Bibliografiska uppgifter för Våra matvanors betydelse för hälsa och miljö i andra delar av världen. Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Malmer P. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Huvudspråk Målgrupp Svenska Forskare, rådgivare
C5. Kan kvalitets-och hälsoaspekter ge mervärde till ekologiska produkter? Pernilla Malmer, Swedish International Biodiversity Programme (SwedBio), Centrum för Biologisk Mångfald, SLU, tel: 018-67 13 45, e-post: pernilla.malmer@cbm.slu.se Våra matvanors betydelse för hälsa och miljö i andra delar av världen I en globaliserad värld är även livsmedelskedjan globaliserad. Idag kan konsumenter i Sverige och andra delar av den rika världen välja och vraka i ett överflöd av mat från alla världens hörn. I detta enorma utbud är det svårt att greppa konsekvenserna av vår konsumtion. Men förutsatt att vi får tillgång till korrekt information innebär det en möjlighet för oss att rösta med plånboken för sådan mat som är bra för hälsa och miljö här hemma såväl som globalt. Samtidigt ingår vår konsumtion i ett större system där det krävs politiska beslut och institutionella förändringar för att ge möjlighet till hållbart och rättvist nyttjande av de naturresurser som är basen för vår globala matförsörjning. Att uppnå en rättvis fördelning i nyttjandet är inte minst viktigt. Skulle alla människor i världen konsumera lika mycket som vi gör i Sverige, skulle vi behöva tre jordklot till! Nedan följer några exempel på dessa båda aspekter av hur vår globaliserade livsmedelsförsörjning påverkar hälsa och miljö i andra delar av världen. Dels den strukturella delen, som kräver ett systemskifte för att lösas, dels de direkta sambanden där vi som individer kan göra skillnad genom att välja exempelvis ekologiskt certifierade produkter. Drastiska ändringar av ekosystemen ett hinder för välstånd Millennium Ecosystem Assessment (MA) heter ett stort forskningsprogram som startat på initiativ av FN vars första resultat just publicerats. Målet för MA är att utvärdera vad förändringar i ekosystemen får för konsekvenser för mänskligt välstånd. Slutsatsen av de 1400 forskarnas studier är att mänskligheten ändrat ekosystemen snabbare de senaste 50 åren än i någon annan period under historien, för att möta den ökade efterfrågan på mat, vatten, timmer, fiber och bränsle. Detta har bidragit till stora vinster i välstånd och ekonomisk utveckling, men till priset av en avsevärd och ökande degradering av flertalet ekosystemtjänster. Detta utgör i sin tur ett allvarligt hinder för att nå de av FN uppsatta millenniemålen, som just handlar om mänskligt välstånd och hälsa. Ett exempel MA tar upp för att visa på det allvarliga läget, är flödet av lättillgängliga näringsämnen i ekosystemen. Den goda sidan av saken är att vi producerar mycket mer mat till jordens växande befolkning. Men en bieffekt är att flödet av tillgängligt kväve har fördubblats sedan 1960 i de terrestra ekosystemen, samtidigt som flödet av fosfor har tredubblats. Mer än hälften av den konstgödsel som någonsin har använts på jorden har använts efter 1985. När koncentrationen når ett visst tröskelvärde 251
riskerar förändringarna i söt- och kustvatten att bli mycket stora. Detta leder t.ex. till eutrofiering, algblomningar och helt syrelösa områden. Det erfar vi numera själva under somrarna i Östersjön. Vi är inte ensamma om denna erfarenhet i världen, och i förlängningen kommer givetvis mänsklig försörjning och hälsa med i bilden. Denna negativa storskaliga trend utgör en del av vårt globala matsystem, men det är inte småbönder i Afrika med sina fosforfattiga jordar som lägger den tunga bördan på jorden. Och det krävs såväl forskning som paradigmskiften inom det globala jordbruket för att lösa problemen. EU politik påverkar miljö och hälsa i andra delar av världen MA slår fast att trycket på ekosystemen globalt kommer att fortsätta att öka i framtiden, om inte avsevärda förändringar i mänskligt nyttjande kommer tillstånd. Man konstaterar också att många av de grundläggande orsakerna bakom förstörelsen ligger gömda i politiska beslut om regelverk för investeringar, handel, subsidier, skatter och regleringar mm, som inte har något direkt samband med ekosystemen eller ekosystemtjänsterna i sig. Ett exempel som visar hur politiska beslut inom EU, kan påverka såväl biologisk mångfald som människors hälsa på andra kontinenter kommer från Västafrika, närmare bestämt Ghana. EU har en överdimensionerad och subventionerad fiskeflotta. EU:s egna fiskevatten räcker inte till, utan de stora båtarna fiskar i vatten utanför EU, bland annat utanför Västafrika. I dessa länder får människor mycket av sin proteinförsörjning från fisk. EU:s fiskeflotta tog ut 20 gånger mer fisk utanför Ghanas kust år 1985 än år 1950. Fiskstammen är nu hälften så stor jämfört med 1977, och konsumtionen av fisk per kapita i landet har sjunkit. Små och lokala fiskare drabbas då de stora fiskebåtarna tömmer havet längre ut. Då utbudet av fisk går ner, går priset upp, och befolkningen har inte råd att köpa fisk som förr. Detta leder i sin tur till ökad jakt på vilda djur (s.k. bushmeat ), som är den alternativa proteinkälla som står närmast till buds, och som då relativt sett blir billigare. Resultatet är att såväl stammarna av fisk som vilda djur är nära kollaps. Tack vare att bushmeat finns till hands har det funnits protein att ersätta fisken med, vilket räddat folks hälsa, men frågan är för hur länge till. Det är tveksamt om fisken som dragits upp utanför Ghana av EU:s subventionerade fiskeflottor når våra fiskdiskar i Sverige. Den kanske blir fiskmjöl i foder (hur ska vi veta det då vi köper kött?) eller filéer som säljs i någon annan stans i EU. Men den är ändå en del av EUs fiskepolitik, och därmed av vår matförsörjning, och den påverkar hälsa och miljö i andra delar av världen. Slutsatsen i detta perspektiv är att vi inte kan överlämna hela ansvaret för att förändra det globala livsmedelsystemet i hållbar riktning på enskilda konsumenter. Men inom de ramar som finns idag kan det ändå ha stor betydelse för människors hälsa och miljö vad vi väljer i affären. 252 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005
C5. Kan kvalitets-och hälsoaspekter ge mervärde till ekologiska produkter? Bekämpningsmedel problem för hälsa och miljö De tydligaste och enklaste exemplen handlar om bekämpningsmedel. Många undersökningar har gjorts om varför konsumenter väljer ekologiskt. Argumenten är som regel en kombination av hälsa, miljö och etik. Bekämpningsmedel handlar både om hälsa och miljö. Inte minst hälsan för den som odlar. Det gäller självklart för svenska bönder, men problematiken blir allvarligare i tropiska länder som odlar de bananer, meloner, ananas, kakao, kaffe m.m. som vi köper i svenska livsmedelsaffärer. Det finns många orsaker till att problemet blir större i tropiska länder och utvecklingsländer. Det ofta varma och fuktiga klimatet innebär att svampar och skadeinsekter trivs och frodas. Det innebär större behov av att använda bekämpningsmedel, och ofta farligare gifter. Särskilt gäller det plantagegrödor för export som intensivodlas i stora monokulturer, som är mer känsliga för angrepp. Samtidigt innebär konsumenternas krav på perfekt utseende hos frukt och grönt att extra mycket gift används för att få frukterna helt fläckfria. I tropisk hetta är heltäckande skyddskläder näst intill omöjliga att använda. Olyckor händer ofta i hanteringen. Många plantagearbetare och bönder är också dåligt utbildade, även om det finns företag som arbetar för att förbättra situationen. Det finns ingen säker användning av kemiska bekämpningsmedel, bara möjligheter att minimera riskerna. Enligt WHO:s rekommendationer bör inte bekämpningsmedel av klass 1a och 1b, det vill säga de mest hälsovådliga, alls användas i u-länder. Men exempelvis i bananodlingen i Costa Rica är de nematicider som används klassade som 1a eller 1b. Hälsoeffekter av kravet på fläckfria bananer I en studie av bananarbetare i Honduras 2004, studerade man hälsoeffekter av insektsgiftet klorpyrifos, som impregneras i de plastpåsar som sätts över bananstockarna för att skydda dem. Skadorna från dessa insekter är främst kosmetiska, men konkurrensen är knivskarp och det är fläckfria frukter som gäller. Klorpyrifos är ett nervgift med medelhög akut giftighet för människa (WHO klass II) och det är mycket giftigt för fåglar och fisk. Bakgrunden till studien var att bananarbetarna hade protesterat mot införandet av de giftimpregnerade plastpåsarna 2002. En kommission tillsattes för att medla. Denna fastslog att risken för arbetarna skulle vara mycket liten förutsatt att arbetarna hade lämplig skyddsutrustning. Men drygt ett år senare klagade arbetarna över nerv- och hudproblem, och bananarbetarnas fackförening kontaktade då en grupp forskare, experter på bekämpningsmedel i arbetsmiljö. Samtliga arbetare i studien som hanterade påsarna sade sig använda utdelad skyddsutrustning som kläder, mask och gummihandskar. Av 55 arbetare som hanterade påsarna hade alla utom två mätbara giftrester i urinen. De hade också symptom på förgiftning som koncentrations- och minnessvårigheter, hudirritation, nedstämdhet m.m. i signifikant större utsträckning än kontrollgruppen. Detta är ett exempel på vetenskapligt belagda hälsoeffekter av bekämpningsmedelsanvändningen i bananodlingen. Men det finns beklagligtvis inte många studier gjorda. Vad man 253
vet är att inte bara bananarbetarna, utan också deras familjer, ständigt utsätts för gifter i låga doser. Kemikalierna som sprids i odlingarna finns också i bananarbetarnas bostäder. Det finns till och med giftrester i madrasserna de sover på, och även i andra byggnader i närheten av plantagerna, som t.ex. barnens skolor. Ingen kan säga exakt vilka långsiktiga effekter de gifter som bananarbetare och människor bosatta i och kring plantagen utsätts för idag kan ge. Följderna när de blandas i naturen och bryts ned vet vi ännu mindre om. Miljö- och fackföreningsrörelsen i dessa länder arbetar för att komma till rätta med de största missförhållandena. I Costa Rica har man bl.a. upprättat en frivillig kår av miljöövervakare, som slår larm och dokumenterar då t.ex. fall av massdöd av fiskar orsakade av utsläpp av bekämpningsmedel upptäcks. Detta sker tyvärr vid ett flertal tillfällen varje år. Däremot förordar man inte bojkott av bananer. Det är viktigt att komma ihåg att det också är människors levebröd vi pratar om. Gränsvärde för bekämpningsmedel skydd för hälsa eller handelshinder? Det pågår en debatt om de restriktioner i form av standarder som vi i de industrialiserade länderna använder vid import av livsmedel. Bland annat nagelfars gränsvärden för resthalter av bekämpningsmedel. Dessa är, sett ur ett annat perspektiv, handelshinder. Beräkningar har gjorts som visar att 10 % striktare gränsvärde för klorpyrifos, det medel som impregneras i påsarna runt bananstockarna för att vi ska få fläckfria bananer i exemplet ovan, skulle minska bananimporten med nästan 15 procent i 11 bananimporterande industriländer. En harmonisering enligt Codex standard (d.v.s. en sänkning av gränsvärdena) skulle istället innebära en ökning av exporten av bananer med över 5 miljoner USD per år. Detta resonemang förs som ett argument för lägre gränsvärden då skulle länderna få sälja mer bananer. Det finns bättre sätt att stödja förutsättningarna för de arbetare som ständigt utsätts för farliga gifter då de odlar våra frukter och grönsaker än att sänka gränsvärdena för bekämpningsmedel. Exempelvis att stödja en utveckling av odlingsmetoder där bekämpningsmedel inte behöver användas. Det finns för övrigt redan idag ekologiskt odlad tropisk frukt. Vi måste på allvar börja ställa oss frågan vem som betalar priset för våra förväntningar på billig mat, och hur pass billig den är i ett globalt perspektiv. Det är alltid någon som betalar priset. Våra medmänniskor som odlar den, vår miljö och våra barnbarn. 254 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005