Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2011

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2011 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Klient- och patientombudsman Marina Karlsson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. PATIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER... 3 1.1. PATIENTLAGEN I KORTHET... 3 1.2. LAGÄNDRING... 3 2. STATISTIK ÖVER PATIENTÄRENDEN... 4 2.1. ANTAL ÄRENDEN... 4 2.2. KONTAKTORSAK... 4 2.2.1. Rådgivning och information... 4 2.2.2. Missnöje med vård och behandling... 4 2.2.2.1. Läkemedelsskada... 5 2.2.2.2. Patienter som varit missnöjda med ÅHS... 5 2.2.2.3. Patienter som varit missnöjda med övriga vårdgivare/myndigheter... 7 2.2.2.4. Patienter som varit missnöjda med språket... 7 3. PATIENTOMBUDSMANNENS ÅTGÄRDER... 7 4. ÖVRIG VERKSAMHET... 8 5. PATIENTFÖRSÄKRINGRINGSCENTRALEN... 8 5.1. PATIENTFÖRSÄKRINGEN... 8 5.2. PATIENTSKADA... 8 5.2.1. Villkor för att klassas som patientskada... 8 5.2.2 Ersättningsgrunder... 9 5.2.3 Skadeanmälningar... 10 5.2.4. Ersättningsbara patientskador inom ÅHS... 12 6. PATIENTSÄKERHET... 12 6.1. PATIENTSÄKERHET PÅ EU-NIVÅ... 12 6.2. PATIENTSÄKERHET PÅ NATIONELL NIVÅ... 13 REFERENSER... 14 2

1. PATIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER 1.1. Patientlagen i korthet Några väsentliga och riktgivande punkter i lagen om patientens ställning och rättigheter (FFS 785/1992, LL 1993:61) är följande: Patientens samtycke krävs för vården. Vården skall ske i samförstånd med patienten. Patienten har rätt till vård av god kvalitet och till ett gott bemötande. Patientens modersmål och individuella behov samt den kultur han/hon företräder skall i mån av möjlighet beaktas. Patienten skall få information om sitt hälsotillstånd, vårdens omfattning, riskfaktorer och olika vård- och behandlingsalternativ. Patienten har rätt att kontrollera de uppgifter som antecknas om honom/henne i journalhandlingarna. Om någon inte genast kan ges sådan vård som en yrkesutbildad person inom hälsooch sjukvården anser nödvändig, skall han/hon beroende på hälsotillståndet antingen hänvisas att vänta på vård eller hänvisas till eller sändas för att få vård någon annanstans där sådan vård kan ges. Om en person måste vänta på vård skall orsaken till dröjsmålet och den beräknade väntetiden meddelas personen. En person som är missnöjd med vården kan framställa anmärkning till vårdinrättningen, Då en barnpatient vårdas skall barnets åsikt beaktas av en läkare eller annan yrkesutbildad person. Barnets vårdnadshavare har inte rätt att förbjuda vård som behövs för att avvärja fara som hotar en minderårig persons liv eller hälsa. Enligt lagen är patientombudsmannens uppgifter att: Ge patienten råd i frågor som gäller tillämpningen av patientlagen. Bistå patienten att framställa anmärkning. Bistå patienten vid skadeanmälan till och klagan. Informera om patientens rättigheter. Även i övrigt arbeta för att främja patientens rättigheter och att de skall bli tillgodosedda. 1.2. Lagändring En lagändring i patientlagen trädde i kraft den 1 september 2011 (FFS 741/2011). Ändringen gäller definitioner 2 punkt 4) om hälsovårdsenheten enligt lagen om Brottspåföljdsmyndigheten. 3

2. STATISTIK ÖVER PATIENTÄRENDEN 2.1. Antal ärenden Under året har 144 ärenden inkommit. Av dessa berörde 18 ärenden barn/minderåriga. Under år 2011 har patientärendena berört 92 kvinnor och 52 män. Antal ärenden som gällt kvinnor respektive män under åren 2008-2011: 2008 2009 2010 2011 Kvinnor 106 93 124 92 Män 74 57 70 52 2.2. Kontaktorsak 2.2.1. Rådgivning och information 38 ärenden har gällt rådgivning, där patienter eller anhöriga har kontaktat ombudsmannen för att få rådgivning i olika patientfrågor och för att få information om patientens rättigheter. 2.2.2. Missnöje med vård och behandling 106 ärenden har gällt missnöje. Ombudsmannen utreder inte om missnöjet är befogat. Önskar patienten en utredning skall en klagan anföras till Ålands landskapsregering, Valvira, Justitieombudsmannen eller Justitiekanslern. 4

2.2.2.1. Läkemedelsskada En patient har tagit kontakt p g a läkemedelsskada. Med läkemedelsskada avses kroppssjukdom eller kroppsskada eller med dem jämställbar allvarlig psykisk sjukdom, som sannolikt förorsakats av läkemedel som patienten använt. Läkemedelsskadeförsäkringen gäller läkemedel som avses i läkemedelslagen. Förutom dessa gäller försäkringen även blod och blodprodukter samt intrauterina preventivmedel. Försäkringen gäller inte traditionella växtbaserade preparat eller homeopatiska preparat. 2.2.2.2. Patienter som varit missnöjda med ÅHS 83 ärenden har gällt missnöje med vård och behandling inom ÅHS. I några fall har missnöjet riktat sig mot flera enheter inom ÅHS, men även mot ÅHS och privata vårdgivare. Under åren 2008-2011 har patienter inom ÅHS har varit missnöjda med: Den vanligaste orsaken till att patienten varit missnöjd med rutinerna är att man inte lyssnat på patienten och på andra plats kommer brister i information till patienter, men även att det förekommer bristande information mellan enheter. 2 patienter har önskat en andra bedömning (second opinion). 2008 2009 2010 2011 Bemötande 23 18 38 20 Dröjsmål med vård/behandling 14 10 7 2 Information/klagomål 1 1 - - Journalanteckning 7 4 10 8 Att inte få journalkopia 1 - - 1 Omvårdnad 3 3 8 5 Remittering 2 4 2 4 Rutiner 28 18 29 21 Tystnadsplikt/sekretess 4-3 - Vård/behandling 46 62 68 56 Vårdavgift - 2 2 - Välja/byta läkare 4 1 6 1 Övrigt 5 1 3 1 5

Fördelningen av ärenden mellan olika enheter inom specialsjukvården åren 2008-2011: 2008 2009 2010 2011 Specialsjukvården: Akutenheten 15 6 17 9 Barn- och ungdomsenheten 1 2 3 2 BB- och gynekologiska enheten 5 4 7 3 Kirurgiska enheten - Ortopedi - Övrig kirurgi Laboratoriet - - 1 - Medicinska enheten 11 9 14 16 Onkologiska enheten 7 4 6 1 Op., anestesi, intensivvårdsenheten 1 2-2 Psykiatriska enheten 8 2 9 2 Rehabiliterings- och fysiatrienheten 2 7 4 3 Röntgen - 5-2 Ögonenheten - 2 1 - Öron-, näs- och halsenheten 4 4 3 1 Övriga 1 1 2 2 Totalt 81 84 108 65 26 29 5 29 12 17 4 Till övrig kirurgi hör bl a övriga kirurgiska ingrepp, rutiner och omvårdnad. Fördelningen av ärenden mellan olika enheter inom primärvården åren 2008-2011: 2008 2009 2010 2011 Primärsjukvården: Gullåsen 6 1 3 1 Hemsjukvård 1 1 1 1 Hälsocentralen 17 14 16 16 Rådgivning 1-1 1 Tandvård 2 3 5 3 Övriga - - - 1 Totalt 27 19 26 22 6

2.2.2.3. Patienter som varit missnöjda med övriga vårdgivare/myndigheter 24 ärenden har gällt missnöje med övriga vårdgivare eller myndigheter. Patienter har varit missnöjda med övriga vårdgivare/myndigheter åren 2008-2011 p.g.a. följande orsaker: 2008 2009 2010 2011 Bemötande 2 4 5 5 Dröjsmål med vård och behandling 2 1 2 1 Information/klagomål 11 3 22 6 Journalanteckning 1 1 - - Att inte få journalkopia - - - - Remittering - - 1 1 Rutiner 7 6 2 2 Omvårdnad 3 2 - - Tystnadsplikt/sekretess 2 - - - Vård/Behandling 18 11 18 15 Vårdavgift 1-2 1 Övrigt 1 - - Fördelningen av ärenden gällande övriga vårdgivare/myndigheter åren 2008-2011: 2008 2009 2010 2011 HUCS - - - - Kommun 3-2 - Privata vårdgivare 7 2 6 8 Privat tandvård 6 4 8 5 Uppsala Akademiska sjukhus 2 2 4 3 ÅUCS 5 8 5 2 Övriga 19 11 16 6 Totalt 42 27 41 24 Till övriga hör bl.a. FPA, Patientförsäkringscentralen, övriga försäkringsbolag, samt privata sjukhus. 2.2.2.4. Patienter som varit missnöjda med språket Två patienter har varit missnöjda med att de inte fått tillräcklig information gällande deras hälsotillstånd på svenska vid ÅUCS. 3. PATIENTOMBUDSMANNENS ÅTGÄRDER Patientombudsmannen tar inte ställning till de medicinska vårdbesluten och tar inte heller ställning till om fel eller försummelse förekommit i patientens vård. 7

Patientombudsmannens åtgärder åren 2008-2011: 4. ÖVRIG VERKSAMHET Ombudsmannen har informerat om sin verksamhet, samt patientlagen för Ålands hälso- och sjukvård, föreningar och skolor. Ombudsmannen är även sekreterare i Förtroenderådet, som bl.a. verkar för att klienternas och patienternas rättigheter och intressen tas till vara. 5. PATIENTFÖRSÄKRINGRINGSCENTRALEN 5.1. Patientförsäkringen 2008 2009 2010 2011 Bistått vid anmärkning 3 3 4 5 Bistått vid klagomål 2 3 4 1 Kontaktat vårdgivare 18 24 38 19 Bistått vid patientskadeanmälan 14 20 20 12 Kontaktat chefläkare 15 6 10 6 Kontaktat klinikchef 13 9 16 16 Kontaktat överskötare 5-3 - Utredningsmöte 2 1 6 3 Kontakt med övriga myndigheter 25 28 32 19 Till Patientförsäkringscentralens uppgifter hör att avgöra, om den som söker om ersättning har rätt till skadestånd enligt patientskadelagen och vid behov betala ut ersättningar. Patientskadelagen tillämpas på vård som ges av yrkesutbildad hälso- och sjukvårdspersonal och vård som ges vid hälsovårdens verksamhetsenheter. Enligt patientskadelagen skall alla som utövar hälso- och sjukvårdsverksamhet ha försäkring för det ansvar som avses i lagen. Med hälso- och sjukvård avses i lagen bl.a. sjukhusvård, besök på läkar och tandläkarmottagningar, hälsovård, sjuktransport, provtagning, rehabilitering, fysikalisk behandling m.m. Ersättning skall sökas inom tre år efter att den ersättningsberättigade, som oftast är patienten, fick kännedom om skadan eller borde ha känt till skadan. 5.2. Patientskada 5.2.1. Villkor för att klassas som patientskada Följande villkor måste uppfyllas för att skadan skall kunna betraktas som patientskada: 8

Patienten har drabbats av en personskada. Med personskada avses sjukdom, kroppsskada eller annan objektivt konstaterbar tillfällig eller bestående nedsättning av hälsotillståndet eller död. Skadan har orsakats patienten i samband med hälso- och sjukvård. Med hälso- och sjukvård avses behandling och vård t.ex. på sjukhus, hälsocentral eller privat läkarstation. Även sjuktransport, provtagning, rehabilitering och fysikalisk behandling samt distribution av receptmedicin från apotek betraktas som i lagen avsedd hälso- och sjukvård. Verksamhet vid inrättningar som inte räknas till hälsovården kan omfattas av lagen, om vården eller behandlingen givits av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården (t.ex. läkare, tandläkare, sjukvårdare, fysioterapeut, utbildad naprapat). Den skadade skall vara patient eller föremål för undersökning, behandling eller vård. Som patient enligt patientskadelagen anses även en frisk person som undersöks i samband med medicinsk forskning och den som ger blod eller donerar vävnader eller organ. Skadan har inträffat medan patientskadelagen varit i kraft, dvs. 1.5.1987 eller senare. Skadan har inträffat inom Finlands geografiska område. Om dessa fem villkor uppfylls, gäller det att ta ställning till om skadan är ersättningsbar enligt de ersättningsgrunder som nämns i lagen. I patientskadelagen nämns sju olika situationer där en personskada som drabbat patienten kan vara ersättningsbar med stöd av patientförsäkringen. 5.2.2 Ersättningsgrunder Ersättning betalas för personskada, om det är sannolikt att den har orsakats av: 1. Undersökning, behandling och vård eller någon annan motsvarande åtgärd eller av att en sådan försummats. 2. Fel i en sjukvårdsapparat eller ett sjukvårdsinstrument som använts vid undersökning, behandling och vård eller någon annan motsvarande åtgärd 3. Infektion som uppkommit i samband med undersökning, behandling och vård eller någon annan morsvarande åtgärd. Ersättning betalas inte för skada som patienten skall tåla. 4. Ett olycksfall i samband med undersökning, behandling och vård eller någon annan motsvarande åtgärd eller av ett olycksfall under sjuktransport. 5. Brand i en behandlingslokalslokal eller en behandlingsutrustning eller av någon annan motsvarande skada i en behandlingslokal eller i en behandlingsutrustning. 6. Distribution av receptmedicin från apotek i strid med receptet eller föreskrifter. 7. Undersökning, behandling och vård eller någon annan motsvarande åtgärd, förutsatt att följden är en bestående svår sjukdom eller ett bestående svårt handikapp eller död. 9

5.2.3 Skadeanmälningar När patienten eller en anhörig fått vetskap om att patienten fått en skada, har man tre år på sig att göra en skadeanmälan. Bilden nedan visar hur ärendet handläggs. Hur ersättningsärendet handläggs: 10

Av diagrammet framkommer att cirka en tredjedel av de som anmäler en skada får den godkänd. I Finlands Patienttidning 4/2011 skriver Paavo Koistinen, som är ordförande för Finlands Patientförbund r.f., att ansökningarna har minskat, men även de skador som godkänts har minskat. Detta kan tolkas så att patientsäkerheten har förbättrats i Finland. Paavo Koistinen tror inte att omständigheterna är så lyckliga. Paavo Koistinen tror att många patienter på förhand bedömer att det är svårt att få sin ansökan godkänd och att man därför låter bli att söka. Han skriver också, att överraskande många medborgare är rädda för att en skadeanmälan leder till bekymmer, då man i fortsättningen skall besöka den personal som anmälan gäller. Utredningar som THL visar på att kostnaderna för patientskador kostar samhället 400 miljoner en miljard euro per år. 11

5.2.4. Ersättningsbara patientskador inom ÅHS Under år 2010 var det tolv patienter från Åland, som fick sin skadeanmälan godkänd. För år 2011 har det ännu inte kommit någon statistik. 6. PATIENTSÄKERHET 6.1. Patientsäkerhet på EU-nivå Europeiska Unionen har gett ut råd om patientsäkerhet och förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner. Dålig patientsäkerhet är både ett allvarligt folkhälsoproblem och en stor ekonomisk belastning för de begränsade hälso- och sjukvårdsresurserna. Många negativa händelser kan undvikas, både på sjukhus och inom primärvården, eftersom systemrelaterade faktorer förefaller vara de främsta orsakerna. Rekommendationerna gäller olika strategier på nationell nivå. Här tar jag upp rekommendationerna för att informera och stärka medborgarnas och patienternas ställning genom att: 1. Involvera patientorganisationer och patientföreträdare i utformningen av strategier och program för patientsäkerhet på alla lämpliga nivåer. 2. Sprida information till patienterna om a. gällande patientsäkerhetsnormer, b. risker och gällande säkerhetsnormer för att minska eller förebygga misstag och skada, inbegripet bästa praxis, samt om rätten att informeras innan de ger sitt samtycke till behandling så att de lättare kan välja och fatta beslut, 12

c. klagomålsförfarandet och möjligheter till gottgörelse och prövning samt om tillämliga bestämmelser och villkor. 3. Överväga möjligheterna att utveckla kärnkompetens på patientsäkerhetsområdet, nämligen de baskunskaper, attityder och färdigheter som krävs för att uppnå en säkrare nivå för patienterna. Pia Maria Jonsson 9hösten Under hösten kom Valvira (Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården) till Ålands hälso- och sjukvård och informerade om bl.a. patientsäkerhet. Ovanstående bild är från den föreläsningen. 6.2. Patientsäkerhet på nationell nivå Enligt Social- och hälsovårdsministeriets publikation Vi främjar patientsäkerheten tillsammans släpar hälso- och sjukvården efter övriga högriskbranscher. Helhetsansvaret för patientsäkerheten ligger hos organisationsledningen. Patientsäkerheten berör alla yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och patienterna. Alla beslut, även de ekonomiska ska bedömas med tanke på patientsäkerheten. Både patienten och anhöriga skall involveras för att främja patientsäkerheten. Patienten måste få tillräcklig information och råd, för att få makt över sin situation. Om en negativ händelse inträffar skall patienten få information om den och även anhöriga, om patienten så önskar. Patientsäkerheten skall hanteras genom förebyggande arbete och erfarenhet, bl a med hjälp av kvalitetsstyrning och riskhantering. Kontinuerlig utveckling av strukturer, processer och information är viktiga metoder för att minska säkerhetsrisker och misstag. 13

Riskmoment och farliga situationer rapporteras, uppföljs och behandlas. Målet är att halvera antalet skador som uppkommer i vården och Institutet för hälsa och välfärd (THL) startar ett fyraårigt program för patientsäkerhet i samarbete med sjukhusen, hälsocentralerna och nationella aktörer. Det systematiska patientsäkerhetsarbetet har inletts något långsammare i Finland än i de övriga nordiska länderna, men Pia Maria Jonsson som är utvecklingschef vid THL säger att situationen i Finland nu håller på att förändas, eftersom den nationella strategin för patientsäkerhet och hälso- och sjukvårdslagen jämte förordningar bildar en stark grund för de praktiska åtgärderna. Lagstiftningen som Jonsson hänvisar till gäller inte på Åland. Kvaliteten och patientsäkerheten tas upp i 15 landskapslagen om hälso- och sjukvård. De vanligaste negativa händelserna är infektion som anknyter till vården, fel eller fördröjd diagnos, felmedicinering, kirurgiska misstag, fel i anordningar och mänskliga misstag. REFERENSER Lagar och Regeringspropositioner: Finlex. Uppdaterad lagstiftning. Lagen om patientens ställning och rättigheter 785/1992. Finlex. Lag om ändring av 2 punkt 4) i lagen om patientens ställning och rättigheter 741/2011. Finlex. Uppdaterad lagstiftning. Patientskadelagen 585/1986. Ålands författningssamling, LL 1993:61. Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter. Publikationer: Europeiska unionens officiella tidning. Rådets rekommendationer av den 9 juni 2009 om patientsäkerhet och förebyggande av vårdrelaterade infektioner. (2009/C 151/01). Finlands Patienttidning 4/2011. Koistinen Paavo: Mindre patientskador eller mindre ersättningsansökningar. Social- och hälsovårdsministeriets publikation 2009:4. Vi främjar patientsäkerheten tillsammans. Den finländska patientsäkerhetsstrategin 2009-2013. Hemsidor: Läkemedelsskadeförsäkringspoolens hemsida. http://www.vakes.fi/lvp Patientförsäkringscentralens hemsida. http://www.vakes.fi/pvk Ålands landskapsregering hemsida. http://www.regeringen.ax/socialomiljo/halsoochsjukvard.pbs 14