Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie
Avgränsningar Åren som studerats är i första hand 2001-2010 Fokus ligger på storstadsregionerna i respektive land Öarna är inte med i studien (dvs. Island, Färöarna,Grönland och Åland) Den övergripande frågan: Finns det för hinder för bostadsbyggandet i Sverige som övriga länder inte har eller inte har i samma utsträckning? Nordregio:s rapport byggherreperspektiv 2012-08-29 Sida 2
Bostadsbyggandet i Norden bostadsbyggandet bostadsbeståndets utveckling Ländernas bostadstäthet närmare sig varandra Små skillnader i bostadstäthet Färre påbörjade bostäder i Sverige men mindre skillnader mellan huvudstäderna 2012-08-29 Sida 3
Bostadsbyggandet i Norden långivningen för bostäder - t.o.m. 2010!!! Finansiering är inget generellt problem i storstadsregioner Det offentligas roll i själva utlåningen har minskat med tiden 2012-08-29 Sida 4
Bostadsbyggandet i Norden produktionskostnader I en nordisk jämförelse är Sverige inte kostnadsledande Svenska byggkostnader sticker inte ut i ett internationellt perspektiv Produktionskostnader är marknadspriser Att bygga bostäder är ett investeringsbeslut 2012-08-29 Sida 5
Bostadsbyggandet i Norden bostadspolitik Kontinuerlig bostadspolitik (långsiktiga spelregler) har betydelse Staten är aktiv via institutioner i Danmark, Finland och Norge Parallella synsätt i våra grannländer marknadsmässighet parallellt med subvention för vissa 2012-08-29 Sida 6
Bostadsbyggandet i Norden stödsystem Alla fyra länderna har riktade produktionsstöd till nya bostäder Sverige har betalat ut minst i riktade stöd per capita Statens stöd vid utlåning hanteras olika 2012-08-29 Sida 7
Bostadsbyggandet i Norden de nordiska plansystemen Planeringssystem Tydlig planhierarki stärker detaljplaneringen Nationell planeringsnivå stark i Danmark och Norge Regionplaneringen ligger till grund för kommunernas planering En bindande översiktsplan är stöd för detaljplaneringen Den svenska planprocessen Den svenska planprocessen måste bli mer transparent och förutsägbar Kommunal försäljning av mark behöver bli transparent 2012-08-29 Sida 8
Antalet bostäder per 1 000 invånare - länderna har närmat sig varandra 2012-08-29 Sida 9
Antalet påbörjade bostäder per 1 000 invånare ger en bild 2012-08-29 Sida 10
Små skillnader i bostadstäthet år 2010 bostäder per 100 inv. 2012-08-29 Sida 11
Bostadsbyggandet har följt olika banor antal påbörjade per 1000 invånare 2012-08-29 Sida 12
Antal påbörjade bostäder/1000 inv. 2000-2010 - skillnader främst utanför huvudstäderna 2012-08-29 Sida 13
Kraftigt befolkningsökning i Oslo och Stockholm 2000-2009 2012-08-29 Sida 14
Antal påbörjade bostäder/1 000 inv. i huvudstäderna 2012-08-29 Sida 15
Antalet påbörjade bostäder per ny invånare - minst i Oslo och Stockholm 2000-2009 2012-08-29 Sida 16
Sammanfattning Det är utanför Stockholm som de största skillnaderna i antalet påbörjade bostäder finns jämfört med de andra länderna Byggandet i Sverige ökade ganska snabbt från en låg nivå, men detta bröts 2007. Byggandet i Finland har varit ganska oberoende av konjunktur och bostadspriser. I Danmark förefaller det som om man förbyggt sig något. 2012-08-29 Sida 17
Sammanfattning Det har inte byggts mycket i Norge i förhållande till befolkningstillväxten Bostadstätheten har fortsatt öka snabbt i Finland I Sverige var antalet bostäder i förhållande till invånarantalet ganska oförändrat över decenniet. Samtliga länder befinner sig idag på ungefär samma nivå, men vi har haft olika vägar dit. 2012-08-29 Sida 18
Inte bara Storstockholm 2012-08-29 Sida 19
Antalet påbörjade bostäder i förhållande till befolkningsökningen 2012-08-29 Sida 20
Produktionskostnader
Prisnivåindex för bostadsbyggande i de nordiska länderna 1995-2009 (EU15=100) Danmark Norge Sverige Finland
Prisnivåindex för bostadsbyggande i Europa 2009 (EU15 = 100)
Byggkostnads- respektive faktorprisindex i Norden 2000-2009 (2000=100) Norge Sverige Danmark Finland
Resultat och Slutsatser Produktionskostnader är marknadspriser Svenska byggkostnader sticker inte ut i ett internationellt perspektiv Sverige är inte kostnadsledande i Norden Är en fluktuerande situation normalt? Var borde vi ligga i den europeiska tabellen? Jämförelser bör ske med försiktighet och med jämförbara länder
Utbetalade belopp för nybyggnad per capita 2001 till 2010 Sverige har betalat ut 1 500 Skr per capita (14,3 mdr Skr på 9,5 milj. inv.) Norge har betalat ut 1 600 Nkr per capita (7,8 mdr Nkr på 4,9 milj. inv.) Finland har betalat ut 1 750 Skr per capita (9,4 mdr Skr (kurs 9 kr) på 5,4 milj. inv.) Danmark har betalat ut 3 700 Dkr per capita (20,6 mdr Dkr på 5,5 milj. inv.)
Utvecklingen av offentligt produktionsstöd 2001-2010 700 Stöd till nybyggnad per capita 600 500 kronor per capita 400 300 200 Sverige Skr Danmark Dkr Norge Nkr Finland kr kurs 9 Skr 100 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2012-08-29 Sida 27
Nybyggda lägenheter i Sverige 2001-2010 50 000 45 000 40 000 35 000 Aksetittel 30 000 25 000 20 000 Totalt påbörjade (enl. SCB) Totalt färdigställt nybyggt (enl. SCB) Nybyggda bostäder exkl. egnahem (enl. SCB) Nybyggda bostäder med stöd (enl. Boverket) Kreditgarantier (enl. BKN) 15 000 10 000 5 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Nybyggda lägenheter i Norge 2001-2010 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Studentbostäder Omsorgsbostäder och sjukhem Bostäder för "vanskeligstilte" Totalt med subvention All nybyggnad
Nybyggda lägenheter i Finland 2001-2010 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 All nybyggnad Subventionerade lägenheter
Nybyggda lägenheter i Danmark 2001-2010 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 Familjebostäder (Allm) Ungdomsbostäder (Allm) Äldrebostäder (Allm) Privata ungdomsbostäder Privata hyresbostäder Andelslägenheter Totalt subventionerat All påbörjad nybyggnad 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Finansiering lån I huvudsak är finansieringen av bostadsbyggandet inte problematisk i de nordiska länderna. Mindre aktörer har dock svårigheter i de fall man måste ligga ut med kapital under en längre tid innan byggnadsarbetena kan påbörjas. Av de nordiska länderna är det bara i Norge och Finland där staten varit kreditgivare via Husbanken respektive Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA)
Finska statens utlåning relativt samtliga räntebidragsberättigade lån (exklusive Kommunfinans Adp) Beviljade lån för nybyggnad av bostäder med statligt stöd 1 800 000 000 1 600 000 000 1 400 000 000 1 200 000 000 1 000 000 000 800 000 000 600 000 000 Beviljade lån Därav Aravalån 400 000 000 200 000 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Norska Husbankens låneandel av nyproducerade bostäder 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 All nybyggnad Nybyggda bostäder med Husbankslån 10 000 5 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
De nordiska plansystemen
Planhierarki 2012-08-29
Nationell planeringsnivå Finns i våra grannländer Starkast i Norge och Danmark Saknas i Sverige 2012-08-29 Sida 37
Nationell planeringsnivå Danmark Nationellt övergripande ramverk för planering Statliga bestämmelser om den kommunala planeringens innehåll Miljöministeriet har 7 regionala kontor för mark- och miljöfrågor Norge Statens förväntningar med beskrivning av prioriterade områden Statliga riktlinjer Statliga planbestämmelser Statlig arealplan 2012-08-29 Sida 38
Regional planeringsnivå Danmark Rumslig utvecklingsplan kommunernas planering ska följa denna Finland Landskapsplaner styr kommunernas planläggning Regionala miljöcentra Gemensam generalplan för Helsingforskommunerna Norge Regional planeringsstrategi Regional plan - styr kommunernas planläggning Regionala planbestämmelser Sverige Regeringen beslutar om ett regionplaneorgan ska bildas Regionplaneorganet kan anta en regionplan för hela regionen eller del av den 2012-08-29 Sida 39
Översiktsplanenivå Danmark Kommunal planeringsstrategi Kommunplan grund för detaljerad planering och styr byggtillstånd Lokalplan rättsligt bindande Finland Generalplan olika rättsverkan Norge Kommunal planstrategi Kommuneplan med Samfunnsdel Arealdel rättsligt bindande Sverige Översiktsplanen är vägledande för ex. efterföljande beslut enligt miljöbalken 2012-08-29 Sida 40
Tydlig planhierarki ger förutsägbarhet 2012-08-29
Citat från utredningen: Om man vill öka kommunens egen initiativkraft i planeringen, vilket är lovvärt, är det knappast inom PBL-området man gör störst nytta. Man bör istället närmre studera kommunernas ekonomiska förutsättningar att driva markstrategiskt arbete, hantera ofinansierad utbyggnad/ ombyggnad av infrastruktur och kanske också titta vidare på vad som kan/ ska hanteras inom ramen för avtal. Plan- och bygglovchef i en mellanstor kommun. 2012-08-29 Sida 42
Utredningar som kommit Sören Häggroths kartläggning och analys av kommunernas arbete med bostadsförsörjningen i Stockholms län. Redovisas 2011-12-31. Björn Hedlunds utredning över vissa byggfrågor i syfte att underlätta byggandet. Redovisas 2012-11-03. Lars Magnussons utredning om bestämmelserna om plangenomförande. Redovisas 2012-12-31. Statskontoret (Boverket, KTH): beskriva och utvärdera den kommunala markanvisningsprocessen för bostadsbyggande. Redovisas 15 juni 21012. Boverket: kommunernas planberedskap. Redovisas 15 juni 2012. Boverket: planeringsförenklande åtgärder. Redovisas 31 dec 2013. 2012-08-29 Sida 43
Länsstyrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden en process Erbjuda regional arena för utbyte av erfarenheter Kvalitetssäkra Bostadsmarknadsenkäten Bidra med statistik och prognoser samt annat underlag Göra årliga regionala bostadsmarknadsanalyser 2012-08-29 Sida 44
Sammanfattning/slutsatser/trender Rapporterna följer modellen. Återkommande frågeställningar mer kraftfullt uttryckta i årets analyser Ett ökat fokus på ungas situation på bostadsmarknaden En fortsatt brist på tillgängliga lägenheter för äldre En fortsatt brist på stora hyresrätter för stora barnfamiljer Ett behov av små och stora lägenheter för flyktingar 2012-08-29 Sida 45
Befolkningsutveckling Största staden växer omgivande kommuner minskar. Fortsatt brist på bostäder framförallt i huvudorterna, oavsett ökande /minskande befolkning. Mindre orter på landsbygden tappar befolkning, främst unga. Många län har en ökande befolkning tack vare invandringen. 2012-08-29 Sida 46
Bostadsbestånd/Byggande En fortsatt stor efterfrågan och brist på hyresbostäder. Framförallt brist på små hyresrätter lyfts fram som ett akut problem. Det mesta byggandet sker i största staden/städerna En ökad faktisk och prognostiserad nybyggnation Höga produktionskostnader främsta hindret Litet antal lediga lägenheter i allmännyttan. Minskat överskott. Litet intresse av utförsäljningar i landet som helhet. 2012-08-29 Sida 47
Kommunikationer/Arbetsmarknad Behovet av goda kommunikationer. Ökad pendling för arbete och studier. Vikten av sambandet mellan infrastruktursatsningar, verksamhetsetableringar och bostadsutbyggnad. Klimat-/energismart perspektiv 2012-08-29 Sida 48
Arbete med bostadsförsörjning Riktlinjer för bostadsförsörjningen. Fortfarande många kommuner som inte lever upp till kraven i bostadsförsörjningslagen. Ökad samverkan med andra kommuner efterlyses 2012-08-29 Sida 49