Nutritionspolicy och handlingsplan för Vård och omsorg

Tomelilla kommun Huvudrubrik Vård- och Omsorg Underrubrik Övergripande MAS Dokumentnamn Nutritionspolicy Upprättad av Åsa Svensson rutin Utgåva 1 Jonny Larsson Fastställd/godkänd av Giltig fr o m Jonny Larsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska 2012-07-09 Åsa Svensson Sjuksköterska med ansvar för nutrition Nutritionspolicy och handlingsplan för Vård och omsorg

INLEDNING Socialtjänstlagen I socialtjänstlagen fastställs kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de är i behov av i det ordinära boendet. Kommunen ska även inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Insatserna skall vara av god kvalitet, individuellt anpassade och genomföras i samråd med den boende. Utgångspunkten är de vägledande principerna helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, valfrihet. Dessa kompletteras av kontinuitetsprincipen, normaliseringsprincipen, närhetsprincipen och flexibilitet. Verksamheterna ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och kvalitetssäkras. I socialtjänstlagen fastställs handläggning av ärenden. Beslut skall dokumenteras. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar som förs. Hälso- och sjukvårdslagen Med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Varje kommun ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i ett särskilt boende, eller i det egna hemmet inom ramen för hemsjukvårdsansvaret. Livsmedelslagen, livsmedelsförordningen Livsmedelslagen är en ramlag för allt arbete inom livsmedelsområdet. Den beskriver vad som är livsmedel samt regler för hantering, märkning, saluhållande, personalhygien, livsmedelslokal och riktlinjer för livsmedelstillsyn. Livsmedelsförordningen förtydligar och kompletterar lagen. Statens livsmedelsverk som är en central tillsynsmyndighet har en egen författningssamling som ytterligare förtydligar de regler som gäller inom livsmedelsområdet. Miljöförvaltningen har tillsyn över samtliga livsmedelslokaler, exempelvis storkök. De har fastställt kökens egenkontrollprogram. Egenkontrollsprogram ska finnas i varje avdelningskök där mat hanteras. BAKGRUND Nutrition är en central fråga vid omvårdnaden av äldre. Forskning har visat att en individuellt anpassad kost av god kvalitet, som är rätt sammansatt ur näringssynpunkt, ger en rad positiva effekter. Risken för infektionssjukdomar minskar, liksom risken för förvirringstillstånd och fallincidenter. Dessutom förhindras bristsjukdomar och nedbrytning av muskelmassa hos den äldre. Detta leder till förhöjd livskvalitet med vinster för såväl individen som samhället (Livsmedelsverket, 2003).

1 Daglig aktivitet Med stigande ålder uppstår ofta dålig aptit som kan ha sina orsaker i att de dagliga aktiviteterna har minskat. Det är därför av stor vikt att tänka på att en promenad kan höja aptiten. Efter behov ska också en stunds vila före måltid kunna erbjudas. Det är vidare av stor vikt att som boende kunna och få delta i matlagning, dukning och matsedelsplanering. En ökad delaktighet och möjlighet att påverka för den boende kan till exempel ske genom boenderåd. Ett rehabiliterande arbetssätt ska också genomsyra verksamheten för att så långt det är möjligt bevara och behålla funktionen hos den boende. Kostombud, kostpärm All personal inom Vård och Omsorg ska ha god kännedom om kost och kostens betydelse för den äldres hälsa. På varje enhet ska finnas kostombud som har ett större ansvar vad det gäller kostens betydelse för de boende. Kostombuden ska utbildas i kost och näringslära, livsmedelshygien och miljöns betydelse för matsituationen. Ombuden ska träffas en gång/år för att behålla kunskaperna och få ta del av nya rön. Kostombuden ska föra kunskaperna vidare till sina arbetskamrater. På varje enhet ska det finnas en kostpärm innehållande allmän information om mat för äldre, måltidsordning, riskbedömning, specialkoster, hygien, måltidsmiljö etc. Nutritionspolicyn ska förvaras i kostpärmen. Måltidsmiljö Måltidsmiljön och maten är av stort värde för äldre. Med stigande ålder avtar andra vardagsaktiviteter och matens betydelse blir större. Vid de särskilda boendena har måltiden även en social betydelse och är ett avbrott i den dagliga tillvaron. Miljön har stor betydelse för aptiten. Måltiderna skall präglas av lugn och ro. Radio och tv ska inte stå på under måltiden. Det är också viktigt med en vacker dukning med tanke på färg och material. Maten ska se aptitlig ut, dofta gott och portionen ska inte vara för rikligt tilltagen. Det är viktigt att tänka på att många äldre människor måste få tid på sig vid måltiderna och stress kan orsaka att en person tappar aptiten. Det bör inte vara för många personer involverade i själva måltidssituationen. Buffé-servering ska användas så mycket det går. Hygien All personal inom de särskilda boendena ska ha kunskap om livsmedelshygien. Det är av största vikt att information finns om de lagar och föreskrifter som styr livsmedelshygienen. Inom varje boendeenhet bör det finnas en kökstur, en person som tar hand om alla sysslor i köket under en dag, och som styrs utifrån schemaläggning som arbetslagsledaren för boendet ansvarar för. En god handhygien och skyddskläder är basalt för alla som deltar i köksarbetet och kan förhindra utbrott av diarré. Vid diarréutbrott/magutbrott ska MAS rutinerna vid gastrenterit och barriärvård tillämpas. Rutiner angående städ och livsmedelshållning skall finnas inom varje enhet i form av en egenkontrollspärm innehållande egenkontrollsprogram. Egenkontrollsprogram gäller inte i det enskilda hemmet.

2 Munhygien För att den boende ska kunna tillgodogöra sig maten och för att öka aptiten är en god och regelbunden tandvård av största vikt. Omvårdnadspersonalen ska informera om möjligheten till munvårdsbedömning och medverka enligt rutiner för upprättande av Grönt kort. Dokumentation I varje boendes informationspärm ska det finnas dokumentation (enligt SoL) kring den boendes individuella behov och önskemål om kost, näringsinnehåll samt måltidordning. Dessa punkter tas upp vid ankomstsamtalet och följs därefter upp var tredje månad. Vikt rekommenderas vid ankomsten för att vidare kunna gör en nutritionsbedömning enligt gällande handlingsplan. Förändringar i den boendes tillstånd skall rapporteras till omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Det är sjuksköterskan som är ansvarig för omvårdnadsdokumentation enligt HSL och hon gör detta enligt VIPS-modellen. Varmhållning Måltiderna bör serveras så nära tillagningen som möjligt. Varmhållning av mat bör inte överstiga två timmar och temperaturen får inte understiga 60 grader. I distributionsköken finns rutiner för detta, men i avdelningsköken ska en kontrollrutin utarbetas i enlighet med egenkontrollsystem. Specialkost Basalmetabolismen (grundomsättningen) sjunker hos äldre människor men behovet av näringsämnen är oförändrat. Många har en sjukdom som på verkar kroppens förmåga att ta upp och tillgodogöra sig näringen. Specialkost ska ges efter individuell medicinsk bedömning och ordination av sjuksköterska/läkare, då kosten ingår som behandlingsform vid sjukdom, detta gäller t ex ordinering av näringsdrycker. Det är av största vikt att hänsyn tas till de specifika förhållandena vid vård i livets slut och att det förs etiska diskussioner kring varje individ. Näringsrekommendation Behovet av energi uppgår till ca 30 kcal/kg kroppsvikt (normalvikt) och dygn. För kroppsvikten 40-70 kg motsvarar detta 1200-2100 kcal/dygn. Behovet av dryck uppgår till ca 30 ml/kg kroppsvikt och dygn.

Måltidsordning Måltid Tider Fördelning av energi Morgonmål vid önskemål Frukost 07.30-09.00 15-25% energi/dygn Mellanmål 10.00-11.30 5-10% energi/dygn Middag 12.00-13.30 20-30% energi/dygn Mellanmål 14.30-15.00 5-10% energi/dygn Kvällsmat 17.30-18.00 20-25% energi/dygn Mellanmål 20.00-21.30 10-15% energi/dygn 3 Rutin för identifiering av vårdtagare med risk för att utveckla malnutrition/undernäring. För detta hänvisas till gällande Handlingsplan för nutritionsbedömning (bilaga 1). SYFTE MED NUTRITIONSPOLICYN: Att utifrån individens individuella behov förbättra och lyfta fram vikten av kvalitetssäkring av hela matkedjan. ANSVAR Utgångspunkten är att den enskilde har ett eget ansvar för sitt näringsintag. I de fall den enskilde inte kan ta ansvar för hela eller delar av sin näringstillförsel har vårdgivaren ett ansvar för att behovet tillgodoses. Vård-och Omsorgsnämnden är vårdgivaren och har därmed det yttersta ansvaret. Verksamhetschefen inom entreprenad eller verksamhetschefen för den offentliga vården har ansvaret för att implementera nutritionspolicyn i sin verksamhet. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har ett övergripande ansvar för medicinsk kvalitet och säkerhet inom den kommunala hälso- och sjukvården. Kostchef är enhetschef för tillagningsköken och ansvarar därmed för att kosten uppfyller alla de ställda kvalitetskraven. Är ansvarig för kostinformation till den sjuksköterska som efterfrågar det. Läkare har det övergripande medicinska ansvaret, vilket omfattar medicinskt huvudansvar för utredning som leder till ordination av rätt behandling. Tar ställning till avmagring eller viktförlust orsakad av medicinska faktorer som behöver utredas för eventuell medicinsk behandling. 4

Omvårdnadsansvarig sjuksköterska: har omvårdnadsansvaret när det gäller patientens näring. Det omfattar bland annat att identifiera eventuella problem med munvård, mat och vätskeintag, att se till att patienten får näring enligt fastlagda ordinationer, upprätta omvårdnadsplaner, följa upp och revidera planen. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ska också göra en nutritionsbedömning samt ankomststatus där MNA igår (bilaga 1) och följa upp densamma efter bedömningens resultat. Sjuksköterska dokumenterar enligt journallag och upprättade rutiner. Enhetschef: är ansvarig för att målen följs och att resurserna fördelas på enheten. Är också ansvarig för att enhetens personal har den kompetens som krävs för arbetet och att kompetensutveckling sker enhetligt med verksamhetens behov. Är ansvarig för att nutritionspolicyn är känd hos personalen och att policyn tas upp i samband med introduktion av nyanställd personal. Är ansvarig för att ett samordnat ankomstsamtal hålls utifrån den boendes alla behov. Ansvarar på sin enhet för att det bedrivs systematiskt förbättringsarbete som innefattar planering och uppföljning samt arbete med ständiga förbättringar och utvärderingar, både enligt SoL och HSL. Omvårdnadspersonal: är ansvarig att följa de framtagna rutinerna och riktlinjerna avseende kosten, samt följa av sjuksköterskan upprättad individuell omvårdnadsplan. Kontaktpersonen är ansvarig att vid ankomstsamtalet dokumentera kring den boendes individuella behov av kost, näringsinnehåll samt måltidsordning och vanor. Vid problem med den boendes kost ska de rapportera till omvårdnadsansvarig sjuksköterska. De ska medverka i systematiskt förbättringsarbete. Kökspersonal inom tillagningskök: Är ansvarig för att tillhandahålla beställd kost enligt fastställd kvalitet. Kostombud: arbetar utefter aktuell uppdragsbeskrivning för kostombud (bilaga 2). Sjuksköterska med nutritionsintresse: har en utbildande roll för kostombud och övrig vårdpersonal där sjuksköterskorna ingår. Delaktig i nutritionsgruppen och kan fungera som en resurs för kommunens invånare i nutritionsfrågor, bland annat genom samarbete med Närstöd och pensionärsföreningar.

MÅL: Ingen person inskriven inom vård och omsorg ska lida av ofrivilligt obehandlad under-/felnäring. Delmål Hur mäter vi? Vem ansvarar? Uppföljning Den boende ska kunna påverka och känna sig delaktig i måltidsordningen. Den boende ska uppleva måltidsmiljön med tillfredsställelse. Enkät Enkät Nutritionsgruppen och kostombud. Nutritionsgruppen och kostombud. Vartannat år. Vartannat år. Den boende ska erbjudas tre huvudmål och minst två mellanmål jämnt fördelat över dygnet. Den ofrivilliga nattfastan får inte överstiga 11 timmar. 1: Genomförandeplan. 2: Nutritionsbedömning enligt gällande handlingsplan (bilaga 1). 1: EC. 2: OAS. 1: Var tredje månad + vid behov av ALL. 2: Enligt bedömning. Tiden från det att maten lagats till att den ätes får inte överstiga två timmar. Varje enhet ska ha minst ett kostombud. Kostombuden ska genomgå utbildning en ggn/år. Kostombuden mäter tiden en gång/kvartal. Befintliga kostombud meddelar ssk med inriktning nutrition vid förändring. EC EC tillsammans med avgående kostombud utser ny. Sjuksköterska med inriktning mot nutrition. Kontinuerlig uppföljning Vid behov En ggn/år. 6

Bilaga 1 Tomelilla kommun Huvudrubrik Vård och omsorg Upprättad av: Jonny Larsson/MAS Fastställd/godkänd av Jonny Larsson/MAS Åsa Svensson/SSK Underrubrik Lokal instruktion Dokumentnamn Handlingsplan för nutritionsbedömning och ankomstscreening MNA Utgåva 2 Giltig fr o m: 2012-07-09 Handlingsplan för nutritionsbedömning och ankomstscreening av MNA Mål MNA screening erbjuds till samtliga vårdtagare på särskilda boendeformer. I ordinärt boende erbjuds MNA till vårdtagare med varaktiga, pågående och omfattande vårdbehov. Om den enskilde inte vill medverka till MNA eller om sjuksköterskan bedömer att en vårdtagare i ordinärt boende inte har kriterier för ankomststatus med MNA ska dokumenteras i journalen. Alla inom vård och omsorg i såväl ordinärt som särskilt boende, ska erbjudas vikt och längd registrering vid inskrivning. Syfte med MNA som ankomststatus Att vetenskapligt kunna jämföra nutritionsstatus över tid. Kriterier för screening för MNA För att patienten ska erbjudas en ankomst screening ska behovet av vård vara varaktigt och komplext. Varaktigt, pågående och komplexa vårdbehov innebär att det aktuella hälsotillståndet förväntas kräva pågående insatser från kommunens sjuksköterska och primärvårdsläkare. Hemsjukvårdens insatser ska därmed inte vara tillfälliga som vid iordningsställande av dosett eller insats av hjälpmedel. I dessa fall är inte det aktuella hälsotillståndet av den karaktären att den kräver pågående insatser från kommunens sjuksköterska och primärvårdsläkare. Någon ankomst screening ska inte heller göras.

Bedömningen av ankomst screening dokumenteras i Magna Cura av legitimerad personal under rubrik Ankomst screening Genomförande av BMI och MNA Nutritionsbedömning på personer inom vård och omsorg med lågt BMI, 22-24, ska göras inom 10 dagar efter inskrivning. Mätinstrumentet MNA upprättas inom 10 dagar efter inskrivning. Detta kan delegeras till kontaktpersonen eller annan lämplig omvårdnadspersonal som utses av sjuksköterska, t ex kostombud. MNA bedömning underlag för energibehov Nutritionsbedömning sker efter MNA, enligt energiberäkning från Livsmedelsverket rekommenderade mängder. Detta görs i huvudsak av sjuksköterska, men kan delegeras till kontaktpersonen eller annan lämplig omvårdnadspersonal som utses av sjuksköterska.

Bilaga 2 Tomelilla kommun Huvudrubrik Vård- och Omsorg Upprättad av Åsa Svensson Fastställd/godkänd av Åsa Svensson Underrubrik Lokal instruktion Dokumentnamn Uppdragsbeskrivning kostombud Utgåva 1 Giltig fr o m 2012-07-09 Uppdragsbeskrivning för kostombud Mål * Kostombuden ska kunna stå för en professionalitet i matsituationerna och vara en god förebild för medarbetarna i arbetslaget. * Vara en kunskapsbas för medarbetarna i arbetslaget i nutritionsfrågor. * Arbeta med nutritionsfrågor så livskvalitet uppnås för den enskilde vårdtagaren utifrån vårdnivå och etiska aspekter. Ansvar Samverka med nutritionsinriktad sjuksköterska knuten till Nutritionsgruppen. Samverka med köket på respektive arbetsplats. Hålla skriftlig information aktuell på sin enhet. Med skriftlig information avses nutritionspolicy, kostpärm samt nyheter beträffande specialkoster, näringsberikning. Uppdatera listor på aktiva kostombud till nutritionsinriktad sjuksköterska. Med detta avses att ersättare tillsätts och meddelas vid t ex avhopp och avslutad tjänstgöring eller tjänstledighet. Påverka måltidsordning, måltidsmiljö och måltidsinnehåll. Delta i kostombudsutbildningar samt även på egen hand söka information och sprida denna till medarbetarna. Genomförande Vara delaktig i förbättringsarbetet inom nutrition, genom att praktiskt hjälpa till vid olika mätningar t ex nattfasta, enkät, PDSA-cykler. Tillsammans med kontaktperson och omvårdnadsansvarig sjuksköterska hjälpa till vid nutritionsbedömningar enligt gällande Handlingsplan för nutritionsbedömning.

Bilaga 3 Tomelilla kommun Huvudrubrik Vård- och Omsorg Upprättad av Åsa Svensson Fastställd/godkänd av Jonny Larsson MAS Underrubrik Lokal instruktion Dokumentnamn Kriterier för ofrivillig Nattfasta Utgåva 1 Giltig fr o m 2012-07-09 Särskilda boenden och korttidsboende Valkyrian, Byavången, Norrevång, Brinkehem, Skogsdungen och korttidsboende personer med ofrivillig nattfasta personer med frivillig nattfasta med viktnedgång Ordinärt boende personer över 65 har SoL-insatser 5 ggr/dygn eller fler har Hemsjukvård inte har någon anhörig som kan ordna tidig frukost eller sent kvällsmellanmål