Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

Relevanta dokument
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Erfarenhetsseminarie Västermodellen

Familjehemsplacerade barns röster

Barns delaktighet i socialtjänsten

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Kick Off Västermodellen. 18 oktober

VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv

Programteori Väster(norrlands)modellen. En modell för att öka barns delaktighet inom socialtjänsten

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Intervjuguide - förberedelser

Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården. Workshop torsdagen den 13 september

Barns delaktighet i socialtjänsten Delrapport från Västermodellen i Göteborg

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv

Västermodellen följeforskning

Västernorrlands modell för att göra barnens röster hörda Rapport nr: 2012:5

Väster(norrlands)modellen - för att öka barns delaktighet

Barns delaktighet i utredningsarbetet

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

S.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig?

Larsbergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning

Underlag vid medarbetarsamtal

Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Chef/Medarbetare

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Att anmäla oro för barn

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stamvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014

Region Gotlands Medarbetarenkät. Resultatrapport

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen

Vilka faktorer tror du är avgörande för att Sundsvalls kommunala skolor ska bli ännu bättre fram till år 2021?

FORSKNINGSCIRKLAR OM BARNS DELAKTIGHET INOM SOCIALTJÄNSTEN. En nationell studie. Ulla Beijer

Delaktighet i utvecklingen av tjänster för barn, unga och familjer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Väster(norrlands)modellen - för att öka barns delaktighet

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Farkostens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Underlag för självvärdering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Riksgälden medarbetarundersökning. Resultatrapport - Mars 2011

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt

Mäta effekten av genomförandeplanen

Herrgårdens förskola

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Arbetsplan för Saffranets förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsrapport 2016

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Västra Vrams strategi för

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

VERKSAMHETSPLAN 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

DIGITAL KURS. Utredningsmodellen Kugghjul (ett kompletterande häfte)

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan 2015/2016

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

De små gesternas betydelse

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Maria Nyström Agback.

Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Främja närvaro och åtgärda frånvaro på Kronan F-9

Brukares röster om försörjningsstöd

På spaning efter barnperspektivet

Bedömning av kompetensutveckling under ST Specialistkollegium. ST-avd/Akademiska sjukhuset/uppsala

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Presentationsteknik Tips och råd

Uppdrag Psykisk Hälsa

Tierpspanelen. Utvärdering

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Transkript:

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

Västernorrlandsmodellen ett sätt att lyssna till barn som brukare Ger det enskilda barnet möjlighet att förmedla sin erfarenhet och kunskap om mötet med socialtjänsten. Analys av intervjuerna och förslag till verksamhetsutveckling utifrån det barnen sagt. Socialsekreterarnas erfarenheter av att lyssna på barn sammanställs och den professionella kunskapen systematiseras. 1. Intervjuer med barn 2. Seminarium i arbetslaget Socialnämndens politiker får del av barnens röster och socialsekreterarnas systematiserade kunskap. Politikerna kan använda kunskapen för att sätta mål och ge förutsättningar för verksamheterna. 4. Rapportering till nämnd 3. Årsrapport Mat Matris för analys och sammanställning. Barnens erfarenheter och kunskap lyfts till en generell nivå och leder till konkreta förslag till utveckling av verksamheten.

Om delaktighet Några röster från barn Om att ha kontakt med socialtjänsten Om att bli intervjuad Om relationen till socialsekreterare

Intervjun Datum för seminarium ges vid årets första APT. Socialsekreterare intervjuar ett barn som har kontakt med en kollega. Alla socialsekreterare intervjuar ett barn (5-18 år) per år. Barn och vårdnadshavare får informationsbrev och samtycker till deltagande. Barnet väljer plats för intervjun. Intervjuaren och barnet fikar tillsammans och en intervjuguide används som stöd. Intervjun handlar om vilken kunskap barnen har och vill ha om socialtjänstens arbete, barnens kontakt med socialtjänsten och hur de önskar att kontakten ska vara samt barnens möjlighet till delaktighet och på vilket sätt de vill vara delaktiga. Intervjun spelas in och transkriberas. Barnet får diplom och biobiljett.

Seminarium Alla har läst varandras intervjuer. Fikar och reflekterar tillsammans. Barnens röster om mötet med socialtjänsten samt socialsekreterarnas erfarenheter av intervjuerna sammanställs i en årsrapport där behov och åtgärder för verksamhetsutveckling framgår och vem som ansvarar för dessa.

Socialnämnden informeras Socialnämnden informeras årligen vid ett nämndsmöte utifrån årsrapporterna. Ger socialnämnden kunskap både om vad barn som brukare tycker om mötet med socialtjänsten och om socialsekreterares professionella kunskap.

Fallgropar Jag hinner inte.

Västernorrlandsmodellen har förbättrat möten med barnen t.ex: Barn får en personlig inbjudan till möten t.ex. ett vykort eller ett sms. Barn bjuds på fika! Placerade barn får sommar- och julhälsning. Placerade barn får kontaktbok att skriva ner frågor i tills nästa gång de träffar sin socialsekreterare. Barn väljer i större utsträckning vart de vill träffa socialtjänsten. Barn väljer på vilket sätt de vill hålla kontakt med socialtjänsten t.ex. via sms eller mail. Rummen för barnsamtal har utvecklas. Barn får återkoppling även när socialtjänsten avslutar utredningar utan insats. Socialsekreterare har utrustats med mobiltelefoner för ökad tillgänglighet. Socialsekreterare beskriver att de i högre utsträckning ser barn som kompetenta och har större tilltro till barnens förmåga att uttrycka sig. Socialsekreterarna möter och ser det unika barnet i större utsträckning.

Västernorrlandsmodellen har förbättrat socialarbetarnas vardag Vi är viktigare än vi tror! Ger möten med barnen utanför den ordinarie socialsekreterarerollen, dessa erfarenheter tas tillvara i det vardagliga arbetet. Det ökar förståelse för barns känslor och kompetens. Det skapar nyfikenhet att prata mer med barn trots alla formella krav. Det är en form av kontinuerlig fortbildning och leder till utveckling. Barnen synliggörs i socialtjänstens arbete t.ex. efterfrågas barns röst och barnens perspektiv tydligare i utredningar. Socialsekreterarna prioriterar att ta del av barnens perspektiv och det underlättar bedömningen av barnens behov! Systematiserar professionellas kunskap tyst kunskap blir synlig. Utveckling av information till barn, jobbar med att ta fram länsgemensamt informationsmaterial. Bidrar till en ökad medvetenhet om barn som brukare på alla nivåer dvs för socialsekreterare, chefer och politiker. Ger energi och glädje!

Det är en enkel modell och glöm nu inte att ha roligt! Socialsekreterare- Är det nånting mer du vill fråga om eller berätta för mig innan vi slutar? Barn- Njaa, det vet jag nog inte Jag tror faktiskt inte jag har nånting mer att säga Socialsekreterare- Näe. Barn- Jag vill nog spela lite fotboll nu ja, med dig. Socialsekreterare- Jaså! Hörru, jag är jättedålig på det Barn- Vi gör det ändå.

Vi får aldrig glömma att vi inom socialtjänsten är viktig för de barn vi möter! 11