Budget 2012 samt flerårsplan 2013 2014. Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-28 och 2011-12-19

Budget 2012 samt flerårsplan 2013 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-28 och 2011-12-19

Innehållsförteckning Kommunens situation och utveckling samt omvärldsanalys 1 Kommunstyrelsen, Kommunledningskontoret... 15 Utskottet för arbete och försörjning... 22 Barn- och familjenämnden... 30 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden... 38 Kultur- och fritidsnämnden... 44 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden... 51 Revisionen... 59 Servicenämnden... 61 Vård- och omsorgsnämnden... 69 Överförmyndarnämnden... 77 Koncernen... 81 Resultatbudget... 83 Balansbudget... 84 Kassaflödesanalys... 85 Driftsbudget, netto... 86 Investeringsbudget, netto... 87 Investeringsbudget per projekt... 88 2012-01-25 Kommentar Budgeten är uppdaterad med helårseffekten av 2011 års löneökningar.

Kommunens situation och utveckling samt omvärldsanalys Samhällsekonomisk utveckling och situation (enligt SKL:s prognos nr 42, 2011-10-14) Kommunens situation och utveckling samt omvärldsanalys. Samhällsekonomisk utveckling och situation Sammanfattning Tillväxtutsikterna för svensk del dämpas ytterligare. Återhämtningen tar ännu längre tid än tidigare bedömningar och präglas av hög osäkerhet till och med finns en uppenbar risk för en ännu allvarligare kris och recession. Varför är en analys av omvärlden viktig? Kommunernas ekonomi påverkas i hög grad av hur skatteintäkter och statsbidrag utvecklas. En enskild kommun kan endast i mycket liten utsträckning påverka dessa intäkter. Därför påverkas en kommuns ekonomiska förutsättningar i hög grad av både svängningar i konjunkturen och av storleken på statsbidragen. Oron i världsekonomin väntas bestå under 2012. Efter två år med en ytterligt snabb rekylartad tillväxt (på finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen) sker nu en halvering av tillväxten i landet. Den reala tillväxten väntas bli 1,5 procent. Återhämtningen på arbetsmarknaden stannar av och arbetslösheten stiger igen. Skuldkrisen i delar av Europa och i USA som utvecklades under sommaren gör att prognoserna dämpas för hur snabbt återhämtningen kommer att ske. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) justerar ner bilden av den svenska ekonomins utveckling. Förändringen är avsevärd jämfört med prognosen från maj (vilken nämndernas förslag till ramar utgick ifrån) vilken innebär att SKL:s prognos för tillväxttakten för BNP i Sverige halveras. Först 2015 beräknas läget på arbetsmarknaden ha stabiliserats och den öppna arbetslösheten prognostiseras till 6 procent. Utvecklingen för kommunsektorn är dock fortsatt positiv genom att skatteunderlaget beräknas öka varje år. Dock inte lika mycket som SKL förutspådde i prognosen före sommaren. 1

Övergripande statistik i procent År 2011 2012 2013 2014 BNP-utveckling 4,4 1,8 2,7 3,8 Konsumentprisförändring 2,9 1,4 1,7 2,1 Förändring sysselsätt., tim. 1,7 0,2 0,3 1,2 Timlöner, konjunkturlön 2,3 2,7 2,9 3,4 Kommuner Skatteunderlagstillväxt 2,1 2,8 3,3 3,8 Arbetskraftskostnad 2,3 2,4 2,5 3,0 Kommunens ekonomiska utveckling och situation Intäkterna för 2012 beräknas i den senaste prognosen i oktober till 1 445 miljoner vilket innebär att kommunens ekonomi kan fortsätta växa. Intäkterna för 2011 beräknas i SKL:s oktoberprognos 2011 till 1 417 miljoner. Ökningen mellan 2011 och 2012 beräknas alltså till 28 miljoner. Löneökningarna för 2012 och pris- och hyresökningskompensation motsvarar hela intäktsökningen. Nysatsningarna som föreslås sker huvudsakligen genom minskning av årligt budgeterat överskott. På kostnadssidan aviserar SKL:s om hög sannolikhet för att pensionskostnaderna kommer att öka kraftigt. Kostnadsökningarna drabbar kommunen endast till del eftersom vi har försäkringslösning genom KPA. Löneutvecklingen i kommunerna bedöms nu bli lägre för 2012 och 2013 än tidigare prognos med anledningen av den ekonomiska samhällsutvecklingen/konjunkturen. AFA har aviserat om möjlighet till oförändrat låg avgiftsnivå för 2012 i förhållande till normalläge vilket förbättrar de ekonomiska förutsättningarna. Planeringen utgår även från att de temporärt lägre sociala avgifterna för yngre (-26 år) bibehålls. Sammanfattningsvis beräknas kommunens intäkter öka i år och kommande år i sådan utsträckning att löne- och prisökningar täcks in samt, med minsta möjliga marginal, de nu planerade nysatsningarna för 2012. Kommunens finansiella mål kommer sannolikt inte att uppfyllas under de närmsta åren. Vid årsskiftet 2011/2012 övergår ansvaret för kommunens Va-verksamhet till VA- SYD. 2

Eslövs kommuns befolkning, arbetsmarknad och bostadsmarknad En indikation på befolkningens framtida behov av kommunens service och tjänster följer av en ökande befolkning i sig och särskilt utifrån om antalet barn/ungdomar och äldre ökar. Invånarantalet beräknas mot slutet av 2012 uppgå till knappt 32 000 invånare. Den ekonomiska planeringen utgår från en ökning med 200 personer per år. Under de senaste tio åren har befolkningsutvecklingen i genomsnitt uppgått till cirka 300 personer per år. Antalet arbetslösa beräknas inte längre bli färre utan ligga still eller till och med öka något. Kommunen beräknas få fortsatt högre kostnader för försörjningsstöd på grund av konjunkturutvecklingen. Förskola och grundskola Antalet barn i förskolan kommer att fortsätta öka dock med en förhållandevis låg ökningstakt ca 4 procent mellan 2011 och 2014 och motsvarande siffra för grundskolan är 5,5 procent. Gymnasieskola och vuxenutbildning Antalet elever som kommunen ska erbjuda gymnasieutbildning minskar med 11 procent mellan 2011-2014. Vuxenutbildningen har växt kraftigt under senare år. I jämförelse mellan 2011-2014 bedöms antalet studenter minska något. Äldreomsorg Behovet av äldreomsorg bedöms vara jämt under perioden 2011-2014. Mot slutet av perioden ökar antalet äldre varför efterfrågan på service och tjänster beräknas öka. LSS, Socialpsykiatri och IFO vuxen Behoven beräknas vara oförändrade under perioden 2011-2014. Bedömningarna ovan påverkas i hög grad av befolkningsutvecklingen i stort och särskilt i grupperna yngre och äldre. Även med en oförändrad befolkning kan behovet av service och tjänster förändras i förhållande till ovanstående bedömning. För att kunna balansera oförutsägbara förändringar i efterfrågan på service och tjänster tillförs kommunstyrelsen medel för att hantera volymförändringar. God ekonomisk hushållning Balanskrav och övergripande finansiella mål Lagstiftningen ställer krav att kostnaderna högst motsvarar intäkterna. Kommunens finansiella mål innebär ett överskott som minst motsvarar en procent av intäkterna. Detta innebär att 99 procent av de planerade intäkterna används för att ge service och tjänster till medborgarna. 3

God ekonomisk hushållning och mål Mål och riktlinjer finns för den verksamhet kommunen bedriver som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa utgörs av finansiella mål och verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen fastställs av kommunfullmäktige. Eslövs kommuns definition av god ekonomisk hushållning är följande: Varje generation bär själv kostnaderna för den service man konsumerar. Ingen kommande generation skall behöva betala för det som tidigare generation förbrukat. Så stor nytta som möjligt av befintliga resurser skall skapas för kommuninvånarna. De finansiella målen anger att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Verksamhetsmålen skall spegla effektiviteten och göra uppdraget tydligt mot kommuninvånarna. God ekonomisk hushållning har uppnåtts när samtliga finansiella och flertalet verksamhetsmål uppnåtts. Målen för god ekonomisk hushållning skall följas upp i delårsrapport och årsredovisning. Avvikelser skall kommenteras och godkännas av kommunfullmäktige. Finansiella mål För varje mål beskrivs hur det är kopplat till kommunens definition av god ekonomisk hushållning. Mål Ur perspektivet en god ekonomisk hushållning Måluppfyllelse Oförändrad skatt 19,74 kr Skatteintäkterna utgör tillsammans med generella Delvis statsbidrag huvudsaklig intäktskälla och innebär en totalram för resursförbrukningen, 1 445 miljoner netto. Prognostiserad resursförbrukning 1 448 miljoner. Årets resultat Överskott på minst 1 procent av skatte- och Delvis statsbidragsintäkterna, cirka 15 miljoner per år Årets resultat beräknas vid årets slut till 7 miljoner. Investeringsvolymen Ska inte överstiga nivån på avskrivningar och resultat under en femårsperiod, planperioden samt de två tidigare åren, cirka 45 miljoner per år över en femårsperiod. Årets investeringar beräknas netto uppgå till 115 miljoner exkl. Va. Inte alls 4

Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Nedan följer ett sammandrag av utskottets och nämndernas mål. Övriga nämndmål återfinnes under respektive nämnds redovisning. Nämnd Mål Måluppfyllelse Kommunledningskontoret Samordning av samtliga nämnders och utskotts mål för god ekonomisk hushållning. Arbete och Försörjning Sänkt kostnad för försörjningsstöd. Barn- och familjenämnden Alla elever ska kunna läsa efter åk 2. Alla elever ska ha behörighet till ett högskoleförberedande- eller yrkesprogram i gymnasiet. Meritvärdet i åk 9 ska öka jämfört med 2010. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden En ekonomi i balans. Kostnaden per elev på respektive program på Bergagymnasiet ska högst uppgå till medelvärdet i riket. Lokalanvändningen ska vara effektiv. Måluppfyllelsen ska vara hög inom befintlig budgetram. Medverka till att varje generation tar ansvar för sina kostnader och resursutnyttjande. Underhåll i balans. Genomförande av investeringar och exploateringsprojekt ska ske effektivt och till rimliga kostnader. Servicenämnden Samtliga verksamheter ska vid utgången av 2011 ha leveransavtal som motsvarar villkoren inom respektive bransch. Under 2011 ska en plan för hur fastighetsunderhållet ska komma i balans presenteras. Investeringsärenden ska till minst 60 procent upphandlas i direkt konkurrens och högst 40 procent via traditionella ramavtal. Vård- och omsorgsnämnden Överförmyndarnämnden Verksamhet och budget ska vara i balans genom tydliga signalsystem. Verka för flexibla, kostnadseffektiva lösningar för ökad kvalitet hos brukarna. Mål för nämnden är framtagna och behandlas f.n. 5

Övergripande mål för Eslövs kommun 2011 2014 Långsiktigt hållbart Eslöv Bo och verka i Eslöv Mångfald Medborgarfokus och bemötande God ekonomisk hushållning Nämndernas/utskottets övriga delmål Nämnder och utskottet ska genom delmål bidra till uppfyllelse av de övergripande målen. Kommunfullmäktige har fastställt delmålen den 20 juni 2011. En sammanvägd bedömning av den totala måluppfyllelsen av respektive övergripande mål kommer att ske i delårsrapporten och i årsredovisningen. Mål Klk AoF BoF GoV KoF MoS SoT VoO ÖfN Långsiktigt hållbart Eslöv Bo och verka i Eslöv Mångfald Medborgarfokus och bemötande God ekonomisk hushållning I årsredovisningen kommer även tendens att åskådliggöras det vill säga om utvecklingen av måluppfyllelsen förbättras eller försämras. Målet är inte uppnått Målet är delvis uppnått 6

Målet är uppnått Tillägg till färgmarkeringar kan ske med pilar som visar trenden på måluppfyllelsen då målet sträcker sig över flera år eller om målet mäts varje år kan pilen markera utvecklingen jämfört med föregående års mätning. Budgetförutsättningar Intäkter 2012 Kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas enligt SKL:s prognos i oktober bli 1 445 miljoner vilket är en försämring med 11 miljoner jämfört med majprognosen som låg till grund för förslaget till ramar för nämnder och utskott. Nämndernas ramar Ett av syftena med uppföljning av mål i samband med delårsprognosen är att måluppfyllelse tillsammans med det ekonomiska resultatet ska utgöra en del av beslutsunderlaget inför resursfördelningen inför budget 2012. Löneökningar I flerårsplanen har beräkning av löneökningar för 2012 respektive 2013 skett med 2 procent. Skl:s prognos från oktober 2011 räknar med arbetskraftskostnadsökning nästa år för kommunerna till 2,4 procent, 2,5 procent 2013 och 3 procent 2014. Då inkluderas kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga avgifter. Pensioner KPA och SKL aviserar ökade årliga kostnader för pensioner dels på grund av den så kallade bromsen i det allmänna pensionssystemet men också för ändringar skett i RIPS:en (diskonteringsräntan). Kostnaderna ökar under 2011 med 5 miljoner jämfört med budget varför även pensionskostnaderna för 2012 bör räknas upp med några miljoner. Försörjningsstöd och statsbidragen till gymnasieskolan - justeringar i förhållande till antagen flerårsplan för 2012-2013 I samband med budget 2011 gjordes ett antagande om minskade kostnader för försörjningsstöd 2012 och 2013 med anledning av prognoser för förbättrad konjunktur och minskad arbetslöshet. Med denna utveckling som grund planerades en stegvis reducering av den förhöjda anslagsnivån till utskottet. Denna stegvisa ramreducering skjuts ett år framåt i tiden med anledning av de nya konjunkturbedömningarna som kommit efter sommaren. Riksdagen och regeringen har beslutat sänka statsbidragen till gymnasieskolan som en effekt av GY 11. Sänkningarna sker stegvis under fyra år. I höstpropositionen har regeringen föreslaget ytterligare minskningar av statsbidragen 2015. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har framfört kritik mot sänkningen av statsbidragen utifrån bedömningen att reformen inte ger de kostnadsbesparingar som staten räknar 7

med. Som en följd av de minskade statsbidraget med början 2012 har ramen minskats i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens flerårsplan för 2012 och 2013 motsvarande statsbidragsförändringen. I budget 2012 och i flerårsplanen för 2013 och 2014 sker nu nya bedömningar utifrån kritiken från SKL. Den planerade ramsänkningen med start 2012 skjuts fram ett år. Prisökningskompensation Inför 2012 får nämnder och utskott kompensation med 0,5 procent för prisökningar. Bättre stöd från klk:s specialistfunktioner, uppföljning, utbildning, färre beställare, minskat antal små beställningar och ökad kontroll kommer att kunna bidra till kvalitetssäkrade inköp och lägre kostnader. Den lägre prisökningskompensationen beräknas inte innebära några negativa ekonomiska effekter för nämnder och utskott. För 2013 och 2014 ökas kompensationen till 1 procent. Möjligheterna till e-handel kommer att ytterligare skapa möjligheter att effektivisera kommunens inköp. Hyresökningskompensation Servicenämnden tillåts höja hyrorna nästa år med 3 procent och nämnderna kompenseras fullt ut. Nivån överensstämmer med index. För 2013 och 2014 sker hyresökningar fortsatt utifrån indexutveckling. Servicenämndens framtida förutsättningar för prisutveckling på måltid, städ och hyror utreds för närvarande. Kompensation för städ Servicenämnden tillåts höja ersättningen för städ 2012 med 1,8 procent och nämnderna kompenseras fullt ut. Nivån överensstämmer med index. För 2013 och 2014 sker utvecklingen av ersättningen fortsatt utifrån index. Kompensation för måltid Servicenämnden tillåts öka måltidspriserna nästa år med 3 procent och nämnderna kompenseras fullt ut. Nivån överensstämmer med index. För 2013 och 2014 sker prisökningarna fortsatt utifrån indexutveckling. Leveransavtal ska upprättas på minst ett års löptid samt nio månaders uppsägningstid. Osäkerhetsfaktorer o Konjunkturutvecklingen avspeglas snabbt i förändring av skatteintäkter och eventuell kompensation via generella statsbidrag. o Lönekostnadsutvecklingen eftersom lönekostnader är kommunens största kostnadspost. o Befolkningsutvecklingen och ålderssammansättningen eftersom med varje individ följer intäkter liksom kostnader o Kostnadsutvecklingen för försörjningsstöd och individplaceringar Volymförändringar För fyra nämnder sker en avstämning av efterfrågan av vissa tjänster och service i samband med delårsrapporten. Utgångspunkten är de antaganden av efterfrågan som gjordes i samband med budgeten. De berörda nämnderna är Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Vård- och omsorgsnämnden, Barn- och familjenämnden och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Kommunstyrelsen har medel till förfogande för volymkompensation. Avräkning på ramen sker ifall efterfrågan på tjänster och service är lägre än vad som antagits i budgeten. 8

Investeringar Kommunens investeringsbehov är fortsatt högt i förhållande till det finansiella målet. Det finansiella målet medger i genomsnitt cirka 45 miljoner per år över en femårsperiod. Finansiell analys Analysmetod Den finansiella analysen bygger på fyra aspekter, resultat kapacitet och risk kontroll. Resultat kapacitet visar på vilken balans kommunen har mellan sina intäkter och kostnader under året, över tid och den kapacitet kommunen har för att möta finansiella svårigheter på kort och lång sikt. Årets resultat analyseras utifrån hur det uppstått, hur tendenser och obalanser påverkar kapaciteten. Investeringsutvecklingen analyseras också. Risk kontroll visar vilka risker som kan påverka kommuns resultat och kapacitet samt vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Här analyseras låneskuld, borgensåtaganden och pensionsåtaganden. Ett tecken på god kontroll är att upprättade planer och att budgetar följs bland annat analyseras nämndernas budgetavvikelser. Den finansiella analysen utgår från periodens resultat och prognos för årets slut. Verksamhetens kostnader och intäkter Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Totala kostnader och intäkter samt nettokostnader för den verksamhet vi bedriver återfinnes nedan. Skatteintäkter, generella statsbidrag och mellankommunal utjämning procent Milj kr ökning 2011 2012 Skatteintäkter 1 020 1 035 1,5 Generella statsbidrag 398 410 0,5 Summa 1 418 1 445 1,9 9

Nettokostnadsutveckling Milj kr 2011 2012 procent förändr. Intäkter 463 372-20,0 Kostnader -1 830-1 769-3,3 Avskrivningar -47-51 8,5 Nettokostnader -1 414-1 448 2,4 Delårsrapport 2011 aktualiserar en rad avvikelse från nämnder och utskott som ger ökade nettokostnader eller behov av andra åtgärder för att hålla tilldelad ram. Vid en uppföljning av nämndernas och utskottets årsprognos med eventuella avvikelser mot budget i samband med delårsrapport 2011 konstateras att dessa prognostiserar nettokostnader på 28 miljoner utöver budget. Nämnderna erhöll ungefär 11 miljoner i volymkompensation. Nämnder och utskott har med de nya ekonomiska styrprinciperna som infördes vid årsskiftet ökade förutsättningar att fördela om den totala ramen mellan de olika verksamheterna och därmed ökade möjligheter att hålla budget. Avvikelserna visar på behovet av omfördelning inom respektive nämnds ram och på behovet av omfördelning mellan nämnderna utifrån ett sammanlagt så lågt överskridande som möjligt och ur ett medborgarperspektiv. Avvikelserna består av ökade kostnader för försörjningsstöd, institutionsplaceringar av barn/ungdomar, gymnasieskolans svårigheter att anpassa verksamheten efter minskade intäkter från andra kommuner, underskott inom SFI, lokalkostnader för gymnasieskolan, ofinansierade ESF-projekt och akuta underhållskostnader för Munkebo förskola och Bergagymnasiet. Per den 31 juli 2011 var nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 97 procent och 100 procent i helårsprognosen. Kommunens kostnader ryms därmed inom ramen för det finansiella överskottsmålet, dock blir kostnaderna högre än budget om nämndernas prognos för utfall vid årets slut 2011 kvarstår. Årets resultat Kommunens mål om ett budgeterat överskott på minst en procent beräknas inte uppfyllas under de tre närmsta åren. Soliditetsutveckling Soliditeten uppgår till 66 procent för budgetperioden. Upplåning Taket för långfristiga lån för kommunen sätts till 100 miljoner. I övrigt kan checkkrediten nyttjas vilken har ett maxbelopp på 120 miljoner. 10

Skuldsättningsgrad Det förhållandevis höga investeringsbehovet gör att kommun med hög sannolikhet kommer att ta långsiktiga lån. Lånetaket sätts till 100 miljoner. Den kortsiktiga skuldsättningen i form av nyttjande av checkkredit kan komma att uppgår till maxbeloppet 120 miljoner. Övriga skulder det vill säga personalomkostnader beräknas öka särskilt avseende pensioner. Detta mått räknas utifrån avsättningar till pensioner och avsättningar i samband med bokslutet samt kortfristiga skulder till exempel semesterlöneskuld. Betalningsförmåga på kort sikt Likviditeten påverkas beroende på kraftigt ökade investeringsutgifter samt av försäkringsersättningar och köp och försäljningar. Ränterisk finansnetto Risken för ökade kostnader för skuldräntor som överstiger kommunens internränta bedöms som mycket låg. Ränteintäkterna beräknas ge ett positivt räntenetto. Borgensåtaganden Kommunens borgensåtagande väntas öka under planperioden med tanke på att det kommunala bostadsbolaget kommer att genomföra bygget av projekt Valpen. Drift-, investerings- och exploateringsredovisning Driftbudget 2012 Den styrande majoritetens förslag till driftbudget för 2012 innebär kompensation till nämnderna och utskottet för löne-, pris-, hyres-, måltidspris- och städkostnadsökningar. En rad riktade ramökningar har tidigare presenterats i det förslag till ramar som bestämdes i slutet av maj. Resurser anslås till kommunstyrelsen för att kunna bevilja nämnder och utskott medel för tillkommande hyreskostnader och ökad efterfrågan på tjänster och service genom volymkompensation. Även några osäkra poster hanteras på detta vis. Under 2012 kommer troligen en rad fastigheter att säljas varför realisationsvinster beräknas uppstå som kan användas för att finansiera ökade satsningar på fastighetsunderhåll och asfalt. En nedjustering sker av Vård- och omsorgsnämndens ram från och med 2012 med 6 miljoner. Nämnden får samtidigt tillgång till kommunstyrelsens medel för volymkompensation för ökade behov. Förslaget att genomföra en stadsfestival 2012 tas upp till behandling under våren om den ekonomiska utvecklingen förbättras. Den elevmässiga och ekonomiska utvecklingen för Bergagymnasiet fordrar en mer djupgående analys bland annat övervägs en reviderad tydligare modell för volymkompensation. En sådan modell kan komma att införas inom kort efter överenskommelse mellan nämnden och kommunledningskontoret. Även volymmodellerna för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och Vård- och omsorgsnämnden kommer att slutligen utvecklas och fastställas efter överenskommelse mellan nämnden och kommunledningskontoret. 11

Förutom de ramökningar som tidigare meddelats nämnder och utskott inför deras behandling av förslag till ramar tillskjuts ytterligare medel efter begäran från nämnder och utskott: Barn- och familjenämnden Ungdomssatsning 0,7 miljoner Kultur- och fritidsnämnden Sänkta kulturskoleavgifter 0,3 miljoner Utskottet för arbete och försörjning Försörjningsstöd 2,3 miljoner Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Skötsel ytor 0,1 miljon Överförmyndarnämnden Ökade behov 0,3 miljoner Kommunledningskontoret Ny stadsarkitekttjänst 50% 0,4 miljoner Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kompensation för sänkta statsbidrag GY 11 2,3 miljoner Anslag som disponeras av kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har medel till följande ändamål som kan omdisponeras till berörda nämnder. Anslag Ökade eller tillkommande hyreskostnader under året 14,7 miljoner Volymkompensation, berörda nämnder Nytt LSS boende Familjehemsplaceringar Räddningstjänst Syd, ev. nytt handlingsprogram Busslinje 436 Finansieras med eventuella reavinster: Asfalt, eftersatt behov Fastighetsunderhåll 13,3 miljoner 0,5 miljoner 3,0 miljoner 1,0 miljoner 0,4 miljoner 2,0 miljoner 10,0 miljoner 12

Plan 2013-2014 I flerårsplanen för 2013 och 2014 senareläggs som en konsekvens av framflyttningen i budget 2012, de ramminskningar som framgick av flerårsplanen för 2012 och 2013 för GY 11 och försörjningsstöd. Dessa genomförs alltså ett år senare. Medel till det nystartade LSS-boendet under slutet av 2012 räknas upp med 5,5 miljoner till årlig ramökning med maximalt 6 miljoner netto. Även för LSS-boende som startar hösten 2014 avsätts medel med 2 miljoner. Ungdomssatsningen, före detta sommarsatsningen, beviljas årligen 0,7 miljoner. Vid eventuella realisationsvinster vid försäljning av tillgångar kan medel komma att satsas på asfalt och fastighetsunderhåll enligt de planer berörda nämnder tagit fram. Kompensation till nämnderna och utskottet för löne-, pris-, hyres-, måltidspris- och städkostnadsökningar är planerat. Investeringar Kultur- och fritidsnämnden har föreslagit investeringar i RFID-teknik på biblioteket med 1,8 miljoner och inköp av konst årligen med 0,1 miljon. Förslaget prövas i samband med budget 2013 eventuellt budget 2014. Exploatering av områden för bostäder och företag Kommunen växer inte bara i antal invånare utan också genom att nya områden förbereds för bostäder och industrier. Det största nya bostadsområdet där försäljningen inletts är Bäckdala. Nya problem har dock uppstått som negativt påverkar möjligheterna till försäljning alternativt försäljningspriset på vissa tomter. Ökade kostnader kommer att uppstå under 2012. Industriområdet Gustavslund är färdigställt och ligger ute till försäljning. Kommunen har både attraktiv tomtmark och industrimark klart för försäljning till för regionen klart överkomliga priser. Exploateringen av Flygstaden pågår för närvarande och uppgår till knappt 20 miljoner inkl. Va. Vår viktigaste resurs medarbetarna Personalkostnader Antalet anställda beräknas öka något under perioden i takt med ökad befolkning som behöver tillgång till kommunens service och tjänster. Vi har sett en minskning av antalet anställda under senare tid till följd av neddragningar i samband med finanskrisen och efterföljande djupa lågkonjunktur. Anpassningen av vår gymnasieskola till ett lägre elevantal har inneburit färre personal vilket också syns i statistiken. I en mindre utsträckning påverkas antalet anställda även av att verksamhet lagts ut på entreprenad. Några av de i budgeten riktade satsningarna kommer förmodligen att innebära ökat antal anställda bl a inom skola och äldreomsorg. Sett över hela planperioden begränsas möjligheten att öka antalet anställda p.g.a. det ekonomiska utrymmet varför antalet anställda i kommunen kommer att vara oförändrat eller endast öka svagt under planperioden. 13

Personalkostnaderna ökar under perioden på grund av löneökningar. Personalkostnaderna inkluderar kostnaderna för beräknade löneökningar och redovisas i miljoner kronor. Kostnader för fler anställda än idag ingår inte i beräkningen. 2011 års lönerörelse är klar. Löneökningarna för 2011 är fördelade ut i nämndernas och utskottets ramar. 14

Kommunstyrelsen, Kommunledningskontoret Ordförande: Cecilia Lind Förvaltningschef: Eje Ringborn Vårt uppdrag Vi svarar för Kommunledningskontoret svarar för att Kommunfullmäktiges och Kommunstyrelsens beslut verkställs och följs upp. Kontoret har också det strategiskt övergripande ansvaret för att utveckling och anpassning till omvärld och nya förutsättningar presenteras för de politiska beslutsfattarna så att underlagen för beslut är bästa tänkbara. Kommunledningskontoret är sekretariat åt kommunfullmäktige samt kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott. Dessutom svarar kontoret för administration och verkställighet åt arbetsgivarutskott, näringslivsutskott och överförmyndarnämnden. Kommunledningskontoret arbetar med ett konsultativt förhållningssätt gentemot samtliga kommunala förvaltningar och de kommunala bolagen och tar tillvara kommunens koncernperspektiv. Sammanfattningsvis svarar kommunledningskontoret för personalfrågor, välfärdsfrågor, ekonomi, planerings och näringslivsfrågor, kommunikation och bemötande samt juridik och administration. Våra delmål Långsiktigt hållbart Eslöv Nämndens delmål Vi ska samordna folkhälsoarbetet, bland annat genom Rådet för hälsa och trygghet och genom att sammanställa lokala välfärdsbokslut där nämndernas verksamheter beskrivs. Vi ska utveckla säkerhetsarbetet och samverkan med externa aktörer för att skapa ett tryggare Eslöv. Vi ska fortsätta arbeta för att chefer och medarbetare har tillgång till målinriktad kompetensutveckling, såsom ledarutbildningar. Vi ska fortsätta arbeta systematiskt för en god arbetsmiljö och sätta fokus på hälsa för alla medarbetare. För måluppfyllelse Fungerande samverkan kring folkhälsofrågor med förvaltningarna och ett välfärdsbokslut som bygger på en kartläggning Mäta medborgarnas upplevelse av trygghet regelbundet och med ständigt förbättrade resultat En utbildningskatalog med upphandlade utbildningar Förbättrade frisktal och välfungerade systematisk arbetsmiljö arbete 15

Vi ska minska pappersanvändningen genom att utveckla digitala kommunikationslösningar. Läsplattor ersätter stora utskick, e- fakturor, e-lön, e-handel mm Mångfald Nämndens delmål Vi ska fortsätta arbeta för jämställda och rättvisa löner, bland annat med hjälp av Lönevågen och tydliga lönekriterier. Vi ska genom nytänkande och kompetensbaserad rekrytering fortsätta att arbeta för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden samtidigt som vi slår vakt om den framtida kompetensförsörjningen. Vi ska stödja och samordna arbetet med att hitta olika möjlig-heter för att erbjuda alla anställda heltidstjänst. Vi ska skapa förutsättningar för en god hälsa för alla kommunens invånare, genom våra kommunala verksamheter och genom information och opinionsbildning. För måluppfyllelse Genomföra Lönevågen och medarbetarenkäten samt förtydligande lönekriterier Rekryteringspolicy och stöd i rekrytering som tydliggör att det är kompetens och inte kön som avgör Utveckla metoder för att stödja förvaltningarna i arbetet att erbjuda flera heltidsarbeten. Genom att fokusera på den sociala ekonomin skall vi bidra till att förebyggande insatser prioriteras genom samordning mellan förvaltningarnas kärnområden. Bo och verka i Eslöv Nämndens delmål Vi ska vidareutveckla den aktiva näringslivspolitik som kommunen bedriver i samarbete med företagen. Detta gör vi bland annat genom hög plan- och markberedskap och genom att marknadsföra Eslöv som god företagarkommun. Vi ska aktivt delta i det regionala arbetet kring ESS och tillvarata kommunens intressen. Vi ska ta initiativ i den fysiska planeringen och byggandet av det framtida Eslöv och verka för att samtliga förvaltningar aktivt bidrar i planfrågor med hänsyn till boende, verksamma och miljö. För måluppfyllelse Plan för vilken näringslivs-struktur vi vill ha i Eslöv Nyrekrytering till näringslivskontoret Samordning av samhällsplaneringen sker på kommunledningskontoret 16

Medborgarfokus och bemötande Nämndens delmål Vi ska utveckla vår dialog med medborgarna genom olika sätt att kommunicera och utvecklas till en kvalitetskommun med medborgarens behov och rättsäkerhet i centrum. Vi ska arbeta för att alla förvaltningar utökar samarbetet kring barn- och ungdomsverksamheter. Vi ska i alla beslut och åtgärder som rör barn utgå ifrån barnets bästa samt rätten till delaktighet och likabehandling i enlighet med barnkonventionen. För måluppfyllelse Flera olika kontaktkanaler för medborgarna Olika språk på hemsidan, medborgarkontor på biblioteken mm Fortsatta undersökningar typ SCB Utveckling av e-tjänster, webbdiarium mm Mätning i LUPP och andra brukarundersökningar Samordna genomförandet av en gemensam barn och ungdomsplan som berör samtliga förvaltningar God ekonomisk hushållning Nämndens delmål Vi ska samordna samtliga nämnders och utskotts mål för god ekonomisk hushållning För måluppfyllelse Samtliga nämnders mål för god ekonomisk hushållning uppnås helt. Mål och måluppfyllelse har en väsentlig ekonomisk verkan på kommunens samlade ekonomi Ekonomi och verksamhet 2012 Kommunledningskontoret planerar verksamheten 2012 utifrån den ram som föreslagits i maj månad. Kontoret förstärks i enlighet med förslaget med tjänst som näringslivschef och särskilda resurser för marknadsföring. Reduktion av tjänst motsvarande 0,9 miljoner genomförs enligt budget 2011 genom att återbesättning inte sker. Kontoret kommer att ha begränsade resurser till utvecklingssatsningar och projekt. Under senhösten 2011 överförs kommunens konsumentvägledare, stadsarkitekt och lönehanteringen samordnas till kommunledningskontoret. Resurser överförs från respektive nämnd och utskott. Verksamhetsmässigt kommer kontoret att öka och förbättra insatserna inom alla delar. De nya målen innebär särskilda fokusområden under året. Kontoret svarar för finansieringen av Räddningstjänsten Syd (RSYD). Inom RSYD och dess medlemmar pågår en process kring ett nytt flerårigt handlingsprogram vilket kan komma att leda till ökade kostnader som troligen inte kan hanteras inom ram. 17

Ekonomi och verksamhet 2013-2014 Utvecklingen inom RSYD och den framtida huvudmannafrågan kring färdtjänsten är de frågor som relaterat till ansvar och ekonomi skapar en viss osäkerhet om några år. Investeringar 2012-2016 En stor del av de planerade IT-investeringarna under 2011 kommer att påbörjas sent under året och slutföras först under 2012. Syfte att upprätthålla den nya nivå som är etablerad efter den särskilda satsningen under 2010. Telefoniövergången till IP och problemen med operatör har försenat IT-investeringarna. Kommunens beslutsstödsystem är effektivt verktyg för ekonomer och budget och personalansvariga. Ett utvecklingsprogram kommer att utarbetas i samarbete med förvaltningarna som möjliggör att olika verksamhetssystem kopplas till de ekonomioch personaluppgifter som idag finns i systemet. Ett gemensamt system för alla förvaltningar för elektronisk fakturahantering planeras att införas under 2012. Systemet ska möjliggöra elektronisk handel och elektronisk fakturahantering. Detta blir ett effektivt verktyg för kommunens beställare. Elektronisk fakturahantering underlättar kundfakturahanteringen gentemot medborgarna. Resultatbudget Bokslut Budget Budget Plan Plan Mkr 2010 2011 2012 2013 2014 Intäkter 31,5 13,3 13,3 13,3 13,3 Kostnader -104,2-90,0-92,1-92,4-93,5 Personalkostnader -32,0-32,1-33,9-33,9-33,9 Lokalkostnader -3,4-3,2-3,2-3,2-3,2 Övriga kostnader -65,3-51,2-51,3-51,7-52,8 Kapitalkostnader -3,5-3,5-3,7-3,6-3,6 Nettokostnader -72,7-76,7-78,8-79,1-80,2 Kommunbidrag 73,5 76,7 78,8 79,1 80,2 Årets resultat 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 18

Driftsbudget netto Verksamhet Bokslut Budget Budget Plan Plan Mkr 2010 2011 2012 2013 2014 Övr kommungemens verksamheter -4,7-4,3 Övergripande kommunledningsadm -31,1-27,6 Fysisk och teknisk planering -4,3-6,2 Näringsliv/Medborgarcentrum -5,6-5,2 Krisberedskap -0,2-0,2 Idrotts- och fritidsanläggningar -0,1 Hälsa och Trygghet -0,5-0,6 Politisk verksamhet -6,9-6,4-6,4-6,5-7,6 Gemensamma kostnader Intäkter 13,3 13,3 13,3 Personalkostnader -33,9-33,9-33,9 Lokalkostnader -3,2-3,2-3,2 Kapitalkostnader -3,7-3,6-3,6 Avdelningarnas övriga kostnader/projekt -18,6-18,9-18,9 Övr gemensamma verksamh/projekt Bostadsanpass.bidrag -2,4-2,5-2,5-2,5-2,5 Räddningstjänst -16,9-17,3-17,3-17,3-17,3 Färdtjänst/Riksfärdtjänst -6,4-6,5-6,5-6,5 Summa -72,7-76,7-78,8-79,1-80,2 19

Investeringsbudget Projektnamn Projekt Total- Beräknad Budget Plan Plan Plan Plan nummer utgift utgift/ink. 2012 2013 2014 2015 2016 Mkr t.o.m. 2011 IT-teknik, kommunövergripande 91001-2,6-1,5-0,4-1,6-1,0 0,0 Elektronisk fakturahantering 91050-0,5-0,5-0,5-0,5-0,5 0,0 Beslutsstödssyst. 91051-0,2-0,1-0,1-0,1-0,1 0,0 IP-telefoni 91056-0,1 Uppdatering hemsidan 91057-0,5 Summa 0,0-3,9-2,1-1,0-2,2-1,6 0,0 20

Exploateringsbudget 2012 samt flerårsplan 2013-2015 Projekt B/IOmråde IB 2011 Int 2012 Utg 2012 Int 2013 Utg 2013 Int 2014 Utg 2014 Int 2015 Utg 2015 80012 B Slottsstaden NO -0,3 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80023 B Solkullen -2,6-0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80024 B Ölyckegården 6,1-0,3 0,1-0,3 0,0-0,3 0,0-0,3 0,0 80027 B Harlösa -0,2 0,0 0,1-0,6 0,5-6,0 0,0-0,6 0,0 80029 I Industrimark Eslöv 1,2-0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80030 I Industrimark Marieholm 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80031 I Industrimark Flyinge 0,4-0,2 0,4-0,2 0,2 0,2 0,0 0,2 0,0 80032 I Industrimark Stehag -0,1 0,0 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80033 I Industrimark Löberöd 0,1 0,0 0,1-0,1 0,0-2,0 0,0 0,0 0,0 80035 I Källeberg 3,3 0,0 0,3 0,0 10,0-4,0 1,0-7,0 0,0 80042 B Västra Sallerups by 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80043 B Slaktaren -0,1 80046 B Flyinge norr 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80050 B Flyinge Slåttervägen 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80051 B Förtätning i Eslöv 5,6-0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80053 B Marieholm Väster 0,9-0,4 0,1-0,4 0,0-4,0 0,0 0,0 0,0 80054 B Elvkullen 2,5 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80055 B Näktergalen 10 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80056 B Linden/Löberöd 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80057 B Flyinge Fasanvägen 0,3-1,4 2,7-1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80058 B Bäckdala 1 18,3-6,0 2,0-4,0-2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80059 I Gustavslund 10,1-4,0 0,0-4,0-2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80060 B Stehag 5:21 0,0 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80061 I Flygstaden 2,7-2,7 0,4-1,0 0,0-1,0 0,0 0,0 0,0 80062 B Gåsen 17 0,1 0,0 0,0-10,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80063 B Norregårdsområdet 0,1 0,0 3,0-1,0 3,0-1,0 3,0-4,0 0,0 80092 B Långåkra 1 0,0 0,0 0,3 0,0 9,0-10,0 5,0-5,0 0,0 80095 B Stockamöllan 0,0 0,0 1,0 0,5 0,0-0,5 0,0 0,0 0,0 80064 B Västra Sallerup 2,6 0,0 0,7 0,0 0,0 0,0 9,0-3,0 0,0 80066 B M-holm Stn-området 0,0 0,0 0,2-0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80067 I Stehag Stn-omr 0,0 0,0 0,2-0,2 0,0-0,2 0,0 0,0 0,0 80068 B Löberöd, hörbyvägen 1 0,0 0,0 0,1-1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80069 I Joel Sallius plats 0,0 0,0 0,2-0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80069 B Arildsvägen 0,0 0,0 0,1 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80070 B Löberöds brandstation 0,0 0,0 0,1-0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80071 B Australien 0,0 0,0 0,5 0,0 0,0-1,2 0,0 0,0 0,0 80072 B Södergatan 22 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,8 0,0 0,0 0,0 80073 B Föreningstorget 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0-0,2 0,0 0,0 0,0 80074 B Rev. Rådjuret, Dagon 0,0 0,0 0,2-0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80075 Örftofta Kraftvärmeverk 0,0-23,0 18,0 0,0 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80076 Hurva bullervall 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80065 I Östra Asmundtorp 0,0 0,0 11,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Delsum. 52,5-39,3 43,0-25,2 23,7-31,0 18,0-19,7 0,0 Förändring 3,7-1,5-13,0-19,7 IB ack 56,2 54,7 41,7 22,0 B= huvudsakligen bostäder I= industri eller verksamhetsområden 21

Utskottet för arbete och försörjning Ordförande: Krister Göransson Förvaltningschef: Josef Johansson Vårt uppdrag Vi svarar för Alla som kan, har rätt till ett arbete som det går att försörja sig på utan försörjningsstöd, bidrag eller andra transföreringsersättningar Öka anställningsbarheten för försörjningsstödstagarnas tillträde inför arbetsmarknaden Vi ska se till att alla projekt vi bedriver har en miljöprofil Vi skall satsa på långsiktiga arbetsmarknadsinsatser och redovisa att det går att sänka bidragsberoendet Speciellt fokus riktas på ungdomar 16-24 år med försörjningsstöd med anordning av arbetspraktik Våra delmål Långsiktigt hållbart Eslöv Nämndens delmål Intensifiera samarbetet med Arbetsförmedlingen Vi skall verka för att stadsvärdar, gröna gruppen och skogslaget bildar en enhet Väljer ut nyckeltal och utvärderingssystem, där varje hushåll följs upp och undviker att de återvänder till ett bidragsberoende Halvårsvis redovisning av försörjningsstödstagare För måluppfyllelse Val av max 10 familjeförsörjare som har höga försörjningsstödskostnader. Visstidsanställa dessa under maximalt ett år. Efter fyra år skall 50 % ha arbete och inte återgått till försörjningsstöd Vi ska ta fram en slutrapport av försörjningsstöd under perioden 2011-2014, samt redovisning av den till politiker och massmedia 22

Mångfald Nämndens delmål Utveckla arbetet inom Samordningsförbundet MittSkåne för att kunna starta upp olika typer av projekt Fördjupning av samarbete gymnasieskola och Komvux krävs för att minska försörjningsstödet till ungdomar (18-25 år) För måluppfyllelse Vi ska öka samverkan mellan de sociala företagen (t ex FöretagsMix) för att bredda möjligheterna för våra försörjningsstödstagare till egen försörjning Vi skall verka för att alla projekt och utbildningar som vi erbjuder beaktar mångfaldsperspektivet Bo och verka i Eslöv Nämndens delmål Vi skall se till att ungdomar 16-18 har feriearbete (ca 290 st. under tre veckor) med relevant lön Vi skall verka för en bättre samordning mellan förvaltningarna speciellt när det gäller boenden i mindre lägenheter Vi skall verka för att de barnfamiljer som uppbär försörjningsstöd har tillgång till Internet utan att detta avräknas från försörjningsstödet till familjen För måluppfyllelse Kvartalsvis till utskottet. Skapa en boendegrupp med andra förvaltningar (t.ex. MoS) Kvartalsredovisning till utskottet. Kvartalsedovisning till utskottet. Medborgarfokus och bemötande Nämndens delmål Vi skall se till att alla klienter behandlas likvärdigt och rättssäkert Personalen skall ha en helhetssyn på förvaltningens och kommunens insatser och känna sig delaktigt i det ständiga arbetet med att göra Eslöv till en attraktiv kommun för medborgarna För måluppfyllelse Årlig uppföljning av AoF: s bemötande av de sökande Årlig enkätredovisning över hur klienterna behandlats Metodutveckling av arbetsflödena skall genomföras. Myndighetsutövarnas arbete skall lyftas fram och kopplas ihop till en helhet med övriga enheters arbete. Fokus skall riktas på internt och extern samverkan för ökad måluppfyllelse 23

Satsning på kontinuerlig utbildning av personalen inom områdena kommunikation, kvalitetsutveckling och bemötande. Nöjda medarbetare. God ekonomisk hushållning Nämndens delmål Sänkta kostnader för försörjningsstöd Under mandatperioden sänka bidragsberoendet med 7 % av antalet personer och kostnader per hushåll jämfört med 2010 års siffror med hjälp av långsiktiga åtgärder (exklusive övriga kostnader som hyra, el, tele mm). För måluppfyllelse Vid varje utskottsmöte följa upp utvecklingen för försörjningsstödets utfall EKONOMI OCH VERKSAMHET 2012 Analysen av försörjningsstödkostnadernas utveckling 2012 och framåt bygger direkt på det prognostiserade resultatet för 2011 men tar även hänsyn till regeringens färska nedskrivning av tillväxten på grund av den globala finansiella oron som råder. Förvaltningens tidigare bedömning av försörjningsstödets utveckling var gjord mot bakgrund av att den rådande konjunkturuppgången skulle hålla i sig de närmaste åren. En ökad inströmning av nya försörjningsstödsärenden, en långsam ackumulering av bidragstagare som inte är försäkrade i de generella socialförsäkringssystemen och en arbetsmarknadspolitik som snabbt ställer om från att lågkonjunktur till högkonjunktur slår på försörjningsstödskostnaderna. Till detta kommer sedan nedskrivningen av tillväxten. Enligt Arbete och försörjnings egen kodning är de främsta orsakerna till uppbärande av försörjningsstöd: Arbetslös ingen ersättning, arbetshinder sociala skäl, arbetslös otillräcklig ersättning samt sjuk med intyg ingen ersättning. Detta är oroade men man ska komma ihåg att många ungdomar som drabbats av strukturarbetslöshet finns med i denna statistik. Arbetslösheten i Eslöv är hittills under 2011 lägre än under motsvarande period 2010. Trots detta är försörjningsstödskostnaderna fortfarande höga och antalet aktuella ärenden idag fler än vid samma tidpunkt förra året. Det är svårbedömt i vilken utsträckning den globala finansiella oron kommer att påverka konjunkturen de närmaste åren. Arbete och Försörjnings möjlighet till måluppfyllelse står och faller med de strukturella faktorer som påverkar verksamheten. Enligt Konjunkturinstitutet förväntas arbetslösheten ligga kvar på 7,5 % för att sedan sjunka något under 2013, vilket är en värdemätare på hur försörjningsstödet kommer att utvecklas.. 24

Det är också viktigt att markera att kostnaderna ökar på det ordinära försörjningsstödskontot redan under 2011 på grund av att flyktingfamiljer som uppbär försörjningsstöd går ur introduktionen, nu hanteras som vanliga biståndsärenden. De ungdomar som föddes 1992 är den sista kullen i den babyboom som inträffade i slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet. Dessa ungdomar slutade sitt gymnasium till sommaren 2011. Om konjunkturen mattas av är det troligt att vi har kvar en hög ungdomsarbetslöshet.. Å andra sidan kan detta i viss mån balanseras av nya generella statliga arbetsmarknadspolitiska insatser riktade till ungdomsgruppen. I ramen för Arbete och Försörjning ligger kostnader för kommunens andel av Finsam med 345 000 kr. Denna kostnadspost är oförändrad under mandatperioden. Staten beslutar om nivån på förbundets verksamhet för varje år upp till taket för medlemmarnas gemensamt beslutade årsbudget för mandatperioden med 6 mkr. Personal Från 2012 har förvaltningen fått ramförstärkning för att anställa en handläggare ytterligare med utgångspunkt från rättsäkerheten. Under 2011 täcks en del av overheadkostnaderna för förvaltningens administration och ledning av flyktinganslaget. I budget 2012 har avsatts 18 %, och resterande år under mandatperioden 17, 5 %. Budget- och skuldrådgivning och Konsumentrådgivning Konsumentrådgivningen flyttas från och med oktober 2011 över till KlK och Medborgarcentrum. Konsumentrådgivningen är bemannad med en 80 procents tjänst. Konsumentrådgivarens heltidstjänst flyttas över. Ansvaret för att hantera sociala fonder och sammanställa bidragsbrott flyttas också över för att fylla upp tjänsten. Från och med 2011 hanteras dödsboanmälningar inom Budget- och skuldrådgivningen vilket motsvarar 0,1 heltidstjänst. Budget- och skuldrådgivningen hanteras inom ramen för 1,6 heltidstjänst. En lagändring gällande rätten till skuldsanering trädde i kraft 2011-07-01 vilket innebär att även företagare har rätt att ansöka om skuldsanering utan att behöva lägga ner sitt företag. Om detta innebär en ökad arbetsbelastning för enheten beror det i första hand på att eventuella ärenden är mer komplicerade. Arbetsmarknadsåtgärder Eslövs kommun, Arbete och Försörjning har genom satsningen på aktiva arbetsmarknadsinsatser möjlighet att möta det ackumulerade utanförskap för människor med bristande förankring på arbetsmarknaden samt att snabbt vägleda människor vidare som drabbas av strukturarbetslöshet. Ungdomar är en sådan viktig grupp. Arbetet inom Finsam kommer under 2012 få ordentlig styrfart då formerna för verksamheten kommit på plats. Finsam finansierar kommunernas kontanta del av förlängningen på ESF-projektet Ungdomsvägvisaren. I nuläget har inte GoV ansökt om en förlängning av projektet. Signalen är att ESFser positivt på medverkan av Finsam. Instegsjobben kommer i stort sett att fasas ut under 2012 då detta är en arbetsmarknadsåtgärd som främst är riktad till nyanlända flyktingar. 25

Intäkterna från jobb och utvecklingsgarantins fas 2 och 3 budgeterades förra året lägre än vad utfallet förväntas bli 2011. Fas 3 är en omdiskuterad åtgärd, samtidigt som arbetsförmedlingens bedömning är att antalet personer som kommer att ingå in i Jobb- och utvecklingsgarantins 3:e fas kommer att mer än fördubblas tom 2014. Av intäkterna avsätts 0, 3 miljoner till handledare. Utifrån att nå en budget i balans höjer vi intäkterna för Jobb- och utvecklingsgarantin till 0,5 miljoner efter omkostnader. Då vi vet att denna målgrupp är omfattande bör delar av intäkterna finnas kvar även om själva åtgärderna döps om. Arbetsförmedlingen föreslår i sitt budgetförslag för mandatperioden 2012 2014 att båda fas 3 och nystartsjobben ska ses över. Lönebidragsanställningarna har enligt kommunstyrelsebeslut 2009 en egen kostnadsram som uppgår till 5 promille av den totala lönekostnaden i Eslövs kommun. I budgetramen för 2012 är taket för lönebidragsanställningarna och en större del av trygghetsanställningarna 5 mkr vilket är mindre än 5 promille av den totala lönekostnaden för 2011. Allt fler lönebidragsanställningar omvandlas idag till trygghetsanställningar vilket är viktigt att uppmärksamma vid redovisningen av dessa insatser då de statistiskt sett redovisas på olika sätt. Båda anställningsformerna får hanteras under samma kostnadstak. Kostnader ökar under 2012 för denna arbetsmarknadsinsats beroende på att löneökningarna inte blir kompenserade. Eslövs kommun kommer 2012 att erbjuda feriearbeten till 290 ungdomar. Våra egna arbetsmarknadsåtgärder Förvaltningsledningen kommer att inleda överläggningar med VoO om möjligheter att slå ihop Skogslaget och Gröna gruppen/stadsvärdarna. Det finns inte ekonomiskt utrymme att fortsätta att bedriva nattpatrulleringen som vi gjort under innevarande budgetår inom ramen för Örat mot marken. Slås verksamheterna samman finns eventuellt ett utrymme att fortsätta med patrulleringen, men i mindre skala. I dagsläget är 25 personer aktuella inom Gröna gruppen och Stadsvärdarna. Under 2012 finns det en operativ arbetsledare för denna grupp. Planeringen är att Stadsvärdarna och Gröna gruppen fortsätter verksamheten i oförminskad skala. Det som kan komma att förändra denna ambition är eventuella förändringar i statens regelverk. Övrigt Arbete och Försörjning kommer att bli kvar i sina nuvarande lokaler. I de diskussioner som förts ligger ingen förändring angående flytt av förvaltningen. Avtalet med Ebo gick ut i december 2011. Om man inte säger upp avtalet förlängs det automatiskt med 3 år. I ärendet kring bostadsfrågan görs bedömningen att hanteringen av andrahandskontrakt bör ligga hos fastighetsförvaltningen. Detta är i linje med Arbete och Försörjnings mål men borgar också för en rättssäker hantering av problem som blir alltmer komplext. Ett första steg i denna process är att en bostadskoordinator anställs. 26

En grov uppskattning har gjorts av s.k. svinn beroende på obetalda hyror, skadegörelse, flyttstädningar, dyra vandrarhemsboenden mm. Kostnaderna, som i som i dagsläget inte är budgeterade, belastar försörjningsstödskontot med ca 380 tkr. Ekonomi och verksamhet 2013-2014 Läget är mycket svårbedömt när en långsiktig prognos ska göras angående förvaltningens utveckling. Det är flera olika faktorer som kan komma att påverka verksamheten på ett motsägelsefullt sätt. Försörjningsstödskostnadernas utveckling är direkt kopplad till hur konjunkturen utvecklar sig. Då prognosen för tillväxten nu skrivs ner, är frågan berättigad om Arbete och Försörjnings mål som gäller för mandatperioden om en sjuprocentig minskning av försörjningsstödskostnaderna är realistiskt. Ungdomskullarna är inte lika stora efter 1993 och några år framåt, vilket gör att antalet ungdomar som söker försörjningsstöd kommer att minska något. Från och med 2013 finns en risk för förhöjda försörjningsstödskostnader i och med att statens ansvar för flyktingars etablering upphör efter två år. Det är viktigt att följa denna utveckling noga. Under första halvåret 2014 kommer de sista personerna som mottogs enligt den gamla flyktingförordningen att lämna introduktionen om de fortfarande är aktuella för försörjningsstöd. AoF:s budgetram är från och med 2013 förstärkt med 2 mkr för att balansera upp de kostnader som i dagsläget tas ut från flyktingkontot och som behövs för den löpande verksamheten. Det kommer därför att vara ytterst viktigt att kommande statsbidrag till flyktingmottagningen bokförs mer specifikt för att stärka den sociala ekonomin och kvalitetssäkra vår förvaltningsövergripande samverkan i detta uppdrag. 27