Kallelse till Socialnämnden

SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (3) Kallelse till Socialnämnden Tid Onsdag den 29 april 2015, klockan 18:00 Plats Plenum, Gymnasietorget 1, Huddinge Ärenden Diarienummer 1 Val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information Kommunrevisionens arbete (20 min) Lars Blomkvist och Olle Oskarsson, förtroendevalda revisor Huddinge kommuns plan för ANDT-arbete (20 min) (ANDT=alkohol, narkotika, doping, tobak) Cecilia Wahlgren, alkoholhandläggare 4 Underlag inför Mål och Budget 2016 och plan 2017-2018 för socialnämnden SN-2015/481.182 5 Förhyrning av lokaler på Klintvägen 9 i Segeltorp SN-2015/855.273 6 Avveckling av Dalstigens barnboende SN-2015/956.722 7 Ansökan om att utföra daglig verksamhet Allomsorg S&R AB SN-2015/305.183

SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (3) 8 Ansökan om att utföra hemtjänst - BraGe Omsorg SN-2015/637.183 9 Ansökan om att utföra hemtjänst - HS trygg tillvaro AB SN-2015/156.183 10 Ansökan om att utföra hemtjänst - CuraNova Omsorg AB SN-2015/184.183 11 Ansökan om att utföra hemtjänst - Evin Hemtjänst och personlig Assistans AB SN-2014/4240.183 12 Kvalitetsuppföljning av hemtjänst och stöd i hemmet SN-2015/546.721 13 Uppföljning av korttidsvistelse, Unika Sverige AB SN-2014/2957.729 14 Uppsägning av avtal gällande familjerådgivning - AB Vårljus SN-2015/587.183 15 Koloni och feriehem för barn på sommaren - Medborgarförslag SN-2015/379.718 16 Förslag att avskaffa de ofrivilliga deltiderna i kommunen svar på motion väckt av Emil Högberg (S), Birgitta Ljung (MP) och Nujin Alacabek Darwich (V) SN-2015/107.199 17 Ge fler möjlighet att hyra - svar på motion väckt av Marie Fors (S) SN-2015/378.271 18 Parkeringsprogram för Huddinge kommun remissvar Remisshandlingar: www.huddinge.se/parkeringsprogram (Hämtad den 19 mars 2015) SN-2015/246.353 19 Ansökan om vårdnadsöverflyttning enligt 6 kap 8 föräldrabalken

SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 3 (3) 20 Nedläggning av faderskapsutredning 21 Delgivningar 22 Anmälan om delegationsbeslut 23 Övriga frågor Huddinge den 7 april 2015 Gunilla Helmerson Ordförande Lars Axelsson Sekreterare

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-04-07 SN-2015/481.182 1 (2) HANDLÄGGARE Christina Löfberg 08 535 378 17 christina.lofberg@huddinge.se Socialnämnden Underlag inför Mål och budget 2016 och plan 2017-2018 för socialnämnden Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till underlag inför Mål och budget 2016 och plan 2017-2018 och överlämnar det till kommunstyrelsen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Inför att kommunfullmäktige ska fatta beslut om mål och budget för kommande år, 2016-2018, ges nämnden möjlighet att lämna ett underlag. Underlaget ska utifrån nämndens ansvarsområde innehålla de viktigaste framtidsfrågorna såsom trender, utvecklingstendenser, lagändringar och annat som förväntas påverka verksamheten inklusive hur detta påverkar framtida kostnadsutveckling. Justeringar och kompletteringar i gällande lokalförsörjningsplan ska också belysas. På ett övergripande plan ska tänkbara åtgärder och konsekvenser nämnas inför ett eventuellt effektiviseringskrav. Beskrivning av ärendet Varje år tar kommunfullmäktige beslut om mål och budget för kommande år. Inför det beslutet tar kommunstyrelsens förvaltning fram planeringsförutsättningarna för en planeringsperiod på tre år. Planeringsförutsättningar 2016-2018 innehåller ett faktaavsnitt om Huddinges invånare bland annat avseende befolkningsutveckling, åldersfördelning, utbildning och sysselsättning samt visar på prognoser för den framtida utvecklingen. Det finns också beskrivningar av viktiga utmaningar för kommunen samt preliminära beräkningar för nämndernas budgetramar på tre års sikt. Utöver detta förväntas varje nämnd att komplettera med ett eget underlag inför kommande fullmäktigebeslut om mål och budget, utifrån nämndens ansvarsområde. Ärendet ska innehålla de viktigaste frågorna för ökad måluppfyllelse, trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar och annat som påverkar nämndens verksamheter samt effekterna av dessa samt eventuella åtgärder. Nämnden ska också på ett övergripande plan ange vilka POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB social@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-04-07 SN-2015/481.182 2 (2) satsningar och effektiviseringar som kan bli aktuella med tanke på det ekonomiska läget. Eventuella justeringar i gällande lokalförsörjningsplan ska redovisas samt omfattningen av planerade och uppskattade investeringar för åren 2016-2018. Det underlag som nämnden ska lämna inför fullmäktiges beslut om mål och budget 2016 ska följa kommunens målbild varför en kommungemensam mall är framtagen. Den 8 juni kommer fullmäktige att besluta om mål och budget för 2016 och plan 2017-2018. Förvaltningens överväganden Förvaltningen har tagit del av innehållet i dokumentet med planeringsförutsättningar för perioden 2016-2018. I bifogad rapport, Underlag inför mål och budget 2016-2018 för socialnämnden, återfinns beskrivningar av och överväganden kring de viktigaste utvecklingstendenserna och behoven som förvaltningen ser för åren 2016-2018. Dessa bygger på dels kontinuerlig omvärldsbevakning, dels resultat i senaste verksamhetsberättelse. En bedömning av hur detta sammantaget påverkar verksamheterna framförallt vad gäller kostnadsutvecklingen är gjord så långt möjligt utifrån i dag kända faktorer. I det fall det blir nödvändigt med effektiviseringar för att klara en budget i balans, så har förvaltningsledningen haft en inledande dialog kring tänkbara åtgärder och hur detta kan komma att påverka tänkta utvecklingsåtaganden och framtida måluppfyllelse. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Christina Löfberg Utvecklingsledare Bilagor Underlag inför mål och budget 2016-2018 för socialnämnden Planeringsförutsättningar 2016-2018 Beslutet delges Kommunstyrelsen

SN-2015/481 Underlag inför mål och budget 2016-2018 för socialnämnden Social- och äldreomsorgsförvaltningen/kvalitetsenheten APRIL 2015

Innehåll Huddinges vision och mål... 3 Bra att leva och bo... 4 Fler i jobb... 4 God omsorg för individen... 5 Attraktiv arbetsgivare... 7 Sund ekonomi... 7 Systematisk kvalitetsutveckling... 9

Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling I Underlag inför mål och budget 2016 2018 beskriver nämnden de viktigaste frågorna för ökad måluppfyllelse, trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar och annat som påverkar nämndens verksamheter samt effekterna av dessa och eventuella åtgärder. SOCIALNÄMNDEN 3

Bra att leva och bo Bostadsmarknaden tuffare villkor och ont om bostäder Huddinge är en attraktiv kommun att bosätta sig i. Det är fler som vill flytta till kommunen än vad det finns bostäder. Det gör det extra svårt för personer som en gång förlorat sitt boende att få en andra chans eftersom villkoren på bostadsmarknaden är hårda. De senaste årens bostadsbrist har medfört höga kostnader för socialnämnden avseende tillfälliga boenden för bostadslösa försörjningsstödstagare. Många försörjningsstödstagare har en svag förankring på bostadsmarknaden och bor i andra hand eller är inneboende. Denna utveckling förväntas att fortgå under planeringsperioden, vilket kan medföra höga kostnader för tillfälligt boende. En ökad inflyttning till kommunen av anhöriginvandring syns och kan också resultera i ökade kostnader eftersom dessa personer ofta saknar förankring på bostadsmarknaden och är hänvisade till tillfälligt boende. Det föreligger också ett behov av utökade boendealternativ för personer med funktionsnedsättning och behov av stöd samt för personer med psykiskt ohälsa. Nämnden ser att alltfler personer från dessa målgrupper inte klarar de boendealternativ som idag finns. Detta kan medföra att en del personer blir kvar på exempelvis korttidsboende. Bristen på bostad slår också hårt mot personer som är i behov av någon form av behandling. Insatsen förutsätter att individen har ett boende, och saknas eget boende är alternativet ofta en extern placering, vilket är betydligt mer kostsamt och en mindre hållbar lösning eftersom boendet är av tillfällig art. För ungdomar och familjer samt skuldsatta personer med små ekonomiska resurser slår bostadsbristen hårt. En större vilja hos bostadsbolag och privata värdar att till rimlig kostnad upplåta hyresrätter till ungdomar vore önskvärt. För att kostnadsmässigt klara det ökande behovet av boende för socialt utsatta personer och grupper, behöver olika boendeformer skapas i kommunen. Avtal med det kommunala bostadsbolaget och med privata värdar behöver också fortsätta. Det pågår för närvarande ett arbete mellan Huge Fastigheter AB och social- och äldreomsorgsförvaltningen att se över avtalen mellan parterna. Arbetet beräknas vara klart till hösten 2015. Fler i jobb Fler i egen försörjning Under 2014 har antalet hushåll som behövt ansöka om försörjningsstöd blivit färre. Om inte de yttre förutsättningarna som kan påverka kostnaderna för försörjningsstöd förändras, finns i nuläget inget som talar för en ökning av antalet hushåll. Även om antalet hushåll har minskat så visar bidragstidens längd samtidigt på en ökning. Detta har sin orsak i att de brukare som står nära arbetsmarknaden snabbare kommer ut i arbete medan de hushåll som fortsatt söker försörjningsstöd står längre ifrån arbetsmarknaden och blir därmed kvar i försörjningsstöd längre perioder. Detta är en tendens som finns i många kommuner. Försörjningsstödstagare som står längre ifrån arbetsmarknaden har ofta på grund av ohälsa stora behov av rehabiliterande och arbetsförberedande stöd för att komma vidare till egen försörjning. Detta kan komma att medföra ökade kostnader på sikt. Att kunna möta brukarnas behov av stöd till egen försörjning ställer krav på nya utökade insatser som kan möta upp förändringar av behoven. Korta yrkesutbildningar är en framgångsrik insats som vänder sig till försörjningsstödstagare som står långt ifrån arbetsmarknaden. Denna insats kommer att fortgå och eventuellt utvecklas under de närmaste åren under förutsättning att medel finns. Under 2014 deltog 32 personer i insatsen och 26 personer, det vill säga 81 procent, fick arbete. Om denna insats ska fortgå och även utökas under de närmaste åren behöver extra medel tillföras verksamheten. Insatsen 100 Huddingejobb har också gett goda resultat. Under 2014 har 151 personer erbjudits den insatsen. Det finns ännu inte något resultat avseende 2014, men av de som erbjöds Huddingejobb 2013 blev 73 procent självförsörjande. Om verksamheten ska kunna fortsätta arbeta med den modellen behöver nämnden erhålla extra medel för finansiering. Verksamheten ser inte i dagsläget att det finns 4 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

ett behov av ett ökat antal Huddingejobb utan det är istället viktigt att kunna bibehålla kvaliteten på insatsen utifrån varje individs förutsättningar. Erfarenheten har visat att förberedelsen inför jobbet samt uppföljningen under och efter anställningen är avgörande för att individer ska bli självförsörjande. God omsorg för individen Ensamkommande flyktingbarn Antalet ensamkommande barn och unga minskar inte, och bedöms för de kommande tre åren ligga på en fortsatt hög nivå. Sedan 2014 pågår start av boendelösningar för gruppen ensamkommande. Ett HVB 1 -hem startar i april 2015 och verksamheten ser behov av ytterligare HVB-hem inom de kommande tre åren. För närvarande täcks kostnaderna inom ramen genom den statliga ersättningen. Migrationsverket har dock signalerat att ersättningen kan komma att bli lägre på grund av det stora antalet ankommande barn och unga, och då ser nämnden svårigheter att inom ramen klara den ökade kostnaden. Nationell satsning på psykisk ohälsa Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat under 1990 och 2000-talet och de senaste data från 2011 visar på fortsatt ökning 2. Även inom nämndens verksamheter har det skett en ökning av personer med psykisk ohälsa. Sedan 2012 pågår en nationell satsning PRIO 3 psykisk ohälsa. Det är en överenskommelse mellan regeringen och SKL 4 som kommer att avslutas under 2016. Regeringen kommer under 2015 fatta beslut om hur det nationella arbetet med psykisk ohälsa ska fortsätta efter 2016. De prioriterade målgrupperna är barn och unga samt personer med omfattande psykisk sjukdom och eller funktionsnedsättning. Syftet med satsningen är att stimulera utvecklingsarbetet i kommuner och landsting genom en prestations- och resultatbaserad modell där kraven och prestationsmålen successivt höjs. Huddinge kommun har erhållit drygt 5,7 miljoner för 2013-2014. En tjänst har tillsatts och handlingsplaner är upprättade för hur utvecklingsarbetet ska bedrivas. En inventering av målgruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar gjordes 2013 och ett av de områden som kommunen behöver utveckla är uppsökande verksamhet inriktad på personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det utvecklingsarbete som bedrivs till och med 2016 kommer därefter att ingå i ordinarie linjeverksamhet. Fler barn och ungdomar med behov av insatser från socialtjänsten Kommunens befolkningsprognos gällande barn och ungdomar visar på en fortsatt ökning under de kommande åren, se bilaga 1, sidan 11. Den största ökningen väntas ske i åldersgrupperna 7-12 år, (10 procent) och 13-18 år, (13 procent). Utifrån den faktiska utvecklingen 2014 av antalet anmälningar om barn och ungdomar som riskerar att fara illa, och den förväntade ökningen av barn och ungdomar i befolkningen, så beräknas antalet anmälningar att öka. Ökningen fram till 2018 i förhållande till 2014 beräknas bli 7,3 procent för barn 0-12 år samt 8,9 procent för ungdomar 13-20 år. Det innebär 259 fler anmälningar 2018 än under 2014. Ökningen av anmälningar tillsammans med förändrade föreskrifter från Socialstyrelsen 5 kommer för verksamheten innebära att antalet utredningar blir fler. En nyligen utkommen rapport från Socialstyrelsen 6 visar att antalet placerade ungdomar har ökat i hela landet sedan 2013, och att fler pojkar än flickor placeras. Lägesrapporten beskriver även att den psykiska ohälsan bland ungdomar ökar. Samma tendenser finns i Huddinge kommun. Som alternativ till placering arbetar verksamheten med att hitta lösningar på hemmaplan med insatser från den egna öppenvården. Behovet av placeringar förväntas dock öka för vissa ungdomar med komplexa behov såsom psykisk ohälsa, kriminalitet och missbruk. Utifrån denna bakgrund ser verksamheten ett behov av fler socionomer, en 20 procentig utökning vilket motsvarar 10-15 årsarbetare, för att kunna hålla god kvalitet i verksamheten. 1 Hem för vård eller boende 2 Socialstyrelsen: Psykisk ohälsa bland unga - underlagsrapport till barn och ungas hälsa, Vård och omsorg 2013, sidan 7) 3 Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 4 Sveriges kommuner och landsting 5 SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer, trädde i kraft 2014-10-01 6 Socialstyrelsen, Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Lägesrapport 2015 2015-02-27 SOCIALNÄMNDEN 5

Permanenta sociala insatsgrupper Sedan slutet av 2013 har kommunen inom ramen för Samkraft 7, i projektform arbetat med sociala insatsgrupper i två bostadsområden. Samkraft finansierar projektet där socialoch äldreomsorgsförvaltningen är projektbeställare och projektägare. Social insatsgrupp 8 är en strukturerad samverkansform där förutom socialtjänsten även polis, skola samt andra viktiga aktörer samarbetar med individinriktade insatser för att stödja unga till att upphöra med kriminella handlingar. Projektet har utvärderats av FOU Södertörn 9 under 2014 och resultaten för de enskilda ungdomarna som har deltagit har till stor del varit goda, varför det finns önskemål om att projektet från 2016 övergår till ordinarie verksamhet. Det förutsätter en fortsatt samfinansiering inom kommunen motsvarande två årsarbetare. Det goda resultatet från projektet med sociala insatsgrupper har lett till ett försök att använda arbetssättet inom missbrukssektionen för unga vuxna. För att fullt ut kunna tillämpa metoden krävs att andra verksamheter inom förvaltningen samt andra huvudmän till exempel frivården, Arbetsförmedlingen också deltar. Behov av ytterligare en familjecentral Huddinge kommuns familjecentraler är populära och väl uppbyggda verksamheter i samverkan med bland annat förskola. Särskilt familjecentralen i centrala Huddinge är välbesökt av föräldralediga från hela kommunen. Ett behov av utökning av lokaler kan bli aktuellt inom några år. Dock behöver frågan utredas i samarbete med samtliga samarbetspartners. Nya lagar och föreskrifter Ny kommunallag I kommunallagen finns krav på att kommuner ska kontrollera och följa upp verksamhet som utförs i annan regi samt att genom avtal kunna inhämta information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som sker via externa utförare. Den nya kommunallagen som trädde i kraft 2015 har förtydligat och stärkt kommunernas ansvar 7 Ett samarbete mellan kommunens förvaltningar och barnoch ungdomspsykiatrin i Stockholm, Närpolisen i Huddinge. Samarbetet syftar till att med gemensamt arbete förhindra och minska barn- och ungdomars psykiska ohälsa, missbruk och kriminalitet. 8 Sociala insatsgrupper har under 2011-2012 bedrivits som en försöksverksamhet på tolv platser i landet och har utvärderats av Ersta sköndals högskola Individinriktad samverkan kring unga i riskzonen. 9 FOU Södertörn ägs av Botkyrka, Gotland, Haninge, Huddinge, Nacka, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö. Uppgiften är att bidra till att utveckla socialt arbete genom forskning, utvärdering och utbildning. att kontrollera och uppfölja upp tjänster som utförs i annan regi. Inom socialnämnden har verksamheter med kundval blivit fler under de senaste åren, vilket inneburit att resurser har behövt avsättas till handläggning av kundvalsansökningar, kontroll och uppföljning av godkända utförare, information till allmänhet, brukare och tilltänkta utförare samt anpassningar inom egen regi. Detta arbete berör merparten av förvaltningen såsom biståndskansli, ekonomi, kvalitet, information och utföraren i egen regi. Hittills har arbetet kunnat göras genom omfördelning och effektiviseringar, men med dels ytterligare ny kundvalsverksamhet 2015 (daglig verksamhet), dels skärpning i kommunallagen behövs resursförstärkning inför 2016, för att kunna säkerställa en god kvalitet. Betalningsansvarslagen Regeringen har gett ett uppdrag om en översyn av lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård 10, förkortad betalningsansvarslagen. Utredningen 11, Trygg och effektiv utskrivning från slutenvården, är färdigställd och förslag är att betalningsansvarslagen ersätts med en ny lag: lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Enligt nu gällande lag inträder kommunens betalningsansvar fem (5) dagar inom somatisk vård och 30 dagar inom psykiatrisk slutenvård, efter att behandlande läkare i slutenvården underrättat berörda enheter om att patienten är utskrivningsklar. Utredningens förslag är att det kommunala betalningsansvaret inträder efter tre (3) dagar. Förslaget gäller alla patienter det vill säga även patienter som vårdas i psykiatrisk slutenvård. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2016 och om den skulle införas kommer det innebära omfattande förändringar för kommunen. Utredning och beslut om insats måste i så fall ske omgående, vilket kommer att ställa högre krav på verksamheten. Korttidsplatser för utskrivningsklara patienter från somatisk vård finns i kommunen och är ibland lösningen för att i rätt tid kunna ta emot personer i avvaktan på en mer permanent lösning. Korttidsplatser för patienter från psykiatrisk slutenvård saknas i kommunen och i Stockholms län. I det fall lagförslaget går igenom behöver det byggas och samordnas korttidsplatser med hela Södertörn. Uppdraget för hemtjänst och boendestöd behöver i så fall också omformuleras så att insatser snabbare kan erbjudas. Det kan innebära högre ersättning för att utförarna behöver högre bemanning över dygnet och veckans alla dagar. 10 1990:1404 11 Statens offentliga utredningar, SOU 2015:20 6 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

Nämnden fortsätter följa processen kring den föreslagna lagändringen. Nya nationella riktlinjer Under våren 2015 kommer nya nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna innefattar program för psykosocialt stöd för anhöriga och närstående, samt riktlinjer för boende och sysselsättning för målgruppen. Det kommer att innebära förändrade och nya krav på verksamheten. Attraktiv arbetsgivare Personalförsörjning inom vissa yrkesgrupper Huddinge kommun har i likhet med andra kommuner i länet en bristsituation vad gäller socionomer med myndighetsutövning, i första hand erfarna socialsekreterare och biståndshandläggare. I årets löneöversyn har dessa yrkesgrupper fått ett extra utrymme för att säkerställa konkurrensmässigt löneläge. Förvaltningen bedömer att denna bristsituation kommer att påverka verksamheten under ett antal år. En arbetsgrupp med uppdrag att lyfta fram olika strategier för att attrahera och behålla personal inom socialtjänsten ska lägga fram förslag under 2015. Huddingetrainee: socionom har blivit ett framgångsrikt personalförsörjningskoncept och gått över från projekt till ordinarie del i verksamheten. Målet är att bidra till att förbättra personalförsörjning inom socialtjänsten. Nämnden har ambitionen att se över möjligheten att minska ofrivilliga deltidsanställningar vad gäller omsorgspersonal. Sund ekonomi Drift och volymer Ekonomiska förutsättningar 2016-2018 I de preliminära ramar som tagits fram för perioden 2016-2018 beräknas volymerna öka med 49 miljoner kronor. För socialnämndens verksamheter har en volymökning beräknats som motsvarar den prognosticerade befolkningsökningen för respektive år. Här ingår också ett utrymme för nya lokaler med cirka 2 miljoner kronor. Utöver volymökningen har nämndens preliminära ram även räknats upp för löne-, hyres- och prisökningar med cirka 57 miljoner kronor under perioden. Nämndens bedömning Nämnden gör bedömningen att den preliminära tilldelningen av medel för åren 2016-2018 till stora delar täcker kostnaderna för verksamheterna med några undantag, där kostnadsökningarna riskerar bli högre än den uppräknade budgeten. Undantagen är följande tre: Huddingejobb och korta yrkesutbildningar Tiden med försörjningsstöd riskerar att bli fortsatt lång för personer som står långt från arbetsmarknaden. Här krävs ett intensivt arbete med individanpassade stödinsatser för att dessa personer ska kunna komma i egen försörjning. Korta yrkesutbildningar och Huddingejobb har visat sig vara mycket effektiva insatser som leder till arbete. Tack vare extra satsning i kommunen under senare år har det varit möjligt att utveckla insatserna och erbjuda det till försörjningsstödstagare. För att i tillräckligt hög omfattning kunna fortsätta erbjuda försörjningsstödstagare som står långt från arbetsmarknaden nödvändigt stöd, krävs liksom tidigare år extra satsning utöver ram till arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Volymökningar inom barn och unga Nästa undantag, där kostnadsökningen bedöms bli högre än vad som ryms inom tilldelad ram, är inom barn och ungdom. Utvecklingen visar på fortsatt ökat inflöde av ärenden. Detta tillsammans med tuffare krav från Socialstyrelsen på att inleda utredningar gör att nämnden bedömer att det kommer behövas cirka 20 procent fler socionomer vid barn- och ungdomssektionerna, vilket motsvarar 10-15 årsarbetare. Det senaste årets utveckling med behov av placeringar för ungdomar, främst pojkar med komplexa behov på grund av psykisk ohälsa, kriminalitet och missbruk har ökat och förväntas bli kvar på en hög nivå. SOCIALNÄMNDEN 7

Fler kundval Det tredje undantaget är kostnadsökningar inom förvaltningen med anledning av att antalet kundvalsverksamheter ökar, samt strängare krav i den nya kommunallagen vad gäller kommunens ansvar att följa upp och kontrollera verksamhet som utförs på nämndens uppdrag i annans regi. Detta har sedan lagen om valfrihetssystem infördes hanterats inom ramen genom omfördelning och effektiviseringar, men med planerad utökning, och skärpningen i lagen behövs resursförstärkning inför 2016 för att kunna säkerställa en god kvalitet. Därutöver önskar nämnden även lyfta: Om föreslagen förändring av betalningsansvarslagen träder i kraft 2016 kommer det leda till kostnadsökningar utöver ram initialt i form av ersättning till landstinget i de fall kommunen inte kan ta emot personer från slutenvården inom föreslagna tre dagar. Det ställer krav på att med kort varsel göra utredningar och fatta beslut om bistånd, samt ha tillgång till dels olika former av korttidsplatser dels personal med adekvat utbildning. Idag saknas korttidsplatser helt i kommunen för personer från psykiatrisk slutenvård. Förutom behov av fler biståndshandläggare, behöver bemanning inom både hemtjänst och boendestöd ses över för att där snabbt kunna ställa om och ta emot personerna som skrivs ut från sjukhus. Det leder sannolikt även till att ersättningen till utförare behöver anpassas. Insatserna personlig assistans enligt LSS och kostnaden för assistansersättning (där kommunen har en skyldighet att betala ersättning för de 20 första assistanstimmarna per person och vecka) kommer med stor sannolikhet fortsätta att öka. Under de senaste åren har det skett en stadig ökning. Åtgärder vid eventuellt effektiviseringskrav I kommunens dokument med planeringsförutsättningar för 2016-2018 finns en förvarning om att det kan bli behov av ett generellt effektiviseringskrav för alla nämnder motsvarande en procent. Detta för att kommunen ska nå önskad resultatnivå. I det fall det blir verklighet finns möjlighet att projektet att Optimera och förnya verksamhetssystemet hinner ge vissa effektiviseringsvinster. Med tanke på det redan ansträngda ekonomiska läget, så kommer ett effektiviseringskrav medföra översyn av inte lagstadgad verksamhet samt översyn av viss bemanning. Även ännu inte formulerade utvecklingsåtaganden inför 2016 12 kan komma att flyttas fram i tid, och därmed påverka ambitionerna vad gäller måluppfyllelse med mera. Detta är en dialog som behöver fortsätta i förvaltningen om kravet blir verklighet. 12 Detta sker under förvaltningens arbete med verksamhetsplan 2016 som beräknas vara klar till slutet av oktober och beslut på nämndens novembersammanträde. Översyn av fördelningsmodellen i kommunen För att säkerställa att den volymtilldelning som sker täcker de kommande behoven fullt ut bör den ekonomiska fördelningsmodell som används i kommunen ses över. Framför allt handlar det om en översyn av hur andelen personer med behov av insatser i respektive åldersgrupp beräknas. Nämndens erfarenhet är att behovet av insatser från socialtjänsten hos vissa barn och unga växer vad gäller kostsamma insatser vilket en fördelningsmodell bör ta hänsyn till. Personer från 65 år och äldre med insatser enligt LSS växer och kostnaden för dessa hanteras av socialnämnden, vilket även behöver beaktas i en ny fördelningsmodell. I kommande översynsarbete önskar nämnden att representanter för förvaltningen ges möjligheter att medverka. Så länge nuvarande fördelningsmodell gäller följer nämnden utvecklingen av antalet personer från 65 år och äldre med insatser enligt LSS 13. Lokaler Vad gäller nybyggnationer och ombyggnader finns inga avvikelser mot gällande lokalförsörjningsplan 2015-2024. Dock vill nämnden påpeka att finansieringen av hyran, 1,4 miljoner kronor år 2017 för LSS-boendet Björnkulla inte täcks inom ramen. Även socialpsykiatrins nya boende med en hyreskostnad av 1,2 miljoner kronor per år med start 2018, ryms inte inom ramen. Det är ännu ej klart med placeringen av boendet. Behov som har tillkommit sedan lokalförsörjningsplanen fastställdes handlar om nya kontorslokaler inom biståndskansliet, individ- och familjeomsorg samt Arbete och försörjning. Verksamheterna är redan idag trångbodda och fortsätter att växa, främst på grund av fler socialsekreterare. Den beräknade sammantagna hyreskostnaden för dessa lokaler är 0,7 miljoner kronor per år. År 2018 finns behov av ytterligare en familjecentral centralt i Huddinge. Hyreskostnaden för den är svår att beräkna. Korttidsplatser för patienter från psykiatrisk slutenvård saknas i kommunen och i Stockholms län. Om föreslagen lagändring (betalningsansvarslagen) skulle träda i kraft som planerat 2016 behöver planering för korttidsplatser för personer från psykiatrisk slutenvård påbörjas snarast. Kostnaden för detta behöver utredas, och kan inte klaras inom ramen. Antalet ensamkommande barn förväntas fortsätta att öka. I nuläget täcks kostnaderna via medel från Migrationsverket, även om olika boendeformer för målgruppen behöver fortsätta att utökas. 13 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 8 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

På sikt behövs även större lokaler för ungdomsmottagningen. Investeringar Här redovisas kommande investeringsbehov. Se även bilaga 2 sidan 13. Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Inventarier 1 500 500 300 Arbetsmiljöförbättrande åtgärder 150 - - IT-stöd 950 950 700 Datorer 410 740 1 160 Oförutsedda investeringar 1 000 1 000 1 000 Summa netto 4 010 3 190 3 160 Inventarier I samband med att nya lokaler och boenden tillkommer måste dessa inredas. Datorer Nya datorer behöver köpas in löpande varje år. En dator har en ekonomisk livslängd på tre år. Den klassas som en investering och skrivs av under tre år. IT-stöd Under 2016 kommer arbetet med vidareutveckling av verksamhetssystemet Procapita att fortgå, vilket även inkluderat utvecklingen av e-tjänster. Arbetsmiljöförbättrande åtgärder Avser inköp av diverse tekniska hjälpmedel. Oförutsedda investeringar Avser oförutsedda investeringar som uppkommer under året enligt kommunens regler där varan har ett värde över ett basbelopp och en ekonomisk livslängd på minst tre år. Systematisk kvalitetsutveckling Utveckling med stöd av ny teknik Optimering och utveckling av förvaltningens verksamhetssystem Förvaltningens projekt för att optimera verksamhetssystemet har tagit fram en övergripande plan gällande utvecklingsbehov på några års sikt. Under 2016 och 2017 fortsätter arbete med införandet av ny funktionalitet. Satsningar som planeras för de närmaste åren är att succesivt möjliggöra åtkomst till information och dokumentation mobilt. Dessa nya arbetssätt medför ökade investeringskostnader genom ny funktionalitet i verksamhetssystemet samt inköp av olika typer av tekniska enheter som till exempel läsplattor, smarta telefoner och bärbara datorer. Genom effektivare dokumentation och informationshantering bjuds också ökade möjligheter till olika typer av uppföljning baserat på den registrerade informationen. Fler e-tjänster och en effektiv e-förvaltning Moderniseringen av förvaltningens verksamhetssystem möjliggör nya e-tjänster integrerat i systemet. Detta ger medarbetare en enklare hantering av ärenden i och med att de blir digitala och därmed kan vara möjliga att i olika grad automatiseras. E-tjänster erbjuder också invånarna ytterligare en kanal för kontakt med förvaltningen. Detta genom att kunna ansöka om stöd via e-tjänst och sedan kunna följa sitt ärende via en digital portal. Utvecklingen inom e- tjänster medför ökade kostnader för köp av kompletterande funktionalitet till verksamhetssystemet alternativt kostnader för utveckling av e-tjänster i kommunens övergripande e-tjänsteplattform. Förändringar av hälso- och sjukvårdsansvaret inom funktionshinderområdet Kommunen återtar den 1 oktober 2015 det hälso-och sjukvårdsansvar i bostad med särskild service och daglig verksamhet som landstinget tog på sig att utföra år 1994. An- SOCIALNÄMNDEN 9

svaret för kommunen gäller insatser från legitimerad sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Förändringen finansieras genom en skatteväxling, vilken innebär att landstinget sänker skatten med 2 öre och kommunen höjer med motsvarande. Skatteväxlingen uppskattas för Huddinge kommun 2016 till en ökning på 4,7 miljoner kronor. Bedömningen utifrån det behov av hälso- och sjukvårdsinsatser som finns idag inom berörda verksamheter är att skatteväxlingen täcker förväntad kostnadsökning. Ökade kompetenskrav För att nationellt kvalitetssäkra kompetensen hos personal som utreder och beslutar i ärenden gällande barn och ungdomar, finns det sedan 2014 krav från Socialstyrelsen på att myndighetsutövande socialsekreterare ska ha socionomexamen 14. Även för chefer har Socialstyrelsen specificerat särskilda kompetenskrav. Socialstyrelsen har under 2014 och 2015 beviljat kommunerna extra resurser (645 000 kronor per år) till kompetenshöjande insatser med anledning av de skärpta kraven. Den höga personalomsättningen gällande myndighetsutövande socialsekreterare inom barn och ungdom kräver att arbetsgivaren kontinuerligt kan erbjuda personalen utbildningar på högskolenivå. Verksamheten har gjort en inventering av behovet av kompetensutveckling bland socialsekreterare som handlägger barn- och ungdomsärenden. Inventeringen visar att behovet av kompetensutveckling kommer att fortgå även efter 2015, då de statliga medlen troligen är slut. Det innebär då att de kompetenshöjande insatserna måste rymmas inom ram, vilket bedöms bli ansträngt. 14 Föreskrift om vad som krävs för att få utreda, besluta om insats samt följa upp gällande barn och unga, SOSFS 2014:7, samt föreskrift gällande barn som bevittnat våld eller utsatts för våld, SOSFS 2014:4 10 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

Befolkning 2014 samt prognos 2015-2018 I dokumentet med planeringsförutsättningar finns en beskrivning över kommunens befolkningsprognos och demografiska förändringar för perioden. Totalt sett väntas befolkningen i Huddinge kommun öka med sju Bilaga 1 procent mellan 2014 och 2018, från 104 185 till 111 487 personer. Ökningstakten är jämn över tid men skiljer sig åt mellan de olika ålderskategorierna vilket framgår av diagrammen nedan. Befolkning 2014 samt prognos 2015-2018, 0-64 år Diagrammet visar befolkningen 2014 samt prognostiserad utveckling respektive år 2015-2018 för åldersgruppen 0-64 år. Totalt sett visar prognosen en befolkningsökning med 7 procent under perioden 2014-2018. I diagrammen nedan bryts prognosen ner på olika åldersgrupper utifrån socialnämndens perspektiv. Befolkning 2014 samt prognos 2015-2018, 0-20 år Diagrammet visar befolkningen 2014 samt prognostiserad utveckling respektive år 2015-2018. Den största ökningen väntas ske i åldersgrupperna 7-12 år (10 procent) och 13-18 år (13 procent). Tidigare års befolkningsökning i åldersgruppen 7-12 år mattas av något och tilltar istället i gruppen 13-18 år, vilket är en naturlig följd av att dessa ungdomar blir äldre. I gruppen 0-6 år fortsätter befolkningsutvecklingen i ungefär samma takt som de senaste tre åren. Den enda åldersgrupp som uppvisar en förväntad minskning är gruppen 19-20 år (-4 procent). Minskningen är marginell och förväntas plana ut under perioden och övergå i en ökning 2018. SOCIALNÄMNDEN 11

Befolkning 2014 samt prognos 2015-2018, 21-64 år Diagrammet visar befolkningen 2014 samt prognostiserad utveckling respektive år 2015-2018. Befolkningen i åldersgruppen 21-64 år beräknas öka med 6 procent under perioden 2014-2018, vilket innebär en något lägre ökningstakt än för den totala befolkningen. 12 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

Underlag inför Mål och budget 2016, plan 2017-2018: Investeringar, tkr Bilaga 2 Nämnd: Lokalplan Investering, tkr Aktivering, tkr Avskrivningstid Projekt 2016 2017 2018 2016 2017 2018 år HVB-hem 800 800 5-10 år HSL lokaler 100 100 5-10 år LSS Björnkulla 500 500 5-10 år Familjecentral 300 300 5-10 år Kontorsplatser AoF, IFO och BK 600 600 5-10 år Summa lokalplan 1 500 500 300 1 500 500 300 Övrigt Investering, tkr Aktivering, tkr Avskrivningstid Projekt 2016 2017 2018 2016 2017 2018 år Arbetsmiljöförbättrande åtgärder 150 150 5-10 år IT-stöd 950 950 700 950 950 700 5-10 år Datorer 410 740 1 160 410 740 1 160 3 år Oförutsedda investeringar 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 5-10 år Summa övrigt 2 510 2 690 2 860 2 510 2 690 2 860 Summa totalt 4 010 3 190 3 160 4 010 3 190 3 160 SOCIALNÄMNDEN 13

Planeringsförutsättningar 2016-2018 PM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING FEBRUARI 2015

Innehållsförteckning Inledning... 3 Planeringsförutsättningar i sitt sammanhang... 3 Disposition av Planeringsförutsättningarna... 3 Huddingeborna idag och i morgon... 5 Huddinge växer cirka 1 500 nya Huddingebor per år... 5 Befolkningsutvecklingen i länet och riket... 9 Försörjningskvoten i Huddinge... 10 Invånarnas utbildningsnivå... 11 Invånarnas inkomst... 12 Förvärvsfrekvens och arbetslöshetens utveckling... 14 Huddinges vision och mål... 16 Huddinges vision... 17 Hållbart Huddinge 2030... 18 Inför planeringsperioden 2016-2018... 19 Bra att leva och bo... 19 Utbildning med hög kvalitet... 29 Fler i jobb... 31 God omsorg för individen... 33 Ekosystem i balans... 37 Effektiv organisation... 40 Bolagen... 67 Ekonomiplan 2016-2018 preliminära beräkningar... 69 2

Inledning Planeringsförutsättningar i sitt sammanhang Huddinges styrmodell kallas allmänt för PUFF. Puffen innebär att genom systematik (planera, utföra, följa upp och förbättra) och dialog mellan alla berörda parter utveckla Huddinge som organisation och geografiskt område. Styrmodellen tar avstamp i kommunens mål och vision. Med dialog avses allt från kommunval, till muntliga och skriftliga dialoger. Planerings- och uppföljningsprocessen utgör också systematiken i de fyra olika puff-stegen planera, utföra följa upp och förbättra. Kommunstyrelsens förvaltning beskriver i ett PM planeringsförutsättningar för den kommande planeringsperioden. Det är första steget i planerafasen och utgör kommunstyrelseförvaltningens underlag till politikerna inför arbetet med kommande Mål och budget. Planeringsförutsättningarna knyter ihop PUFF-snurran genom att samla ihop erfarenheterna från utförandet, sammanställa och analysera resultat av uppföljningen, omvärldsbevaka och framtidsprognostisera och utifrån detta lyfta fram behov av förbättringar. Disposition av Planeringsförutsättningarna Planeringsförutsättningar 2016-2018 inleds med ett faktaavsnitt om Huddinges invånare. Avsnittet ger en bild av nuläget avseende till exempel befolkningsutveckling, åldersfördelning, utbildning, sysselsättning och visar på prognoser för den framtida utvecklingen. I avsnittet Inför planeringsperioden 2016-2018 beskrivs viktiga utmaningar för kommunens fortsatta utveckling under planeringsperioden. Vid framtagande av årets Planeringsförutsättningar har SKL:s rapport Vägval för framtiden, utmaningar 3

för det kommunala uppdraget mot år 2025 varit ett stöd för kommunens omvärldsanalys. Utmaningarna för planeringsperioden redovisas utifrån kommunens nya målbild. Planeringsförutsättningarna avslutas med en preliminär ekonomiplan för åren 2016-2018, utifrån aktuella prognoser. 4

Huddingeborna idag och i morgon Huddinge växer cirka 1 500 nya Huddingebor per år Huddinge är med sina drygt 104 150 invånare den näst största kommunen i länet. Hela Stockholmsregionen växer kraftigt och Huddinge är inget undantag. prel. prognos Ålder 2009 2014 2019 0 1 327 1 363 1 523 1-5 7 014 7 746 8 286 6 1 394 1 632 1 700 7-9 3 823 4 518 4 964 10-12 3 545 4 229 4 800 13-15 3 865 3 851 4 615 16-18 4 141 3 730 4 215 19-24 7 632 8 177 8 174 25-64 51 402 55 088 59 952 65-79 8 947 10 760 11 621 80-w 2 708 3 057 3 560 Summa 95 798 104 151 113 410 Huddinges befolkning har ökat varje år under en lång tid och den väntas öka även i framtiden. Ökningen beror både på höga födelsetal och på en hög inflyttning från utlandet. Fram till år 2023 kan befolkningen komma att öka med närmare 17 500 personer, från dagens cirka 104 150 invånare till närmare 121 600. I översiktsplan 2030 har det fastställts att Huddinge ska växa i takt med länet vilket innebär att samhällsplaneringen behöver skapa förutsättningar för detta. Under 2014 växte Huddinges befolkning preliminärt med 1,6 procent, jämfört med under 2013 då befolkningen växte med 1,5 procent. Under 2014 ökade befolkningen i riket uppskattningsvis med 1,2 procent och i länet med 1,8 procent. Dessa siffror bygger på raka framskrivningar utifrån befolkningen den 1 november 2014, vilket gör att de kan komma att förändras när preliminära uppgifter blir tillgängliga. Detta skulle betyda att kommunen inte når målet med en befolkningstillväxt i nivå med länet för 2014. Här kan nämnas att befolkningens ökningstakt i kommunen avstannade nästan helt årets sista två månader, befolkningsökningen var cirka 1,5 procent redan den första november. 5

Folkmängden i Huddinge 1980-2013 och prognos 2014-2023 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Huddinge växer kraftigt även i jämförelse med andra kommuner. Under de senaste 10 åren har Huddinge haft den nionde kraftigaste procentuella befolkningstillväxten i riket. Åtta av de snabbast växande kommunerna ligger i Stockholms län, vilket visar regionens utveckling. Under 2014 flyttade preliminärt 10 030 personer till Huddinge och 9 169 personer flyttade från Huddinge, vilket ger ett flyttningsnetto på 861 personer. Det föddes 1 303 barn och 560 avled, vilket ger ett födelsenetto på 743 personer. Jämfört med i fjol har kommunen haft en något svagare naturlig befolkningsökning genom ett något lägre positivt födelsenetto, samtidigt har flyttningsnettot ökat. Det positiva flyttningsnettot förklaras nästan uteslutande av en stor inflyttning från omvärlden. Huddinge är en kommun som, liksom många andra förortskommuner i Stockholm, attraherar många barnfamiljer. I Huddinge är andelen barn högre än genomsnittet i riket och länet, samtidigt som andelen äldre är lägre. Huddinge var 2013 den tillsammans med Botkyrka näst yngsta kommunen i riket, med en medelålder på bara 37,2 år. I riket var medelåldern 41,2 år och i länet var den 39,0 år. Efter Botkyrka och Huddinge var Sundbyberg den tredje yngsta kommunen i länet med en medelålder på 37,9 år. Knivsta hade lägst medelålder av rikets kommuner med 36,6 år. Trenden för Huddinge är att vi blir något äldre, den senaste 10 årsperioden har medelåldern ökat med 0,4 år. Att jämföra med riket som ökat med 0,6 år och länet som står oförändrat. I länet är det framförallt Solna och Sundbyberg som blir yngre, Solnas medelålder har minskat med nära 2 år, vilket även är den kommun i riket där medelåldern minskat mest. Huddinges starka befolkningstillväxt beror som tidigare nämnts till stor del på en hög invandring, det vill säga inflyttning från andra länder. Under 2014 invandrade preliminärt 1 561 personer till Huddinge och 720 utvandrade, vilket ger ett utrikes flyttnetto på 841 personer. Utan invandringen hade Huddinges flyttnetto varit endast marginellt positivt, en ökning med 20 personer. Invandringen är tillsammans med att kommenen har en stor andel barnfamiljer en bidragande orsak till Huddinges unga befolkningsstruktur. I jämförelse med ifjol så är det ett något lägre flyttnetto från utlandet. Vilket beror nästan uteslutande på lägre invandring, utvandringen är i stort oförändrad. Idag är drygt en fjärdedel (27 procent) av 6

Huddingeborna födda i ett annat land än Sverige. Detta kan jämföras med Stockholms län som har 23 procent utlandsfödda och i riket där 16 procent är födda utanför Sverige (2013). Det vanligaste utländska födelselandet bland Huddingebor är Irak, följt av Finland, Turkiet och Polen. Åldersfördelningen i Huddinge (färg) jämfört med riket (gul i bakgrunden), 2013 Ung befolkning Huddinge har en ung befolkning, här bor många barn med sina familjer. De senaste åren har det fötts många barn i kommunen och många barn har också flyttat till Huddinge. Antalet barn kommer fortsätta att öka under de kommande åren. De senaste åren har det varit barnen i förskoleålder som har ökat allra mest medan det framöver kommer att vara framförallt barn i grundskoleåldern som kommer att öka mest, 6-15 åringarna kommer att öka med cirka 3 000 barn fram till 2023. Antalet gymnasieungdomar har minskat under några år, för att återigen börja öka omkring 2016. Ålder 2004 2009 Prel.2014 2019 2023 1-5 6 008 7 014 7 746 8 286 8 823 6-9 4 680 5 217 6 150 6 664 7 047 10-12 3 953 3 545 4 229 4 800 5 075 13-15 3 987 3 865 3 851 4 615 5 029 16-18 3 515 4 141 3 730 4 215 4 700 Summa 22 143 23 782 25 706 28 580 30 674 Över åtta procent av barnen under 18 år i Huddinge är födda i ett annat land än Sverige. 45 procent av barnen har minst en förälder som är född utanför Sverige. Andelen med två utlandsfödda föräldrar är 29 procent. De äldre blir fler Huddinge har preliminärt lite över 13 800 invånare som är 65 år eller äldre. Av dem är drygt 3 000 äldre än 80 år. Om tio år väntas antalet personer över 65 att överstiga 16 500, och antalet över 80 år vara drygt 4 200. Den stora ökningen av äldre beror på att det under 1940-talet föddes stora årskullar, som nu uppnår pensionsåldern. Om 7

ytterligare några år kommer denna generation att uppnå de åldrar när behovet av omsorg ofta inträder. Andelen över 65 år av befolkningen ligger dock kvar runt 13 procent för hela prognosperioden. Ålder 2004 2009 prel.2014 2019 2023 65-79 7 612 8 947 10 760 11 621 12 365 80-w 2 379 2 708 3 057 3 560 4 206 Summa 9 991 11 655 13 817 15 181 16 571 Andel personer i åldersgrupper 65 år och äldre, Prognos 2015-2023 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 65-69 70-74 75-79 80-w 65-w 2013 prel.2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Antal personer i åldersgrupper 65 år och äldre, 1980-2014 samt prognos 2015-2023 6000 5000 4000 3000 2000 65-69 70-74 75-79 80-w 1000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Omkring åtta procent av Huddingeborna över 65 år är födda i Finland. Huddinge kommun är sedan 2010 ett så kallat finskt förvaltningsområde, vilket innebär att enskilda har rätt att använda finska i kontakter med kommunen samt finskspråkig förskola respektive äldreomsorg. 8

Befolkningsutvecklingen i länet och riket 2013 ökade befolkningen i kommunen med 1,5 procent, preliminärt för 2014 är ökningen 1,6 procent. Historiskt sätt har dock befolkningsökningen i Huddinge procentuellt varit större än den i länet och riket. Mellan 2003 och 2013 har befolkningen ökat med totalt 17,7 procent i Huddinge jämfört med länets 16,2 procent och rikets 7,5 procent. I Stockholms läns - Befolkningsprognos 2014, som tas fram av TMR (SLL Tillväxt, miljö och regionplanering) tillsammans med Statistiska centralbyrån, görs prognoser på 10 års sikt men även längre prognoser som sträcker sig fram till 2045. Prognoserna efter 2023 baseras då på antaganden för riket och finns framtagna i lite olika scenarier. De parametrar som det har tagits fram scenarier kring är fruktsamhet, invandring samt för olika nivåer av befolkningstillväxt. Det har även gjorts alternativa prognoser som tar hänsyn till byggplaner i och med utbyggnaden av tunnelbanna, vilket påverkar visa kommuner i länet. I huvudantagandet är den prognostiserade folkmängden 2030 strax över 2,7 miljoner invånare och 2045 över 3 miljoner. Det motsvarar en ökning på närmare 25 procent till 2030 och 40 procent till 2045. I samband med översynen av kommunens översiktsplan togs två scenarier fram för att bedöma befolkningsutvecklingen. Scenarierna bygger på olika nivåer av bostadsbyggande och statistiska ingångsvärden där den förväntade befolkningen troligen hamnar någonstans mellan 120 000 och 150 000 invånare år 2030. Det skulle innebära en procentuell befolkningsökning mellan 34 och 50 procent. För att bedöma det långsiktiga behovet av till exempel skolor, äldreboenden och idrottsanläggningar har en befolkningsprognos omfattande 140 000 invånare år 2030 använts. Under 2014 gjordes en ny prognos fram till 2030 som underlag till arbetet med en hållbarhetsrapport. Den prognostiserar cirka 140 000 invånare till 2030 där stor vikt har lagts på målsättningen att färdigställa 700 bostäder per år, vilket ur ett historiskt perspektiv är en expansiv exploateringstakt för kommunen. SCB gör årligen en befolkningsprognos för rikets förväntade utveckling, den sträcker sig nästan 100 år framåt i tiden. Befolkningen förväntas öka 11 procent fram till 2030 och 16 procent till 2045. Att befolkningen ökar beror både på att det antas födas fler än det dör och att invandringen antas vara större än utvandringen. Något som flera länder i Europa och världen inte ser i sina långsiktiga prognoser. På sikt kan det vara en betydande faktor för Sverige som tillväxtland. De senaste åren har den stora invandringen varit den faktor som bidragit mest till folkökningen. 2013 var det år med högst invandring till Sverige hittills, den största var hemvändande svenska medborgare över 20 000 vilket motsvarar 18 procent av den totalt invandringen. Konflikter runt om i världen har gjort att antalet människor på flykt uppskattas till närmare 50 miljoner, den högsta siffran sedan andra världskriget. Detta kommer med största sannolikhet att påverka antalet invandrare till Sverige under de närmaste åren. Under 2020-talet antas befolkningsökningen till största delen drivas av stora födelseöverskott då de stora nittiotalistkullarna är i barnafödande ålder. I framtiden förväntas en något förändrad befolkningsstruktur. Andelen äldre väntas öka medan befolkningen i åldern 0 19 år förväntas ligga kring samma nivå. Andelen personer i de mest yrkesaktiva åldrarna 20 64 år minskar. Som en följd av den förändrade åldersstrukturen ökar den demografiska försörjningskvoten i riket. 9