Är second hand verksamhet samhälls och företagsekonomiskt lönsam?

Är second hand verksamhet samhälls och företagsekonomiskt lönsam? En analys av tre arbetsintegrerande sociala företag Erik Jannesson & Ellen Nilsson SERUS December, 2014

Sammanfattning SERUS har på uppdrag av Ideell Second Hand, med finansiering från Tillväxtverket, genomfört en samhälls och företagsekonomisk analys av tre arbetsintegrerande sociala företag verksamma inom området second hand, nämligen Returskänken (Norrtälje), Sopstationen Återvinningsvaruhuset (Malmö) samt Hans och Greta (Norrköping/Finspång). Analysen har ett strikt ekonomiskt fokus och svarar på frågan huruvida second hand är en bra affärsidé för arbetsintegrerande sociala företag; är den lönsam ur ett företags och samhällsekonomiskt perspektiv? Det senare perspektivet relaterar här till myndigheterna Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunen, landstinget samt staten. Informationsinsamlingen genomfördes på olika sätt för den samhällsekonomiska respektive företagsekonomiska delen av analysen. Den förstnämnda baserades till stor del på personliga strukturerade intervjuer med individer som arbetstränade eller hade subventionerad anställning i respektive företag. Intervjuerna syftade till att kartlägga individernas förändrade kontakter och relationer med olika myndigheter, det vill säga samhället. Kartläggningen utgick ifrån en jämförelse mellan å ena sidan situationen året innan individen blev en del av företaget, och å andra sidan situationen under det senaste året (sett från intervjutillfället). När det istället gäller den företagsekonomiska delen baserades den på resultat och balansräkningen i respektive företags årsredovisning. Årsredovisningarna för de tre senaste verksamhetsåren användes som utgångspunkt. Den samhällsekonomiska delen av analysen visar att individerna i de tre företagen tillsammans bidrar till ökade samhällskostnader om knappt 230 00, samtidigt som de bidrar till samhällsekonomiska intäkterna om drygt 1 500 00. Totalt sätt handlar det alltså om en samhällsekonomisk vinst om knappt 1 300 00 (utifrån knappt 50 individer). En viktig förutsättning för detta är att ett betydande antal individer får anställning. Den företagsekonomiska delen av analysen visar istället att företagen byggt upp en stabil ekonomisk situation genom att sälja begagnade produkter till konsumenter samt tjänster till samhället (arbetsträningsplatser och subventionerade anställningar). Sammantaget innebär detta ett jakande svar på studiens huvudfråga; arbetsintegrerande sociala företag med inriktning på second hand är att betrakta som lönsamma ur ett företags och samhällsekonomiskt perspektiv. 2

Innehållsförteckning 1. INLEDNING...4 2. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT...5 3. SAMHÄLLS OCH FÖRETAGSEKONOMISK BERÄKNING...8 3.1 RETURSKÄNKEN, NORRTÄLJE...8 3.2 SOPSTATIONEN ÅTERVINNINGSVARUHUSET, MALMÖ... 10 3.3 HANS OCH GRETA, NORRKÖPING/FINSPÅNG... 13 4. DISKUSSION... 15 4.1 UTIFRÅN ETT SAMHÄLLSEKONOMISKT PERSPEKTIV... 15 4.2 UTIFRÅN ETT FÖRETAGSEKONOMISKT PERSPEKTIV... 18 5. SLUTSATSER... 20 REFERENSLISTA... 22 Tabellförteckning Tabell 1. Förändring av samhällsekonomiska kostnader (Returskänken)...9 Tabell 2. Förändring av samhällsekonomiska intäkter (Returskänken)... 10 Tabell 3. Resultaträkning år 2011 2013 (Returskänken)... 10 Tabell 4. Balansräkning år 2011 2013 (Returskänken)... 10 Tabell 5. Förändring av samhällsekonomiska kostnader (Återvinningsvaruhuset)... 11 Tabell 6. Förändring av samhällsekonomiska intäkter (Återvinningsvaruhuset)... 12 Tabell 7. Resultaträkning år 2010/2011 2012/2013 (Återvinningsvaruhuset)... 12 Tabell 8. Balansräkning år 2010/2011 2012/2013 (Återvinningsvaruhuset)... 13 Tabell 9. Förändring av samhällsekonomiska kostnader (Hans och Greta)... 13 Tabell 10. Förändring av samhällsekonomiska intäkter (Hans och Greta)... 14 Tabell 11. Resultaträkning år 2011 2013 (Hans och Greta)... 14 Tabell 12. Sammanställning förändring av samhällsekonomisk kostnad... 15 Tabell 13. Sammanställning förändring av samhällsekonomisk intäkt... 16 Tabell 14. Sammanställning företagens resultaträkningar... 18 Tabell 15. Sammanställning företagens balansräkningar... 20 3

1. Inledning SERUS har på uppdrag av Ideell Second Hand, med finansiering från Tillväxtverket, genomfört en samhälls och företagsekonomisk analys av tre arbetsintegrerande sociala företag verksamma inom området second hand. Analysen har ett strikt ekonomiskt fokus och svarar på frågan huruvida second hand är en bra affärsidé för arbetsintegrerande sociala företag; är den lönsam ur ett företags och samhällsekonomiskt perspektiv? Arbetsintegrerande sociala företag definieras enligt följande (Regeringen, 2010, s 2 3): företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle [ ] som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt [ ] som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter [ ] företag som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. En användbar beskrivning av den bredare benämningen sociala företag finns att hämta från Tillväxtanalys, som i sin tur utgår ifrån EMES:s (europeiskt forskarnätverk för social ekonomi och socialt entreprenörskap) definition av fenomenet. Tillväxtanalys (2011, s 18 19) beskriver sociala företag så här: 1. Målet är att tjäna samhället genom att integrera människor som har det svårt att komma in i samhälle och arbetsliv 2. Grupp av medborgare, förening eller annan (dvs. sociala entreprenörer) tar initiativet 3. Delaktighet från medarbetarna 4. Beslutsmakten i företaget baseras inte på kapitalägande 5. Ingen eller begränsad vinstutdelning (vinsten återinvesteras eller går till en ägare som oftast är en ideell förening) 6. Självständighet från det offentliga 7. Permanent produktion av varor eller tjänster 8. Medarbetarna betalas lön eller annan ersättning för sitt arbete 9. Ekonomiskt risktagande (både i projektstadiet och i den permanenta verksamheten men av olika art). En samhällsekonomisk analys kartlägger vilka förändringar som uppstår i konsumtionen av samhällsresurser till följd av specifika aktiviteter, det vill säga vilka samhällsekonomiska kostnader och intäkter som uppstår som en konsekvens av aktiviteternas existens. En företagsekonomisk analys kan innebära en rad olika saker, men i just det här fallet handlar det om en analys av företagens räkenskaper (resultat och balansräkning). 4

Rapportens disposition bygger på de tre utvalda företagen. I nästkommande avsnitt presenteras tillvägagångssättet för analysen, följt av den kartläggning som gjorts av de tre företagen, en organisation i taget. Därefter följer en diskussion om det presenterade materialet, och rapporten avslutas sedan med sammanfattande slutsatser. De tre företag som behandlas är i tur och ordning: Returskänken, Norrtälje (ekonomisk förening) Sopstationen Återvinningsvaruhuset, Malmö (aktiebolag) Hans och Greta, Norrköping/Finspång (ekonomisk förening) 2. Tillvägagångssätt Den aktuella samhälls och företagsekonomiska analysen bygger på information insamlad direkt från de tre nyss nämnda företagen. Samtliga driver second hand verksamhet, men har betydande skillnader i sin karaktär. Det handlar framför allt om den geografiska lokaliseringen, storleken, företagsformen samt sammansättningen av personal och butikssortiment. Utgångspunkten för valet av företag var att hitta tre som var så olika som möjligt inom det ganska begränsade fokusområdet (arbetsintegrerande sociala företag som bedriver second hand verksamhet). Syftet med det var att skapa en bred bas i analysen. Returskänken är det minsta företaget med totalt sju verksamma. Av dessa har två anställning på 25 procent, medan övriga är individer med arbetsträningsplatser. Hans och Greta har sexton verksamma varav sju har en subventionerad anställning och resterande arbetstränar/praktiserar. Sopstationen Återvinningsvaruhuset (vidare Återvinningsvaruhuset) är störst med sina 25 verksamma. Tio av dessa har subventionerad anställning, medan övriga är individer som har daglig verksamhet via LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Från och till har de även arbetstränande, men vid den aktuella informationsinsamlingen fanns det inte några sådana. Se avsnitt 3 för ytterligare information om företagen. Informationsinsamlingen genomfördes på olika sätt för den samhällsekonomiska respektive företagsekonomiska delen av analysen. Den förstnämnda baserades till stor del på personliga strukturerade intervjuer med individer som arbetstränade eller hade subventionerad anställning i respektive företag. Intervjuerna syftade till att kartlägga individernas förändrade kontakter och relationer med olika myndigheter, det vill säga samhället. Kartläggningen utgick ifrån en jämförelse mellan å ena sidan situationen året innan individen blev en del av företaget, och å andra sidan situationen under det senaste året (sett från intervjutillfället). Många av de intervjuade hade inte varit i företagen mer än max ett par år, men vissa hade varit anställda under en lång period. För de som hade varit en del av företaget kortare än ett år representerade senaste året enbart den faktiska tiden de varit anställda/arbetstränat. 5

Av de arbetstränande inom Returskänken hade en individ varit där i tre månader, ett par stycken under ett och ett halvt år och ytterligare ett par totalt tre år. De två anställda hade haft anställning i mellan ett och två år. Hos Hans och Greta var det många av de arbetstränande som varit där ett halvår, en cirka ett år och några stycken i snart tre år. Av de anställda hade fem varit där i mellan två och fem år, medan två hade varit anställda i mindre än ett år. När det avslutningsvis gäller Återvinningsvaruhuset hade tre stycken varit där under två till fyra år, två stycken fem till sju år och två stycken under femton respektive sexton år. I de senare fallen var det av naturliga skäl problematiskt för individerna att erinra sig hur situationen såg ut året innan de kom in i företaget. De samhällsaktörer som var utgångspunkten under intervjuerna var följande: Arbetsförmedlingen relevanta utifrån individers kontakt med handläggare, deltagande i åtgärder samt erhållna ersättningar som lönebidrag Försäkringskassan relevanta utifrån individers kontakt med handläggare, genomgång av specifika utredningar samt erhållna ersättningar som aktivitetsstöd, sjukersättning och bostadstillägg Kommunen relevanta utifrån individers kontakt med socialkontor samt erhållet försörjningsstöd, men även som mottagare av inbetald kommunal inkomstskatt Landstinget relevanta på grund av individers kontakt med vården Staten relevanta utifrån individers anställningar som ger en ökad intäkt i form av arbetsgivaravgifter. Här är det viktigt att poängtera att en myndighet som upplever en form av kostnadsbesparing inte nödvändigtvis får mer pengar på kontot, exempelvis i form av minskade utbetalningar av försörjningsstöd. Det kan lika gärna handla om att det är resurser som frigörs genom den minskade myndighetskontakten. Exempel på detta är den tid som frigörs för handläggare genom att de har mindre kontakt med de aktuella individerna i de tre företagen. Handläggarens lön och andra relaterade kostnader påverkas inte av detta, utan bara den tid som individen disponerar. Utifrån detta presenteras därför myndigheternas ökade och minskade kostnader i analysen i termer av reella kostnadsförändringar respektive förändrad resursförbrukning. De ekonomiska konsekvenserna för respektive myndighet presenteras i ett antal tabeller i den här rapporten. Det finns tre saker som vi vill lyfta fram kopplat till dessa. För det första inflationsjusterades siffrorna för utbetalningar gällande året före för de individer som varit i företagen mer än fyra år. Genom inflation förändras pengars värde över tid. Exempelvis motsvarar 10 utbetald år 2000 12 i dagens penningvärde. Att vi enbart valde att justera visa värden byggde på att inflationen under de senaste fyra åren varit rätt låg (3,25 procent totalt), vilket gör att inflationsjusteringar i det här sammanhanget inte har någon större betydelse. De justeringar som gjordes skedde med hjälp av SCB:s verktyg Prisomräknaren räkna på inflation. 6

För det andra avrundades samtliga värden i samtliga tabeller till jämna 1 000 tal, framför allt för att göra tabellerna mer tillgängliga. För det tredje räknades de individrelaterade värdena för Returskänken och Återvinningsvaruhuset upp så att de representerade samtliga individer, trots att alla dessa inte intervjuades. Uppräkningarna baserades på ett antagande om att de ej intervjuade individerna stod för en konsumtion som motsvarade genomsnittet för de som intervjuades. De kartläggande intervjuerna fokuserade framför allt tre dimensioner i förhållande till de inkluderade myndigheterna. Dimensionerna betraktades som de mest framträdande hos målgruppen, och utgjordes av följande: 1. Antalet kurser samt möten (fysiska eller per telefon) med handläggare hos Arbetsförmedlingen, kommunen/socialtjänsten samt Försäkringskassan 2. Antalet besök/utredningar/behandlingar/vårddygn inom sjukvården, specificerat utifrån olika yrkeskategorier 3. Inkomst i form av belopp och källa, exempelvis försörjningsstöd från kommunen, aktivitetsstöd från Försäkringskassan eller lönebidrag från Arbetsförmedlingen. På detta sätt var det möjligt att tydligt utröna hur myndighetskontakter, inkomstkällor och relaterade nivåer förändrades över perioden. Utifrån det gick det i sin tur att identifiera vilka myndigheter som ökade respektive minskade sina kostnader och intäkter som en konsekvens av att individerna var en del av de aktuella företagen. Här är det viktigt att poängtera att det är just förändringarna utifrån de aktuella individernas konsumtion av samhällsresurser som var i fokus, inte förändringarna utifrån ett övergripande myndighetsperspektiv. Innebörden av detta val diskuteras i avsnitt 4. Samtliga kontakter och aktiviteter med myndigheterna värderades utifrån tillgänglig statistik från SKL:s databaser Kolada och KPP, Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan. Dessutom valdes anpassade värden utifrån de faktiska kostnaderna för myndigheterna i det geografiska område de befinner sig i, det vill säga olika värden valdes för samma aktivitet i de fall de fanns faktiska skillnader mellan de olika regionerna. Dessutom användes samma värde för respektive kontakt eller aktivitet i beräkningarna av den totala konsumtion ett år före individerna blev en del av företagen respektive för det senaste året. För att beräkna omfattningen av inbetalda arbetsgivaravgifter användes de faktiska siffrorna från respektive företags årsredovisning (se nedan avseende insamlingen av dessa). Gällande kommunal inkomstskatt var det enbart förändring utifrån anställda med subvention som beaktades; för individer som arbetstränar är det vanligen ingen skillnad i betald inkomstskatt under den aktuella perioden. Den kommunala inkomstskatten för de anställda hos Återvinningsvaruhusets erhölls direkt från verksamhetsledaren, det vill säga i form av de faktiska summorna som betalades in per månad och individ. För Hans och Gretas användes istället ett schablonbelopp om 20 procent av de lönekostnader som uppges i årsredovisningen. För Returskänken användes information från de individuella intervjuerna i kombination med ett schablonbelopp om 20 procent av angivna lönekost 7

nader i årsredovisningarna. Värdet av inbetald kommunal inkomstskatt för året innan anställning beräknades genomgående med hjälp av samma 20 procentiga schablon, men denna gång i förhållande till den totala inkomst individerna uppgav i intervjuerna för det året. När det istället gäller den företagsekonomiska delen baserades den på resultat och balansräkningen i respektive företags årsredovisning. Årsredovisningarna för de tre senaste verksamhetsåren användes, vilka erhölls via kontakt med respektive företag. Syftet med att använda de tre senaste åren som utgångspunkt var att säkerställa att det använda materialet inte byggde på verksamhetsår som var exceptionellt bra eller dåliga; tre efterföljande år ger vanligen en mer rättvisande bild av den ekonomiska statusen än vad ett enskilt år gör. Ekonomisk information för tre år ansågs dessutom ge en så pass god bild av företagens ekonomiska status att intervjuer, exempelvis med ansvariga individer för respektive företag, inte ansågs nödvändiga. Avslutningsvis ska det dessutom tilläggas att enbart rörelsernas intäkter och kostnader beaktades i analysen, det vill säga de finansiella posterna exkluderades; med ett fokus på företagens affärsidéer är det utfallet av själva rörelsen som är det intressanta. Därav den valda ekonomiska fokuseringen. 3. Samhälls och företagsekonomisk beräkning I detta avsnitt presenteras utfallet av kartläggningen av respektive företag, i tur och ordning Returskänken, Återvinningsvaruhuset samt Hans och Greta. För varje företag presenteras förändringen av samhällsekonomiska kostnader respektive intäkter, tillsammans med de rent företagsekonomiska siffrorna. 3.1 Returskänken, Norrtälje Returskänken är en ekonomisk förening som startade år 2008. Företaget är lokaliserat i Norrtälje och har som ändamål att driva en affärsmässig second hand butik och samtidigt erbjuda sysselsättning för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vid tiden för informationsinsamlingen fanns det alltså två anställda på 25 procent var (med lönebidrag från Arbetsförmedlingen) samt sex individer i arbetsträning inom Arbetsförmedlingens jobb och utvecklingsgarantins Fas 3. Då en av dessa individer hade sin sysselsättning delad mellan anställning och arbetsträning, tillsammans med att en av de arbetstränande valde att inte ställa upp på en intervju, är informationen i avsnittet baserad på 86 procent (sex av sju) av individerna inom Returskänken. I Tabell 1 presenteras utfallet av kartläggningen gällande förändringar i de samhällsekonomiska kostnaderna utifrån Returskänken. På en övergripande nivå visar tabellen att de individer som blev en del av Returskänken konsumerade mer samhällsresurser under det senaste året i jämförelse med året innan. Mer konkret handlade det om resurser till ett värde av 83 00. I de kommande styckena presenteras utfallet per myndighet kort. 8

Den enskilt största kostnaden för landstinget året innan individerna blev en del av företaget utgjordes av en av de anställdas regelbundna kuratorsbesök. Under det senaste året genomfördes inga sådana besök. Den totala kostnadsökningen för landstinget (+41 00) beror istället på en ökning av vårdkontakter för de flesta av individerna, såväl med primärvård som specialistvård och sjukgymnastik. Individerna hade alltså fått olika former av hälsoproblem som de behövde söka vård för. Dessa kan dock inte härledas direkt till deras engagemang i Returskänken, utan är av sådan karaktär att de sannolikt hade uppkommit oavsett. Tabell 1. Förändring av samhällsekonomiska kostnader (Returskänken) Året innan Senaste året Differens Landstinget 148 00 189 00 +41 00 148 00 189 00 +4100 Försäkringskassan 948 00 891 00 57 00 948 00 891 00 57 00 Kommunen Arbetsförmedlingen 493 00 592 00 +99 00 11 00 482 00 30 00 562 00 +19 00 +80 00 Totalt 1 589 00 1 672 00 +83 00 För Försäkringskassans del handlade kostnaderna för individerna i Returskänken primärt om utbetalningar av sjukersättning och aktivitetsstöd. Under den aktuella perioden minskade dessa ( 57 00). Anledningen var att en av individerna som tidigare haft sjukersättning istället fick en subventionerad anställning, vilken bekostades av Arbetsförmedlingen. Som framgår av Tabell 1 hade kommunen inte några kostnader för de aktuella individerna, varken innan inträdet i företaget eller under det senaste året. Det innebär alltså att de varken haft kontakt med handläggare eller fått ersättningar från kommunen. Arbetsförmedlingens främsta kostnader för individerna under perioden gällde utbetalningar av handledarstöd. De ökade kostnaderna för myndigheten (+99 00) relaterade dock till en annan post, nämligen de två individer som fick subventionerade anställningar. Båda dessa innebar en tillkomst av lönebidragsutbetalningar. Förutom de samhällsekonomiska kostnaderna presenteras de samhällsekonomiska intäkterna. Dessa relaterar till kostnader som uppstår för företaget eller individen som en konsekvens av anställningar, men som utifrån samhällets perspektiv är en intäkter. Här handlar det om arbetsgivaravgifter, som utgör intäkter för staten, och kommunal inkomstskatt, som utgör intäkter för kommuner. Av Tabell 2 framgår det att de två individer som fick en anställning (25 procent var) hos Returskänkens tillsammans genererade en ökad intäkt för samhället på 65 00 per år. 9

Tabell 2. Förändring av samhällsekonomiska intäkter (Returskänken) Året innan Senaste året Differens Staten 48 00 +48 00 Kommunen 55 00 72 00 +17 00 Totalt 55 00 120 00 +65 00 När det istället gäller de företagsekonomiska aspekterna redovisade Returskänken positiva ekonomiska resultat under de tre senaste åren; de gjorde en vinst med i genomsnitt 23 00 per år (se Tabell 3). En relativt stor andel av omsättningen relaterade till anordnar och lönebidrag från Arbetsförmedlingen. För år 2013 uppgick dessa bidrag till 60 procent av den totala omsättningen. Av Tabell 4 framgår att Returskänkens totala tillgångar ökade med cirka 100 procent under de tre åren. För företaget var det dessutom positivt att det var det egna kapitalet och inte skulderna som ökade som motvikt till de ökade tillgångarna. Skuldsättningsgraden 1 låg i genomsnitt på 0,53 för de tre åren, men detta inkluderar kraftigt varierande värden över perioden. Soliditeten 2 låg istället på 71 procent i genomsnitt. Tabell 3. Resultaträkning år 2011 2013 (Returskänken) Årets resultat Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Andel intäkter relaterade till bidrag 2011 +24 00 415 00 394 00 40 % 2012 +1 00 502 00 511 00 53 % 2013 +44 00 936 00 884 00 60 % Genomsnitt 23 00 618 00 596 00 51 % Tabell 4. Balansräkning år 2011 2013 (Returskänken) Totala Eget Obeskattade Skulder tillgångar kapital reserver 2011 78 00 69 00 9 00 2012 156 00 71 00 86 00 2013 162 00 114 00 19 00 29 00 Genomsnitt 132 00 84 00 6 00 41 00 3.2 Sopstationen Återvinningsvaruhuset, Malmö Aktiebolaget Återvinningsvaruhuset registrerades år 1987 och har existerat i Malmö i nuvarande form sedan år 1995. Företagets syfte är att vara ett kompetenshöjande centrum för personer med intellektuella arbetshandikapp med möjlighet att integrera dem i samhället på deras villkor. Samtidigt drivs en marknadsanpassad affärsidé i form av en second hand verksamhet. Vid tidpunkten för analysen hade Återvinningsvaruhuset 1 Skuldsättningsgraden = (totala skulder + 22 % av obeskattade reserver) / (eget kapital + 78 % av obeskattade reserver) 2 Soliditeten = (eget kapital + 78 % av obeskattade reserver) / totalt kapital 10

alltså tio lönebidragsanställda samt femton individer i daglig verksamhet via LSS. Intervjuer genomfördes med 80 procent av de lönebidragsanställda (åtta av tio). Samtliga av dessa var arbetslösa året innan de blev anställda i företaget. Individerna som hade daglig verksamhet hos Återvinningsvaruhuset inkluderades inte i analysen. Anledningen var framför allt att dessa är placerade i daglig verksamhet för en lång tid, och att tidpunkterna för när samhällsekonomiska effekter kan tänkas uppstå därmed skiljer sig mellan dessa individer och de som är anställda/arbetstränande. I förhållande till de tidsrelaterade utgångspunkterna i den här analysen bedömde vi helt enkelt att effekterna uppstår för långt fram i tiden för att de ska fångas upp här. Därför exkluderades denna grupp. I Tabell 5 beskrivs de samhällsekonomiska kostnadsrelaterade konsekvenserna av anställningarna. Sammantaget kan det konstateras att de anställda i Återvinningsvaruhuset bidrog med en ökad resursförbrukning på samhällsnivå på knappt 400 00 för den aktuella perioden. Nedan följer en diskussion om förändringarna på myndighetsnivå. Tabell 5. Förändring av samhällsekonomiska kostnader (Återvinningsvaruhuset) Året innan Senaste året Differens Landstinget 83 00 81 00 2 00 83 00 81 00 2 00 Försäkringskassan 813 00 195 00 618 00 3 00 3 00 810 00 195 00 615 00 Kommunen 169 00 1 00 168 00 34 00 135 00 100 33 00 135 00 Arbetsförmedlingen 439 00 1 607 00 +1 168 00 27 00 412 00 2 00 1 605 00 25 00 +1 193 00 Totalt 1 504 00 1 884 00 +380 00 Landstingets kostnader, som här relaterar till besök hos läkare och sjukgymnaster, var i princip oförändrade för hela tidsperioden. Försäkringskassan fick istället kraftigt minskade kostnader (76 procent, en total kostnadsminskning på 618 00), vilket är en konsekvens av att individerna innan anställningarna till stor del fick aktivitetsersättning och aktivitetsstöd. Denna ersättning har under det senaste året ersatts av lönebidrag från Arbetsförmedlingen. De kvarvarande 195 00 för Försäkringskassan relaterade framför allt till utbetalningar av sjukersättning. Även för kommunen uppstod en kostnadsminskning ( 168 00). Kommunens kostnader året före individernas anställningar bestod huvudsakligen av utbetalningar av försörjningsstöd. Den lilla kostnaden som återstod under det senaste året gällde en enskild individs glesa kontakt med sin kommunfinansierade kontaktperson. 11

När det avslutningsvis gäller Arbetsförmedlingens kostnader bestod dessa året innan anställningarna framför allt av utbetalningar av handledarstöd samt möten med handläggare. Efter anställningarna sjönk kontakterna med handläggare, och individernas inkomster förändrades från ersättningar i form av aktivitetsersättning eller aktivitetsstöd till lönebidrag, vilket ger de ökade kostnaderna för Arbetsförmedlingen (+1 168 00). I Tabell 6 presenteras de samhällsekonomiska intäkterna relaterade till de anställda. Totalt sett ökade dessa alltså med knappt en miljon kr, främst på grund av ökad inbetalning av sociala avgifter men även kommunal inkomstskatt. I det senare fallet handlar det om en dryg dubblering av inbetalningar när året innan anställningarna jämförs med det senaste året. Tabell 6. Förändring av samhällsekonomiska intäkter (Återvinningsvaruhuset) Året innan Senaste året Differens Staten 0 770 00 +770 00 Kommunen 172 00 393 00 +221 00 Totalt 172 00 1 163 00 +991 00 Återvinningsvaruhuset har brutet räkenskapsår (maj april), vilket innebar att årsredovisningen för det senaste verksamhetsåret (2013/2014) inte var färdigställd vid analysens genomförande. Den företagsekonomiska analysen grundade sig därför på de tre föregående räkenskapsåren. Dessa visade att företaget gått med förlust under två av de tre åren, och att det genomsnittliga resultatet för perioden låg på 16 00 per år (se Tabell 7). De visar dessutom att intäkterna i form av bidrag för anställningar och sysselsättnings platser är låga i förhållande till de två andra företagen i analysen. I årsredovisningen för verksamhetsåret 2011/2012 saknas dock en angivelse av bidragsandelen, och därför har inte något värde för detta år inkluderats i Tabell 7. Tabell 7. Resultaträkning år 2010/2011 2012/2013 (Återvinningsvaruhuset) Årets resultat Rörelsens Rörelsens Andel intäkter intäkter kostnader relaterade till bidrag 2010/2011 +112 00 4 277 00 4 080 00 27 % 2011/2012 86 00 4 282 00 4 346 00 2012/2013 75 00 4 224 00 4 204 00 38 % Genomsnitt 16 00 4 261 00 4 210 00 33 % I Tabell 8 presenteras den övergripande balansräkningen för Återvinningsvaruhuset för de tre verksamhetsåren. Siffrorna visar att skuldsättningsgraden under perioden ökade från 1,08 till 1,33, och låg på i genomsnitt 1,2. Även soliditeten försämrades, från 49 till 43 procent, vilket innebar ett genomsnitt på 46 procent. 12

Tabell 8. Balansräkning år 2010/2011 2012/2013 (Återvinningsvaruhuset) Totala Eget kapital Skulder tillgångar 2010/2011 2 545 00 1 244 00 1 341 00 2011/2012 2 535 00 1 158 00 1 377 00 2012/2013 2 527 00 1 083 00 1 444 00 Genomsnitt 2 536 00 1 162 00 1 387 00 3.3 Hans och Greta, Norrköping/Finspång Hans och Greta är ett kooperativt second hand företag med två butiker belägna i Finspång och Norrköping. Hans och Greta är en del i den större ekonomiska föreningen Kooptjänst, men fungerar som separat företag med egen affärsidé och eget kostnadsställe. Kooptjänsts syfte är att starta sociala kooperativa verksamheter som kan skapa nya jobb utifrån varje individs förmåga. Tillsammans hade Hans och Greta butikerna vid informationsinsamlingen sexton verksamma personer, varav sju hade subventionerad anställning och nio arbetstränade/praktiserade. Samtliga av dessa intervjuades. I Tabell 9 åskådliggörs förändringen av samhällets kostnader som en konsekvens av de anställda och arbetstränande/praktiserande i Hans och Greta. Totalt minskade alltså samhället sina kostnader med 236 00 under perioden. Tabell 9. Förändring av samhällsekonomiska kostnader (Hans och Greta) Året innan Senaste året Differens Landstinget 1 526 00 150 00 1 376 00 1 526 00 150 00 1 376 00 Försäkringskassan 1 159 00 1 180 00 +21 00 5 00 1 00 4 00 1 154 00 1 179 00 +25 00 Kommunen 477 00 187 00 290 00 10 00 467 00 6 00 181 00 4 00 286 00 Arbetsförmedlingen 655 00 2 064 00 +1 409 00 16 00 639 00 8 00 2 056 00 8 00 +1 417 00 Totalt 3 817 00 3 581 00 236 00 Tabell 9 visar att kostnaderna för Landstinget minskade dramatiskt ( 1 376 00) som en konsekvens av de anställda och arbetstränande. Det handlar dock inte om reella kostnadsbesparingar utan om frigörande av resurser. Dessa relaterade framför allt till en specifik individ som innan anställningen hade omfattande kontakt med myndigheten och många vårddygn inom psykiatrin. Under det senaste år var detta inte alls fallet längre. Försäkringskassan fick istället något ökade kostnader (+21 00), som relaterar till ökade utbetalningar av sjukersättning, sjukpenning samt aktivitetsstöd. Utbetalningar av aktivitetsersättning och bostadsbidrag är dock poster som minskade för de som fått anställning. 13

För kommunen uppstod en besparing ( 290 00) genom att anställningarna av individerna innebar att de fick lön under det senaste året i stället för det försörjningsstöd de hade under jämförelseperioden. För både Försäkringskassan och kommunen relaterade de kvarvarande kostnaderna till ersättningar för de individer som under det senaste året arbetstränat/praktiserat hos Hans och Greta. När det avslutningsvis gäller Arbetsförmedlingen fick myndigheten även i detta fall kraftigt ökade kostnader (+1 409 00), här som en konsekvens av ökade utbetalningar av anställningsstöd. Kostnaderna året innan anställningarna bestod främst av handledarstöd för samtliga intervjuade, där dessa stödinsatser kvarstod för de individer som även under det senaste året arbetstränade. Som framgår av Tabell 10 bidrog anställningarna inom Hans och Greta till samhällsekonomiska intäkterna för stat och kommuner (+460 00). Staten var den större vinnaren genom de ökade arbetsgivaravgifterna på 349 00, medan kommunen fick 111 00 i ökad inkomstskatt. Tabell 10. Förändring av samhällsekonomiska intäkter (Hans och Greta) Året innan Senaste året Differens Staten 349 00 +349 00 Kommunen 128 00 239 00 +111 00 Totalt 128 00 588 00 +460 00 I Tabell 11 redovisas Hans och Gretas övergripande resultaträkning för de tre senaste åren. Företaget uppvisade en vinst för två av de tre åren och ett genomsnittligt överskott på 80 00 för period. Utvecklingen av företagets resultat var dessutom kraftigt positivt över tid. Även omsättningen utvecklades positivt (upp 72 procent från år 2011 till 2013), medan andelen av intäkterna som relaterade till bidrag minskade en hel del. Tabell 11. Resultaträkning år 2011 2013 (Hans och Greta) Årets resultat Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Andel intäkter relaterade till bidrag 2011 100 00 2 505 00 2 605 00 55 % 2012 65 00 3 571 00 3 506 00 53 % 2013 275 00 4 319 00 4 044 00 41 % Genomsnitt 80 00 3 465 00 3 385 00 50 % Då Hans och Greta är en del av ett större kooperativ (Kooptjänst) hade företaget ingen egen balansräkning under perioden. Tillgångar, eget kapital och skulder som uppstod redovisades enbart i Kooptjänsts samlade balansräkning. Därför går det tyvärr inte att presentera någon balansräkningsrelaterad information för Hans och Greta. 14

4. Diskussion I det här näst sista avsnittet diskuteras det material som hittills presenterats kopplat till respektive företag. I ett första underavsnitt fokuserar vi det samhällsekonomiska perspektivet, medan vi i det andra utgår ifrån det företagsekonomiska. I avsnitt 5 sammanfattas sedan diskussionerna genom att den frågeställning som varit utgångspunkten för analysen basvaras. 4.1 utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv Samhällsekonomiska analyser visar ofta att samhället tjänar på att investera i människors utanförskap, även om investeringen när den genomförs kan uppfattas som stor. Det krävs oftast ett någorlunda långsiktigt perspektiv för att stora investeringar ska återbetala sig, men även på relativt kort sikt kan investeringar vägas upp av samhällets besparingar. Av de företag som beaktats bidrog individerna i två av dem till att de samhällsekonomiska kostnaderna ökade, medan individerna i det tredje bidrog till att de minskade. Av Tabell 12 framgår dock att de tillsammans bidrar till en ökad total kostnad på knappt 230 000 kr. Samtidigt visar Tabell 13 att de samhällsekonomiska intäkterna ökade med drygt 1 500 00. Detta som en konsekvens av inbetald arbetsgivaravgift och kommunal inkomstskatt relaterad till de med subventionerad anställning. Sätts denna summa i relation till de ökade samhällskostnaderna om 230 00 ger det en samhällsekonomisk vinst om knappt 1 300 00. En ytterligare samhällsekonomisk intäkt för staten, som inte beaktas i denna analys, är den bolagsskatt som företagen betalade på sina vinster. Nyligen sänktes bolagsskatten från drygt 26 procent till 22 procent. Om vi utgår ifrån den senare tillsammans med den genomsnittliga vinsten för företagen under de tre senaste åren innebär det en skatt på totalt knappt 19 00 per år. Denna intäkt är svår att hänföra till just de individer som inkluderats i analysen, varför vi inte beaktat den i den totala sammanställningen av samhällsekonomiska intäkter. Men den är ändå relevant att nämna i sammanhanget. Tabell 12. Sammanställning förändring av samhällsekonomisk kostnad Året innan Senaste året Differens Landstinget 1 757 00 420 00 1 337 00 1 757 00 420 00 1 337 00 Försäkringskassan 2 920 00 2 266 00 654 00 8 00 1 00 7 00 2 912 00 2 265 00 647 00 Kommunen 646 00 188 00 458 00 44 00 602 00 7 00 181 00 37 00 421 00 Arbetsförmedlingen 1 587 00 4 263 00 +2 676 00 54 00 1 534 00 40 00 4 223 00 14 00 +2 690 00 TOTALT 6 910 00 7 137 00 +227 00 15

Tabell 13. Sammanställning förändring av samhällsekonomisk intäkt Året innan Senaste året Differens Staten 0 1 167 00 +1 167 00 Kommunen 355 00 704 00 +349 00 Totalt 355 00 1 871 00 + 1 516 00 Rent samhällsekonomiskt går det alltså att argumentera för att individernas involvering i de tre företagen varit lönsam för samhället; de totala samhällsekonomiska intäkterna överstiger de samhällsekonomiska kostnaderna, om vi jämför kostnader och intäkter för året innan individerna blev en del av företagen med det senaste året. Det är dock viktigt att poängtera att det som framför allt bidrar till att göra verksamheterna samhällsekonomiska är anställningar, även om det också är dem som kostar mest. Anledningen är att dessa genererar inbetalningar av arbetsgivaravgifter och kommunal inkomstskatt. I sammanhanget bör det också nämnas att analysen inkluderar individer som inte har allt för problematisk bakgrund, sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Generellt blir besparingarna för samhället större ju större utanförskap individerna levt i innan de blir en del av en organisation, speciellt om kriminalitet och missbruk förekommit. Det ska dessutom tilläggas att vi valt att endast presentera de samhällsekonomiska konsekvenserna baserade på två utvalda år, utan att räkna på de mer långsiktiga samhällsekonomiska konsekvenserna. En del analyser av liknande slag väljer exempelvis att presentera värden uppräknade för en hel livstid för de inkluderade individerna, med konsekvensen att enormt stora samhällsbesparingar ofta kan visualiseras. Mest rimligt är dock att presentera det vi faktiskt kan uttala oss om, och i det här fallet är det just den avgränsade tidsperiod vi studerade. Men vi lämnar det givetvis fritt för läsaren att multiplicera de angivna värdena med flera år för att få en preliminär bild av vad det skulle kunna handla om för samhällsekonomiska konsekvenser för en längre tidsperiod. Sådana uppräkningar bör dock användas med stor försiktighet. Innan vi går en på en diskussion om de företagsekonomiska konsekvenserna av de tre företagen finns det ytterligare tre aspekter som vi vill lyfta fram kopplat till de samhällsekonomiska konsekvenserna. Det rör de tre fenomen kontrafaktisk situation, tillskrivning och förflyttning. Tillsammans utgör dessa vad vi kallar påverkan (Nilsson & Hahn, 2012), det vill säga de talar om vilken andel av en viss uppmätt effekt som faktiskt berodde på aktiviteterna som analyseras i detta fall second hand verksamheten i de tre företagen och vad som beror på annat. Med kontrafaktisk situation avses i den här kontexten den andel av de samhälls och företagsekonomiska konsekvenser som skulle uppstått även om de aktuella individerna inte var en del av de fokuserade företagen. Det är inte orimligt att flertalet av individerna hade fått anställning eller arbetsträning i en annan organisation istället. Sannolikt skulle det i sin tur bidra till en förändrad konsumtion av samhällsresurser, och kanske just den som faktiskt uppstått under det senaste året. I en sådan situation är det inte de tre företagen i sig som bidrar till de minskade samhällskostnaderna, utan de uppstår ändå. 16

Oavsett leder båda fallen till minskade samhällskostnader, vilket utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv är det viktigaste. I analysen finns det ett exempel på en samhällskostnad som med stor sannolikhet är oberoende av individernas engagemang i företagen, men som ändå har inkluderats i beräkningarna just för att de är faktiska kostnader kopplade till individerna. Som tidigare nämnts rör detta landstinget där den angivna kostnadsökningen för individerna inom Returskänken (Tabell 1) relaterar till hälsoproblem som gjorde det nödvändigt med kontakter med primärvård, specialistvård och sjukgymnastik. Med stor sannolikhet skulle dessa kontakter ha uppstått oavsett var de hade varit aktiva. När det istället gäller fenomenet tillskrivning handlar det om vilka andra individer, organisationer eller fenomen som eventuellt bidrar till en viss förändring, i detta fall konsumtionen av samhällsresurser. Även här kan kostnader för landstinget användas som ett bra exempel. I de fall dessa kostnader förändras är det nödvändigt att fundera på om det beror på företagsinterna aktiviteter eller om de beror på andra aktiviteter som individen är involverad i, det vill säga andra påverkande aktiviteter (som inte skulle skett i alla fall) som bidrar till ett förändrat handlingsmönster. Ju större andel som beror på andra, desto mindre kan hänföras till de aktuella företagen. I just den här analysen relaterar dock den största delen av den minskade samhällskonsumtionen till faktiska utbetalningar från myndigheterna, det vill säga utbetalningar som inte lägre sker. Utbetalningar har i detta fall en stark koppling till det företag som tillhandahåller anställningen eller arbetsträningen. Det gör i sin tur det är sannolikt att själva företaget kan tillskrivas en stor del av myndigheternas kostnadsbesparingar; förändringen har sannolikt till stor del med dem att göra. Förflyttning handlar istället om vilken del av den samhällsekonomiska förändringen som i realiteten uppstod innan individerna blev en del av företagen, eller som förskjutit redan befintliga förändringar. Det förstnämnda handlar till stor del om vad individerna tog med sig in i företagen. Vi kan ta de arbetstränande som exempel. I de flesta fall är arbetsträningsplatsen hos något av de aktuella företagen inte den första de haft, utan en i raden av olika platser. I dessa fall är det svårt att utröna om den förändring i samhällskonsumtion som skedde faktiskt relaterade till engagemanget i företaget, eller om det exempelvis var aktiviteter under det år som föregick deras aktuella företagsinträde som är den huvudsakliga grunden. Om det senare gäller kan det tänkas att förändringen legat latent under en period men att företagsaktiviteter triggat den ytterligare så att den slutligen realiserats. Hela förändringen beror då inte på det aktuella företaget, utan en del av förändringen hade uppstått redan innan; en del av förändringen har då förflyttats. Ett annat exempel på potentiell förflyttning kan hämtas från Tabell 13. I den framgår det att intäkterna för staten året innan anställningarna var obefintliga (), vilket berodde på att individerna just inte var anställda. Ingen anställning inga arbetsgivaravgifter. Dock är det fullt möjligt att företagen hade andra individer anställda på de tjänster som de aktuella individerna sedan ersatte. I en sådan situation betalades arbetsgivaravgifter även 17

då, och dessa kunde mycket väl ha varit i nivå med de under det senaste året. I en sådan situation har hela värdet avseende arbetsgivaravgifter för det senaste året förflyttats; de uppstod till fullo tidigare. Med ett sådant perspektiv på samhällskonsumtionen är det myndigheten snarare än individen som är i fokus. Givet att lönenivåerna för de i följd anställda individerna motsvarar varandra innebär det att det i grunden krävs nyskapade tjänster för att samhällsintäkter i form av arbetsgivaravgifter ska öka. Men i den här analysen har vi alltså valt en annan utgångspunkt, det vill säga samhällskonsumtion utifrån individernas perspektiv. Det finns för och nackdelar med båda perspektiven, men de är båda fullt användbara. Det är dock viktigt att tydliggöra vad som faktiskt varit utgångspunkten. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det utifrån ett individperspektiv verkar vara samhällsekonomiskt motiverat med insatser i enlighet med de aktuella second handföretagen; på en aggregerad nivå tjänar samhället på detta. Problematiken är dock känd sedan tidigare, det vill säga att myndigheterna har isolerade budgetar och stuprörsorganisationer, vilket försvårar ett helhetsgrepp runt dessa satsningar. Ibland blir det dessutom särskilt problematiskt när vissa aktörer får stå för kostnaden (oftast Arbetsförmedlingen) medan andra får intäkterna. 4.2 utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv Vad är då de företagsekonomiska konsekvenserna av de tre second hand företagen? Som framgår av avsnitt 3 varierar det slutliga ekonomiska resultatet över de tre åren och de tre företagen; ibland redovisades överskott och ibland underskott. Tabell 14 visar att det genomsnittliga resultatet för de tre åren var 86 00 per år. Utmaningen med en företagsekonomisk analys är att den inte är lika digital som en samhällsekonomisk analys. Visar en analys av det senare slaget exempelvis att de samhällsekonomiska kostnaderna minskar tillsammans med att de samhällsekonomiska intäkterna ökar betraktas det som något positivt. Tabell 14. Sammanställning företagens resultaträkningar Årets resultat Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Andel intäkter relaterade till bidrag 2011 +36 00 7 197 00 7 079 00 41 % 2012 20 00 8 355 00 8 363 00 53 % 2013 +244 00 9 479 00 9 132 00 46 % Genomsnitt +86 00 8 344 00 8 191 00 45 % När ett företag leverera ett över eller underskott är det inte något som per automatik är positivt eller negativt. Anledningen till överskottet kan exempelvis vara långsiktigt ohälsosamma besparingar, medan ett underskott kan vara en konsekvens av nyanställningar som kommer bära frukt i form av procentuellt ökad vinst de kommande åren. Samtidigt ska inte relativt tydliga trender i resultatutvecklingen negligeras. För de tre företagen såg dessa trender väldigt olika ut. Returskänken redovisade ett överskott för 18

samtliga tre år, Återvinningsvaruhuset hade en vikande trend från ett överskott till två underskott, medan Hans och Greta hade en positiv utveckling med ett underskott och två efterföljande (och ökande) överskott. Detta är intressant och relevant information, och dessutom en av flera pusselbitar i den övergripande diskussionen i det här avsnittet, det vill säga om företagens ekonomiska situation på en mer övergripande nivå är att betrakta som god eller mindre god. Fortsätter vi att utgå ifrån Tabell 14 kan vi konstatera att de ekonomiska över och underskotten var låga i förhållande till den totala omsättningen. De underliggande siffrorna i avsnitt 3 visar bland annat att vinstmarginalen 3 för de fem år då överskott redovisades låg mellan knappt två och drygt sex procent. Dessa nivåer kan anses ligga väl i linje med utgångspunkten för sociala företag, det vill säga att de på ett eller annat sätt återinvesterar sina vinster i verksamheten. Enklast och mest effektivt är ofta att justera detta över det enskilda räkenskapsåret, det vill säga att se till att så stor del som möjligt av de upparbetade intäkterna förbrukas (på ett effektivt sätt) under året. Det i sig ger en låg vinstmarginal. Tabell 14 visar dessutom att en stor del av företagens intäkter utgjordes av bidrag från Arbetsförmedlingen. I genomsnitt handlade det om 45 procent för de tre åren. De underliggande värdena varierade här mellan 27 och 60 procent. En hög andel innebär alltså att en stor del av intäkterna inte kommer från försäljning av produkter, det vill säga själva kärnan i en second hand verksamhet. Detta skulle kunna tolkas som att företagen inte är särskilt konkurrenskraftiga; de har inte en produktförsäljning som till stor del täcker kostnaderna. Arbetsintegrerande sociala företag som bedriver second hand verksamhet har dock inte enbart produktförsäljningen som fokus, utan även tillhandahållandet av platser både för subventionerade anställningar och arbetsträning. De säljer därmed tjänster där samhället som helhet är kunden, med Arbetsförmedlingen som betalande part. Utifrån ett sådant perspektiv är andelen bidrag i förhållande till omsättningen mindre relevant utifrån ett framgångsperspektiv. Andelen säger snarare mer om viktningen av de produktrespektive tjänsterelaterade delarna av affärsidén. Samtidigt innebär en väldig hög andel bidrag sannolikt att individerna antingen aktiveras runt andra saker än intäktsgenererande aktiviteter, eller att gedigna försök görs för att sälja produkter men att försäljningen inte är lyckosam. Båda situationerna bör undvikas, oavsett om det är ett arbetsintegrerande eller annan typ av företag. De tre företagen hade dock inte alarmerande bidragsnivåer, även om Returskänken hade en tydligt ökande andelstrend med en topp för det senaste räkenskapsåret i form av 60 procent bidrag. Snarare kan genomsnittet kring 50 procent betraktas som ett uttryck för att båda delarna av företagens affärsidéer implementeras. Tabell 15 utgörs av en sammanställning av Returskänkens och Återvinningsvaruhusets balansräkningar. Som tidigare nämnts har Hans och Greta ingen egen balansräkning 3 Vinstmarginal = årets resultat / omsättning 19

varför dessa inte representeras i tabellen. Tillsammans hade de två företagen genomsnittliga totala tillgångar på närmare 2 700 00 under perioden. Viktigt att poängtera här är dock att Returskänken är väldigt små i jämförelse med Återvinningsvaruhuset; Returskänkens balansräkning motsvarar cirka fem procent av Återvinningsvaruhusets. Tabell 15. Sammanställning företagens balansräkningar Totala Eget kapital Skulder tillgångar 2011 2 623 00 1 313 00 1 350 00 2012 2 691 00 1 229 00 1 463 00 2013 2 689 00 1 212 00 1 477 00 Genomsnitt 2 668 00 1 251 00 1 430 00 Tittar vi på balansräkningsmått som soliditet och skuldsättningsgrad säger dessa en hel del om ett företags finansiella styrka. De två måtten är starkt kopplade till varandra, vilket innebär att en förändring i det ena automatiskt innebär en förändring i det andra. Anledningen är att totala tillgångar samt eget kapital är utgångspunkten för det förstnämnda nyckeltalet och skulder samt eget kapital för det andra. Vad utgör då en bra soliditet och skuldsättningsgrad, det vill säga vilka nivåer krävs för att företag ska betraktas som ekonomiskt stabila (åtminstone för en överskådlig period)? Svaret beror väldigt mycket på bransch, men om vi håller oss till en mer övergripande tumregel så är en soliditet kring 50 procent och en skuldsättning kring 1,0 att betrakta som bra. I avsnitt 3 framgår det att Returskänken hade en genomsnittlig soliditet på 71 procent under perioden, samt en skuldsättningsgrad på i genomsnitt 0,53. Men i och med att företagets balansräkning var liten pendlade de enskilda årsvärdena en hel del kring medelvärdet. Återvinningsvaruhuset hade istället en genomsnittlig soliditet på 46 procent och en skuldsättning på 1,2. Här var trenden istället tydligt negativ, om än inte kraftig. Soliditeten minskade från 49 till 43 procent och skuldsättningsgraden från 1,08 till 1,33. Med utgångspunkt i ovan nämnda tumregel för soliditet och skuldsättningsgrad kan vi alltså konstatera att de två företagen har balansräkningar som är i gott skick. Dessutom visar den tidigare diskussionen om företagens resultaträkningar att även dessa är fullt godkända. Sammantaget gör detta att företagen skapat en ekonomisk plattform för sig själva där de står stabilt inför den kommande perioden. 5. Slutsatser Den här analysen ska alltså svara på frågan huruvida second hand är en bra affärsidé för arbetsintegrerande sociala företag; är den lönsam ur ett företags och samhällsekonomiskt perspektiv? Utifrån den sammantagna bild som målats upp i diskussionen i 20

föregående avsnitt vill vi påstå att svaret på frågan är ja. Åtminstone om vi utgår ifrån de tre företag som varit i fokus. För även om vi medvetet valt företag med tydliga olikheter inom den gemensamma ramen (second hand verksamhet) innebär det inte per automatik att våra slutsatser är representativa för den totala massan av arbetsintegrerande sociala företag som bedriver second hand. Dock vill vi påstå att analysen är en tydlig indikation på utfallet för helheten. Vad får oss då att ge ett tydligt jakande svar? För det första handlar det om att den samhällsekonomiska analysen visar att samhället totalt sett upplevde en ekonomisk nytta; de ökade samhällsekonomiska intäkterna översteg de ökade samhällsekonomiska kostnaderna. Viktigt att lyfta fram är dock att den ekonomiska samhällsnyttan är avhängig att ett betydande antal individer får en anställning! För det andra visar den företagsekonomiska analysen att företagen byggt upp en stabil ekonomisk situation genom att sälja begagnade produkter till konsumenter samt tjänster till samhället (arbetsträningsplatser och subventionerade anställningar). Sammantaget gör det att företagen är lönsamma ur ett företags och samhällsekonomiskt perspektiv. 21