Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Relevanta dokument
Omsorg vid trauma. Hur kan vi skapa en läkande miljö? Hur kan vi vara viktiga vuxna?

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Ensamkommande barns och ungdomars psykiska (o)hälsa

- hur kan vi alla hjälpa till?

Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande

Vad är psykisk ohälsa?

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Ensamkommande barns och ungdomars psykiska (o)hälsa

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Trauma och återhämtning

Att arbeta med suicidnära patienter

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Lite info om hälsa & livsstil

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Flyktingbarnteamet Göteborg

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

Flyktingbarnteamet Göteborg

Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Åhörarkopior. pedagogiskpsykologi.se/material. Böcker. Förkunskaper. Syfte med dagen, : Anton Sjögren leg.

Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011.

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Välkommen till kurator

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Syskons sorg. den tysta sorgen

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Samverkan kring Suicidprevention

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Humanas FUB-enhet (Forskning, Utbildning, Behandling) presenterar:

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

vad ska jag säga till mitt barn?

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Nyanlända och specialistpsykiatri

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot

Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris

Barn och ungdomar med erfarenheter av flykt och trauma bemötande och insatser. Projekt Nya grannar

Ångestsyndrom-Anxiety

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

Litet råd kring speciella typer av lidande

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Kris och Trauma hos barn och unga

When all you have is a hammer everything starts to look like a nail. A. Maslow

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Transkript:

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro läns landsting

Syfte med den här dagen Öka kunskap och förbättra samarbete Vikt av tidiga insatser - mycket kan och ska göras i den unges närmiljö När kan det vara aktuellt med psykiatrisk specialistvård?

Vilka unga möter vi? Olika individer med olika bakgrund och förutsättningar Exempelvis gällande personlighet, temperament, begåvning och social förmåga Uppväxtvillkor och utbildning Stress och sårbarhet

Normal reaktion på en onormal livssituation!

Ångest Oro Förvirring Migrationsprocess -migrationsstress! Psykosomatiska reaktioner Sömnsvårigheter Koncentrationssvårigheter Utagerande Nedstämdhet Besvikelse Ensamhet Skuld Självmordstankar, självmordshot

Funktionsnivå Olika grad och kombination av symtom, men hur påverkar detta funktionsnivån? Skola, kamrater, fritid, hemsituation

Tillgodose detta först! Skapa trygghet genom praktiskt, socialt och emotionellt stöd Stimulans - skola och fritidsaktiviteter Ge stöd och lyssna, behåll ett här-ochnu perspektiv, våga prata om eventuellt hemvändande Trygg vardag med struktur

Trygg vardag med struktur Dygnsrytm Regelbundna måltider Fysisk aktivitet Minska social isolering Vara ute när det är ljust

Ge stöd HÅLL OM HÄLL I HÅLL UT HÅLL TYST Var inte rädd för att fråga om det svåra Var inte rädd för att sitta tyst Fråga om hur man blev tröstad som liten Var nyfiken på var de kommer från kartbok deras historia

Ge stöd Enkla avslappningsövningar Dunkmassage Sammanfatta dagen Känslocirkel Skriv ned en sak som var bra idag Gör en positiv sak/något du mår bra av Enkel ceremoni för att sörja Viktiga människor HÄR & NU

Ge stöd åt dig själv Var inte ensam återkoppla till någon medarbetare Lyssna på dina egna behov och pyssla om dig när du är trött/ledsen/sliten Handledning i arbetsgruppen och med utomstående

Här och nu Före migrationen Trauma, flykt! Framtiden? Lyssna, stötta och inge hopp!

Förhållningssätt Du kan inte lösa allt men hjälpa till Lyssna och bekräfta men förstärk inte Inge hopp Motivera i vardagen Rättigheter men också skyldigheter

KASAM - känsla Av SAMmanhang Aaron Antonovsky Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet

Lyft fram den unges egna resurser och möjligheter oavsett livsöde

Rätt till vård? Alla barn i Sverige, dvs. personer under 18 år, har samma tillgång till hälso- och sjukvård, vilket även gäller asylsökande och gömda barn Vuxna asylsökande har tillgång till vård som inte kan vänta enligt Lagen om sjukvård åt asylsökande med flera 2008:344

Vilken vårdgivare? Överväg insats via elevhälsa, ungdomsmottagning och VC före specialistvård Vid behov ta kontakt med psykiatrin för rådgivning/ nyanmälan

BUV Psykiatri för barn och unga vuxna Psykiatriska insatser till barn och ungdomar (0-17 år) med psykiatrisk problematik i Örebro län Nyanmälningstelefon för rådgivning och nyanmälan upp till 17 år tfn 019-602 58 00 må-fre kl.8-12 Vid behov av akutbedömning ring 019-602 57 00 (kväll och helg 019-602 56 00)

BUV erbjuder även psykiatriska insatser till unga vuxna (18-24 år) bosatta i Örebro och Lekeberg Nyanmälan och rådgivning via tfn 019-602 57 77 må,ons,fre kl.11-12 Boende i övriga länsdelar hänvisas till allmänpsykiatrin i Hallsberg, Lindesberg och Karlskoga Psykiatrisk jourmottagning tfn 019-602 56 00

Normalisera Skapa begriplighet genom information Det begripliga kan hanteras I en kris-situation lyckas hjärnan inte få ordning göra begripligt därför känner man sig så förvirrad Det vanliga fungerar inte!

Chockfas Reaktionsfas Bearbetningsfas Nyorienteringsfas Vanlig kris

Migrationskrisen Migration = förlust av sammanhang Förlust av familjestrukturer som ger trygghet Ungdomar extra utsatta ska också hantera normal ungdomskris Hur man klarar det beror på tidigare erfarenheter och aktuell situation

Flyktingkris Sammanbrott vardagen fungerar inte, hot, rädsla för att dö, misstänksamhet, apati Flykten befrielse och uppoffring, ambivalens, skuldkänslor, kanske inte avsked Distansfasen jag har klarat mig, positiv period, aktivitet, handlingskraft

Flyktingkris forts Konfrontationsfasen svårigheterna föder motstånd och bitterhet, regression och psykosomatiska symtom som tecken på psykiskt ohälsa, ångest Stabiliseringsfasen maktlöshet, skuld som så småningom byts till med nyanserad och positiv bild av det nya landet Rör sig mellan faserna

Depression Nedstämd större delen av dagen de flesta dagar under minst 2 veckor Ledsen/arg utan anledning Minskat intresse Tankar på döden Skuldkänslor, självanklagande Sömnstörningar

Ångest Fysiska symtom: hjärtklappning, svettningar, yrsel. Katastroftankar: jag kommer dö? Beteende: undviker, flyr Starka reaktioner som känns omöjliga att hantera

Ångest forts Olika former av ångeststörningar: fobier, panikattacker/paniksyndrom, social fobi Gemensamt: vägen ut är att inte fly Möta i tid signalerar till hjärnan att detta inte är farligt Obehagligt men inte farligt

PTSD Invasion: återupplevande Avskärmning: undviker, stänger av Överspändhet: symtom på stress, sömnsvårigheter Behöver behandling om längre än 3 mån men timing är viktigt

Psykotiska symtom Psykos handlar om återkommande och/eller varaktiga symtom Att tappa fotfästet i verkligheten Hallucinationer Identitetsförvirring

Psykotiska symtom forts Att förlora tidsuppfattning, glömma, känna sig förvirrad är normala reaktioner på trauma inte psykos Upptagenhet kring det som hänt, världen är farlig är tecken på trauma inte psykos Dissociation ett sätt att överleva, skydda sig

www.1177.se www.umo.se www.snorkel.se Länktips

Boktips Invandringens psykologi, Elsie Söderlindh