Årsredovisning 2011 563 Lunnevads folkhögskola
INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens reflektion 3 Presentation av produktionsenheten 5 Uppdrag och Vision 7 Omvärldsanalys och framtidsbedömning 8 Medborgar-/ kundperspektivet 10 Processperspektivet 13 Medarbetarperspektivet 17 Ekonomiperspektivet 20 Fördjupad analys av ekonomin 23 EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Kassaflödesanalys Investeringsredovisning Balansräkning STATISTIK Verksamhets-, ekonomi- och personalstatistik 2
PRODUKTIONSENHETSCHEFENS REFLEKTION Framtiden tillhör Lunnevads folkhögskola Lunnevads folkhögskola är fantastisk! Läsåret 2011/12 är alla linjer fyllda av studerande som vill något med sina liv och har ett mål med sina studier. De möter pedagoger med stor samlad erfarenhet av att erbjuda en mötesplats där människor växer. Pedagogernas helhjärtade engagemang och elevernas utveckling i mötet är resultatet av många års investeringar i skolans humankapital. Det är skolans starkaste kort och det är på humankapitalet och vår långa historia som vi skall bygga framtiden. En framtid som vi redan är en del av. Kultur Kultur är en viktig dimension i ett långsiktigt, hållbart samhälle- socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Socialt därför att kultur bidrar till att skapa mötesplatser, sammanhållning och mänsklig växt. Ekonomiskt därför att kultur och kreativa näringar står för sysselsättning och en ökande andel av BNP. Miljömässigt därför att kultur och kulturmiljöer bidrar till att skapa en attraktiv livsmiljö. Kunskap och information blir allt viktigare i dagens samhälle. I begreppet det livslånga lärandet ligger en fortgående individuell bildningsprocess. Folkbildningen, d.v.s. studieförbunden och folkhögskolor, är något närmast unikt för Sverige och representerar ett mer informellt lärande vid sidan av det formella utbildningssystemet. Att det finns en koppling mellan kultur och hälsa är allmänt vedertaget, även om de vetenskapliga beläggen är få. Det finns dock forskning som visar att miljön har betydelse för människors välbefinnande. Det gäller framför allt den gröna miljön som bl.a. finns på Lunnevads folkhögskola. Demokrati Lunnevads folkhögskola ser till hela människan. Estetiska, kommunikativa och expressiva kompetenser ges stort utrymme. Pedagogerna uppmuntrar till egna ställningstaganden. Mycket grupparbeten där kursdeltagarna tränas i att se sig som en del i ett kollektiv. Undervisningen ska ge förutsättningar för kritiskt tänkande och träning i att se orsakssammanhang. Kursdeltagarna har stort inflytande över kursupplägg och annat som rör skolans verksamhet och ges på så vis en demokratisk fostran. Detta samtidigt som värdegrunds- och diskrimineringsfrågor blir väl belysta. Utbildning på Lunnevads folkhögskola gör skillnad. Med ökade kunskaper om sig själv, andra och samhället då kan man ta makten över sitt liv och känna engagemang. Genom att handla utifrån medvetna ställningstaganden med hänsyn till olika alternativ och konsekvenser blir man en aktiv medborgare som är medveten om sin värdegrund och alla människors rätt. Folkhögskolan har visat sig vara den bästa lärmiljön för nyanlända och kan spela en ännu större roll om man får resurser för detta. På folkhögskolan hamnar de nyanlända i ett socialt sammanhang i vilken möten och öppenhet är självklara inslag. Om alla nyanlända hade fått chansen att börja sitt liv i Sverige genom att studera på folkhögskola skulle kanske mycket varit annorlunda. För ensamkommande flyktingar skulle internatet på Lunnevads 3
folkhögskola kunna bli en trygg, välkommande och utmärkt introduktion till det nya hemlandet. Folkhögskolestudierna ger många möjligheter till möten mellan olika studerande. Det handlar om möten med människor med olika etnicitet, religiös övertygelse, åldrar och funktionshinder. Det bör således finnas goda förutsättningar för stärkande av den demokratiska processen på folkhögskolorna med målet inställt på inkludering. Jag tror verkligen på folkbildningen som bas för en demokratisk samhällsförändring idag. Stundtals hör man makthavare tala om folkhögskolan/studiecirklarna som något viktigt då men inte nu. En kraft som lyfte de nordiska bönderna ur fattigdom och okunskap och stärkte folkrörelserna för 100 år sedan. Men som med undantag av stolta paragrafer inte har motsvarande uppgifter idag. Ingenting kan var mer fel. Historien är inte slut och de utmaningar vi står inför är kanske större än någonsin. Den klimatomställning som vi behöver genomföra under de kommande åren kan inte skötas enbart av ingenjörer och politiska ledare. Det kommer också krävas ett brett folkligt deltagande inte minst från svensk folkhögskola/ studieförbund. Jag vill slutligen tacka styrelsen för Lunnevads folkhögskola, Landstinget i Östergötland, personalen på Lunnevad med flera som jag har haft nöjet att samarbeta med från år 2000-2012. Tack! Lunnevad Sveriges bästa folkhögskola Anders Ekstrand Rektor 4
PRESENTATION AV LUNNEVADS FOLKHÖGSKOLA Lunnevads folkhögskola ligger vid Sjögestad mellan Linköping och Mjölby. Skolan bedriver folkbildning med estetiska inriktningar samt allmänna kurser där merparten har inriktning mot estetiska och konstnärliga ämnen. Skolan betjänar såväl länets invånare som sökanden från övriga riket. Folkhögskolans uppgift Folkhögskolan är en unik nordisk skolform. Lunnevads folkhögskola präglas av folkbildningens kännetecken: frihet från styrning, från centrala kursplaner, från betyg, friheten att skapa en egen profil och inte minst friheten för var och en att söka sig till en folkhögskola. Målet är att skapa dugliga samhällsmedborgare, aktiva, kritiska och självständiga människor som kan och vågar försvara demokratin. HÄR FINNS VI 5
ORGANISATION FAKTARUTA Omsättning, mkr Resultat, mkr Eget kapital, mkr 29,8 mnkr 0,0 mnkr 5,0 mnkr Antal anställda i heltidsmått 34 Total sjukfrånvaro 4,3 procent Lönekostnadsutveckling 1,0 procent Antal deltagarveckor 6 485 6
UPPDRAG OCH VISION Lunnevads folkhögskola bedriver undervisning och kulturarbete på uppdrag av Landstinget i Östergötland. Verksamheten bedrivs enligt riktlinjer för folkbildningen. Vår verksamhetsidé, vision och värdegrund presenteras nedan: Lunnevads folkhögskola är en enhet inom Landstinget i Östergötland. Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85 % av den beskattningsbara inkomsten (2011). Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation omfattar ca 11 300 helårsarbetare. Bruttoomslutningen år 2011 var ca 12 miljarder kronor. 7
OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING LUNNEVADS FOLKHÖGSKOLA OCH OMVÄRLDEN Varje människa formas av sin bakgrund, av sin uppväxt och av sitt sociala sammanhang. Det är delar av det arv som vi bär med oss genom livet. Under det senaste decenniet har ett nytt socialt landskap av utanförskap vuxit fram i Sverige. Ett landskap präglat av långtidsarbetslöshet och bidragsberoende, av cementerad bostadssegregation och av växande klyftor mellan människor och grupper. I utanförskapets kölvatten lever människor isolerat eller i isolerade grupper. För få möten äger rum mellan generationer, mellan olika grupper av individer och mellan förort och innerstad. Människor känner sig utanför i stället för delaktiga. Många deltar inte i det offentliga samtalet. Känner inte tillhörighet till vare sig politiska partier eller folkrörelser. Detta riskerar att urholka demokratin och dess mening. I ett samhälle där utanförskapet växer, växer också polariseringen. Diskriminering, segregation och bristande social sammanhållning bidrar till extremism och fundamentalism. Det leder till förhållanden där de som förespråkar våld och extrema åtgärder har lättare att få gehör. Lunnevads folkhögskola kan hjälpa till att bryta utanförskapet och därigenom bryta den självgenererande negativa spiralen. Studier vid Lunnevads folkhögskola är ett viktigt inslag i att bryta utanförskapet. Med studier följer gemenskap istället för utanförskap. Den svenska demokratins största fiende är utanförskapet. Vi försvarar demokratin genom att göra människor delaktiga. Idag anses demokratin som självklar för de flesta människor i vår del av världen. Också länder som styrs av mörka krafter och ideologier kallar sig demokratier därför att ordet är så positivt värdeladdat. Det ligger naturligtvis en stor fara i det att demokratin förlorar sitt värde. Risken att demokratin förlorar sitt värde finns också i vårt land. Det är därför viktigt att vi aldrig förtröttas i arbetet för att fördjupa demokratin och att ständigt söka nya verktyg för att skapa delaktighet och inflytande. Förändringar är möjliga. Tro inte annat. Så låt oss lära av vår historia! Där förändringar krävts har det kommit nytänkande, mycket kreativitet och starkt engagemang. Låt diskussionen flöda, tänk nytt, tänk fritt, förbjud uttryck som så har vi aldrig gjort eller så har vi alltid gjort bara så bevarar vi en livskraftig demokrati. I den lilla världen på Lunnevads folkhögskola stimuleras kursdeltagarna ständigt till att ha ett demokratiskt förhållningssätt. 8
LUNNEVADS FOLKHÖGSKOLA OCH FRAMTIDA FÖRUTSÄTTNINGAR Lunnevads folkhögskola har ett gott rykte och med flera sökande per plats. Samtidigt kommet barnkullarna att minska framöver, vilket ökar behovet av marknadsföring och en översyn av rekryteringsbasen för skolans kurser. Ska rekryteringsbasen exempelvis utökas med pensionärer och kan skolan anordna yrkesutbildningar? Ett försök att bredda rekryteringsbasen är att skolan från och med höstterminen 2011 erbjuder en utbildning i folkmusik. Ambitionen i närtid är att utöka antalet studerande med upp till 10 deltagare och i det längre perspektivet att kunna erbjuda en väl etablerad, rikskänd och högkvalitativ folkmusikutbildning. Förhoppningen är också att Lunnevad i samarbete med landstinget kring projektet kultur i vården ska kunna erbjuda kultur som alternativ vårdform. Kravcertifiering av köket som genomfördes under 2011 var en viktig insats för att värna om miljön, men också ett sätt att profilera skolan på ett sätt som vi tror ökar dess attraktionskraft bland presumtiva kursdeltagare. Miljön kommer även stå i fokus under 2012. Exempelvis kommer skolan arrangera ett seminarie med temat krav- och ekologiska livsmedel samt närproducerat och där även andra folkhögskolor bjuds in. Samarbetet med kommuner där kursdeltagare med funktionshinder ges möjlighet att studera vid skolan är en viktig del av verksamheten och här behöver skolan för framtiden säkra kompetens och utveckla den pedagogik som används för att tillgodose dessa kursdeltagares särskilda behov. Projektet Elevstöd är ett led i detta arbete. Ett konkret hot mot verksamheten är kraftigt höjda hyres- och driftkostnader för de fastigheter som används av skolan. Här har skolans ledning tillsammans med Bygg och fastighet på FM- centrum under 2010 kommit överens om en hyresmodell som ska ge en jämnare och mer förutsägbar hyreskostnadsutveckling för Lunnevads folkhögskola. Samtidigt kan vi se att prisutvecklingen när det gäller el, sopor, vatten och värme är hög. I ett försök att hålla nere kostnadsökningarna för el så har ett flertal energibesparande åtgärder vidtagits under 2011. Ytterligare en faktor som påverkar fastighetskostnaderna är det renoveringsbehov som finns när det gäller skolans internat. 9
MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Målet för strategi 1 är inte uppnått. Vi har en hög målsättning och räknar inte med att nå detta mål i närtid samtidigt som vi hoppas att vår satsning på att utveckla stödet till kursdeltagare med särskilda behov ska göra att vi kan ge dessa elever en ännu bättre utbildning. Målet för strategi 2 är uppnått och vi håller en konstant nivå på vår serviceoch internatverksamhet gentemot våra kursdeltagare. Ett ständigt pågående värdegrundsarbete bidrar till detta goda resultat. Målet för strategi 3 är inte uppnått. En förklaring till det sämre resultatet jämfört med tidigare mätningar är sannolikt att de traditionella arenorna för kursdeltagarnas delaktighet i verksamheten blivit föråldrade. Åtgärder vidtogs i samband med läsårsstart höstterminen 2011, se nedan. Väsentliga insatser och resultat När det gäller strategi 1 så pågår ett projekt med fokus att utveckla stödet till kursdeltagare med särskilda behov. Projektet elevstöd möter upp de kursdeltagare som studerar vid allmän kurs och som har särskilda behov på grund av någon neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Undervisningen sker i en liten grupp (4-6 elever) och deltagarna har ett individuellt anpassat schema där de läser kärnämneskurser. Inom projektet görs också specialpedagogiska utredningar för kursdeltagarna och den pedagogiska personalen får handledning i verktyg som är lämpliga att använda när kursdeltagaren har någon form av funktionsnedsättning. Skolans kurator är engagerad i verksamheten och kursdeltagarna har tillgång till studievägledning. I verksamheten ingår även skolans Elvira-elever. Projektet utbildning i folkmusik är ett annat område där vi breddar rekryteringsbasen, ökar musiklinjens attraktivitet och samtidigt utvecklar samarbetet mellan musiklinjens olika inriktningar. 10
Under läsåret 2011/2012 prövas också en ny metodik när det gäller elevinflytande och kommunikation. Tanken är att kursdeltagare från skolans samtliga linjer bildar arbetsgrupper som tar sig an olika aktiviteter såsom skoltidning, idrottsaktiviteter, matråd etc. Aktiviteter som kursdeltagarna själva har valt och som de anser är viktiga. På detta sätt vill vi att kursdeltagarna ska engagera sig och ta eget ansvar för att utveckla och förbättra sin skola samtidigt som det finns ett värde i att kursdeltagarna samarbetar med varandra över linjerna. Samarbete och möten mellan kursdeltagare på de olika linjerna är viktigt för en positiv anda på skolan och därför har skolans ledningsgrupp även beslutat om att alla kursdeltagare under 2012 ska praktisera en dag i köket. Vi vill därigenom verka för positiva möten mellan deltagare på de olika linjerna och mellan kursdeltagare och personal samt ge inblick i köksverksamheten. Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Nöjda elever genom att ha hög kvalitet på undervisningen, måna om elevens sociala välbefinnande samt stimulera till delaktighet. Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde 1 Utfall 2 Föregående utfall Mättidpunkt Undervisning av hög kvalitet med moderna pedagogiska metoder. Nöjda elever 90 % 87 % 87 % Maj 11 Eleven tar eget ansvar för lärandet Elevupplevd måluppfyllelse 80 % 72 % 78 % Maj 11 Strategi 2: Service och internatverksamheten håller hög klass och stödjande funktioner är av god kvalitet. Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Mättidpunkt Medarbetarna är engagerade och serviceinriktade Nöjda elever 90 % 90 % 90 % Maj 11 Strategi 3: Skolans miljö stimulerar till engagerade och delaktiga elever. Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Mättidpunkt Ekonomiska resurser och elevdemokrati Nöjda elever 90 % 73 % 77 % Maj 11 1 Enligt enhetens verksamhetsplan 2011. 2 Senast mätta utfall under 2011. 3 År och månad för mätning av senaste utfall. 11
Analys och reflektion När det gäller projektet elevstöd kan vi redan nu se att de specialpedagogiska utredningarna är ett bra hjälpmedel för att ge kursdeltagare med särskilda behov det stöd de behöver. Förväntningarna på folkmusikinriktningens effekt som kitt mellan de tre inriktningarna har infriats då alla tre inriktningarna på ett mycket bra sätt har mötts inom folkmusikens förtecken. Tanken är att inriktningen nordisk folkmusik efter projekttidens slut ska ingå i ordinarie verksamhet. Vi kan redan nu se att den nya metodiken för elevinflytande och kommunikation verkar fungera. Det har bildats en mängd olika arbetsgrupper som är aktiva och där kursdeltagarna samarbetar mellan linjerna. Exempelvis en idrotts- och en evenemangsgrupp samt en grupp som ger ut en skoltidning. 12
PROCESSPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Målet för strategi 1 är inte uppnått. Då personalgruppen är så pass liten påverkas resultatet kraftigt av att enstaka individer upplever att de inte har en skriftlig utvecklingsplan. Målet för strategi 2 är delvis uppnått. Antal studiebesök och bevistat antal konferenser varierar mellan skolans arbetslag. I topp på studiebesöksfronten i år är skolans köks- och städpersonal. Att inte alla arbetslag varit på studiebesök kan förklaras av att man då i stället valt att satsa på fortbildning i olika former. När det gäller andelen kursdeltagare som svarat på årets enkät ser vi en klar förbättring jämfört med tidigare utfall. En förklaring till det förbättrade resultatet är att linjeledarna fått snabb feedback om att en viss kursdeltagare inte svarat på enkäten och har då kunnat gå ut med en riktad påminnelse. Målet för strategi 3 är inte uppnått p.g.a. att landstingets Bygg och fastighetsenhet inte lämnat någon underhållsplan till skolan. Målen för strategi 4 är uppnådda. Dels ligger mängden mat som slängs i restaurangen stabilt runt 4 kg/dag, vilket var målsättningen för 2011, och dels är köket på skolan kravcertifierat fr.o.m. november 2011. En kravcertifiering innebär att Lunnevads folkhögskola med råge uppfyller landstingets minimikrav på miljöområdet. Målet för strategi 5 är inte uppnått. En förklaring till det låga utfallet är att fler begrepp än utvecklingssamtal har använts av pedagogerna i samband med dessa samtal. 13
Målet för strategi 6 är inte uppnått. Den negativa produktivitetsutvecklingen är en konsekvens av att antalet deltagarveckor hos kursdeltagarna är lägre än föregående läsår. Färre deltagarveckor hos kursdeltagarna är i sin tur en konsekvens av att läsåret 2009/2010 hade ovanligt många kursdeltagare och att det under läsåret 2010/2011 förekommit några avhopp från kursdeltagare under terminstid. Väsentliga insatser och resultat Strategi 1 kommer att försvinna i verksamhetsplan för 2012 och återfinns istället inom ramen för medarbetarperspektivet. Kravcertifieringen av köket är den viktigaste insatsen på miljöområdet 2011 där skolan t.ex. numera köper kött från närbetesdjur och lokalproducerade rotfrukter, potatis och grönsaker. Utöver kravcertifieringen har städpersonalen på skolan anordnat ett miljöforum för skolans kursdeltagare och närliggande folkhögskolor. De pågående projekten elevstöd och utbildning i folkmusik som nämns i kundperspektivet ska bidra till nöjda elever men är också ett resultat av skolans strategi att systematiskt utvärdera verksamheten och dess resultat och att anpassa undervisningsmetoder och kursutbud. Detta samtidigt som det är en följd av det kvalitetsarbete som ständigt pågår på skolan. Utfall nyckelindikatorer Genomförande av utvecklingsplan för medarbetare 100 % - - Mäts from 2012 Strategi 2: Systematisk utvärdering av verksamhetsresultat och anpassning av undervisningsmetoder och kursutbud. Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Lärande av andra Studiebesök och konferenser 3st per enhet 3 st per enhet Strategi 1: Kontinuerlig kompetensutveckling och lärande av andra. Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Mättidpunkt Att tid och andra resurser avsätts för utveckling Individuell utvecklingsplan för medarbetarna 100 % 85,7 % 77 % 4 Maj 11 Mättidpunkt Delvis Dec 11 Anpassning till rådande behov hos eleverna Hög svarsfrekvens på elevenkäten 75 % 73 % 66 % Maj 11 4 Ny form av mätning som grundas på medarbetaruppföljning 2010. Två medarbetare har aktivt avböjt att ha utvecklingssamtal och skriva utvecklingsplan. 14
Strategi 3: Lokaler och utrustning anpassade till verksamhetens innehåll. Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Mättidpunkt Finansiering Upprättande av långsiktig underhållsplan för de fastigheter som Lunnevad hyr Upprättad plan Plan saknas - Dec 11 Strategi 4: Öka elevers och medarbetares medvetenhet kring klimatfrågan. Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Mättidpunkt Minskat resursslöseri på skolan Att endast en liten mängd matrester slängs i matsalen tid frukost, lunch och middag 4 kg/dag 4 kg/dag 4 kg/dag Dec 11 5 Upprättande av handlingsplan för åtgärd och ansvarsfördelning Uppfylla landstingets minimikrav för miljöarbetet (RHcheck och miljö) 100 % - - Dec 11 Strategi 5: Tydliga kommunicerade mål för lärandet. Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Mättidpunkt Kontinuerliga utvecklingssamtal Andel genomförda utvecklingssamtal 100 % 94 % 96 % Maj 11 Strategi 6: Standardisera och förbättra. Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Mättidpunkt Ökad produktivitet Produktivitetsutvec kling (antal deltagarveckor/ arbetslön 6 Positiv produktivitetsutveckling - 6,5 % 9,3 % Aug 11 5 Mätning sker efter terminsslut, dvs 2 ggr/år. Utfallet är ett genomsnitt för terminen. 6 Arbetslön = de lönekostnader som ligger till grund för påslag för arbetsgivaravgift. 15
Analys och reflektion Perspektivets strategier är inte helt anpassade till den utveckling som skett under 2011 när det gäller skolans verksamhet. Därför har strategierna förändrats till verksamhetsplanen för 2012. Landstinget i Östergötland har som målsättning för 2012 att 25 procent at alla livsmedelsinköp ska vara eko/kravprodukter. Lunnevads folkhögskola har redan under 2011 köpt in eko/kravprodukter i så stor omfattning att 35 procent av skolans livsmedelsinköp avser ekologiskt odlade livsmedel eller kravcertifierade dito. Samtidigt kan vi notera att skolans målsättning att 25 procent av alla livsmedelsinköp 2012 ska vara eko/kravprodukter behöver revideras. Under 2012 kommer ett Lean - uppdrag att specificeras för skolans samtliga chefer och styrelsens ordförande. Målet är att förbättra skolans olika processer och kommunikationen med kursdeltagarna. 16
MEDARBETARPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Målet för strategi 1 är inte uppnått. Då personalgruppen är så pass liten påverkas resultatet kraftigt av att enstaka individer upplever att de inte har en skriftlig utvecklingsplan. Grunden för skolan som arbetsplats är att alla medarbetare ska känna att de har en hälsosam och utvecklande arbetsmiljö. Våra två främsta verktyg för att säkerställa ovanstående är de regelbundet återkommande medarbetarsamtalen och landstingets centrala medarbetaruppföljning. Målet för strategi 2 är delvis uppnått. Även här påverkas utfallet kraftigt av enstaka långtidssjukskrivningar. Väsentliga insatser och resultat Vi kan glädjas åt ett mycket positivt resultat i årets medarbetarenkät. Det finns dock ett område som vi kan behöva fördjupa oss inom. Resultatet från medarbetarenkäten har analyserats av chefer och samverkansgrupp. Analysen visar att vi bör lyfta upp den upplevda stressen på dagordningen. Vad är det vi upplever som stressande. Upplever vi stressen som en positiv drivkraft eller är den på sikt skadlig. Vi kommer eventuellt formulera några egna frågor till medarbetaruppföljningen 2012 för att försöka få ett svar på den frågeställningen. Nytt för i år är att kök- och städpersonalen genomfört sina utvecklingssamtal i grupp. Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Medarbetarna har rätt kompetens och ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning. Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Upprätta individuella utvecklingsplaner samt avsätta tid och resurser Andel medarbetare med individuella utvecklingsplaner Mättidpunkt 100 % 85,7 % 77 % 7 Maj 11 7 Ny form av mätning som grundas på medarbetaruppföljning 2010. Två medarbetare har aktivt avböjt att ha utvecklingssamtal och skriva utvecklingsplan. 17
Strategi 2: Hälsofrämjande arbetsplats. Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Gott ledarskap/ delaktiga medarbetare Sjukfrånvarouppfölj ning (total sjukfrånvaro) Handlingsplan för återgång i arbete efter 1 månads sjukskrivning 100 % 100 % Dec 11 Mättidpunkt Strategi 3: Förståelig och motiverande lön och löneutveckling. Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Förankrad Översyn av Uppdaterad lönesättningsmodell lönesättningsmodell lönesättningsmodell Mättidpunkt <2% 4,3 % 3,9 % Dec 11 8 Analys och reflektion Som tidigare nämnts kan vi glädjas åt ett mycket positivt resultat i årets medarbetarenkät. De tidigare brister som påtalats inom området information och delaktighet har åtgärdats tack vare ett genomgripande arbete av linjeledaren och berört lärarlag på Allmän kurs. Vi ser även en positiv utveckling inom området skriftligt upprättad utvecklingsplan. När det gäller översyn av lönesättningsmodellen så har det arbetet påbörjats och kommer att intensifieras under våren 2012 då skolans nya rektor är på plats. Sjukfrånvaron har under 2011 varit relativt hög om vi ser till det mindre än 2 procent som skolan har som målvärde. Orsaken är dock främst en långtidssjukskrivning. 8 Arbetet med nya lönekriterier senarelagt i avvaktan på ny rektor. 18
En granskning av frånvarostatistiken ger en god överblick över alla de utbildningsinsatser som görs på skolan. Den största delen består av individuell yrkesspecifik fortbildning. Men även gemensamma satsningar märks så som t.ex. Folkbildarforum. Flera olika internationella studiebesök har genomförts både inom EU- zonen och områden som Västsahara och Bangladesh. 19
EKONOMIPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Målen för strategi 1 som rör antal avtalselever är inte uppnått under 2011 eftersom vi inte har fått och haft möjlighet att ta hand om så många avtalselever som planerat. Ambitionen är dock att målet ska nås i och med att projektet kring elevstöd är fullt etablerat och känt. Målet för strategi 2 är uppnått. Andelen köpta undervisningstjänster har återigen minskat jämfört föregående år. En konsekvens av att egna resurser nyttjas där det är möjligt och att antalet deltagarveckor för skolans kursdeltagare är färre än förra året. Målet för strategi 3 är inte uppnått och antalet sökande per plats har minskat något för samtliga linjer, utom för konstlinjen där antalet sökande ökat sedan läsåret 2010/2011. Samtidigt som vi ser en liten nedgång så är söktrycket relativt högt och av de som söker har flertalet bättre förkunskaper än tidigare, vilket är positivt för kursdeltagarnas lärande under sin vistelse på skolan. Vår förhoppning är att de marknadsföringsinsatser som nu genomförs ska ha positiv effekt på söktrycket framöver. Väsentliga insatser och resultat Vi arbetar fortsatt aktivt för utökat och bra samarbete med den kommunala skolan där vi har möjlighet att ta hand om kursdeltagare på allmän kurs med särskilda behov. Höstterminen 2011 startade ett utvecklingsarbete kring formerna för undervisningen och det elevsociala arbetet för dessa kursdeltagare, se kundperspektivet och projektet elevstöd. Möjligheten att öka de externa intäkterna samt verka för en gynnsam finansiell utveckling från ägaren och staten är ständigt i fokus för en god ekonomi. Marknadsföring är viktigt för att kunna hävda sig i konkurrensen med andra folkhögskolor. Olika marknadsföringsinsatser och att använda nya arenor för att få kontakt med tidigare, nuvarande och presumtiva kursdeltagare har skett och kommer att ske fortsättningsvis under 2012. Samtidigt har det startats ett arbete 20
med att ta fram en övergripande kommunikationsplan för att samordna samtliga kommunikativa insatser för bästa möjliga effekt. Framtagandet av planen är tänkt att fungera som ett internt diskussions- och förankringsunderlag där både medarbetare och elever ges tillfälle att föra fram tankar och idéer. Utfall nyckelindikatorer Verksamheten är anpassad efter intäktsutvecklingen Strategi 1: Ekonomin ska ge handlingsfrihet. Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Mättidpunkt Ökat fokus på extern Antal avtalselever 14 st 13 st 12 st Aug 11 finansiering Antal elever med särskilda behov 30 st 28 st 28 st Aug 11 Lönekostnadsutveckling i % jmf med motsvarande period föregående år <1,6 % 1,0 % - 0,7 % Dec 11 Strategi 3: Marknadsföring genom olika media. Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Hög efterfrågan på våra kurser Antal sökande per plats för respektive linje 9 AK 2,0 Konst 2,0 Dans 6,0 Musik 5,0 AK 1,6 Konst 1,9 Dans 5,7 Musik 4,4 AK 2,1 Konst 1,7 Dans 6,5 Musik 4,5 Strategi 2: Effektivt resursutnyttjande. Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Mättidpunkt Egna resurser till merparten av verksamheten Andel köpta undervisningstjänst er Minskar mot föreg. år Minskat Minskat Dec 11 Mättidpunkt Sep 11 9 Antalet sökande per utbildningsplats visar hur hög efterfrågan är på skolans utbildningar. Ett mått för samtliga inriktningar ger dock inte tillräcklig styreffekt därför ett målvärde för respektive linje. 21
Analys och reflektion Årets resultat är ett nollresultat (minus18 tkr) och betydligt bättre än de minus 500 tkr som var budgeterat för år 2011. Resultatet är främst en konsekvens av mer tjänstledigheter och sjukskrivningar än planerat och att tjänsten som specialpedagog fortfarande inte fullt ut är besatt. Lägre kostnader än förväntat för utbildningen i folkmusik, som startade ht 2011, har också bidragit till nollresultatet. 500 tkr var budgeterat för detta ändamål och utfallet blev 210 tkr för 2011. 22
Fördjupad analys av ekonomin Trots ett bra resultat 2011har det historiskt och även 2011 funnits områden med relativt höga kostnadsökningar. Det är hyreskostnader och kostnader för el, sopor, vatten och värme som ökat med minst det dubbla varje år jämfört andra kostnader. Sker inga radikala förändringar rörande driftskostnaderna för de fastigheter som Lunnevads folkhögskola nyttjar kommer det även i fortsättningen innebära att resurser kontinuerligt måste tas från utbildningsverksamheten eftersom skolans intäkter normalt sett ökar med cirka 2 procent per år. Detta samtidigt som renoveringsbehovet av skolans internat är stort. Från och med 1 januari 2012 införs en ny fördelningsmodell för statsbidraget från Folkbildningsrådet. Efter att ha gjort vissa anpassningar är vår beredskap god och vi bedömer att vi kan hantera den nyuppkomna situationen. 23
Bilaga 1 563 Lunnevads folkhögskola Resultaträkning (tkr) Bokslut 2011 Budget 2011 Bokslut 2010 Not Intäkter Koncernbidrag 0 0 525 Försäljning sjukvård/tandvård 243 140 282 Försäljning utbildning 11 605 11 870 11 510 Försäljning övriga tjänster 5 641 6 047 5 823 Statsbidrag 9 997 9 956 10 097 1) Bidrag för personal 477 476 416 Övriga bidrag 1 359 1 350 1 494 2) Försålt mtrl varor övr intäkt 518 185 191 Summa Intäkter 29 839 30 024 30 337 Personalkostnader Lönekostnader -11 648-12 328-11 537 Arbetsgivaravgifter -4 812-5 334-5 123 Övriga personalkostnader -275-385 -144 Summa Personalkostnader -16 736-18 047-16 804 3) Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet -41-13 -17 Verksamhnära material o varor -1 014-1 046-931 Lämnade bidrag -8-15 -14 Övriga verksamhetskostnader -11 966-11 190-11 499 Summa Övriga kostnader -13 029-12 264-12 461 4) Avskrivningar Avskrivningar -206-248 -225 Summa Avskrivningar -206-248 -225 Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter 116 40 42 Finansiella kostnader -2-5 0 Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter 114 35 42 Årets resultat -18-500 890 5) Noter till resultaträkningen: 1) 9 949 tkr avser statsbidrag från Folkbildningsrådet, inkl. justeting för bidrag 2010 samt bidrag till EU-projekt 2011. 2) 26 tkr avser bidrag för deltagande i Folac-projektet " Medborgarna i EU - 2011". 3) Lägre personalkostnader än budget pga delvis ledig tjänst, tjänstledigheter och sjukskrivningar. 4) Högre verksamhetskostnader än budget pga framförallt högre kostnader för media och andra fastighetsrelaterade kostnader. 5) Negativt resultat enligt plan pga projektet "utbildning i nordisk folkmusik".
Bilaga 1 563 Lunnevads folkhögskola Kassaflödesanalys Bokslut 2011 Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -18 Justering för av- och nedskrivningar 206 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 189 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -10 Ökning/minskning förråd och varulager -16 Ökning/minskning kortfristiga skulder -310 Kassaflöde från den löpande verksamheten -148 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -306 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -306 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 Amortering av skuld 0 Ökning långfristiga fordringar 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital 0 Årets kassaflöde -454 Likvida medel vid årets början 4 255 Likvida medel vid årets slut 3 801 Noter till kassaflödesanalysen:
Investeringsredovisning Bilaga 1 Investeringar Bokslut 2011 Budget 2011 Bokslut 2010 Not Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier 306 500 252 1) Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa 306 500 252 Noter till investeringsredovisningen: 1) Årets investeringar avser bakugn till köket, ny telefonväxel och tvättmaskiner etc. till internatet.
Bilaga 1 563 Lunnevads folkhögskola Balansräkning (tkr) Bokslut 2011 Bokslut 2010 Not TILLGÅNGAR Inventarier 1 288 1 126 Datautrustning 0 26 Bilar och andra transportmedel 8 16 Jord- skogs o trädgårdsmaskin 37 64 Summa Anläggningstillgångar 1 332 1 233 Förråd mm 189 173 Kundfordringar 10 0 Kassa och bank 3 801 4 255 Summa Omsättningstillgångar 4 001 4 428 SUMMA TILLGÅNGAR 5 333 5 661 EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital 5 062 4 172 Årets resultat -18 890 Summa Verksamhetens eget kapital 5 044 5 062 Semlöneskuld okomp övertid mm 267 258 Upplupna kostn förutbet intäkt 19 336 Övriga kortfristiga skulder 3 5 Summa Skulder 289 599 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER 5 333 5 661 Noter till balansräkningen:
Utbildningsstatistik Bilaga 2 2011 jämfört med tidigare år Antal deltagarveckor Lunnevads folkhögskola 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 Konstlinje 1 558 1 507 1 555 1 497 1 516 1 419 1 532 1 538 Danslinje 684 677 630 656 701 669 679 603 Musiklinje 2 234 2 237 2 238 2 124 2 141 2 174 2 318 2 361 Turismlinje Allmän linje, Linköping Allmän linje, Lunnevad Allmän kurs med slöjdinriktning 0 180 304 361 Allmän kurs med inriktningar 1 939 2 117 1 900 1 849 1 541 1 629 1 496 1 228 Allmän kurs med bildinriktning Allmän kurs med dansinriktning Allmän kurs med rock-inriktning Allmän kurs Tala Skriva Kommunicera Orkesterskola Förberedande kurs Distanskurs English on line 77 77 Distanskurs Allmän kurs 201 291 283 274 357 332 289 Kortkurser inkl kulturev 70 38 48 50 66 68 104 60 Summa 6 485 6 777 6 662 6 459 6 239 6 496 6 842 6 517 Personalstatistik 2011 jämfört med tidigare år Anställda exkl timanställda Lunnevads folkhögskola 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 Antal anställda 40 41 42 44 46 42 39 43 Omräknat till heltid 34,07 34,72 35,7 37 40,18 37,5 33,81 36,43 Antal social-terapeutisk personal (kurator/syo) 2 1 1 1 *) 1 Antal utbildnings- och kulturpersonal (lärare) 20 21 23 25 22 21 20 21 Antal driftpersonal (kök, städ, vaktm) 10 11 10 10 14 13 11 13 Antal övrig administrativ personal (rektor, exp) 8 8 8 8 9 8 8 8 Antal kvinnor 23 24 24 25 25 23 23 29 Antal män 17 17 18 19 21 19 16 14 Antal kvinnor omräknat till heltid 18,95 19,66 20,21 20,7 21,48 19,4 18,86 23,23 Antal män omräknat till heltid 14,73 14,86 15,5 16,3 18,7 18,1 14,95 13,2 Andel kvinnor i % 57,5% 58,5% 57,1% 56,8% 54,3% 54,8% 59,0% 67,4% Antal anställda i åldern < 30 år 1 2 1 3 5 2 3 4 30-49 år 15 16 17 17 31-35 år 5 3 5 5 1 1 36-40 år 1 1 1 2 5 4 41-45 år 5 5 8 7 3 5 46-50 år 3 4 2 4 8 7 50 år - 26 24 19 22 51-55 år 8 8 9 11 9 11 56-60 år 9 10 9 6 6 7 61-65 år 7 8 7 6 4 4 66-1 0 0 0 SUMMA 40 41 42 44 46 42 39 43 *) ändrad definition Ekonomiskt resultat 2011 jämfört med tidigare år 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 Summa intäkter 29 839 30 337 28 643 29 571 32 653 29 032 28 796 24 073 Summa kostnader 29 857 29 448 29 125 29 459 31 752 28 776 28 302 23 849 Årets resultat -18 890-482 112 901 256 494 223 Eget kapital 5 044 5 062 4 172 4 654 4 542 3 641 3 385 2 891
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3