FRÅGOR 1 (2) Z-FUTURA: testa dg säv på texten bock Metod Kapte A 1 och A 2 a Ange några kännetecken hos det s k normatonssamhäet. b Kunskap är någontng mer än normaton, påstås det texten. Hur då? Försök med egna ord örkara sknaden mean begreppen normaton och kunskap. c Vken sorts kunskapspro (sma, bred, grund, dup) har en specast respektve en generast? d Vad nnebär begreppet medborgarkunskap? e Vad nnebär det att arbeta tvärvetenskapgt? Det tvärvetenskapga gymnaseämnet samhäskunskap bygger på kunskaper och arbetssätt rån era oka unverstetsämnen. Vka? Räkna upp några av de vktgaste. g Vka är de yra kunskapsormerna den statga utrednngen Skoa ör bdnng? h Vad betyder egentgen ordet samhäe? Ange två möga översättnngar. Ordet samhäe kan stå ör oka storheter, sägs det texten. Räkna upp yra mögheter. Förkara nnebörden begreppet hekopterperspektv (= ågeperspektv). k Förkara nnebörden begreppet grodperspektv. Räkna upp några starka argument ör att ämnet samhäskunskap behövs. m Vad gör man när man anayserar? n Vka är de yra stegen anaysmodeen Z-utura? Kapte B 1 a Hur kan begreppet vetenskap översättas? b Forsknngsprocessen kan beskrvas som en hehet bestående av yra avgränsade steg (= demoment). Vka yra? c Apropå steg 1 orsknngsprocessen: Hur gör man enkast när man ska ange sytet med ett orsknngsproekt? d Apropå steg 2 orsknngsprocessen: Förkara sknaden mean sekundärdata (= dokument) och prmärdata. e Apropå steg 3 orsknngsprocessen: Vad är sknaden mean en beskrvande och en örkarande ansats (= uppäggnng)? Apropå steg 4 orsknngsprocessen: Räkna upp ( su punkter) de dear som prncp bör nnas med en skrtg rapport. g Vad är det ör sknad på ett ctat och ett reerat? h Vket är det rämsta sytet med nothänvsnngar? För vka andra syten kan nothänvsnngar användas? tryckta käor kan anges eter era oka prncper. Hur kan man göra om man använder sg av den tradtonea prncpen respektve den moderna prncpen? Z- matera Bock Metod 44
FRÅGOR 2 (2) Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK METOD Kapte B 2 a Vad gör man, enket uttryckt, när man ägnar sg åt käkrtk? b Vad är ett påstående (= ett verkghetsomdöme)? Ge exempe på ett påstående. c Vad är en värderng (= ett värdeomdöme)? Ge exempe på en värderng. d Ange två oka anednngar t att det kan vara svårt att ska påståenden rån värderngar (dvs verkghetsomdömen rån värdeomdömen). e Ota nns det anednng att vara käkrtsk även mot ögonvttnesskdrngar, påstås det texten. Vad menas sammanhanget med urvasörasknng? Ge exempe på hur ögonvttnen kan göra toknngar utan att säva veta om det. g Ge exempe på hur örväntnngar kan orsaka skeva ögonvttnesskdrngar. h Vad nnebär seektv percepton? Förkara te närmare. Trots att det kan vara svårt ett ska påståenden rån värderngar (dvs verkghetsomdömen rån värdeomdömen) nns det skä ör att man ändå bör örsöka. Vka tre skä anges texten? Z- matera Bock Metod 45
FRÅGOR 1 (3) Z-FUTURA: testa dg säv på texten bock Kommunkaton Kapte A 3 och A 4 a Vka är de em dearna den s k kommunkatonsmodeen? b Förkara vad som sker masskommunkaton rån persong kommunkaton. c Vad menas med värderngar respektve opnon? d Socasaton är något v utsätts ör hea vet, påstås det texten. Men vad är socasaton? Förkara med egna ord. e Vad menas med grupptryck? Seektv percepton kan drektöversättas med utväande varsebvnng? Förkara nnebörden detta begrepp te närmare. g Vka tre oka syten kan sändarna tänkas ha när det handar om masskommunkaton? h Vad menas med propaganda? Massmederna ungerar rämst som örstärkare av de värderngar v redan har, hävdas det texten. Hur då? Förkara te närmare. Räkna upp några öretag som syssar med opnonsundersöknngar. k Engt den s k tvåstegshypotesen har opnonsörmedarna en nyckero opnonsbdnngens andra steg. Vad gör och vad kännetecknar en opnonsörmedare? Vad gör och vad kännetecknar en opnonsedare (en opnonsbdare)? Ge också några exempe på personer som kan betecknas som vktga opnonsedare. m Räkna upp några produkter som, engt dn menng, har väkända och starka varumärken. n I många värderngsrågor ska skoans undervsnng, engt äropanen, vara obektv dvs sakg och asdg. Förkara nnebörden de bägge senare begreppen. o I vssa grundäggande värderngsrågor ska skoan, engt äropanen, kart och tydgt ta stänng. Räkna upp några rågor som thör denna s k värdegrund. Kapte A 5 örsta och andra deen a Vka är de tre avstånd som, engt texten, bestämmer mottagarnas ntresse ör en nyhet? b Förr tden var det vangt att man såg det som mögt att dra en tydg gräns mean nyheter och värderande kommentarer. Numera dskuteras ota svårgheterna. Räkna upp några anednngar t dessa svårgheter. c Vad är en gate-keeper? d Vka aktorer har betydese ör vad en gate-keeper säpper genom? e Vad står örkortnngen TT ör? Räkna upp tre stora nternatonea nyhetsbyråer och ange ägarnas hemand ör var och en. Z- matera Bock Kommunkaton 72
FRÅGOR 2 (3) Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK KOMMUNIKATION g I texten görs en ndenng yra oka typer av tdnngar. Vka yra typer? Ge något exempe ör vare typ. h De svenska morgontdnngarna de s k storstäderna kan kassceras på oka sätt. Vad heter och vken potsk ärg har: de tre morgontdnngarna Stockhom? den enda morgontdnngen Göteborg respektve den största Mamö? Atonbadet respektve Expressen (med Kväsposten och Göteborgstdnngen) är s k kvästdnngar. Vken potsk ärg har var och en av dem? Dagspressen kaas band den trede statsmakten. Förkara varör! k Vken typ av nnehå har en tdnngs edarsda? Hur stor de av nkomsterna utgörs, uttryckt ungeärga sror, av annonsörsänng: ör en genomsnttg morgontdnng? ör kvästdnngarna? ör gratstdnngarna? m Förkara nnebörden påståendet att en tdnngs annonsnkomster beror på dess täcknng sprdnngsområdet. n Vad nnebär uppagespraen? Förkara. o T vka svenska tdnngar går det statga presstödet? Vket är dess syte? Kapte A 5 trede och ärde deen a Vad menas med etermeder? Vka är etermederna? b Förkara sknaden mean marksänd och satetsänd TV. c Vad är kabe-tv? d Vad menas med pubc servce rado- och TV-sammanhang? e Vka är de tre programöretag som har pubc servce-uppdrag Sverge? g Vem är ägare t Sverges Rado och Sverges Teevson? På vka sätt utövar staten genom rksdagen och regerngen nytande över dessa tre programöretag? h Räkna upp några svenska satetsända TV-kanaer. I vket avseende är TV 4 en unk TV-kana Sverge? Vem är huvudägare t TV 4? k Vad gör den statga myndgheten Rado- och TV-verket ( d Styresen ör Lokaradotstånd) när det gäer rekamnanserad okarado? Vad är närrado? m Internet öddes trogen USA 1969. Vket var det ursprungga sytet? n Det är tveksamt, påstås det texten, om man ska beteckna Internet som ett massmedum. På vad beror denna tvekan? Z- matera Bock Kommunkaton 73
FRÅGOR 3 (3) Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK KOMMUNIKATION Kapte A 6 a Tryckrhetsörordnngen, TF, är grundagen ör pressen. Sammanatta regerna TF vad gäer: etaberngsrätt utgvare censur tryckrhetsbrott meddearskydd oentghetsprncp. b Ange em vktga punkter rån pressens egna hedersreger. c Vad är och vad gör PO respektve PON? d Yttranderhetsgrundagen, YGL, är ör ud- och bdmeder vad TF är ör det tryckta ordet. Vka meder omattas av YGL? I vka avseenden sker sg YGL rån TF? e Sammanatta yra punkter radoagens vktgaste reger. Vka är de tre oka ramar som begränsar den ournastska rheten? Kapte B 3 och B 4 a Räkna upp sex stora nternatonea nyhetsbyråer och ange hemand (vad gäer ägandet) ör var och en. b Vka är USA:s två mest kända och erkända kvatetsdagstdnngar? c Hur kan man örkara örhåandet att det nns en större tdnngstäthet Västoch Nordeuropa än Medehavsområdet och Östeuropa? d Räkna upp några av de största tdnngskoncernerna Europa. e Räkna upp några av de mest kända och erkända kvatetsdagstdnngarna Storbrtannen, Tyskand och Frankrke. Räkna upp yra av de stora TV-öretagen USA. g Förkara, grova drag, sknaden mean amerkansk och västeuropesk rado- och TV-potk. h Vad är BBC? Hur nanserar BBC sn verksamhet? Hur kan man reät örenkat sammanatta Ne Postmans huvudbudskap Underhånng t döds? Engt Bert Toreku är en trovärdghetskrs på väg att växa ram hos svenska massmeder. Vka uttryck tar sg denna krs? Försök sammanatta Torekus krtk. k Hur ser det medaa två-trededes-samhäet ut, om man år tro Hans Bergström? U Wckbom tar b a asta på den vktga sknaden mean normaton och kunskap (den sknad som också uppmärksammas böran av kapte A 1). Hur resonerar Wckbom? Försök sammanatta hans resonemang, så som det cteras kaptets avsutnng. Z- matera Bock Kommunkaton 74
FRÅGOR 1 (4) Z-FUTURA: testa dg säv på texten bock Ideooger & parter (Potk) Kapte A 8 a Varrån kommer ursprunggen den potska uppdenngen vänster och höger potken? Beskrv den hstorska bakgrunden t dessa rktnngar. b Hur kan man dag, örenkat, beskrva sknaden mean vänster och höger om man utgår rån nstänngen t ämkhet respektve rhet? c Förkara vad begreppet ämstädhet prncp handar om. d Hurdan är en radka respektve en reaktonär person? e Hur kan man bäst översätta det ursprunggen grekska ordet deoog? Vka är dag de tre stora deoogerna vår de av värden? Ange dem ordnng rån vänster t höger. g Med vken potsk öreteese (dé/part/rktnng) brukar man örknppa var och en av nedanstående ärger? Röd: Bå: Grön: Svart: Brun: Kapte A 9 a Ideoogn ungerar som en sorts rotsystem ör ett potskt part, hävdas det texten. Förkara nnebörden det bdspråket. b Från vka deoogska rötter (= grundsmer ) hämtar vart och ett av de svenska rksdagsparterna sn närng? c Socademokratska arbetarepartet (s eer SAP): När grundades det? Vka är arbetarröresens båda grenar? Vka partedare har man hat sedan 1925? d Vänsterpartet (v): När och varör bdades det? När ck man sn nuvarande betecknng? Vken var den tdgare betecknngen? Vka är de tre senaste partedarna? e Centerpartet (c): När ck man stt nuvarande namn? Vad hette man dessörnnan? Varör bytte man trogen namn? Vad heter de tre senaste partedarna? Z-matera Bock Ideooger & parter 104
FRÅGOR 2 (4) Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK IDEOLOGIER & PARTIER (POLITIK) Fokpartet beraerna (p): När ck man stt nuvarande namn? Vad hette man tdgare? Vad heter de tre senaste partedarna? g Moderata samngspartet (m): När ck man sn nuvarande betecknng? Vken var den tdgare betecknngen? Vad heter de tre senaste partedarna? h Krstdemokraterna (kd): När grundades partet? Vad heter de båda senaste partedarna? Möpartet de gröna (mp): När grundades det? Hur har man ordnat partedarrågan? Pacera n de svenska rksdagsparterna ordnng på en vänster höger-skaa. Vka parter thör vket av de två kassska bocken? k Vad är det man numera tar hänsyn t när man pacerar n parter på vänster högerskaan? Vken ro spear en kongress (partstämma, andsmöte etc) ör ett potskt part? m Vken ro har de potska parternas partsekreterare? n Vka uttryck kan det s k potkeröraktet ta sg. Ge exempe. Kapte B 5 örsta deen a Varör var ångmasknen så vktg under 1800-taet, när bondesamhäet eterhand ersattes av ndustrsamhäet? b Vka två nya samhäskasser växte ram och med ndustrsamhäet? c Förkara ordet berasm. d Sammanatta punktorm grunderna den potska berasmen, som John Stuart M såg på saken. e Sammanatta punktorm grundtankarna den ekonomska berasmen. Lberaerna hade andra motv än rent ekonomska ör att örespråka rhande. Vka motv då? Förkara hur de resonerade. g Att vara socabera nnebär att vara kuven, heter det band. Bakom taesättet nns atså både ett å ena sdan och ett å andra sdan. Hur då? Förkara. h Nämn ett socaberat part dagens Sverge. Förkara ordet konservatsm. Ge exempe på några nsag Edmund Burkes konservatva tänkande. k Vken nstänng hade 1800-taets konservatva t amän rösträtt? Hur resonerade de? Vka är dearna den s k konservatva treengheten? Z-matera Bock Ideooger & parter 105
FRÅGOR 3 (4) Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK IDEOLOGIER & PARTIER (POLITIK) m Den moderna konservatsmen är nuerad av nyberaa déer, påstås det emeanåt. Hur då? Ge exempe. n Fnns det något part eer några parter som öreträder nyberaa déer dagens Sverge? I så a, vket eer vka? o Vad v öreträdarna ör socakonservatsmen? p Fnns det något socakonservatvt part dagens Sverge? I så a, vket? Kapte B 5 andra deen a Med vka samhäskasser kan man, en anng örenkat, örknppa var och en av 1800-taets tre stora deooger? b Förkara ordet socasm. c 1800-taets socaster hade deade menngar många rågor men nte synen på ägandet. Förkara vad man var överens om. d Vad är en utopsk deoog? e Kar Marx skrev tsammans med Fredrch Enges Det kommunstska manestet. Vket var huvudbudskapet det verket? Förkara nnebörden begreppen proetaratets dktatur respektve det kommunstska samhäet. g Förkara nnebörden orden revsonsm och reormsm. h Varör var revsonster och reormster tveksamma t revouton som potsk metod? Vka är de reormstska parterna dagens Sverge? Anarksmen var (är) en gren på det socastska trädet. Förkara ordet anarksm. k I vka avseendet nns det kheter respektve sknader mean marxsmen och anarksmen. När nö ascsmens/natonasocasmens gansperod Europa? m Vka var tänkarna bakom ascsmen och natonasocasmen? n Ange några punkter grunddragen ascsmens/natonasocasmens deoog. Kapte B 6 a De potska parterna Danmark: Vad heter paraeen t det svenska vänsterpartet? Vad kaar sg socademokraterna? Vka är mttenparterna? Under vken betecknng uppträder motsvargheten t de svenska moderaterna? Var på vänster höger-skaan kan man pacera dansk okepart? Varken venstre eer radkae venstre kan paceras t vänster på vänster högerskaan. Förkara varör dessa parter ändå har de betecknngar de har. Z-matera Bock Ideooger & parter 106
FRÅGOR 4 (4) Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK IDEOLOGIER & PARTIER (POLITIK) b De potska parterna Norge: Vad heter paraeen t det svenska vänsterpartet? Vad kaar sg socademokraterna? Vka är mttenparterna? Under vken betecknng uppträder motsvargheten t de svenska moderaterna? Var på vänster höger-skaan kan man pacera remskrttspartet? c De potska parterna Fnand: Vad heter paraeen t det svenska vänsterpartet? Vad kaar sg socademokraterna? Vka är mttenparterna? Under vken betecknng uppträder motsvargheten t de svenska moderaterna? Vket part kan man pacera ara ängst ut t höger på vänster höger-skaan? d Räkna upp tre av de största parterna ( ockarna ) på Isand. e Räkna upp och beskrv kort de vktgaste parterna Tyskand. Räkna upp och beskrv kort de två vktgaste parterna Storbrtannen. g Vka är de vktgaste parterna Frankrke? h Vka är de två domnerande parterna USA? Räkna upp några av parterna Ryssand. Z-matera Bock Ideooger & parter 107
FRÅGOR 1 (4) Z-FUTURA: testa dg säv på texten bock Ideooger & parter (Potk) Kapte A 8 a Varrån kommer ursprunggen den potska uppdenngen vänster och höger potken? Beskrv den hstorska bakgrunden t dessa rktnngar. b Hur kan man dag, örenkat, beskrva sknaden mean vänster och höger om man utgår rån nstänngen t ämkhet respektve rhet? c Förkara vad begreppet ämstädhet prncp handar om. d Hurdan är en radka respektve en reaktonär person? e Hur kan man bäst översätta det ursprunggen grekska ordet deoog? Vka är dag de tre stora deoogerna vår de av värden? Ange dem ordnng rån vänster t höger. g Med vken potsk öreteese (dé/part/rktnng) brukar man örknppa var och en av nedanstående ärger? Röd: Bå: Grön: Svart: Brun: Kapte A 9 a Ideoogn ungerar som en sorts rotsystem ör ett potskt part, hävdas det texten. Förkara nnebörden det bdspråket. b Från vka deoogska rötter (= grundsmer ) hämtar vart och ett av de svenska rksdagsparterna sn närng? c Socademokratska arbetarepartet (s eer SAP): När grundades det? Vka är arbetarröresens båda grenar? Vka partedare har man hat sedan 1925? d Vänsterpartet (v): När och varör bdades det? När ck man sn nuvarande betecknng? Vken var den tdgare betecknngen? Vka är de tre senaste partedarna? e Centerpartet (c): När ck man stt nuvarande namn? Vad hette man dessörnnan? Varör bytte man trogen namn? Vad heter de tre senaste partedarna? Z-matera Bock Ideooger & parter 104
FRÅGOR 2 (4) Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK IDEOLOGIER & PARTIER (POLITIK) Fokpartet beraerna (p): När ck man stt nuvarande namn? Vad hette man tdgare? Vad heter de tre senaste partedarna? g Moderata samngspartet (m): När ck man sn nuvarande betecknng? Vken var den tdgare betecknngen? Vad heter de tre senaste partedarna? h Krstdemokraterna (kd): När grundades partet? Vad heter de båda senaste partedarna? Möpartet de gröna (mp): När grundades det? Hur har man ordnat partedarrågan? Pacera n de svenska rksdagsparterna ordnng på en vänster höger-skaa. Vka parter thör vket av de två kassska bocken? k Vad är det man numera tar hänsyn t när man pacerar n parter på vänster högerskaan? Vken ro spear en kongress (partstämma, andsmöte etc) ör ett potskt part? m Vken ro har de potska parternas partsekreterare? n Vka uttryck kan det s k potkeröraktet ta sg. Ge exempe. Kapte B 5 örsta deen a Varör var ångmasknen så vktg under 1800-taet, när bondesamhäet eterhand ersattes av ndustrsamhäet? b Vka två nya samhäskasser växte ram och med ndustrsamhäet? c Förkara ordet berasm. d Sammanatta punktorm grunderna den potska berasmen, som John Stuart M såg på saken. e Sammanatta punktorm grundtankarna den ekonomska berasmen. Lberaerna hade andra motv än rent ekonomska ör att örespråka rhande. Vka motv då? Förkara hur de resonerade. g Att vara socabera nnebär att vara kuven, heter det band. Bakom taesättet nns atså både ett å ena sdan och ett å andra sdan. Hur då? Förkara. h Nämn ett socaberat part dagens Sverge. Förkara ordet konservatsm. Ge exempe på några nsag Edmund Burkes konservatva tänkande. k Vken nstänng hade 1800-taets konservatva t amän rösträtt? Hur resonerade de? Vka är dearna den s k konservatva treengheten? Z-matera Bock Ideooger & parter 105
FRÅGOR 3 (4) Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK IDEOLOGIER & PARTIER (POLITIK) m Den moderna konservatsmen är nuerad av nyberaa déer, påstås det emeanåt. Hur då? Ge exempe. n Fnns det något part eer några parter som öreträder nyberaa déer dagens Sverge? I så a, vket eer vka? o Vad v öreträdarna ör socakonservatsmen? p Fnns det något socakonservatvt part dagens Sverge? I så a, vket? Kapte B 5 andra deen a Med vka samhäskasser kan man, en anng örenkat, örknppa var och en av 1800-taets tre stora deooger? b Förkara ordet socasm. c 1800-taets socaster hade deade menngar många rågor men nte synen på ägandet. Förkara vad man var överens om. d Vad är en utopsk deoog? e Kar Marx skrev tsammans med Fredrch Enges Det kommunstska manestet. Vket var huvudbudskapet det verket? Förkara nnebörden begreppen proetaratets dktatur respektve det kommunstska samhäet. g Förkara nnebörden orden revsonsm och reormsm. h Varör var revsonster och reormster tveksamma t revouton som potsk metod? Vka är de reormstska parterna dagens Sverge? Anarksmen var (är) en gren på det socastska trädet. Förkara ordet anarksm. k I vka avseendet nns det kheter respektve sknader mean marxsmen och anarksmen. När nö ascsmens/natonasocasmens gansperod Europa? m Vka var tänkarna bakom ascsmen och natonasocasmen? n Ange några punkter grunddragen ascsmens/natonasocasmens deoog. Kapte B 6 a De potska parterna Danmark: Vad heter paraeen t det svenska vänsterpartet? Vad kaar sg socademokraterna? Vka är mttenparterna? Under vken betecknng uppträder motsvargheten t de svenska moderaterna? Var på vänster höger-skaan kan man pacera dansk okepart? Varken venstre eer radkae venstre kan paceras t vänster på vänster högerskaan. Förkara varör dessa parter ändå har de betecknngar de har. Z-matera Bock Ideooger & parter 106
FRÅGOR 4 (4) Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK IDEOLOGIER & PARTIER (POLITIK) b De potska parterna Norge: Vad heter paraeen t det svenska vänsterpartet? Vad kaar sg socademokraterna? Vka är mttenparterna? Under vken betecknng uppträder motsvargheten t de svenska moderaterna? Var på vänster höger-skaan kan man pacera remskrttspartet? c De potska parterna Fnand: Vad heter paraeen t det svenska vänsterpartet? Vad kaar sg socademokraterna? Vka är mttenparterna? Under vken betecknng uppträder motsvargheten t de svenska moderaterna? Vket part kan man pacera ara ängst ut t höger på vänster höger-skaan? d Räkna upp tre av de största parterna ( ockarna ) på Isand. e Räkna upp och beskrv kort de vktgaste parterna Tyskand. Räkna upp och beskrv kort de två vktgaste parterna Storbrtannen. g Vka är de vktgaste parterna Frankrke? h Vka är de två domnerande parterna USA? Räkna upp några av parterna Ryssand. Z-matera Bock Ideooger & parter 107
FRÅGOR 1 (7) Z-FUTURA: testa dg säv på texten bock Statsskck (Potk) Kapte A 7 och A 10 a Förkara nnebörden begreppen demokrat respektve dktatur. b Demokratn det antka Aten var ångt rån uständg, sägs det texten. Räkna upp några av de vktgaste nskränknngarna. c Förkara sknaden mean drekt och ndrekt (= representatv) demokrat. d Vka yra huvudkrav måste vara uppyda ör att ett and ska kunna betecknas som en västerändsk demokrat? e Räkna upp em grundäggande demokratska rheter. Vka potska grupperngar Sverge drev en gång tden under 1900-taets örsta årtonden kampen ör demokrat och amän och ka rösträtt? Under vket årtonde avgck (den västerändska) demokratn med seger det d kommunstska Östeuropa? g Vad är egentgen en grundag (= en konsttuton, en örattnng)? h I aa västerändskt demokratska änder nns yra statsorgan (= statga maktorgan). Vka yra? Vket statsorgan, de västerändska demokraterna, nnehar agsttnngsmakten? Vad menas med nansmakt? Vket statsorgan utövar denna makt en västerändskt demokratsk stat? k Vad nnebär det att nneha den styrande makten? Hos vket statsorgan nns denna makt en västerändsk demokrat? Förkara den prncpea sknaden mean att göra komparatva och beskrvande studer när man studerar statssckck. Kapte A 11 örsta och andra deen a Räkna upp de yra svenska grundagarna. b Vken besutsprocedur måste genomgås om rksdagen ska stta ny grundag eer nöra ändrngar en gäande? c Vket är, kort och prncpet uttryckt, huvudnnehået RF den vktgaste av aa svenska agar? d Vad är det som regeras TF respektve YGL? e Vad bestäms SO? Vad betyder örkortnngen RO? Vad bestäms RO? Vken procedur krävs ör ändrngar av RO? Z- matera Bock Statsskck 150
FRÅGOR 2 (7) Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK STATSSKICK (POLITIK) g I RF räknas upp ett anta demokratska rheter som vare svensk medborgare törsäkras gentemot det amänna. Vad nnebär: yttranderheten? normatonsrheten? mötesrheten? demonstratonsrheten? örenngsrheten? regonsrheten? h Vad sägs RF om dödsstra, kroppsstra, tortyr respektve andsörvsnng? Vad sägs RF om sambandet td mean brott och stra? Redogör kort ör hur den svenska tronen ska ärvas, engt nu gäande SO. k Engt RF har Sverges monark endast representatva uppgter. Vad nnebär det? Ge exempe. Kapte A 11 trede deen a Beträande RF:s reger om va t den svenska rksdagen: Hur ota hås ordnare va? Vka är kraven ör rösträtt? Vka är kraven ör vabarhet? b I det svenska vasystemet nns ett nsag av personva: Hur gör man konkret om man, örutom på ett part, också v rösta på en person? Vad krävs, rksdagsvaen respektve kommunvaen, ör att ett parts egen rangordnng ska ändras? c Vket geograskt område omattar rege en vakrets? d Det svenska vasystemet är proportonet. Förkara vad det nnebär. e Eter ett va sker mandatördenngen två huvudsteg. Hur då? Hur är den svenska småpartspärren konstruerad? g Rksdagens uppgter (maktområden) kan sammanattas yra punkter. Vka yra? h Rksdagen ska kontroera hur regerngen styr rket: Vad menas med msstroendeörkarng? Vka är konsttutonsutskottets (KU:s) uppgter? Vka uppgter har JO? Vad gör rksrevsonen? Förkara sknaden mean budgetproposton och statsbudget. Eter vken prncp stter edamöterna pacerade kammaren? k Vad gör man prncp rksdagens utskott? Vad är ett utskottsbetänkande? Vad är en partgrupp? m Vad är en proposton? n Vad är en moton? Vka tre varanter nns? o Varör avsås nästan aa motoner och varör godkänns nästan aa propostoner? Z- matera Bock Statsskck 151
FRÅGOR 3 (7) Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK STATSSKICK (POLITIK) Kapte A 11 ärde och emte deen a Vad nnebär begreppet paramentarsm? Förkara noggrant. b I paramentarska demokrater är det, åtmnstone teorn, mögt med em oka regerngstyper. Förkara kort vad som kännetecknar en: maortetsregerng mnortetsregerng koatonsregerng samngsregerng expedtonsregerng c Vka kännetecken har öaktgen en mnortetskoaton? d I vka potska stuatoner örekommer samngs- respektve expedtonsregerngar? e Regerngen styr rket, står det RF. Vka uppgter nnebär det? Svara punktorm. Regerngen består av statsmnstern och övrga statsråd, engt RF. Hur många personer brukar det handa om sammantaget? g Vad är och vad gör: statsrådsberednngen? en statssekreterare? h Hur många männskor, totat sett, är syssesatta statsrådsberednngen och departementen? Hur många männskor mster sna obb om en regerng örorar va? Vka ttar har dessa personer? Aa regerngsbesut ska attas regerngssammanträde. I praktken avgörs dock det mesta redan vd berednng av ärendena. Vad är: tänstemannaberednng? gemensam berednng? veckoberednng? amän berednng? unchberednng? k Förkara kort nnebörden uttrycket regerngens örängda arm. Hur många männskor, totat sett, är syssesatta den statga örvatnngen? m Ett statgt verk (= en myndghet) kan betecknas som kontor, nämnd, styrese, råd, deegaton eer något annat. Räkna upp tre verk och ange ör vart och ett var Sverge det är beäget och under vket departement det sorterar. n Vad sker ett tradtonet statgt verk rån ett aärsdrvande verk? o Räkna upp några statgt ägda akteboag. p Regerngens örängda arm på regona nvå utgörs av änsstyreserna den mån ngen annan myndghet har ansvaret ör särskda örvatnngsuppgter. q Vem utser andshövdng och styrese? r Hur många vanga anstäda har änsstyreserna, totat sett? Z- matera Bock Statsskck 152
FRÅGOR 4 (7) Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK STATSSKICK (POLITIK) s t Vad gger egentgen bakom betecknngen regona röra? Vka är de båda nyaste storänen? u Ge två exempe på oka statg verksamhet. Kapte A 12 a Vad var det som en gång tden avgorde gränserna mean de gama socknarna? b Vka var de tre kommuntyperna engt 1862 års kommunaag? Vka uppgter skue var och en ansvara ör? c Prmärkommunerna mnskade drastskt anta under 1950- respektve 1970-taen. Vken var grundtanken bakom dessa sammansagnngar? d Vka är de tre största andstngen? Hur många nvånare har dessa tre sammanagt? e Kommunaskatten är egentgen summan av två oka skatter. Vka två? Ge exempe på uppgter som, engt kommunaagen och en rad specaagar, är obgatorska, rvga respektve örbudna ör prmärkommunerna. g Vka är kommunernas största utgts- respektve nkomstposter? h Apropå kommunernas rksdag, kommunumäktge: I vket avseende sker sg kommunumäktgevaens rösträttsreger rån rksdagsvaens? Vka är kraven ör vabarhet? Vket vasystem tämpas? Vad kaas regerngen en kommun? Eter vken prncp är den sammansatt? Vka betecknngar har kommunernas motsvargheter t rksdagens utskott? k Vad är ett kommunaråd? Hur många anstäda har de svenska kommunerna sammanagt? m Vad är avskten med s k medborgarkontor? n Vad nnebär s k medborgarörsag? o Vka är andstngens vktgaste uppgt och samtdgt största utgtspost? Vka är de största nkomstposterna? p Hur många anstäda har de svenska andstngen sammanagt? q Apropå andstngens rksdag, andstngsumäktge: Vka är kraven ör rösträtt vd va t dessa örsamngar? Vka är kraven ör vabarhet? r s t Vad kaas ett andstngs regerng? Vad är ett andstngsråd? Sedan några år pågår en nyordnng vssa dear av Sverge med s k utvdgat regonat sävstyre. Beskrv korthet denna nyordnng, som den ter sg Skåne och Västra Götaand. Z- matera Bock Statsskck 153
FRÅGOR 5 (7) Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK STATSSKICK (POLITIK) Kapte B 7 a Vka är de båda avdenngarna det brttska paramentet? På vka het oka sätt är representanterna respektve avdenng utsedda? b Hur ota är det va t den vktgaste avdenngen det brttska paramentet? c Vad heter okrepresentatonen vart och ett av de nordska änderna? d Vka är de båda avdenngarna det tyska örbundsparamentet? På vka het oka sätt är representanterna respektve avdenng utsedda? e Vka är de två avdenngarna USA:s kongress? Hur många edamöter utses t var och en av dessa båda avdenngar? Se Faktaruta! Vad menas egentgen med vasystem? g Förkara kort nnebörden begreppet proportonea va. h I änder som tämpar ett proportonet vasystem är det vangt med någon orm av småpartspärr. Vket är huvudmotvet t att på det sättet rångå prncpen om proportone rättvsa? Förkara kort nnebörden begreppet maortetsva. I Storbrtannen är det maortetsva enmansvakretsar som gäer. Det regeverket har resuterat såvä ett tvåpartsystem som ett personvassystem. Förkara varör. k Frankrkes maortetsvasystem ger även mndre parter en chans att hävda sg. Förkara hur. Tyskands vasystem är en kombnaton av maortetsva och proportonea va. Hur då? m Vken är den vktga prncpea sknaden mean en monark och en repubk? n Ge exempe på några europeska västerändskt demokratska monarker. o Hur utses presdenten Fnand, Frankrke, Tyskand respektve USA? p Förkara kort, men exakt, vad paramentarsm nnebär. q I änder som tämpar paramentarsm nns det, prncp, tre aternatva mögheter vad gäer statscheen. Vka tre? Ange något and ör vare aternatv. r s t Innan paramentarsmen ck stt genombrott hemandet Storbrtannen var maktkampen ntensv mean två av statsorganen. Vka två? Vad gäde maktkampen? Vket år brukar räknas som paramentarsmens segerår Sverge? Beskrv korthet de bakomggande händeserna. tamannen den svenska rksdagen har numera en spece uppgt, som ertaet andra paramentarska demokrater tkommer statscheen. Vken uppgt? u I USA nns ngen paramentarsm. Där råder stäet presdentstyre. Förkara kort den vktga prncpea sknaden. Z- matera Bock Statsskck 154
FRÅGOR 6 (7) Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK STATSSKICK (POLITIK) Kapte B 8 örsta deen a När öddes USA, Amerkas Förenta Stater? b Vken är, kort uttryckt, huvudtanken bakom USA:s grundag rån 1789 (samma år neddes ör övrgt den ranska revoutonen)? c Vad är ett s k amendment? d USA:s grundag regerar örst och rämst två oka typer av maktdenngsområden. Vka två? e När det gäer den ederaa nvån USA nns det en tydg tredenng av makten. Vka tre? USA:s presdent väs ör en mandatperod om yra år. Vka är presdentens vktgaste uppgter/beogenheter? Svara punktorm. g Vka uppgter har vcepresdenten? h kongressen består av två avdenngar. Vka två? Hur många edamöter har var och en? Hur ång är mandatperoden respektve avdenng? Vad är sytet med s k hearngs kongressens utskott? Vad gör en obbyst? k Vem utser edamöterna av USA:s högsta domsto? För vken tdsperod? Vad nnebär det att högsta domstoen har s k agprövnngsrätt? m På vket sätt har kongressen kontromakt gentemot presdenten? n På vket sätt kan presdenten hävda sn makt gentemot kongressen? o Vka är de två stora potska parterna USA? Vken dursymbo använder vart och ett? p Vket vasystem används USA, på aa potska nvåer? q Parterna USA beskrvs ota åtmnstone av europeska akttagare som vamaskner snarare än som parter. Varör denna beskrvnng? r s t Vad är egentgen presdentvassammanhang ett prmärva? Vad avgörs presdentvassammanhang på ett partkonvent? USA:s presdent väs praktken drekta va. Men ormet sett är vaen ndrekta. Hur då? Förkara. u När nstaeras en nyvad (eer en omvad) presdent? v Vad är en guvernör? Hur väs en sådan? w Vad är och vka uppgter har man nom ett county? x Ge exempe på betecknngar som USA ungeär motsvarar våra kommuner. y Vken sags verksamhet kan s k speca dstrcts ansvara ör? Ge exempe. z Ange några vktga örkarngar t det ota åga vadetagandet USA. Z- matera Bock Statsskck 155
FRÅGOR 7 (7) Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK STATSSKICK (POLITIK) Kapte B 8 andra deen a Vad nnebär det att Japan är en enhetsstat? b Vad betyder Nppon (Nhon) den nhemska betecknngen på Japan? c Vad kaas Japans motsvarghet t våra än/andstng? d Det apanska statsskcket påmnner om det brttska några vktga avseenden. Ge exempe på kheter. e Ett vktgt nsag Japans statsskck har dock hat USA som örebd. Vket? Vaen t Japans okrepresentaton sker genom ett vasystem med både maortetsva och proportonea va. Vad heter okrepresentatonen och dess båda avdenngar? g Vken makt har numera Japans statsche? h Vad heter det domnerande potska partet det apanska erpartsystemet? Beskrv några korta ord dess potska grund. Beskrv hörnen den specea kontakttrange som har så stor betydese apanskt samhäsv. Japan har beskrvts som ekonomsk ggant men potsk dvärg. På vka grunder då? Kapte B 8 trede deen a Schwez är, trots sn begränsade storek, en örbundsstat. Vka är de vktgaste byggdearna den ederatonen? b Vka tydga uttryck tar sg den potska decentraserngen Schwez? Ge exempe rån oka samhäsnvåer. c När bev kvnnorna ut ut myndga Schwez? d Den schwezska grundagen stadgar om okomröstnng på edera nvå tre oka a. Vka tre? e Den schwezska okrepresentatonen, örbundsörsamngen, består av två avdenngar. Vka två? Hur utses/väs edamöterna var och en? I Schwez tämpas nte paramentarsm. I stäet har man permanent samngsregerng. Patserna samngsregerngen har under många år ördeats med hänsyn tagen t tre oka ormer. Förkara nnebörden var och en av dessa tre. g Hur utses presdenten Schwez? h Ange några sannoka örkarngar t det åga ntresset ör partpotk Schwez. Vka är de yra största potska parterna Schwez? Z- matera Bock Statsskck 156
FRÅGOR 1 (8) Z-FUTURA: testa dg säv på texten bock Ekonom, kurs A Kapte A 15 a Ordet ekonom har grekskt ursprung. Hur kan man bäst översätta det? b Prvatekonom, öretagsekonom, samhäsekonom dessa dear av ekonomn hänger samman som ätorna en korg, sägs det texten. Hur då? Förkara med ett exempe. c Vken sags perspektv sna studer har man om studerar mkroekonom respektve makroekonom? d Specaserade öretag är en örutsättnng ör vår ekonomska tväxt och därgenom ör vår höga evnadsstandard, sägs det texten. Hur då? Förkara. e Översätt begreppen produkton, konsumton och det som brukar nnas däremean dstrbuton. Vad gäer svenska örhåanden kan man, nämns det Faktarutan, gruppera öretag på tre oka sätt. Vka är aternatven om man grupperngen tar hänsyn t: den verksamhet de bedrver? hur de ägs? vken urdsk orm de bedrvs? g Förkara nnebörden begreppet produktonsaktor. h Vka är de tre huvudgrupperna av produktonsaktorer? Ge exempe på matera- respektve energråvaror? Vad menas med know-how? k Produktonsaktorn reakapta är egentgen ett resutat av andra produktonsaktorer. Hur då? Förkara. Vka kombnatoner av produktonsaktorer kan örekomma: ett ordbruk? hos en tandäkare? på ett sågverk? m Vad kännetecknar ägandet ett socastskt ekonomskt system? n Vad kännetecknar ägandet ett kaptastskt ekonomskt system? o Vka är de vktgaste kännetecknen hos en renodad panekonom? p Vka är de vktgaste kännetecknen hos en renodad marknadsekonom? q Vka änder kunde åtmnstone ram t sutet av 1980-taet beskrvas som huvudsak socastska panekonomer? r s Numera är det kaptastsk marknadsekonom som verkar gäa över nästan hea värden dock med några å undantag. Hur kan man bäst beskrva Cuba och Nordkorea? På sätt och vs kan man beteckna aa ordens stater som bandekonomer, sägs det texten. Hur då? Förkara. Z-matera Bock Resurser & Ekonom 207
FRÅGOR 2 (8) Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK ekonom, kurs a Kapte A 16 a Förkara nnebörden begreppet bruttonatonaprodukt, BNP. Ange också vad BNP aktskt mäter och nte mäter. b Ange några skä t att man måste vara en anng örsktg när man använder BNP per person som mått på evnadsstandarden ett and. c Ge några exempe på andra evnadsstandardmått än BNP-baserade sådana. d Uttyd örkortnngen OECD. Vad syssar OECD med? Vka änder är medemmar? e Vad kännetecknar de dear av Sverges ekonom som räknas t närngsvet? Av vka tre dear består den oentga sektorn vårt and? Ge exempe på några tänster som respektve de producerar. g Hur bekostas den oentga sektorns verksamhet? h Närngsvet och den oentga sektorn är ömsesdgt beroende av varandra, sägs det texten. Hur kan man örkara ett sådant påstående? Försörnngsbaansens tgångssda (= törsesda) dvs det som kan användas på oka sätt består av BNP och mport. I vka tre huvuddear brukar man gruppera användnngssdan? Vad är egentgen en nvesterng? k Vad betyder ordet transererng? Räkna upp några vktga exempe på transererngar. Kapte A 17 a Förkara nnebörden begreppet överbeoknng? Har Sverge någon gång vart överbeokat? b Vad menas med urbanserng respektve emgraton? Hur många svenskar emgrerade t Amerka mean 1840 och 1930? c Vad är det, enket uttryckt, som sker vd produktvtetsörbättrngar? d Förkara varör ordbrukets örbättrade produktvtet en gång tden var en örutsättnng ör ndustraserngen. e När hade v Sverge de s k rekordåren? Räkna upp de tre vktgaste svenska naturtgångarna. Vka av dem är materaråvaror och vka är energråvaror? g Hur kan man örkara den snabbt ökande nternatonea eterrågan på pappersmassa och papper ör omkrng hundra år sedan? h Ge exempe på några vktga användnngsområden ör ärn och stå. De svenska vattenaen utnyttades tdgt (dvs öre eektrcteten) som drekt energkäa. Hur då? Ge några exempe. Vad menas med humankapta? k Vken är, enket uttryckt, huvuddén bakom det svenska skoväsendet? Vad betyder FoU? Z-matera Bock Resurser & Ekonom 208
FRÅGOR 3 (8) Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK ekonom, kurs a m Ange några ngredenser den s k Gnosöandan. n Vken är IKEA:s ursprungga aärsdé? o Vad kännetecknar ett postndustret samhäe? p Vad menas med strukturratonaserng? q Ge exempe på närngsgrenar som örorat arbetstäen genom strukturratonaserngar vårt and. Ge även exempe på svenska andsdear som ått probem samband med strukturratonaserngar. r s t Vka är de vktgaste ekonomska högtrycksområdena Sverge? Vka ngredenser ngår en uthersk arbetsmora? Räkna upp några vktga beståndsdear ett ands nrastruktur. u Beskrv patssror hur Sverge, under de tre ssta årtondena av 1900-taet, tappade postoner örhåande t andra -änder när det gäer BNP per person. Kapte A 18 örsta deen a Övergången rån barndom t vuxenv kan beskrvas som en sexårg resa, sägs det texten. Vka vktga rättgheter/skydgheter nträder när man yer: 15 år? 16 år? 18 år? 20 år? 21 år? b Hur änge ha örädrar underhåsskydghet ör sna barn? c Vad avses med begreppet dsponbe nkomst? d) I Sverge kan man öroga över sn bostad på tre oka sätt. Det nns, annorunda uttryckt, tre uppåteseormer vad gäer bostaden. Vka tre? e Den som söker hyresägenhet kan göra det på oka sätt, dvs va oka vägar? Räkna upp några mögheter. Hyresagen nnehåer en he de väsentga reger ör den boende. Vka uppgter bör nnas med ett skrtgt kontrakt? Vken uppsägnngstd har man som hyresgäst? När ska hyran betaas? Vad nnebär det att ha ett andrahandskontrakt på en hyresägenhet? g Om en av parterna ett sprucket samboörhåande begär bodenng, så gäer den s k samboagen. Vka är sådana a huvudregerna ör ördenng av ägodear? h Vad nnebär det att samboagen är en dspostv ag? Vad betyder ordet budget? Ange två vktga skä ör att göra prvatekonomska budgetar. k Vad menas med nbetanng respektve utbetanng? Z-matera Bock Resurser & Ekonom 209
FRÅGOR 4 (8) Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK ekonom, kurs a Kapte A 18 andra deen a Vken är den vktgaste sknaden mean transaktons- och sparkonton som sparormer? b Att spara onder nnebär på sätt och vs att spara ndrekt, sägs det texten. Hur då? Förkara. c Vket är statens huvudmotv med att säa obgatoner? d Förkara sknaden, ör den som sparar, mean preme- och sparobgatoner. e Vad är det egentgen man äger om man äger en akte? Vken är motsvargheten t ränta ör en akteägare? g Vken är, ör det mesta, ockesen med att spara akter? h Den som ånar pengar bank måste atd kunna presentera någon sag säkerhet ör ånet. Vad menas det sammanhanget med reasäkerhet respektve namnsäkerhet? Vken är, prncp, kronoogdemyndghetens uppgt? Vad nnebär s k utmätnng? Vka är de båda motparterna ett utmätnngsärende? k Förkara vad som menas med avbetanngsköp. Vka är de båda huvudgrupperna av örsäkrngar? m Vad menas, örsäkrngssammanhang, med sävrsk? n Vken sags egendom skyddas genom en hemörsäkrng? Ge exempe. o Vken typ av skador är det man skyddar sg mot genom en hemörsäkrng? p Vad är huvudsytet med den obgatorska trakörsäkrngen? q Vka örmåner år man och rån och med när om man tecknar och betaar premer t en pensonsörsäkrng? Kapte A 19 a Som ramgår av text och bd brukar samhäsekonomn beskrvas med häp av en örenkad mode, det ekonomska kretsoppet. Vka är de s k aktörerna kretsoppet? b Vka skeenden samhäsekonomn kan resutera avtappnng rån det nre kretsoppet? c Vka skeenden kan resutera påynng t det nre kretsoppet? d Kretsoppets aktörer agerar på ett anta marknader (= spepaner), sägs det texten. På vad sytar egentgen acktermen marknad? e Ge exempe på ett anta marknader och red ut ör var och en: vad utbudet består av. vem/vka som är säare. vem/vka som är köpare. vad prset kaas på den specea marknaden. Vad menas egentgen med marknadsörng? Ge exempe på några vanga praktska marknadsörngsnsatser/marknadsörngsåtgärder. Z-matera Bock Resurser & Ekonom 210
FRÅGOR 5 (8) Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK ekonom, kurs a Kapte A 20 a Vka oka typer av konkurrensmede vka redskap kan säare använda sg av? Ange yra. b Vad menas med marknadsmx? c Vka oka typer av konkurrensormer vka möer brukar man räkna med? Ange yra. d Konkurrensmedet påverkan (= marknadsbearbetnng) kan vara mycket annat än rekam. Vad är SP respektve PR? e Vad menas med monopo? Ge några exempe på svenska monopoöretag. Förkara sknaden mean maktmonopo och rättsgt monopo. g Vad menas med ogopo? Ge några exempe på marknader som Sverge ungerar som ogopo. h Vad är det typska ör ogopokonkurrens? Vka är de vangaste konkurrensmeden på en ogopomarknad? Vad kan sägas om antaet öretag då det råder monopostsk konkurrens? Av vad består det monopostska denna konkurrensmö? k Fr konkurrens är om än bara teorn det marknadsekonomska deaet. Vka krav måste vara uppyda ör att denna marknadsorm ska anses råda? Några å marknader har åtmnstone t en de nsag av r konkurrens. Ge två vktga exempe på sådana marknader. Kapte A 21 örsta och andra deen a Matprserna Sverge är högre än vad de är många andra änder. Orsakerna t detta år man, sägs det texten söka på två oka hå. Vka två? b Vka tre motv anns/nns det ör statsmakterna att stötta Sverges bönder? c Hur mycket statgt stöd (nkusve pengar rån EU) per år år en svensk genomsnttsordbrukare? d Hur många bönder nns det dagens Sverge? e Hur stor ande av EU:s budget går åt, runda ta, t ordbrukssubventoner? I texten beskrvs Svergemarkanden ör mat, när det gäer örädng och tverknng, som ogopo. Därvdag har ordbrukskooperatonens storöretag en mycket stark stänng. Nämna några av dessa öretag. g Ge yttergare några exempe på vsmedestverkande storöretag. h Också handen med mat måste, ör Sverge som hehet, beskrvas som en ogopomarknad. Vka är de stora bocken detta ogopo? Även pengar kostar på sätt och vs pengar, sägs det texten. Vad kaas prset ör pengar (= prset på kredt)? Vad menas med räntemargna (= räntegap)? Z-matera Bock Resurser & Ekonom 211
FRÅGOR 6 (8) Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK ekonom, kurs a k Konkurrensmön på kredtmarknaden måste beskrvas som ogopo, sägs det texten. Räkna upp några vktga kännetecken hos detta ogopo. Bankerna kan atså ses som meanhänder mean de som sparar och de som ånar. Vka är de vktgaste tradtonea bankerna? m På bankmarknaden har det under senare år dykt upp ett erta nya aktörer, s k nschbanker. Räkna upp några sådana. n Varör är rksbanken det vktgaste kredtnsttutet Sverge? Kapte A 21 trede och ärde deen a Ge några exempe på vanga svenska bostadspotska mede. b I Sverge kan man öroga över sn bostad på oka sätt. Vka är de tre uppåteseormerna? Vken omattnng har var och en? c Ange några vktga sknader mean hyresrätt och bostadsrätt. d Vka är motparterna på hyresmarknaden? Vken huvuduppgt har var och en? e Vad menas med bruksvärde ör en hyresbostad? Vken betydese har det ör en hyresgäst om det nns en s k örhandngskausu hyreskontraktet? g Vad kaas prset ör arbete? h Vka är de båda motparterna på arbetsmarknaden? Vad är egentgen ett koektvavta? Vad menas med önegdnng? k Lönesättnngen på svensk arbetsmarknad kan utormas på oka sätt. Vad nnebär ndvduet ackord respektve gruppackord? Av vka deposter (dvs nströmmar och utströmmar) består ett hushås dsponba nkomst? Kapte A 22 örsta deen a Ungeär när var ndustrns ande av arbetskraten som störst Sverge? Hur stor var andeen då? b Vad kännetecknar ett postndustret samhäe? c Vad nnebär det att obba som ransare? d Det ökande behovet av tägt anstäda uppges rån arbetsgvarhå bero på övergången rån ndustr- t tänstesamhäe. Hur då? Förkara. e Vad menas med outsourcng? Vad gör egentgen ett bemannngsöretag? Vka motv kan det nnas att utnytta ett sådant öretag? g Vka personer räknas t arbetskraten? Z-matera Bock Resurser & Ekonom 212
FRÅGOR 7 (8) Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK ekonom, kurs a h Frånvaro rån obbet på grund av sukdom är ett större probem Sverge än era ämörbara änder. Hur ser sukrånvaron ut om man statstken ämör oentgt anstäda med anstäda prvata öretag respektve män med kvnnor? I vka dear av Sverge är sukrånvaron högst respektve ägst? Räkna upp yra oka orsaker t arbetsöshet. k Ge exempe på yrkesområden där säsongsarbetsöshet är vang. Vka huvudsyten har den svenska arbetsmarknadspotken? m Räkna upp några vanga arbetsmarknadspotska åtgärder. n I texten påstås det att den svenska beoknngsutveckngen på skt kommer att våa probem på arbetsmarknaden. Hur då? Förkara. Kapte A 22 andra deen a På den svenska arbetsmarknaden nns det omkrng yra moner örvärvsarbetande. Vka två huvudkategorer kan man urska? b Vem är egentgen arbetsgvare? c De anstäda dvs arbetstagarna brukar av tradton deas n två kategorer. Vka två? Hur särsker man dem? d Uttyd örkortnngen JämO. Vad gör JämO? e Uttyd örkortnngen DO. Vad gör DO? Sverge är genom det s k EES-avtaet en de av en stor gemensam arbetsmarknad. Vad nnebär det, prncp, att thöra en sådan? g o, Landsorgansatonen Sverge, är den största av de svenska arbetstagarnas centraorgansatoner. Hur många medemmar har LO? h Räkna upp yra av de största LO-örbunden. tco är en örkortnng ör Tänstemännens Centraorgansaton. Hur många medemmar har TCO? Vka är de största TCO-örbunden? k SACO, Sverges Akademkers Centraorgansaton, är atså akademkernas organsaton. Vad är egentgen en akademker? Hur många medemmar har SACO? Vka är de största SACO-örbunden? m Räkna upp de ackga organsatoner (med örbund) som normat nns representerade på en gymnaseskoa. Ange också vka personakategorer som hör t respektve organsaton. n Vken centra sammansutnng representerar var och en av öande arbetsgvare: de prvatägda öretagen Sverge? de svenska kommunerna och andstngen? den svenska staten? Z-matera Bock Resurser & Ekonom 213
FRÅGOR 8 (8) Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK ekonom, kurs a o De prvata öretagens organsaton heter atså Svenskt Närngsv. Vket örbund är störst om man ser t antaet anstäda hos medemsörbunden? Vka örbund är störst om man stäet tar hänsyn t antaet medemsöretag? p Vad är en rättstvst? Hur öser man en rättstvst, engt speregerna på den svenska arbetsmarknaden? q Vad är en ntressetvst? r s Vka konktåtgärder kan var och en av motparterna på arbetsmarknaden hota med och värsta a använda sg av samband med en ntressetvst? Vka uppgter har medngsnsttutet? Kapte A 22 trede deen a Vad betyder örkortnngen MBL? b Engt MBL har acket rätt t ortöpande normaton rån arbetsgvaren. Om vad ska normaton ämnas? c Vad nnebär, MBL-sammanhang, begreppet örhandng? d Vd vka två oka stuatoner ska arbetsgvaren, engt MBL, ta ntatv t örhandng? e Vad menas med centra örhandng? När tar man t centra örhandng engt MBL? Vad betyder örkortnngen LAS? g Vad nnebär ast anstänng, engt LAS? h Ge två exempe på stuatoner som, engt LAS, kan vara sakg grund ör avsked eer uppsägnng av persona. Vken turordnng gäer prncp, engt LAS, om en arbetsgvare säger upp persona p g a arbetsbrst? Ge exempe på stuatoner där en arbetsgvare, engt LAS, har rätt att anstäa persona ör vss td. k Vad betyder örkortnngen AML? T sknad rån MBL och LAS gäer AML även ör andra än ör anstäda. För vka då? m AML är en s k ramag. Vad nnebär det? n Vka uppgter har arbetsmöverket respektve arbetsmönspektonerna, engt AML? o När och av vem/vka utses skyddsombud, engt AML? p Ge exempe på uppgter/rättgheter som ett skyddsombud har, engt AML. q När och av vem/vka utses en skyddskommtté, engt AML? Z-matera Bock Resurser & Ekonom 214
FRÅGOR 1 (3) Z-FUTURA: testa dg säv på texten bock Ekonom, kurs B Kapte B 12 a Vad är en konunkturcyke? b Vad menas, konunktursammanhang, med recesson respektve depresson? c Räkna upp några av ågkonunkturens kännetecken. d Räkna upp några av högkonunkturens kännetecken. e Förkara nnebörden öne-prs-spraen. Vad vsar den s k Phpskurvan? g Översätt ordet naton. h Översätt ordet deaton. Den mest omskrvna natonen under 1900-taet är nog den som Tyskand drabbades av på 1920-taet. Vken var den vktgaste orsaken t den hypernatonen? Förkara hur konsumentprsndex, KPI, är konstruerat. k Vka år, sedan 1980, har den svenska natonen vart som högst respektve ägst? Vad menas med reaöneöknng? m Inaton kan skapa arbetsöshet. Förkara hur. n På vket sätt är det ett samhäsekonomskt probem att natonen mssgynnar sparandet? o Förkara hur natonen kan bero på natonen. p Förkara hur öne-öne-spraen ungerar. q Räkna upp tre ekonomska öreteeser som orsakar avtappnng (= äckage) rån det nre kretsoppet. r s t Räkna upp tre ekonomska öreteeser som orsakar påynng (= nektoner) t det nre kretsoppet. Vad menas prncp med samhäsekonomsk baans? Förkara hur en nedgång de nternatonea konunkturerna påverkar nvesterngsvan på hemmapan. u Konunktursvängnngar handar en he de om psykoog hos dem som bestämmer över nvesterngarna. Hur då? Förkara. Z-matera Bock Resurser & Ekonom 215
FRÅGOR 2 (3) Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK ekonom, kurs B Kapte B 13 örsta och andra deen a Vka är den svenska ekonomska potkens må? b Vka är den svenska ekonomska potkens mede? c Vad gör prncp en regerng som bedrver budgetpotk? d Vad nnehåer en budgetproposton? e Vad är en statsbudget? Vad är en underbaanserad budget? I vket konunkturäge tgrps en sådan? g Vad är en överbaanserad budget? I vket konunkturäge tgrps en sådan? h Vka är statsbudgetens tre vktgaste nkomstposter? Vka är statsbudgetens em största utgtsposter? Under 1930-taet vände engesmannen John Maynard Keynes upp och ner på några gama budgetpotska sannngar. Hur då? Förkara. k Vad gör, uttryckt några å ord, en rksbank som bedrver kredtpotk? Hur kan man sammanatta amerkanen Mton Fredmans uppattnng om hur ekonomsk potk ska bedrvas? m I vket konunkturäge örsöker rksbanken höa respektve sänka räntan? Förkara varör. n Hur ungerar prncp systemet med den s k reporäntan (= reparäntan)? o I vket konunkturäge köper respektve säer rksbanken obgatoner och statsskudväxar? Förkara varör. p Rksbanken är atså Sverges centrabank. Vka uppgter har därgenom rksbanken? q Hur har rksbankens huvudmå ormuerats av vår rksdag? r s t Förkara varör rksbankens kredtpotk (= räntepotk) också kan kaas pennngpotk. Ränta är atså prset på kredt. Men hur bär sg rksbanken åt ör att påverka: den ångsktga marknadsräntan? den kortsktga marknadsräntan? den kortkortsktga dagsåneräntan (= reporäntan = styrräntan)? Förkara sknaden mean ast och rörg bostadsåneränta (= boränta). u Hur aststäs numera det s k dskontot? Z-matera Bock Resurser & Ekonom 216