Minikurs Effektivisera din Verkstadsinformation Föreläsare: Jan-Erik Nordström (projektledare, konsult, utbildare) och Jonas Lindgren (expert på MONITOR Verkstadsinformation) Denna minikurs handlar om modulen Verkstadsinformation i MONITOR plus en eller flera stämplingslicenser. En stämplingslicens är en flytande licens som kan användas av alla som har en vanlig MONITOR- licens. Med antal stämplingslicenser syftar man på antalet samtidigt öppna stämplingsterminaler. Verkstadsinformation Funktionalitet verkstadsinformation 1. Närvarostämpling Komma- & gå-stämpling, övertid, flex/komp/inarbetning/arbetstidsförkortning, frånvarorapportering, löneunderlag, scheman, kalender m.m. Resultat: löneöverföring till lönesystem, statistik, aktuella tidssaldon 2. Arbetsstämpling Rapportering av tillverkningsorder/operationer/material/information, indirekt arbete, maskinstämpling, instruktioner, ritnings och dokumenthantering m.m. Resultat: aktuellt planeringsläge, efterkalkyler, statistik, tidsuppföljning, stopptidsuppföljning, underlag till daglig styrning, materialuttag, spårbarhetshantering m.m. 3. Detaljplanering Körplanering, beläggningsplanering, materialklarering, verktygshantering, prioritering, omplanering, analyser m.m. Resultat: Körplan till produktionsgrupper, personalstyrning, information till huvudplanering, information till kunder, information till materialplanering och verktygsförråd m.m. Kompletterande funktioner (tilläggsfunktion i MONITOR) 1. MONITOR TRT Tidrapporteringsterminal En förenklad arbetsstämplingslicens för rapportering av direkt och indirekt arbete som inte kräver en separat MONITOR-användarlicens. Syftet är att kunna gödsla med dessa på verkstaden för att korta avståndet mellan arbetsplats/maskin och stämplingsterminal. Närheten till terminal ökar även möjligheten att läsa instruktioner, dokument och ritningar online, dvs. man minskar utskriftsvolymerna samt ökar sannolikheten till att personalen använder aktuella dokument. Skämtsamt: Rapportkvaliteten = 1/Avståndet till terminal. 2. MONITOR Webb - Tidkort - web.monitor.se Efterhandsrapportering av arbetad tid som ger både arbetsrapportering och närvaro- /frånvarorapportering. Summan av rapporterat arbete = närvaro. Även restid och andra tillägg kan rapporteras. Syftet är att t.ex. konstruktörer, tekniker, servicefolk, säljare m.fl. som har svårt att stämpla start och stopp skall kunna efterhandsrapportera dagen eller veckan och det ska ge: projektredovisning, efterkalkyler, statistik m.m. samtidigt som det skapar frånvaro- /närvaro-/löneunderlag.
Detaljplanering Körklart föregående operation (K) och körklart material (K). Materialklart erhålls via materialklarering. Filtrera sedan på dessa två. Sortering i körplanen är alltid i första hand prioritet. I andra hand (eller om prioritet ej angivits) finns olika val. Det går att ange förvalt på produktionsgrupp och kan ändras tillfälligt i körplanen. Ser man till att operatörer startar arbete från körplanen kommer alla prioriteringar m.m. att slå igenom omgående; on-line. Det är givetvis att föredra jämfört med beordringar via papper som snabbt riskerar bli inaktuella. Kryssa ur Ut på körplan t.ex. vid kvalitetsproblem. Man vill kanske ha kvar operationen som prioriterad i körplanen men undvika att någon startar den tills kvalitetsavdelningen lämnat klartecken. För att det skall fungera måste man starta arbete från körplan. Använd prioritering av tillverkningsorder i Registrera tillverkningsorder. Sortera sedan på prioritet i körplanen för att välja körordning. Vid behov kan även körplaneringens prioritering uppdateras för alla operationer på tillverkningsordern. I kombination med filter på anställd (visa enbart material och körklara föregående operation) fungerar det utmärkt, annars finns risk att översta operation inte kan köras. Filtrera på Ny färdigperiod mindre än 2 dagar framåt. Sortera sedan på material och sätt prioritering per material så har ni en bra kaplista. Materialklarera flera produktionsgrupper samtidigt i order per produktionsgrupp. Löpande följa läget på Planeringstavla för att se planeringsläget för flera produktionsgrupper överskådligt och veta vilka man behöver körplanera. Det går att öppna flera körplaner samtidigt och flera beläggningsplaner Sortering i körplanen förvald Verklig färdig föregående operation till produktionsgrupper som slutprovning, emballering etc. Det ger en kö in till produktionsgruppen utifrån vad som är klart. Använd planeringstavla och gör dra-och-släpp för att omplanera operationer till andra produktionsgrupper. Mycket fördelaktigt vid s.k. poolplanering (planering i en produktionsgrupp, körning i flera). Använd Utskrift körplan för att beordra verktygsframtagning och körklarering verktyg. Använd Utskrift körplan med färdigperiod t.o.m. igår för daglig styrning. Närvarotablå är utmärkt för att se vem som är borta och vad olika operatörer arbetar med just nu. Det går smidigt att rapportera frånvaro m.m. samt skicka meddelande till anställd. Anställda Närvaro och arbete används för personal. Endast arbete används i första hand för s.k. maskinstämpling (se nedan). Vanligast är Enbart byta arbete. Man får då all tid redovisad för den anställde. Fördelad på Direkt tid, Indirekt tid respektive Ej orderbundet direkt tid. Väljer man att stämpla Starta avsluta fritt är det svårare att upptäcka ej redovisad tid p.g.a. att det kan finnas dubbelstämpling. Risken att vara påstämplad av misstag på två order ökar också.
Använd filter vid starta arbete i körplanen för att enbart visa de som är körklara och materialklara. Filtret försvårar dock start av arbete vid materialbrist. Använd Orderfritext för kommentera orsaker till avvikelser från planerad tid, material etc. En anteckningsbok som syns bl.a. i Tillverkningsorderfråga, Efterkalkyl och i Orderförteckning - Tillverkning. Öppna utökad rapportering för att kunna justera stämplad tid på en tillverkningsorder för ställtid och för att kunna räkna bort avbrott som inte skall belasta tillverkningsorderns efterkalkyl. Det sistnämnda är alldeles utmärkt för stopptidsuppföljning. Korrigera arbetsstämplingar i stämplingsterminal Det finns en stor pedagogisk vinst med att korrigera felaktiga stämplingar i stämplingsterminalen. När en anställd informerar om en felstämpling tar man det om möjligt omgående med den anställde vid närmaste stämplingsterminal. Tider och antal går att korrigera men det går inte att lägga till eller ta bort stämplingar. All korrigering loggas dessutom. Korrigeringen ska göras med den anställde bredvid och efter ett tag låter man den anställde göra korrigeringen. De flesta anställda lär sig rätt snart att korrigera sina egna arbetsstämplingar direkt i stämplingsterminalen. Funktionen slås på via systeminställning. 1) Om en anställd har missat att stämpla ett arbete ska det arbetet stämplas på, rapporteras och sedan direkt stämplas av så räcker det med att korrigera tiderna. 2) Om en anställd har stämplat på fel arbete kan man ange samma klockslag in och ut så behöver inte den felaktiga rapporteringen tas bort. Det finns även möjlighet att korrigera närvaro om så önskas (systeminställning). Materialuttag Material ska vara kopplat till operation på tillverkningsorder. Materialet kan rapporteras på olika sätt både i verkstadsinformation och i separata rutiner. Automatisk eller manuell? Automatiskt till planerad kvantitet är vanligast. Automatiskt är enklast men kan skapa saldofel. För material där verklig förbrukning skiljer sig från planerad är det bra att se till att planerad kvantitet är i överkant för att undvika materialbrist. Manuell rapportering i verkstadsinformation. Detta aktiveras per anställd. Behövs normalt alltid vid spårbarhet. Ställer större krav på operatör. Det är en stor fördel om man rapporterar uttaget när man hämtar materialet, det förenklar inventering. Kan väljas för enskilda produktionsgrupper måste även anges på den anställde för att fungera. Det går via systeminställning att påtvinga manuell rapportering för artiklar med spårbarhet. Ett bra alternativ vid manuell rapportering för exempelvis montering är Plocklista tillverkning. Vid starta arbete eller vid avsluta arbete? Ska styras av hur materialet tas ut i verkligheten för att t.ex. underlätta inventering. Vid starta arbete tas allt material ut till total planerad kvantitet när någon stämplar på operationen. Vid avrapportering justeras/återläggs det som inte anses förbrukat. Passar bra när materialet inte har spårbarhet och man i praktiken hämtar fram allt material till arbetsplatsen när man startar operationen; det förenklar inventering. Problem kan vara att
materialet ser ut att vara förbrukat trots att det kan finnas kvar på hyllan (ännu ej hämtats ut). Det skapar minussaldon om man startar tillverkning med materialbrist. Uttag vid avsluta arbete är vanligast. Materialet förbrukas utifrån avrapporterat antal. Om man löpande plockar ut material allteftersom tillverkning sker är det bra att delrapportera. Material ser ut som det fortfarande finns i saldo trots att det är uttaget fysiskt. Inventering måste ta hänsyn till uttaget men ej rapporterat material. Rutinen Löpande inventering är en bra hjälp i detta fall. Valet styrs via systeminställning och gäller då all stämpling utan undantag. OBS! Det är mycket vanskligt att ändra denna systeminställning eftersom material kan bli ej avrapporterat respektive dubbelt rapporterat när den ändras. Ändra aldrig den utan att manuellt gå igenom aktuella startade och ej färdiga operationer med material styrt till för att säkra rapporteringen efter ändring av denna systeminställning. Buntstämpling Buntstämpling av arbete används när operationer har väldigt korta tider eller om rapporteringstiden är lång i förhållande till operationstiden t.ex. om avstånd till terminal är långt. Produktionsgruppen måste vara inställd på Fördelning enl. förkalk. för att det ska fungera. Verklig tid fördelas då enligt fördelningen för planerad tid för operationerna. Går en operation dåligt straffas alla. Det brukar vara praktiskt att på den anställde aktivera Föreslå rest. Man behöver då som operatör inte skriva antal på alla rader utan enbart justera de rader där man gjort annat antal än planerat. Detta fungerar även bra vid s.k. maskinstämpling. Det går även att buntstämpla material om man vill justera materialåtgången. Man når detta genom att högerklicka på materialdelen. Är det en bunt med flera material får man upp en rad per material. Mycket praktiskt t.ex. vid laserskärning. Vid buntstämpling operationer/produktionsgrupper är det oftast praktiskt att stänga av automatisk utskrift av pallflagga. Man behöver dokumentet före för att märka produkterna allt eftersom de blir klara. Ställ exempelvis in att utskrift av tillverkningsorderdokument ska ske vid starta arbete. Stämpla Endast arbete s.k. Maskinstämpling När ska man stämpla på maskinanställningsnummer (Endast arbete) och inte stämpla tillverkningsorder på eget anställningsnummer? Valet görs i uppdatering anställda. Maskinstämpling används t.ex. när en operatör kör flera maskiner parallellt, när flera operatörer kör en eller flera maskiner tillsammans och vid skiftgång. Man skapar då ett maskinanställningsnummer vanligtvis M+prgrp som anställningsnummer. Tillverkningsorder stämplas på maskinanställningsnumret och operatörerna stämplar på Ej orderbundet direkt arbete. Maskinanställningsnumret knyts till en enda körplan för att undvika felaktig stämpling. Operatörer sätts förvalt till Ej orderbundet direkt arbete där man lagt upp koder för exempelvis en grupp av maskiner eller i vissa fall en hel avdelning. Starta, delrapportera och avsluta arbete blir mycket tydligare och enklare med detta förfarande speciellt när flera operatörer går omlott med varandra.
Man får även en mycket användbar statistik över stopp eftersom stopptidsuppföljning blir möjlig. Stämplingen på maskinanställningsnummer gör att man kommer att kunna redovisa nyttjandegrad för maskinen via fördelning direkt (tillverkningsorder) - indirekt (stopptider som t.ex. akut underhåll, elfel, materialbrist etc.) samt summeringar och kostnad för detta. Operatörsstämplingen kommer att ge bemanningsstatistik för Ej orderbundet direkt arbete t.ex. bemanning maskingrupper A, avdelning 4 etc. Ger bra underlag för bemanningsplanering, uppföljning effektivitetsfaktor utifrån bemanning, uppföljning kostnadsfaktorer för direktlönekostnad m.m. Ett alternativ till att stämpla STOPP vid schemaslut är att lägga ett fast schema för maskinanställningsnumret. Klockan går då under schemalagd tid och redovisar ingen tid utanför schemalagd tid. Problem med fast schema är dock att om man kör annat än schemalagda tider t.ex. vid övertid eller helgkörning så blir detta inte redovisat på ordern. Flera väljer att redovisa hela dygnet som direkt tid + indirekt tid, dvs. 24 timmar om dygnet för maskinen. Det görs som alternativ till att stämpla STOPP vid dagens slut. Redovisar man 24 timmar behövs indirekta koder som planerat maskinstopp, nattuppehåll, helgstopp, storhelgsstopp etc. Redovisar man 24 timmar per dygn är det enklare att se om det finns oredovisad tid. Kortkod: Lägg in produktionsgruppsnummer i kortkod på maskinens anställningsnummer. Då går det att stämpla med både M+ prgrp nr och enbart pgrp nr. Prgrp nr får dock inte krocka med anställningsnummer för någon annan anställd. Specialtips: Underhåll Ett specialtips för hur man kan rapportera underhåll via verkstadsinformationsmodulen. Vi kombinerar direkt arbete (tillverkningsorder) med indirekt arbete och projektredovisningen. Man registrerar projekt = produktionsgrupp. Detta kommer att ge tid och kostnadsuppföljning samlat. Registrera en artikel/beredning per produktionsgrupp med en enda operation med planerad underhållstid. Instruktioner för service och dokument för underhållet kopplas i beredningen (maskinritningar, protokoll m.m.) och läses via MONITORs Dokumentvisning. Artikel saldoförs inte. Reservdelar eller förbrukningsdelar läggs som Verktyg kopplade till operationen i beredningen t.ex. filter, oljor, lager m.m. De läggs upp som förbrukningsverktyg och saldon förbrukas då vid rapportering. Påfyllnad sker då i verktygsmodulen via Beställningspunktslista verktyg. Inköp av varor och tjänster konteras med projektet och kostnaderna bokas mot projektet. För planerat underhåll registreras tillverkningsorder knuten till projektet. Operationen finns i körplanen och kommer med i planeringen till planerad tid. Tiden stämplas och ger efterkalkyl i projektredovisningen. Akut-/oplanerat underhåll och reparation stämplas som indirekt tid eller Varav indirekt tid. Kostnaden belastar projektet. Statistik för kostnader/stopporsaker samlas i projektet.