Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar
|
|
- Robert Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bibliografiska uppgifter för Naturvård för samhällsutveckling - lärdomar från Kristianstad och världen Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Schultz L. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Huvudspråk Målgrupp Svenska Forskare, rådgivare
2 Naturvård för samhällsutveckling lärdomar från Kristianstad och världen Lisen Schultz, Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning, Stockholms universitet, tel: , e-post: Min presentation ger er resultatet av fyra års arbete, utfört av 1360 experter koncentrerat till 15 minuter! Vad jag och de andra 1359 arbetat med är en kartläggning av befintlig kunskap om ekosystemens tillstånd, deras betydelse för människan och hur man kan förvalta dem så att de fortsätter att ge en växande befolkning det vi behöver även i framtiden. Idén med Millennium Ecosystem Assessment (MA) var att göra ett kunskapsunderlag som beslutsfattare på alla nivåer skulle kunna luta sig mot och lita på. Det är ett sorts konsensus-dokument från forskarvärlden och är ekosystemens motsvarighet till FN:s klimatpanel (IPCC). Undersökningen beställdes år 2000 av Kofi Annan och resultaten publiceras i en rad rapporter och böcker under Experterna kommer från hela världen och representerar både vetenskaplig och lokal kunskap sådan som genererats ur erfarenheter av lantbruk, jakt, fiske osv. MA har ett nyttoperspektiv på ekosystemen och fokuserar på ekosystemtjänster varor och tjänster som människan får från ekosystemen. Man har valt ut de 24 viktigaste tjänsterna (däribland mat, dricksvatten, pollinering och skydd mot naturkatastrofer) och analyserat hur de förändrats under de senaste 50 åren. Man har även gjort fyra framtidscenarior, alla med ambitionen att vara realistiska och troliga, men vitt skilda, för att belysa vilka valmöjligheter människan har. Ekosystemens försämrade hälsa hotar välfärden De globala analyserna visar att människan omvandlat ekosystemen mer än någonsin de senaste 50 åren. Detta har lett till att några ekosystemtjänster ökat såsom mat och trä. Men priset har varit högt: 60 % av de undersökta ekosystemtjänsterna (däribland dricksvatten och nedbrytning av avfall) utnyttjas på ett ohållbart sätt och detta är ett hot mot människans välfärd. Men framförallt har ekosystemens resiliens urholkats, och därmed deras kapacitet att fortsätta leverera varor och tjänster framöver. Resiliens är ett mått på ekosystemens förmåga att klara av störningar, som utsläpp, stormar och bränder, och återhämta sig eller vidareutveckla sig efter en störning. Resiliensen påverkas av ekosystemets biologiska mångfald, men också av hur samhället runt ekosystemet tar hand om det. En konsekvens av minskad resiliens kan vara oväntade tröskeleffekter, det vill säga att ekosystemet plötsligt förändras kraftigt efter en störning, och sedan inte återhämtar sig. Ett exempel är torskbeståndet utanför Atlantkusten som kollapsade 1992 efter en lång tids hårt fiske. Efter mer än tio års totalt fiskestopp har torsken ännu inte hämtat sig. MA varnar för att 70 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005
3 A2. Nyttja naturen och producera ekosystemtänster! fler ekosystem närmar sig tröskelvärden, som en följd av förluster i biologisk mångfald och ändrade störningsmönster. MA lyfter fram klimatförändringen och övergödningen som de värsta hoten mot ekosystemtjänsterna. Man beskriver också utdöendet av arter som är upp till 1000 gånger snabbare nu än det naturliga utdöendet, och påpekar att den biologiska mångfalden utgör en försäkring för människan, eftersom en artrikt system ofta är tåligare än ett artfattigt. Det går att vända trenden Trots alla dessa mörka bilder är huvudbudskapet från MAs syntesrapport att det går att vända den pågående utarmningen av ekosystemen och samtidigt tillgodose den ökade efterfrågan på mat, vatten, trä m.m. Men man poängterar att detta kräver betydande politiska och institutionella reformer, som lyser med sin frånvaro idag. I de fyra möjliga framtider som MA beskriver ser man hur detta skulle kunna gå till. Några av uppmaningarna lyder: Investera i utbildning och regelverk. Förändra de ekonomiska incitamenten. Främja förvaltning som ger höga skördar med positiva synergieffekter för andra ekosystemtjänster. Förändra konsumtionsmönster. Samverka med, och öka beslutsrätt för, lokala brukare och samhällen. Jag kommer i resten av min presentation att exemplifiera två av dessa: möjligheten att förvalta ekosystem så att de ger fler ekosystemtjänster, och vikten av lokal samverkan. Utöver de globala kartläggningarna har MA genomfört 33 delstudier på så skilda platser som Papua Nya Guinea, Sydafrika och Sverige. Jag har medverkat i en av de svenska studierna: Kristianstads Vattenrike. Den andra svenska studien behandlar betydelsen av Stockholms grönområden. Kristianstads Vattenrike visar vägen I Kristianstads Vattenrike finns Sveriges största areal av hävdade strandängar, ett unikt natursystem med många värden, precis intill en stad. Området är ett levande exempel på hur man kan kombinera bevarande och nyttjande av ekosystemen, och i vår studie har vi letat nycklar till lyckad ekosystemförvaltning. Strandängarna har hävdats i århundraden och prisats av storheter som Linné för sin skönhet. Men i modern tid har marken betraktats som vattensjuk och man har försökt dränera den vid flera tillfällen. Under 70- och 80-talen minskade betet, markerna höll på att växa igen och många arter började försvinna. Trots åtgärder som utnämning till Ramsarområde, och spridda naturvårdsinsatser fortsatte den negativa trenden. Så 1989 bildade kommunstyrelsen en organisation, Ekomuseum Kristianstads Vattenrike (EKV), med syfte att förvalta det unika natursystemet. Initiativet kom från en nyckelperson från bygden en eldsjäl med stor diplomatisk förmåga, lokalt nätverk och kunskap om våtmarkerna. Han skapade visionen om Kristianstads Vattenrike, och lyckades hitta synergieffekter med flera sektorer i Kristianstad. Politikerna imponerades av den breda förankringen och tilltalades av möjligheten att sätta Kris- 71
4 tianstad på kartan. Så vände synen på området från vattensjukt till vattenrikt. Nu har Kristianstads Vattenrike blivit en förebild för miljöarbete och i somras utnämdes det till biosfärsområde av UNESCO. Våtmarkerna är restaurerade, fåglarna har kommit tillbaka, turisterna flockas, lantbrukarna känner stolthet över vad de åstadkommit etc etc. Idag ger området en mängd ekosystemtjänster, både lokalt och globalt. Samhällsnytta och lokal samverkan Så vad kan man lära sig av historien om Kristianstads Vattenrike? Jag har valt ut fem viktiga punkter: 1. Koppla naturvård till samhällsnytta Det räcker inte att säga att en våtmark måste bevaras för att den hyser ovanliga arter. Man måste också visa att den renar vatten, ger turistintäkter, sköna naturupplevelser och buffrar mot översvämningar. Man måste ha en bred vision där bevarande av naturen kopplas till samhällsnytta. I Kristianstad bedrivs lantbruket så att det utöver matproduktionen genererar en rad ekosystemtjänster och bidrar till den biologiska mångfalden. 2. Involvera flera parter i strategisk samverkan Det räcker inte att miljöfantaster och politiker engagerar sig i naturvården, hela samhället behövs. I Kristianstad är det lantbrukarna som sköter strandängarna genom att låta sina kor beta där, den lokala floragruppen gör regelbundna inventeringar av växtpopulationerna, och barnen i naturskolan tar vattenprover. Det lokala näringslivet är med på tåget, liksom kommunen och länsstyrelsen. Men alla ska inte involveras hela tiden strategiskt samarbete är nyckeln. EKV börjar med de positiva först och sätter positiva exempel som får andra med sig. Viktigt att nämna i detta sammanhang är att Ekomuseet är en samverkansorganisation, utan juridisk auktoritet, vilket betyder att lantbrukare som annars kan känna sig hotade av myndigheter kan vara öppna med dem utan att riskera något. 3. Bygg på lokala initiativ och uppmuntra eldsjälar Även om samverkan finns med i de flesta skrivelser nuförtiden blir det ofta inte så i praktiken, kanske för att man främst ser människor i landskapet som användare eller förstörare som behöver informeras om naturvärden. Av tidskäl eller andra anledningar kör man över lokalbefolkningen med färdiga beslut om var naturreservat ska ligga och hur de ska förvaltas. Samråd innebär på sin höjd att man kallar till stort möte, dit folk kommer med låsta positioner. Det resulterar i konflikter och ohållbar förvaltning. Om man istället ser potentialen i lokala iniativ och ger utrymme för eldsjälar kommer mycket gratis. Bland lantbrukare, fågelskådare, fiskevårdsföreningar etc finns individer med stort engagemang och kreativa ideér om naturförvaltning. 72 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005
5 A2. Nyttja naturen och producera ekosystemtänster! 4. Respektera lokal kunskap bygg förtroende Lokal kunskap är väldigt viktig. Skånska lantbrukare har detaljerad kunskap om sina marker och fågelskådarna vet precis hur olika populationer varierat över tid. Om man tar tillvara den kunskapen kan man bygga förvaltning som är anpassad till lokala förhållanden, samtidigt som man genom att visa respekt för den lokala kunskapen vinner förtroende hos de som ska förvalta markerna. En viktig poäng här är också att det inte räcker med kunskap om var fina marker finns, en naturvårdare behöver också kunskap om var eldsjälarna finns, vilka grupper man kan involvera i olika projekt osv. 5. Gemensamt lärande förändrar preferenser Om man får veta vad våtmarken betyder och vilka värden den har slutar man se en vattensjuk mark när man blickar ut över landskapet, och ser istället den stilla vattenspegeln och tranorna som flyger ovanför. Alla rapporter från MA finns på Information på svenska finns på under skylten Millennium Assessment För mer information om Kristianstads Vattenrike: kristianstad.se 73
Klimat och ekosystem i förändring
Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merSamverkan med landskapet och människorna i centrum - lärdomar från 27 år med Kristianstads Vattenrike
Samverkan med landskapet och människorna i centrum - lärdomar från 27 år med Kristianstads Vattenrike Hans Cronert Biosfärområde Vattenriket/Kristianstads kommun och Länsstyrelsen Skåne Foto: Patrik Olofsson/N
Läs merFallgropar och framgångsfaktorer för samverkan i landskapet
Fallgropar och framgångsfaktorer för samverkan i landskapet Lisen Schultz, Stockholm Resilience Centre Landskapsforum, KSLA, 7 april 2016 Foto: Patrik Olofsson Varför samverkan i landskapsförvaltning?
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merNaturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november
. Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merSecond call. Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens. Biosfärsområden
Second call Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens Biosfärsområden en modell för samverkan och hållbart brukande av landskap 4-5 oktober 2018 i Jönköping Östra Vätterbranterna
Läs merSynliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -
Läs merNationell hearing om Svenska LifeWatch
Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merNaturen till din tjänst
Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål
Läs merSvar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merEKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET
EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET Försvarsektorns miljödag 13 april 2016 Ulrika Hagbarth 2016-04-20 1 Ekosystemtjänst eller inte: Pollinering Flödesreglering i vattendrag Grundvatten Fotosyntes Järnmalm
Läs merMINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar
Läs merNaturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan
Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning
Läs merÄntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat.
Mina damer och herrar Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Se så vackert här är.. På de branta sluttningarna växer ädellövskog med en fantastisk blomning av ramslök
Läs merKLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?
KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATGRUPPEN:s arbete i Ronneby kommun 2008-2009 Monika Oredsson Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför
Läs merLektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
Läs merBISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Läs merVision Arvika kommun
Vision Arvika kommun Arvika - en attraktivare kommun Vision Arvika en attraktivare kommun Visionen beskriver kommunens långsiktiga inriktning och politiska vilja. Den konkretiseras i strategiska mål och
Läs merEn strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald
En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till
Läs merBiologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Läs merBiologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU
Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merRemiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning
MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av
Läs merNominering - Årets Leader 2012 Med checklista
Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Ålhajking- Konst o Gourmetvandringar Journalnummer: 2010-1490 Kontaktperson, (namn, telefonnummer
Läs merLandskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax
Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,
Läs merSKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande
SKOGSVISION Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande LIVFULLA SKOGSLANDSKAP OCH EKOSYSTEMBASERAT NYTTJANDE Världens skogar är en vital resurs som förser oss alla med ekonomiska och miljömässiga
Läs merÄrende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan
Ärende 15 Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan Tjänsteskrivelse 1(2) 2019-02-13 KS 2018-00493 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Therese Sundin Tjänsteskrivelse - medborgarförslag
Läs merARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN
ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN Krister Mild Torunn Hofset Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-03-21 1 Varför är det viktigt med biologisk mångfald? Naturens eget värde Etiska,
Läs merRegional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Läs merGlobala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017
Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017 Globala risker 2017 Stor påverkan Massförstörelsevapen Händelser med extremt väder Vattenkriser 2017 Stor sannolikhet Händelser med
Läs merPermakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt
Permakultur för ett hållbart lokalt näringsliv 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Livets kretslopp Naturen som modell Skogsträdgården - odling med de naturliga ekosystemen som modell
Läs merPROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet
PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet Maria Hoflin, Upplandsstiftelsen Tommy Lennartsson, Upplandsstiftelsen, Centrum för Biologisk Mångfald Avgörande för miljömål i odlingslandskapet:
Läs merNominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista
Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Sixten Journalnummer: 2008-2715 Kontaktperson, (namn, telefonnummer
Läs merResiliens. Varför resiliens, räcker inte hållbarhet? Vad är resiliens?
Resiliens Varför resiliens, räcker inte hållbarhet? Resiliensbegreppet innebär ett helt nytt angreppssätt för att analysera de stora globala utmaningar vi står inför. För att skapa en hållbar utveckling
Läs merForskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter
Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter Dr Sara Borgström sara.borgstrom@su.se Docent Erik Andersson erik.andersson@su.se $$$ Var kommer detta ifrån? $$$ 1990-talet: Integrera naturen i samhälls-ekonomiska
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs merINSPIRATÖREN GUNHILD A. STORDALEN
INSPIRATÖREN GUNHILD A. STORDALEN 26 SAMHALL STORY 02 2015 2014 Vi måste våga se möjligheter Hon är läkare, miljardärshustru och filantrop. Men framför allt är Gunhild A. Stordalen en engagerad eldsjäl
Läs merNominering - Årets Leader Med checklista
Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Stenkyrka Affären Journalnummer: 2010-3948 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Gotland Kontaktperson
Läs merVad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av
Läs merGrön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merAtt ställa om till bioekonomi hur gör vi det i samverkan?
Att ställa om till bioekonomi hur gör vi det i samverkan? Skogen, bioekonomi & grön tillväxt Ett gränsregionalt perspektiv Sahlströmsgården, Torsby, 8-9 februari 2018 Margareta Dahlström Centrum för forskning
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merSamarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS http://seagis.org Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M Deltagande parter Samordnande stödmottagare: Närings-, trafik- och miljöcentralen
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merMILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle
Läs merEn samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merMarint centrum. där havet är en tillgång
Marint centrum där havet är en tillgång Program 10 FEB 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Forskningsstudien ECOSIMP i ett Simrishamnsperspektiv, Thomas Palo 13.30 14.00 Rapport från Innovatten, Marint Centrum
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merVattenregionen Skåne
Projekt InnoVatten Therese Jephson, Projektledare Ann-Marie Camper, Bitr projektledare, Skånes hav och vatten Alexander Lindahl, projektstrateg Dustin Swenson, projektstrateg Vattenregionen Skåne Projekt
Läs merEKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem
Läs merBevara barnens skogar
Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en
Läs merStadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi
Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merMyllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
Läs merHur hittar vi nya lösningar på gamla problem?
Välkommen till Hur hittar vi nya lösningar på gamla problem? Münchenbryggeriet, Stockholm 28-29 november Innovationsdrivet arbete - en möjlighet Komma fram till nya lösningar på utmaningar vi brottas med
Läs merEkosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen
Dnr Dnr E E 2014-02890 Sida 1 (5) 2015-01-08 Handläggare Elisabeth Tornberg 08-508 264 07 Till Kommunstyrelsen Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs mer2019 Strategisk plan
2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige
Läs merNominering - Årets miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merYttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer
2018-05-14 Länsstyrelsen Stockholm miljoplanering.stockholm@lansstyrelsen.se Yttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer 106-2131-2015 Sammanfattning Naturskyddsföreningen
Läs merForskning för miljömålen
FORSKNING FÖR MILJÖMÅLEN naturvardsverket.se/forskning Forskning för miljömålen 2012 2016 Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka
Läs merBilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet
Denna powerpoint presentation är en bilaga till rapporten Vägledning om Ekosystemtjänster i. Presentationen är tänkt att användas som bildbank där man kan välja bilder som passar till möten eller andra
Läs merHållbarhetsdriven affärsutveckling & Konsumtion. Hållbar Konsumtion- Hur gör vi? Länsstyrelsen Norrbotten 2014-09-18
Hållbarhetsdriven affärsutveckling & Konsumtion Hållbar Konsumtion- Hur gör vi? Länsstyrelsen Norrbotten 2014-09-18 Några nedslag Exempel: Coop Sverige Medborgarna är drivkraften! Att handla hållbart ställer
Läs merProgram för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm
Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling
Läs merFörslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun
Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och
Läs merSAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN
SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN Marie Stenseke Professor i Kulturgeografi Prodekan, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Co-chair for the Multidisciplinary Expert Panel, Intergovernmental
Läs merRegeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:2 2014-02-13 UF2014/9982/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för miljö- och klimatmässigt
Läs merGI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog
GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog Definition av grön infrastruktur Ett ekologiskt funktionellt nätverk......av livsmiljöer och strukturer, naturområden......samt
Läs merAnalys av potentiella innovationer i den blå sektorn
Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och
Läs merStäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..
Stäkets verksamhetsområde från hällmarksterräng.. Stäkets verksamhetsområde.till bergtäkt Utdrag ur länsstyrelsens planavdelnings beslut Utdrag ur länsstyrelsens beslut Av Calluna föreslagna åtgärder är
Läs merGenresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv
Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv
Läs merRecept för framgångsrik samverkan - vad säger forskningen? Magnus Ljung/Eva Hagström SLU i Skara/Ekologiska lantbrukarna 2013-04-18
Recept för framgångsrik samverkan - vad säger forskningen? Magnus Ljung/Eva Hagström SLU i Skara/Ekologiska lantbrukarna 2013-04-18 Inget nytt under solen och allt mer stöd för att samverkan är rätt väg
Läs merSwedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs merSynliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -
Läs merNaturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5
Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel
Läs merVattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson
Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,
Läs merHur hittar vi nya lösningar på gamla problem?
Välkommen till Hur hittar vi nya lösningar på gamla problem? Münchenbryggeriet, Stockholm 28-29 november Innovationsdrivet arbete - en möjlighet Komma fram till nya lösningar på utmaningar vi brottas med
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merBeslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Läs merNominering Årets Leader
Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:
Läs merCementa AB. Strategi för ansvarsfull markanvändning
Cementa AB Strategi för ansvarsfull markanvändning Mål och strategi för ansvarsfull markanvändning Inledning Detta är Cementas företagsövergripande strategi för ansvarsfull markanvändning. Strategin tar
Läs merGL BALA KOMMUNEN 2017
GL BALA KOMMUNEN 2017 Vad är Globala Kommunen? Globala Kommunen är ett kommunikationsprojekt där kommuner, lokala organisationer och Sida samarbetar för att öka kunskapen om och intresset för en rättvis
Läs merNominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista
Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Jämställdhetssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Byggnadsvårdscentrum i Kalmar län (Ölands Byggnadsvård)
Läs merLokala energistrategier
Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas
Läs merKlicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik
Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer
Läs merSammanställning regionala projektledare
Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att
Läs merDE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar
Läs merTill dig som arbetar med Leader. Leader till gagn. för landskapsfrågor
Till dig som arbetar med Leader Leader till gagn för landskapsfrågor 2 Foto omslag: Shutterstock Foto: Catharina Engström Hellström Landskapsperspektiv en väg till samverkan Vi har alla ett förhållningssätt
Läs merStrandängsfåglar i Vattenriket
Strandängsfåglar i Vattenriket Häckfågelkarteringar och simultanräkningar Vattenriket i fokus 2014:02 Hans Cronert 1 Titel: Strandängsfåglar i Vattenriket Häckfågelkarteringar och simultanräkningar Utgiven
Läs merhur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam
Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur
Läs merGRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)
GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) Ingrid Boklund Ramböll VEM ÄR JAG? Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Uppsala Universitet
Läs merLivskraftiga ekosystem
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2892 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merBioteknikens roll i livsmedelsproduktionen
Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Innehåll Livsmedelsproduktionen utmaningar Hållbar utveckling Förslag på annat granskningssystem Skapa ramar för att klara
Läs mer