 kwh per hushåll). 6

7 (18) 7. Miljöpåverkan i stort Miljöpåverkan från etablering och drift av vindkraftverk består främst i påverkan på natur- och kulturmiljö, störningar genom ljud och skuggbildning samt förändringar i landskapsbilden. Vindkraftverken kommer inte att orsaka några utsläpp till vare sig luft eller vatten. Förutsatt att elproduktion från vindkraftverk på marginalen ersätter fossil elproduktion så innebär etableringen att den globala miljöbelastningen kommer att minska. 8. Miljöpåverkan i samband med etablering 8.1. Riksintressen 8.2. Naturvärden 8.3. Kulturmiljövärden 8.4. Störningar för närboende Norra delen av området är klassat som riksintresseområde för vindbruk. Ett område av riksintresse för naturvård finns sydost om projektområdet, och ett planerat reservat öster om projektområdet. Bilaga 1 visar en karta med dessa områden markerade. Ett antal områden med nyckelbiotoper och höga naturvärden förekommer i närheten av projektområdet. Södra delen av det arrenderade området ingår i vattenskyddsområdet kring sjön Örken. I anslutning till det arrenderade området ligger byn Stora Äskås. Delar av inägorna kring bostadshusen i byn är Natura 2000 områden. Huvudsyftet med detta Natura 2000 område är att: bibehålla hävden i hagmarkerna så att den artrika floran och faunan kan bestå. Inga vindkraftverk kommer att placeras här, men transporter kommer att ske genom byn och vägarna kommer att behöva förstärkas och breddas. När det gäller, nyckelbiotoper och områden med höga naturvärden så kommer inga vindkraftverk att placeras där. Vidare kommer Södra vindkraft att göra en naturvärdesbedömning vid varje verk. Hänsynsskikt naturmiljö framgår av bilaga 1. I områdets norra del förekommer ett antal kartlagda områden med höga kulturmiljövärden, framför allt röjningsröseområden. Även vid den arrenderade marken längst ner i syd-öst förekommer röjningsrösen. En kulturhistorisk förstudie kommer att göras vilken ger vägledning om hur vindkraftverken kan placeras i området. Strax norr om vindparken finns ett utkikstorn med servering Engdals kulle. Hänsynsskikt kulturmiljö framgår av bilaga 2. I samband med byggnationen kan störningar från arbetsmaskiner och transporter tillfälligt upplevas. Det rör sig främst om gräv- och schaktarbeten, transport av grus, jordmassor och betong samt intransporten av vindkraftverkens delar. 7

8 (18) Miljöpåverkan under drift 8.5. Ljud Vindkraftverken genererar ljud från rotor och maskinhus som kan upplevas störande i vindkraftverkets närhet. Merparten av ljudet från ett modernt vindkraftverk alstras av turbulens kring rotorbladen. Detta är ett bredbandigt svischande ljud. Naturvårdsverkets rekommendationer innebär en maximal ljudnivå på 40 db(a) vid bostad, vilket kräver ett minsta avstånd på omkring 500 m för ett enskilt vindkraftverk och 500-600 m för en grupp av verk. Med hjälp av beräkningsprogram kan utbredningen för 40 db(a) modelleras i förväg för en viss modell av vindkraftverk. Av bilaga 3 framgår hur den teoretiska ljudutbredningen (analyserat med Naturvårdsverkets modell i programmet WindPro) ser ut för det aktuella projektet om det bebyggs med verk av modellen Vestas V90 med 105 m tornhöjd. Naturvårdsverkets beräkningsmodell är i två avseenden konservativ: dels utgår den från att det blåser 8 m/s mot en ljudkänslig punkt från alla väderstreck samtidigt och dels så tar den inte hänsyn till att barrskog ger en viss dämpning av ljudutbredningen. I de bifogade beräkningarna har vi använt oss av olika moder. Detta är ett sätt att begränsa ljudet från vindkraftverket på bekostnad av elproduktionen. Detta betecknas ofta som att man ställer ner vindkraftverket. I maxalternativet har 9 av 13 verk ställts ner, och i huvudalternativet har 1 av 10 verk ställts ner. Observera att position W ( i bilaga 3) är en obebodd fastighet där utgångspunkten är att 40dB(A) kravet inte gäller. I WindPro beräkningarna har ett antal bostäder markerats med röda ringar. Ljudnivån vid dessa bostäder redovisas i tabell 1 nedan. 8.6. Skuggor Modellering av rörliga skuggor utgår från sannolikheten av att solen skiner under olika tider på året och förväntad driftstid på vindkraftverken. Däremot tas ingen hänsyn till att skog kan skymma sikten till vindkraftverken, vilket gör att den verkliga skuggutbredningen i många fall blir lägre. Den beräknade skuggutbredningen med förväntad skuggtid (analyserat i programmet WindPro) från vindkraftverken framgår av bilaga 4. Av beräkningen framgår att ett antal bostäder kan komma att exponeras för rörliga skuggor mer än 8 tim per år, vilket är den maximala nivå som Boverket har i sina riktlinjer för etablering av vindkraftverk. För att klara riktvärdet på 8 timmar kommer ett antal av vindkraftverken att förses med utrustning som automatiskt stänger av verken så att tiden med rörliga skuggor begränsas. Detta är ett standardtillbehör hos de ledande tillverkarna av vindkraftverk. I tabell 1 nedan anges förväntad maximal skuggtid per år vid de olika bostäderna som är markerade med röd ring och bokstav i bilaga 4. Observera att position W är en obebodd fastighet där krav på skuggtid inte gäller. 8

9 (18) Bokstav vid Fastighet Ljudnivå db(a) Skuggtid, timmar/år Bostad Maxalternativet Huvudalternativet Maxalternativet Huvudalternativet A Hjälmhorva 1:2 39 39 13 6 B Karryd 1:5 39 31 1 0 C Harshult 3:3 40 37 6 2 D Harshult 3:4 40 37 10 5 E Karryd 1:9 37 31 0 1 F Libbhult 3:12 38 34 6 3 G Harshult 3:8 39 35 8 2 H Hörjesås 1:19 39 39 9 9 I Bränderyd 1:3 35 35 2 2 J Kålshult 3:8 35 36 14 6 K Sjösås-Äskås 1:2 40 40 4 3 L Sjösås-Äskås 1:10 40 40 10 9 M Sjösås-Äskås 2:5 40 40 11 5 N Hörjesås 1:7 39 39 15 10 O Hörjesås 1:20 38 38 4 4 P Harshult 2:3 39 39 6 6 Q Harshult 1:10 38 39 8 11 R Harshult 1:11 38 38 1 0 S Harshult 2:4 40 40 3 5 T Harshult 2:8 40 39 5 4 U Harshult 3:7 40 40 15 8 V Leaskog 1:9 34 34 15 8 W Harshult 4:1 44 44 3 2 AA Tornet Engdals 39 39 27 18 kulle AB Sjösås-Äskås 1:11 40 40 10 10 Tabell 1. Ljudnivåer och skuggtider 8.7. Mark och vatten Brandrisken bedöms vara mycket liten. Vindkraftverken är till exempel utrustade med åskledare. Varje vindkraftverk innehåller ca 1500 liter olja. Vid ett eventuellt läckage fångas denna olja upp av uppsamlingstråg för att förebygga spridning till mark och vatten. 8.8. Fåglar & fladdermöss Ett antal studier av vindkraftverks påverkan på fåglar har gjorts, bl.a. inom kunskapsprogrammet Vindval. De studier som har gjorts, bland annat av fågelstreck, visar på små konsekvenser. För det aktuella området kommer Södra Vindkraft att låta en oberoende konsult utföra en naturinventering med bland annat samråd med den lokala ornitologiska föreningen för att identifiera eventuella fågelarter som kräver särskild hänsyn. Vad gäller fladdermöss så är flertalet arter knutna till bebyggelse och hagmarker snarare än ren barrskog, varför vi bedömer att risken för mer än marginell påverkan på dessa är liten. 9

10 (18) 8.9. Landskapsbild Landskapsbilden kommer att påverkas genom att vindkraftverken kommer att synas mer eller mindre över trädtopparna olika mycket från olika håll. Från någon plats, bland annat från utkikstornet på Engdals Kulle, kommer ett stort antal vindkraftverk att synas. Ett antal fotomontage har gjorts för Layout 1: Maxalternativet med 13 verk, med avsikt att i förväg visualisera vindkraftverkens påverkan. Fotopunkterna framgår av figur 2. Ett urval av dessa fotomontage kan ses i bilaga 5. Det bör också påpekas i sammanhanget att många människor som störs av anblicken av vindkraftverk har erfarenheter av mindre verk med högre rotorvarvtal än de verk som planeras i det aktuella området. Vi gör bedömningen att den högre höjden mer än väl kompenseras av det lugnare intryck som rotorn till ett modernt 2 MW-verk ger under drift. Varvtalet på de flesta fabrikat är <15 varv per minut. Figur 2. Fotopunkter 9. Alternativ lokalisering Under punkt 1 på sida 4 finns beskrivet de kriterier som använts för att välja lokalisering/projektområde. De projekt som Södra Vindkraft valt att arbeta vidare med utgör en liten del av den stora mängd förfrågningar som inkommit. Södra Vindkraft ser inte i dagsläget att det är möjligt att inom närområdet hitta ett markområde som uppfyller urvalskriterierna för att möjliggöra en meningsfull jämförelse av för- och nackdelar med den aktuella lokaliseringen. Om området Äskås-Harshult inte bedöms vara lämpligt för vindkraft så kommer Södra Vindkraft istället att arbeta vidare med andra projekt i södra Sverige. 10

11 (18) 10. Tidplan Ett vindkraftsprojekt är relativt komplext. Ledtiderna blir relativt långa. Vår bedömning är att ett miljötillstånd kan erhållas under 2009. Vindmätningar kommer att utföras parallellt under hela 2009. Dessa kommer att klarlägga vindresursen och de vindtekniska kraven på anläggningen. Inköp av vindkraftverk, väg-, el- och byggnadsarbeten (fundament) kan därefter inledas under 2010. De första vindkraftverken kommer troligen att tas i drift under sommaren 2011. 11. Bilagor 1. Aktuell parkkonfiguration med hänsynsskikt avseende natur 2. Aktuell parkkonfiguration med hänsynsskikt avseende kultur 3. Ljudberäkningar från WindPro 4. Skuggberäkningar från WindPro 5. Exempel fotomontage 11

12 (18) Bilaga 1. 12

13 (18) Bilaga 2. 13

14 (18) Bilaga 3. Layout 1: Maxalternativet 14

15 (18) Bilaga 3. Layout 2: Huvudalternativet 15

16 (18) Bilaga 4. Layout 1: Maxalternativet 16

17 (18) Bilaga 4. Layout 2: Huvudalternativet 17