SPF Guide för pensionärer. Vård och omsorg. På dina villkor! Råd som förenklar dina kontakter med hälsooch sjukvården och äldreomsorgen

Transkript

1 SPF Guide för pensionärer Vård och omsorg På dina villkor! Råd som förenklar dina kontakter med hälsooch sjukvården och äldreomsorgen

2 Innehåll 3. Vård och omsorg på dina villkor! Patientnämnder 4. Dina rättigheter i kontakt med landstingens hälso- och sjukvård Vårdval Patientsäkerhetslag 5. Att få läsa sin journal Information Fast vårdkontakt Second opinion en andra bedömning 6. Patientförsäkringen och patientskadeförsäkringen Läkemedelsförsäkring 7. Läkemedelsgenomgång Vårdgaranti 8. Rätt till tandvård Vård utomlands 9. Olikheter mellan landsting 9. Dina rättigheter i kontakt med den kommunala äldreomsorgen 10. Service och omvårdnad Hemtjänst Särskilt boende Äldreomsorgens nationella värdegrund Anhörigstöd 11. Färdtjänst Ansökan om bistånd Överklagan 12. Läs mer om dina rättigheter inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen Vård och omsorg på dina villkor! Hälso- och sjukvården och äldreomsorgen omgärdas och styrs av en lång rad lagar, förordningar och olika bestämmelser om hur vården och omsorgen ska utföras. De flesta riktas till de som ska utföra insatserna, det vill säga landstingen och kommunernas vård- och omsorgspersonal. Men flera av dessa bestämmelser beskriver också dina rättigheter och valmöjligheter då du behöver kontakta och få hjälp av hälso- och sjukvården eller den kommunala äldreomsorgen. Om du till exempel blir skadad i hälso- och sjukvården finns det bestämmelser om vad du kan få för hjälp och ersättning. Bestämmelserna, lagarna och förordningarna finns utspridda i olika skrifter och kan vara svåra att hitta och känna till. Syftet med denna broschyr är att ge dig en kortfattad, enkel och lättöverskådlig beskrivning av dessa bestämmelser. Två lagar är grundläggande för all vård och omsorg: Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL). HSL talar om vård på lika villkor för hela 2 3 befolkningen. Den som har störst behov av vård ska få företräde till hälso- och sjukvården. SoL ger dig rätt till bistånd i form av hemtjänst, särskilt boende eller annan hjälp som du inte kan få på annat sätt. Båda lagarna syftar till god och säker vård och omsorg. Patientnämnder För att underlätta för dig i kontakten med hälso- och sjukvården skall det finnas patientnämnder i varje landsting och kommun som du kan vända dig till för råd och stöd. Ibland har kommun och landsting en gemensam nämnd. Nämnden har ingen disciplinär befogenhet, som exempelvis varning, utan har till uppgift att hjälpa enskilda personer och stödja dem inom hälso- och sjukvården samt inom tandvården och den kommunala omsorgen.

3 Dina rättigheter i kontakt med landstingens hälso- och sjukvård Vårdval I Sverige kan du själv välja primärvård, det vill säga vilken hälso- eller vårdcentral (även kallad läkarmottagning eller husläkarmottagning) du vill tillhöra. Du kan ofta också välja en fast läkarkontakt där. Vårdcentralen du väljer kan ligga var som helst i det egna landstinget eller regionen. I en del fall har det egna landstinget tecknat avtal med andra landsting, vilket gör att du i sådana fall kan välja att lista dig på en vårdcentral där i stället. Enstaka besök kan du alltid göra på en vårdcentral i ett annat landsting och då ersätts det landstinget av hemlandstinget. Resekostnaden får du själv stå för om inte vårdgarantin gäller. Vårdvalet omfattar både privata och landstingets egna vårdcentraler. Om det är en privat mottagning ska den ha ett avtal med landstinget/regionen. Patientsäkerhetslag Den 1 januari 2011 infördes en ny patientsäkerhetslag. Syftet med denna är att göra vården säkrare och att det ska bli enklare för patienter att anmäla felbehandling. Den nya patientsäkerhetslagen innebär bland annat att vårdgivare får ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Vårdgivare ska både arbeta förebyggande för att förhindra skador i vården och utreda såväl händelser som lett till en skada som händelser som skulle kunna ha lett till en skada. Ansvaret för att pröva klagomål från patienter har nyligen flyttats från Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Disciplinpåföljderna varning och erinran ersätts bland annat av en utökad möjlighet att rikta kritik och vidta åtgärder mot såväl vårdgivare som hälso- och sjukvårdspersonal. Beslut inom sjukvården kan inte överklagas till domstol. Två undantag finns dock: Du kan överklaga om du inte får rätt att ta del av din journal samt vissa beslut som gäller tvångsvård. Den lagstiftning som reglerar patientens ställning är starkt styrande. Att målen för god och säker vård uppfylls följs upp av hälso- och sjukvårdens eller äldreomsorgens egenkontroll samt i nationella uppföljningar. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) granskar att verksamheten och personal följer lagar och förskrifter. Att få läsa sin journal Du har rätt att själv läsa din journal, men det görs alltid en individuell bedömning av lämpligheten i att lämna ut journalen. Till exempel kan du bli nekad att läsa din journal om den ansvarige läkaren bedömer att det finns starka medicinska skäl till att du inte bör läsa den. Det händer väldigt sällan och då oftast inom psykiatrisk vård. Delar i journalen kan också sekretessbeläggas: Om det till exempel finns uppgifter som kommer från en utom stående eller om det finns risk för att den personen kan råka illa ut eller få problem om uppgifterna lämnas ut. Information Information ska ges på ett sätt som du uppfattar och förstår. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en skyldighet att ge information, inte bara om sjukdomen och de metoder och behandlingar som finns utan även om rätten att välja vårdgivare och om vårdgarantin. Informationen skall vara individuellt anpassad. Om du inte själv kan ta emot informationen ska den i regel lämnas till någon anhörig. Fast vårdkontakt Vården skall vara så sammanhängande och samordnad som möjligt för att vara säker och ge dig trygghet. Du som har kontakt med flera olika delar av hälso- och sjuk vården har rätt till en eller flera fasta vårdkontakter som skall hjälpa till och samordna sjukvårdsinsatserna. En fast vårdkontakt kan vara någon i vårdpersonalen, till exempel en läkare eller sjuksköterska, alternativt en person med en mer administrativ roll. Second opinion en andra bedömning Om du har varit hos en läkare och fått ett sjukdomsbesked som innebär att du står inför ett svårt medicinskt beslut kan du under vissa förutsättningar ha rätt till ytterligare en medicinsk bedömning av en annan läkare, en så kallad andra bedömning eller second opinion. Det innebär att du har möjlighet att bli undersökt av en annan läkare än den du först vände dig till. Syftet med att få en andra bedömning är att du ska vara säker på att du får den vård och behandling som passar bäst för dig. Du har rätt till en andra bedömning: 4 5

4 Om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada, om diagnosen eller den föreslagna behandlingen kan innebära särskilda risker eller kan få betydelse för din framtida livskvalitet. Patientförsäkringen och patientskadeförsäkringen Alla vårdgivare är skyldiga att ha en patientförsäkring. Om du skadas inom hälso- och sjukvården kan försäkringen ge möjlighet till ersättning för lidande, extra kostnader eller invaliditet det vill säga funktionsnedsättning som är bestående. Ersättning utgår enligt regler i patientskadelagen. Du kan få ersättning för skador som skett inom hälso- och sjukvården i samband med undersökning, vård eller behandling. Skadan kan till exempel ha orsakats av fel på utrustning, felaktig diagnos, fel aktig ordination av läkemedel eller att du drabbats av ett olycksfall i samband med sjukeller tandvård. Som patient kan du få ersättning även om det inte går att fastställa exakt vem som är ansvarig för skadan. I vissa fall kan du inte få ersättning: Om du har behandlats för ett livshotande tillstånd, om du fått biverkningar av mediciner som har ordinerats på rätt sätt, om en behandling inte gav önskat resultat eller om det uppstod en komplikation. Vart vänder jag mig? För att få ersättning för en skada vänder du dig till LÖF Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag: Läkemedelsförsäkring Om du skadats på grund av att ett läkemedel gett oväntade biverkningar om fat tas det inte av den vanliga patient skade försäkringen. Istället gäller läke medels försäkringen, LFF, en försäkring som läkemedelsindustrin i Sverige har gemensamt. Naturläkemedel eller så kallade homeopatiska läkemedel omfattas inte av försäkringen. Du kan få ersättning genom läkemedelsförsäkringen om du drabbats av oförutsedda skador, både kroppsliga och psykiska. Skadorna kan ha orsakats av läkemedel som du har köpt på apotek i Sverige eller fått i samband med kliniska prövningar i Sverige alternativt i den svenska hälso- och sjukvården. Vanligtvis får du inte ersättning för skador som beror på kända biverkningar. Eftersom samtliga läkemedel har biverkningar, är det viktigt att läsa bipacksedeln som kommer med läkemedlet. Ersättning betalas inte heller ut om du har blivit informerad av läkaren om riskerna med läkemedlet och tillsammans med läkaren ha vägt nyttan mot riskerna. Vid vissa kända men ovanliga och särskilt svåra biverkningar kan du ändå få ersättning. Vart vänder jag mig? För att få ersättning för en läkemedelsskada vänder du dig till SLF Svenska läkemedelsförsäkringen AB: Läkemedelsgenomgång Socialstyrelsens nya bestämmelser från 2012 syftar till att ge äldre personer med många läkemedel en förbättrad behandling. Bestämmelserna innefattar tre saker:»enkel» läkemedelsgenomgång En enkel läkemedelsgenomgång innebär en kartläggning av alla de läkemedel som du använder och en bedömning av om behandlingen som helhet är ändamålsenlig och säker. En läkemedelsgenomgång ska göras minst en gång per år. Detta gäller för dig som är 75 år eller äldre och om du har minst fem olika läkemedel.»fördjupad» läkemedelsgenomgång En fördjupad läkemedelsgenomgång är grundligare och mer omfattande. Detta ska erbjudas dig om det kvarstår problem efter den enkla läkemedelsgenomgången.»läkemedelsberättelse» Om du varit inlagd på sjukhus och du gjort förändringar i din läkemedelsbehandling skall detta dokumenteras i en läkemedelsberättelse som du får med dig vid utskrivningen. Den ska dessutom överföras till din vårdcentral samma dag du skrivs ut. Vårdgaranti Vårdgarantin innebär att du ska få vård inom en viss tid. Den är en lagstadgad del av hälso- och sjukvårdslagen. Vårdgarantin anger inom vilka tidsgränser du ska erbjudas vård från landstinget eller regionen. Däremot reglerar vårdgarantin inte om vård ska ges eller vilken vård du ska få. Enligt vårdgarantin har du rätt till:»kontakt» med primärvården samma dag Samma dag som du söker hjälp ska du få kontakt med primärvården, till exempel vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen. Det kan ske via telefon eller genom besök.»»läkarbesök i primärvården inom sju dagar Bedömer vårdpersonal att du behöver träffa en läkare ska du få tid inom högst 6 7

5 sju dagar, till exempel på vårdcentralen eller hos familjeläkaren.»tid» för besök inom 90 dagar Om du får en remiss till den specialiserade vården ska du få en tid för besök inom 90 dagar. Det gäller även om du sökt vård utan remiss. Efter beslut om behandling, till exempel operation, ska du också få en tid inom 90 dagar.»vård» hos en annan vårdenhet Om du erbjuds ett besök eller en behandling, som inte kan ges inom vårdgarantins tidsgräns, ska du erbjudas vård hos en annan vårdenhet. Det kan vara på en vårdcentral, ett sjukhus eller på vissa privata mottagningar. Du kan själv framföra önskemål om vart du vill komma, men om vårdgarantin ska gälla kan du inte välja fritt. Om du inte vill få vård någon annanstans än där du sökt kan du avstå från erbjudandet om vårdgaranti. Det kan innebära att du får vänta längre. Om du senare ångrar sig kan du alltid kontakta din vårdgivare. Vårdgarantin börjar då gälla från detta datum. Rätt till tandvård Har du ett omfattande och långvarigt behov av personlig omvårdnad finns ett särskilt tandvårdsstöd som gäller inom den kommunala äldreomsorgen oberoende av om du bor i särskilt boende eller i det egna hemmet. När bedömningen av om det är ett omfattande vårdbehov görs skall även anhörigas insatser räknas med. Stödet innebär att du har rätt till kostnadsfri undersökning, i allmänhet av en tandhygienist. Behövs tandvård utförs den av tandläkare till samma kostnad som för besök inom den allmänna öppenvården upp till högkostnadsskyddet. Finns redan frikort inom hälso- och sjukvården kostar tandvården ingenting. Blir du skadad vid tandvård kan du ibland ha rätt till ekonomisk ersättning från patientförsäkringen, som alla tandvårdsmottagningar måste ha. Det spelar ingen roll om skadan har inträffat inom folktandvården eller inom den privata tandvården. Vård utomlands Om du blir sjuk och behöver vård i ett land utanför Sverige gäller olika regler beroende på vilket land du är i och hur brådskande det är att få vård. Om du är tillfälligt utanför Sverige, till exempel på semester, kan du i vissa länder få akut, nödvändig vård till samma kostnad som invånarna i det land du är. Med nödvändig vård avses sådan vård som inte kan vänta tills du kommer hem igen. Om du väljer att söka vård utomlands, så kallad planerad vård, kan du ha rätt att få ersättning för vården. Det kan ske på olika sätt beroende på vilken typ av vård det är. Du kan också bli skickad för vård utomlands av det landsting eller den region som du tillhör. Då betalar landstinget vårdkostnaderna Olikheter mellan landsting Vårdval eller hälsoval Hur vården är organiserad och hur du gör vårdval eller hälsoval kan variera mellan landstingen/regionerna. Gå in på webbplatsen och välj ditt landsting. Remiss Det är landstingen och regionerna som bestämmer vad som gäller för att du ska få komma med remiss till en mottagning. På en del mottagningar krävs alltid en remiss från en läkare för att få en tid. Dina rättigheter i kontakt med den kommunala äldreomsorgen Vilka mottagningar som kräver remiss varierar och därför får du ta reda på hur det fungerar på den mottagning du vill komma till. Egenremiss I många landsting kan du även beställa tid direkt hos en specialiserad läkare, utan att ha en remiss. En del mottagningar vill då att du skriver en så kallad egenanmälan eller egenremiss. Det innebär att du skriver och berättar om sitt tillstånd och varför du söker vård och lämnar in det till mottagningen. En del mottagningar har förtryckta blanketter för detta. När mottagningen har behandlat din anmälan får du en besökstid om läkaren som du söker vård hos tycker att du behöver en medicinsk bedömning. Kommunens äldreomsorg för personer över 65 år är en del av den svenska välfärden och regleras av lagar som ställer den enskildes behov i centrum. Kommunen ger stöd och insatser både enligt socialtjänstlagen (SoL) och enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Om du inte kan ta dig till landstingets primärvård, utan behöver hemsjukvård mer än 14 dagar, ska kommunen också tillhan- 8 9

6 dahålla detta. I kommunens hälso- och sjukvårdsansvar ingår också viss rehabilitering och att tillhandahålla hjälpmedel. Service och omvårdnad Socialtjänstlagen ger dig rätt till hjälp i hemmet så kallad hemtjänst, särskilt boende för service och omvårdnad för äldre, dagverksamhet och annat bistånd om du inte själv kan tillgodose dina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska du erbjudas en god och säker vård. Hemtjänst Om du behöver extra hjälp med hushållet eller med din personliga omvårdnad kan du ansöka om hemtjänst. Genom hemtjänsten kan du få hjälp med städning, handling och din personlig omvårdnad men också någon som följer med dig på promenader eller vid sociala aktiviteter. Har du behov av tillsyn under kväll och natt kan du få hjälp dygnet runt. Ett komplement till hemtjänsten kan vara ett trygghetslarm. Med trygghetslarmet når du personal dygnet runt. På så sätt kan både du och dina anhöriga känna sig trygga. Särskilt boende Om du behöver omfattande vård och omsorg kan du ansöka om att få flytta till ett äldreboende, det som i socialtjänstlagen kallas särskilt boende. I dessa finns det alltid omvårdnadspersonal, sjuksköterska på plats eller snabbt nåbar samt oftast en fast läkarkontakt. Du har dock rätt att behålla din egen läkare. Även när du bor i ett äldreboende är det ditt eget hem och personalen ska respektera ditt privatliv. Det är du som bestämmer. Äldreomsorgens nationella värdegrund Sedan den 1 januari 2011 finns ett tillägg i Socialtjänstlagen om en nationell värdegrund för den kommunala äldreomsorgen. Syftet med värdegrunden är tydliggöra att äldre personer i behov av vård och omsorg ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande och att all personal inom äldreomsorgen ska värna och respektera din rätt till privatliv, integritet, självbestämmande och delaktighet. Värdigt liv och välbefinnande kan till exempel innebära att:»du» har möjlighet att välja när och hur du får hjälp»du» får ett gott bemötande från personalen»du» känner dig trygg»du» upplever att du har en meningsfull vardag Anhörigstöd Anhörigstöd är till för dig som stöttar eller vårdar någon i din närhet. Du kan ha en närstående, oavsett ålder, som är långvarigt sjuk, funktionsnedsatt eller som har ett missbruk och beroende. Vilket stöd som bli aktuellt för dig beror på dina behov och den livssituation du befinner dig i. Det är kommunen som enligt socialtjänstlagen är skyldig att erbjuda olika former av stöd åt anhöriga som ger vård och omsorg till sina nära. Vilken typ av stöd du kan få kan skilja mellan olika kommuner. Färdtjänst Du som har en funktionsnedsättning som medför väsentliga svårigheter att förflytta dig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationer kan ha rätt till färdtjänst. En förutsättning är att din funktionsnedsättning har en varaktighet på minst tre månader. Brist på allmänna kommunikationer innebär inte rätt till färdtjänst. Ansökan om bistånd Kommunens biståndshandläggare kan informera om vilken hjälp du kan få där du bor. Vilken typ av stöd du kan få kan skilja mellan olika kommuner. Du kan dock alltid ansöka om den hjälp som du tycker att du behöver. Du har en lagstadgad rätt att söka oavsett kommuns riktlinjer säger. En ansökan om bistånd upprättas i allmänhet tillsammans och med hjälp av biståndshandläggaren och kommunen beslutar om biståndet. Du har alltid rätt att få ett skriftligt beslut och om det är ett avslagsbeslut skall det alltid vara skriftligt. Du har rätt till en rättsäker handläggning av din ansökan med full insyn. Överklagan Är du missnöjd med ett biståndsbeslut kan du överklaga till domstol. Du har tre veckor på dig att överklaga och din överklagan ska lämnas till kommunens socialnämnd. Socialnämnden prövar om det finns skäl att ändra beslutet. Om nämnden inte ändrar beslutet som du begärt skall det skickas vidare för en ny prövning vid förvaltningsrätten. Om förvaltningsrätten inte finner skäl att ändra beslutet och om du fortfarande är missnöjd med detta kan du överklaga till kammarrätten. För det behövs dock ett prövningstillstånd. Tar Kammarrätten upp frågan och kommer till beslut får du där en besvärshänvisning, det vill säga hur du bär sig åt för att gå vidare

7 Läs mer om dina rättigheter inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen: Min guide till säker vård: Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre: Vårdguiden om val i vården, vårdgarantin och vård utomlands: Äldreguiden: Europeisk deklaration om äldres rättigheter och skyldigheter då de är i behov av vård och omsorg: Lagtexterna till Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen finns på dessa adresser: Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs / Socialtjanstlag _sfs / SPF, Sveriges Pensionärsförbund Box 22574, Stockholm, info@spf.se 12