Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun



Relevanta dokument
Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Samverkansavtal Utgångspunkter

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

Samverkansavtal Lunds kommun

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from

LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).

Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg

KS 2008/10 Hidnr

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun

Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen , Dnr KS Reviderad , 5

Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

Samverkansavtal. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN

LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

Lokal samverkansöverenskommelse. för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

Samverkansavtal för Malmö högskola

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar

Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun

Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte

Samverkan i Orust kommun

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FAS-05

Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet

SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD

Samverkan i Norrköpings kommun

Skellefteå kommuns Samverkansavtal

AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN

Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun

Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna

Samverkansavtal. Kalmar kommun

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan. inom Borås Stad

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun

Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner

Förhandling vs samverkan

SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun

Förhandling vs samverkan

V2 k. Psu kör f. KonCernlkontord Koncernstab rrir LoksAt!kollHekevavM om samvorkan. Mats Runsten Janet Parmvi. för Vårdförbundet. i.

SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen

Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)

Samverkansavtal

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Utmaningar som kräver annat tankesätt

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA STOCKHOLMS LÄN Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

Samverkansavtal i Kungsörs kommun

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret

LUNDS KOMMUN (3) Personal och förhandlingsutskott Nr

Förhoppningen är att era svar på dessa frågeställningar kan hjälpa er att nå de mål och syften som är viktiga i den lokala processen.

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

1(10) Arbetsmiljöpolicy. Styrdokument

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum

AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff

s s Rutin samverkan socialtjänsten ..,_ KARLSBORGS ~ KOMMUN Bilaga 3, Samverkansmöte socialförvaltningen 3, Dokumenttyp: Rutin

Förhandling vs samverkan

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. i Växjö kommun

Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.

Ändrades: :15. Avtal om samverkan och arbetsmiljö

Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö

Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

4 Förutsättningar för väl fungerande samverkan och arbetsmiljö- och hälsoarbete. 5 Former/struktur för samverkan och arbetsmiljöarbete

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

SAMVERKANSAVTAL. Pajala kommun

Hälsa & Arbetsmiljö. Politikerutbildning våren 2019

Arbetsmiljöarbete.

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Lokalt kollektivavtal om arbetsmiljösamverkan vid Lunds universitet

Personalpolicy för Sollentuna kommun.

Policy för arbetsmiljö, likabehandling och mångfald

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

Transkript:

Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte är att inom Valdemarsviks kommun ge förutsättningar för samverkan mellan arbetsgivaren och arbetstagarna så att ett positivt arbetsklimat, en god arbetsmiljö och god hälsa främjas. Inflytande, delaktighet samt individuell och organisatorisk utveckling är en förutsättning för god samverkan. Parternas uppfattning är att utgångspunkten för samverkan är ett gemensamt intresse för verksamhetens utveckling, resultat och kvalitet. Det är vidare parternas uppfattning att medbestämmande, arbetsmiljö- och hälsoarbete utgår från den lokala arbetsplatsen. Valdemarsviks kommun fullgör i och med detta avtal sina skyldigheter enligt MBL 11, 12, 19 och 38. Samråd i samverkansgrupp utgör tillika behandling i skyddskommitté enligt AML 6 kap 9. Definitioner inom samverkan 1 Arbetsplatsträff Arbetsplatsträffen är samverkansformen för direktinflytande på arbetsplatsen och utgör basen i samverkanssystemet. Där behandlas: Den dagliga verksamhetens beslut och genomförande Budget-, planerings-, och utvecklingsfrågor, uppföljning och utvärdering Arbetsmiljöfrågor Facklig information En arbetsplatsträff är ett möte där chef och arbetslag diskuterar och fattar beslut i frågor som rör det ordinarie arbetet. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetsplatsträffarna kommer till stånd. (se även bilaga 1)

2 Samverkansgrupp på Förvaltningsnivå FSG Samverkansgrupp ska sammanträda med överenskomna tidsintervall, eller då någon part kallar. Syftet med samverkansgrupp är att skapa ett forum för dialog mellan arbetsgivare och de fackliga organisationernas företrädare där parterna har ett gemensamt ansvar för att aktualisera och fatta beslut i frågor som rör verksamhetens utveckling, hälsa och miljö. (se även bilaga 2) 3 Samverkansgrupp på central nivå Cesam En central samverkansgrupp Cesam ska finnas under kommunledningen. Den är organ för samråd i övergripande verksamhetsfrågor och personalpolitiska frågor. Varje facklig organisation med lokal styrelse och 10 medlemmar eller mer deltar vid Cesam möten. Arbetsgivaren representeras av kommunchef och personalchef. 4 Skyddskommitté Samverkansgrupp är tillika skyddskommitté enligt AML:s regler. 5 Skyddsombud Skyddsombud skall utses vid arbetsplatser med fler än fem medarbetare. Personal- Organisationerna utser skyddsombud som deltar i lokalt arbetsmiljöarbete enligt kommunens riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete. Skyddsombud deltar när så är möjligt vid APT och/eller lokal samverkansgrupp. 6 Huvudskyddsombud Huvudskyddsombud utses för respektive avtalsområde. Huvudskyddsombud för respektive område utses av personalorganisationerna gemensamt. 7 Medarbetarsamtal Alla medarbetare i Valdemarsviks kommun skall minst en gång årligen ha ett medarbetarsamtal med sin närmaste chef. Medarbetarsamtalet är ett tillfälle för chef och medarbetare att fördjupa sin relation och därmed skapa förutsättningar för ett förtroendefullt klimat och en öppenhet i det dagliga arbetet. Medarbetarsamtalet utgör det första ledet (individnivå) i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Medarbetaren ges genom medarbetarsamtalet

möjlighet att aktivt delta i verksamhetsutvecklingen, vilket också kan innebära personlig utveckling. Det ligger i medarbetarens ansvar att använda sig av denna möjlighet till delaktighet, samtidigt som chefen har sitt ansvar att ta tillvara de olika delarna i medarbetarens kompetens och stimulera till utveckling. 8 Lönesamtal Lönesättning bestäms i avtal och förhandlingar och är alltså en fråga som chefen inte ensidigt kan besluta om. För medarbetare med individuell lönesättning hålls inför varje revisionstillfälle lönesamtal där fastställda lönekriterier används. Löne- och medarbetarsamtal kan i undantagsfall kombineras när parterna är överens om detta. Besked om ny lön lämnas av den chef som genomfört lönesamtalet. 9 Gemensamma bestämmelser För arbetsplatsträff och samverkansgrupp gäller följande: Dagordning skall finnas och delges medarbetarna minst en vecka före mötet. Vid arbetsplatsträff och i samverkansgrupp skall anteckningar/protokoll föras och justeras. Det är viktigt att de arbetstagare som ej är närvarande vid APT ges möjlighet att ta del av anteckningar/protokoll. Sammanträdena ska ske månadsvis och schemaläggas. Respektive part kan för särskild fråga adjungera person utanför gruppen. Detta bör ske då frågan berör annan del av kommunens verksamhet. Arbetsgivaren är ansvarig för beslut och verkställighet i alla verksamhetsfrågor. Arbetssättet på arbetsplatsträffar och samverkansgrupper skall präglas av att genom samråd nå enighet före beslut. Beslut får fattas inom de ramar som regleras av arbetsgivarrepresentanternas delegation. Detta avtal tillämpas ej; Om en fråga inte kunnat lösas genom samverkan. Härvid tillämpas MBL respektive AML vid förhandling eller skyddskommitté gällande den aktuella frågan. Vid fastställande av arbetsvillkor. I individrelaterade ärenden. När syftet är att upprätta eller förändra kollektivavtal Om ett beslut inkräktar på den politiska demokratin.

Parterna är överens om att; Innan förhandling enligt MBL 14 begärs i en fråga måste formell förhandling enligt MBL 11-12 först ha skett. 10 Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och samverkan Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren har en skyldighet att i det dagliga arbetet fatta beslut och genomföra åtgärder så att de anställda inte skadas, blir sjuka eller far illa. Hälso- och arbetsmiljöarbetet skall främja trivsel och samarbete, samt öka medarbetarnas delaktighet, utveckling och inflytande i arbetet. Därmed kan ohälsan minskas och skador och sjukdom av arbete förhindras. Hänsyn skall tas till såväl psykosociala förhållanden som arbetsmiljöfrågor av mer teknisk karaktär. Arbetstagarna deltar genom att rapportera risker, sjukdom, olycksfall och tillbud samt genom att lämna förslag på åtgärder. Skyddsombudet deltar i planering och genomförandet av arbetet, exempelvis vid undersökning av arbetsförhållanden. Det systematiska arbetsmiljöarbetet bygger med andra ord på att alla medarbetare vid en arbetsplats kan träffas och diskutera frågor som rör hälsa och arbetsmiljö. Det är parternas gemensamma syn att det systematiska arbetsmiljöarbetet skall genomföras inom ramen för den samverkan som beskrivs i detta avtal. Antagna riktlinjer för det systematiska arbetsmiljöarbetet skall ligga som grund för arbetet. Företagshälsovården har en viktig roll i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Varje medarbetare har möjlighet att själv ta kontakt med företagshälsovården när behov uppstår. Företagshälsovården återkopplar via upparbetad rutin till ansvarig chef. Företagshälsovården har också en viktig funktion vad det gäller kompetensutveckling inom arbetsmiljöområdet. Vid behov kan representanter från företagshälsovården finnas med vid samverkansmöten. Kommunens rehabiliteringspolicy skall styra arbetet vid rehabiliteringsärenden. Policyn ingår som en del av samverkansavtalet. 11 SAM vid APT Arbetsmiljö skall vara en stående punkt på dagordningen vid genomförande av APT. 12 SAM i samverkansgrupp Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall fokusera på förebyggande åtgärder och bygga på ett långsiktigt, strategiskt arbete. För att få en kontinuitet i

arbetsmiljöarbetet skall arbetsmiljöfrågor vara en stående punkt på samverkansgruppens dagordning. Förutom att planera kontrollera samt följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet skall samverkansgrupper på olika nivåer skapa riktlinjer för hantering av hälso- och arbetsmiljöfrågor liksom man hanterar information och utbildning inom nämnda område. 13 Kompetens Arbetsgivaren skall ge chefer, arbetstagare, skyddsombud och ledamöter i samverkansgrupper de kunskaper som de behöver för att kunna delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Som stöd för och komplement till arbetsmiljöarbetet finns expertkompetens inom bl.a. företagshälsovården. 14 Individen i samverkan Varje medarbetare skall ha möjligheter och förutsättningar att påverka utformningen av sitt arbete. Medarbetaren har ett ansvar för verksamhetens utveckling. Kompetensutveckling för medarbetare och grupper har avgörande betydelse för att medarbetarna ska kunna medverka i förändringsarbete. Alla anställda skall ha möjlighet att påverka innehållet i APT t.ex. genom att ha rätt att anmäla frågor som ska behandlas vid APT. Chefen fastställer dagordning efter samråd med arbetsplatsombud. Att hitta modeller som ökar alla medarbetares delaktighet är viktigt. 15 Utbildning Utbildning i detta avtal och dess tillämpning genomförs för följande grupper: Nyanställda i samband med kommunens gemensamma introduktionsträff Nya chefer vid introduktion av personalchef Samverkansgrupper ska kontinuerligt utbildas avseende det systematiska arbetsmiljöarbetet. Personalchef ansvarar för att denna utbildning genomförs. 16 Giltighetstid Detta avtal träder i kraft 2010-04-01. Det gäller med en ömsesidig uppsägning av tre månader. Parterna åtar sig att vid ett tillfälle varje år följa upp avtalet och dess tillämpning. Uppföljning genomförs vid ett av Cesams ordinarie möten.

Bilaga 1 Arbetsplatsträffar På arbetsplatsträffarna kan följande frågor behandlas: Mål för enhetens verksamhet Uppföljning/utvärdering av resultat. Enhetens ekonomiska förutsättningar; budgetuppföljning, bokslut. Effektivisering och förnyelse av verksamheten. Arbetsorganisation inom enheten. Arbetsplanering; fördelning av uppgifter inom gruppen, förslag till schemaläggning, jour, beredskap, vikarier etc. Introduktion av nyanställda och av anställda som återkommer i arbete efter en längre tids frånvaro Planering av utvecklings-/utbildningsinsatser för gruppens medarbetare. Inköpsfrågor. Gemensamma arbetsmiljöfrågor: - fysiska miljön; lokaler, utrustning m m. - IT och arbetsmiljö - Psykosociala miljön; arbetsklimat, samarbetsfrågor m m. Övergripande information från kommunledning/förvaltningsledning Andra frågor som arbetsledning eller medarbetarna aktualiserar Facklig information Kvalitetsfrågor

Bilaga 2 Förvaltningens samverkansgrupp- FSG FSG utgör förvaltningens organ för medbestämmande, arbetsmiljö- och hälsofrågor av övergripande och principiell natur. FSG är tillika förvaltningens skyddskommitté enligt AML. Gruppen är verksam inom förvaltningens totala verksamhetsområde. Exempel på frågor: Frågor som rör förändringar och utveckling av verksamheten, ekonomi, organisation och personal Arbetsmiljöfrågor Budget och budgetuppföljning Bokslut Förvaltningens övergripande arbetsmiljö- och hälsoarbete Jämställdhet, mångfald, hantering av sexuella trakasserier, diskriminering m.m. Personalförsörjning Personalutbildning/kompetensutveckling Frågor rörande företagshälsovård Anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Uppföljning av samverkansavtalet Utbildning i arbetsmiljöfrågor

Bilaga 3 Centrala samverkansgruppen Cesam Centrala samverkansgruppen är samverkansgrupp under kommunledningen och kommunens organ för samråd i övergripande verksamhetsfrågor och personalpolitiska frågor. Exempel på frågor: Budget och budgetuppföljning Systematiskt arbetsmiljöarbete Kommunens utveckling Organisationsfrågor Tillämpning och utveckling av personalpolitiken Kompetensutveckling Personalförsörjning Jämställdhet, mångfald sexuella trakasserier, diskriminering m.m. Internationella frågor Företagshälsovård Uppföljning av samverkansavtalet