2 2008 nordisk nutrition Tema: Mjölkfett Nygammal konflikt om kostfiber D-vitaminets nya ansikten
nummer 2/2008 >> INNEHÅLL Nordisk Nutrition ges ut av SNF Swedish Nutrition Foundation, Forskningsbyn Ideon, 223 70 Lund Hemsida: www.nordisknutrition.se Ansvarig utgivare och chefredaktör: Susanne Bryngelsson, SNF Swedish Nutrition Foundation Tel: 046-2862284 redaktionen@nordisknutrition.se Redaktion: Nils-Georg Asp, Agneta Hartlén, Ulf Nilsson, SNF Swedish Nutrition Foundation Lennart Wikström, Cultimedia Information AB Prenumeration: Agneta Hartlén, SNF Swedish Nutrition Foundation Tel 046-2862282 info@nordisknutrition.se Produktion: LIME AB Tejarps Gård 230 41 Klågerup Tel: 040-408680 info@lime.nu Layout: Katarina Thulin Sundler LIME AB Annonsförsäljning: Eva Grip Tel:040-408680 eva.grip@lime.nu Tryck: Norra Skåne Offset, Hässleholm ISSN 1654-8337 Omslagsbild: istockphoto.com 5 6 7 8 11 13 17 20 22 24 26 28 30 Ledare Bokrecension: Supermat vägen till ett friskare liv Notis: Förslag till ny definition av prebiotika Notis: EURRECA Perspektiv Finland: Ny rekommendation för skolbespisningen Tema: Mjölkfett Mjölkfett och hälsa motsägelsefulla resultat reser frågor Mättat fett både gott och ont förklarar motsägelsefulla resultat? Transfettsyror och risken för hjärt- kärlsjukdom naturliga vs industriellt framställda Mjölk och kroppsvikt kalcium och fettsyror i fokus Svaga samband mellan mjölk och cancer Mjölk och hälsa ökad kunskap och precision Nygammal konflikt om definition av kostfiber Rätten till mat en humanitär utmaning i vår tid Forskningskommunikation mer än underhållning D-vitaminets nya ansikten Nordisk Nutrition 2 2008 3
VD Nils-Georg Asp presenterade SNF:s vetenskapliga tidskrift, Food & Nutrition Research. SNF:s nya publiceringssatsningar firades med fanfar av Göran Jackson! Första numret av Nordisk Nutrition lanserades i samband med SNF:s huvudmannamöte och minisymposium den 24 april. Bengt Holgersson, SNF:s ordförande, stod för avtäckningen. nordisk nutrition Nordisk Nutrition ges ut av SNF Swedish Nutrition Foundation, en organisation med syfte att främja vetenskaplig forskning inom näringsläran och närliggande områden, liksom det praktiska utnyttjandet av framsteg inom denna forskning. Nordisk Nutrition är en fristående del av SNF:s verksamhet. Åsikter som uttrycks i Nordisk Nutrition speglar inte nödvändigtvis SNFs åsikter. Mer om SNF: www.snf.ideon.se. Food & Nutrition Research ges ut av SNF Swedish Nutrition Foundation, i samarbete med förlaget CoAction Publishing. Food & Nutrition Research publicerar vetenskapliga artiklar inom nutritionsområdet. Chefredaktör för Food & Nutrition Research är Nils-Georg Asp, SNF Swedish Nutrition Foundation. Mer om Food & Nutrition Research: http://journals.sfu.ca/coaction/index.php/fnr/index 4 Nordisk Nutrition 1 2008
>> LEDARE Kvalitet framför kvantitet, tack! Hur många har Sverige på sin lista? Frågan har ställts till mig många gånger de senaste månaderna. Svaret fick vi den 6 maj: 262 stycken hälsopåståenden finns med på den svenska listan med förslag som Livsmedelsverket i februari förde fram till Kommissionen. Möjligheten för medlemsländerna att föreslå hälsopåståenden är ett led i den pågående processen att inom EU harmonisera reglerna för användningen av hälsopåståenden i märkning och marknadsföring av livsmedel. Harmonisering medför många fördelar, men också många utmaningar. Hittills har det funnits stora nationella skillnader avseende hanteringen av hälsopåståenden. I Sverige har man till exempel accepterat ett antal hälsopåståenden för vanliga livsmedel, som reglerats inom livsmedelsbranschens egenåtgärdsprogram. På den danska sidan sundet har inställningen däremot varit en helt annan, med förbud och aktiv tillsyn. I takt med att frågetecken kring den praktiska tillämpningen av förordningen rätas ut blir situationen i de olika länderna rimligen allt mer likställd. Men att nationella skillnader helt suddas ut är knappast sannolikt. Och kanske inte heller önskvärt. Jag tänker på den lavin av hälsopåståenden som nu har drabbat Kommissionen. Naturligtvis förstår jag att det finns fler än det trettiotal påståenden som förts fram från det svenska egenåtgärdsprogrammet, som kan platsa på en europeisk lista. Speciellt som förordningen också omfattar kostillskott. Men tusentals? I ljuset av dessa listor framstår situationen i Sverige som behaglig. Låt oss hoppas att listan över antalet hälsopåståenden som till slut kommer att användas blir betydligt kortare. Att fokus flyttas från kvantitet till kvalitet. I det svenska egenåtgärdsprogrammet har ledorden sant och relevant utgjort en viktig grundpelare. I förordningen gör man tydligt att påståenden ska vara vetenskapligt styrkta. Frågan om, och i så fall hur, man kommer att beakta relevansaspekten är ännu öppen. Jag skulle dock vilja påstå att uppenbart irrelevanta hälsopåståenden, hur vetenskapligt sanna de än är, kan vilseleda konsumenten. Vilket givetvis aldrig är acceptabelt. Vad som är relevant och meningsfullt för genomsnittskonsumenten kan förstås diskuteras, och någon exakt skiljelinje är svår att dra. Men visst kan man väl ändå ifrågasätta relevansen av water keeps you hydrated, och liknande självklarheter? Om mjölk ger starka ben framgår inte av detta temanummer av Nordisk Nutrition. Däremot konstaterar vi bland annat att inte alla mättade fettsyror som finns i mjölkfett är kolesterolhöjande. Nya rön tyder dessutom på att vissa mättade fettsyror skulle kunna ha positiva effekter, som inte är kopplade till kolesterol. I framtiden kanske den nya kunskapen resulterar i mer precisa rekommendationer för intag av enskilda fettsyror. Men låt oss avvakta kommande rekommendationer på EU-nivå och revidering av NNR innan vi drar slutsatser om vilken betydelse detta skulle ha för rekommendationerna på livsmedelsnivå. Däremot behöver vi ingen ny utredning för att konstatera att fett innehåller dubbelt så mycket energi som kolhydrater och protein. Fettsnåla och därmed energireducerade alternativ borde därför även i framtiden vara till hjälp för alla som vill gå ner i vikt eller undvika att gå upp i vikt. Förutsatt att man inte äter dubbelt så mycket, förstås. Kvalitet framför kvantitet är en självklarhet för många. Men att diskutera nutritionell kvalitet är knappast intressant om inte kvantiteten, det vill säga tillgången till mat, kan tas för given. I det här numret återspeglas några av de faktorer som kan förklara varför rätten till mat hittills inte uppfyllts i alla delar av världen. Susanne Bryngelsson chefredaktör P.S. Ett tips till er som vill läsa mer om listorna med hälsopåståenden är att besöka SNFs hemsida, www.snf.ideon.se/snf/ EGforordning/index.htm. Där hittar ni egenåtgärdsprogrammets lista, och även länkar till aktuella delar av Livsmedelsverkets och Läkemedelsverkets hemsidor.
>> BOKRECENSION Supermat vägen till ett friskare liv av Helena Nyblom Albert Bonniers Förlag, 2008, 224 sidor I bokens inledning skriver författaren att boken kan hjälpa dig att hitta kroppens egen läkeförmåga, kan lära dig att mota åldrandet och dessutom öka välbefinnandet. Boken är en kombination av faktabok och kokbok med fokus på livsmedel som på något sätt främjar hälsa, speciellt via antioxidativ förmåga. Text varvas med färgglada bilder och recept kopplade till varje kapitels livsmedel. Utöver detta bjuds det på många personliga skildringar från författarens liv. Författaren är enligt bokens omslag legitimerad läkare och medicine doktor med en avhandling inom internmedicin samt ett brinnande intresse för hälso- och livsstilsfrågor. Författarens egna forskningspublikationer begränsas till tre stycken som samtliga handlar om diagnostiska metoder vid leversjukdom. Nutritionskunskaperna hamnar alltså under facket brinnande intresse, då några timmars näringslära under läkarprogrammet knappast kan utgöra grunden för boken. I flera sammanhang märks det också att författaren inte är nutritionsutbildad. Under kapitlet om tomater står till exempel att pizza är relativt nyttigt i små mängder tack vare tomatsåsen. Ett annat exempel är att polyfenolerna i olivoljan har en antiinflammatorisk effekt som förhindrar att vårt skelett bryts ned alltså förebygger osteoporos. På det stora hela avviker dock inte innehållet avsevärt från de officiella nordiska näringsrekommendationerna och boken är en riktig färgklick att ta fram under mörka vintermånader. Men glöm inte att sätta på dig dina kritiska glasögon! Recenserat av Frode Slinde, leg dietist, med dr, post doc, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.frode. slinde@nutrition.gu.se Förslag till ny definition av prebiotika NOTIS: Prebiotika är huvudsakligen kolhydrater och de flesta prebiotiska produkter som säljs innehåller oligosackarider eller kostfiber som når tjocktarmen och påverkar tillväxten eller aktiviteten av ett begränsat antal hälsosamma bakterier. Den gängse definitionen av prebiotika är livsmedelskomponenter som selektivt stimulerar tillväxten av gynnsamma bakterier i tjocktarmen. Vid ett tekniskt expertmöte inom FAO hösten 2007 framfördes dock förslag på en ny definition, nämligen: Prebiotika är en icke-levande livsmedelsingrediens som ger en hälsofördel för värden som är associerad med en modulering av mikrofloran. Vid mötet föreslogs också ett antal kriterier för prebiotiska produkter, som i korthet kan sammanfattas i följande punkter: En prebiotisk komponent ska inte vara en organism eller ett läkemedel utan en livsmedelskomponent som kan karaktäriseras kemiskt. Den hälsofördel som erhålls ska vara mätbar och ska inte bero på att komponenten absorberats i blodomloppet eller har en effekt i sig själv. Det är inte tillräckligt att till exempel en bifidogen effekt påvisas, det vill säga ökat antal bifidobakterier. En konkret hälsofördel ska styrkas. När det gäller modulering av mikrofloran ska man påvisa att intag av den aktuella komponenten medför ändrad sammansättningen eller aktivitet av mikrofloran hos värden. Möjliga mekanismer kan till exempel vara fermentering eller receptorblockering. Prebiotika kan vara en kostfiber, men en kostfiber behöver inte vara en prebiotika. Den övergripande slutsatsen från det tekniska mötet var att FAO bör överväga att genomföra en fullständig utvärdering av prebiotika. Källa: (1) FAO TECHNICAL MEETING ON PREBIOTICS. Food Quality and Standards Service (AGNS). Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO). September 15-16, 2007 www.fao.org/ag/ agn/agns/files/prebiotics_tech_meeting_report.pdf EURRECA verktyg för harmonisering av näringsrekommendationer NOTIS: EURopean micronutrient RECommendations Aligned, EURRECA, är ett så kallat Network of Excellence. Målsättningen med nätverkets verksamhet är att utforma ett verktyg som kan underlätta framtagningen av harmoniserade näringsrekommendationer för mikronäringsämnen på EU-nivå. Nätverket finansieras av Europeiska Kommissonen, och engagerar bland annat forskare, konsumentorganisationer och företag. I april publicerades en första rapport från nätverket i tidskriften European Journal of Nutrition. Där beskrivs det planerade arbetet inom nätverket. I samma nummer ges också en översikt över nuvarande näringsrekommendationer i de olika europeiska länderna. Läs mer på projektets hemsida, www.eurreca.org. 6 Nordisk Nutrition 2 2008
>> PERSPEKTIV FINLAND Ny rekommendation för skolbespisningen Nya rekommendationer för skolmaten i Finland tillsammans med 50-årsjubilerande organisationen Mjölk och hälsas informationsinsats har ytterligare förbättrat näringsvärdet på maten till skolbarn i Finland. >> text: Christel Lamberg-Allardt, professor, Institutionen för tillämpad kemi och mikrobiologi, Helsingfors universitet, Finland. lamberg-allardt@helsinki.fi Vi är väldigt stolta över vår lagstadgade skolbespisning i Finland. Maten som barnen har ätit i skolan har varit och är ett dagligt samtalsämne i familjerna. De flesta minns långt senare i livet vilka maträtter som var favoriter och vilka man helst undvek. I år firar skolbespisningen faktiskt 60-årsjubileum. Alla elever i grundskolan, gymnasierna och inom yrkesutbildningen har rätt till en gratis måltid som serveras i skolan och det är kommunernas skyldighet att organisera detta. Måltiden skall enligt lagen vara vederbörligt organiserad och näringsmässigt fullvärdig och stå för ungefär en tredjedel av det dagliga näringsbehovet. Nationella rekommendationer I mars 2008 presenterades den nya rekommendationen för skolbespisningen som Statens näringsdelegation har låtit utarbeta i samråd med externa experter. Rekommendationen är mångfasetterad och tar bland annat ställning till mattider, måltidsmiljön, mellanmål, näringsinnehåll, val av födoämnen och maträtter. Rekommendationen baserar sig självfallet på de nationella näringsrekommendationerna. Stor vikt läggs vid energiinnehållet och vid fettets kvalitet detta är speciellt viktigt i Finland då vi fortfarande har en hög förekomst av förhöjt kolesterol och av hjärt- och kärlsjukdomar. Rekommendationerna fäster också vikt vid födoämnesvalet en fullvärdig skolmåltid skall bestå av varm mat, grönsaker, matdryck (mjölk/ surmjölk), bröd och bredbart pålägg. Gröt och soppa skall kompletteras med charkuteriprodukter samt bär, frukter eller grönsaker. Serveringslinjen ska planeras så att man tar sallad och grönsaker först. Rekommendationen innehåller också en nyhet i form av kriterier för utvärdering av matens näringsmässiga kvalitet. Med hjälp av fyra olika kriterier, baskriteriet, fettkriteriet, saltkriteriet och informationskriteriet, kan man bedöma hur hälsosam maten är. Som exempel kan nämnas fettkriteriet som utvärderas på basen av åtta enskilda kriterier. Om sex av dessa uppfylls kan kökets kvalitet i detta hänseende sägas vara bra. Några av fettkriterierna är: fiskrätter minst en gång i veckan; korvrätter mera sällan än en gång i veckan; grädde eller motsvarande produkter med hög fetthalt (>15 procent fett) i matlagningen mera sällan än en gång i veckan; ost med hög fetthalt (> 17 procent) mera sällan än en gång i veckan; halvfabrikat med hög fetthalt mera sällan än en gång i veckan; smör eller blandningar med smör används inte alls i matlagningen och kött ska ha låg fetthalt (<10 procent). Vid sidan om den rent näringsmässiga betydelsen har skolbespisningen spelat och spelar en central roll i näringsfostran och även i den nya rekommendationen lyfter man fram dess roll inom skolans undervisning och fostran. För att citera rekommendationen: Avsikten med måltiden i skolan är att eleverna ska må bra, växa och utvecklas. Välplanerad skolbespisning vid rätt tidpunkt samt måltider som eleverna regelbundet äter gör att eleverna hålls pigga under skoldagen och samtidigt minskas oron på lektionerna. Skriften Rekommendation för skolbespisningen kan laddas ner fritt både på finska och svenska från Statens näringsdelegations hemsida: http:// wwwb.mmm.fi/ravitsemusneuvottelukunta/etusivu_ru.htm. Mjölk och hälsa fyller 50 Mjölk och mjölkprodukter är en naturlig del av den finländska kosten, liksom i de övriga nordiska länderna. Organisationen Mjölk och hälsa grundades år 1958 bland annat för att ge råd om till exempel rätt förvaring av mjölk och om dess näringsvärde. Organisationens första broschyr publicerades år 1959 och bar namnet Visste ni detta om mjölken?. Broschyren heter nuförtiden Mjölkkunskap och finns på organisationens hemsida (se nedan). Mjölken har alltid varit viktig inom skolbespisningen. Under 1980-och 90-talet övergick skolorna liksom även befolkningen överlag till allt fettfattigare mjölksorter. Då vi anslöt oss till EU 1995 visade det sig att EU av jordbrukspolitiska skäl gav understöd endast till de skolor som serverade fetare mjölksorter, vilket naturligtvis väckte protester. Mjölk och hälsa har spelat en aktiv roll för att åtgärda detta missförhållande och nu får skolorna understöd även för all mjölk som serveras oberoende av fetthalt. Organisationens verksamhet finansieras av mejerier, finska staten och EU. Arbetet baserar sig på samarbetet med myndigheter, mejerier, olika organisationer, forskare och experter. Mjölk och hälsa ger ut tidskriften Näringsöversikt - Ravitsemuskatsaus - på finska med två nummer per år. Mer information finns både på finska och svenska på organisationens hemsida: www.maitojaterveys.fi. Nordisk Nutrition 2 2008 7
>> TEMA: MJÖLKFETT Mjölkfett & hälsa motsägelsefulla resultat reser frågor Med syfte att diskutera nya vetenskapliga rön avseende hälsoeffekter av mjölkfett, med fokus på hjärt-kärlsjukdom, arrangerades i augusti 2007 ett forskarmöte. I detta temanummer av Nordisk Nutrition återges stora delar av vad som presenterades och diskuterades vid mötet, med viss komplettering inom områden som inte behandlades. Förutom olika aspekter av mjölkfett diskuterades bland annat också mjölkprodukters och kalciums betydelse för viktreglering. >> text: Susanne Bryngelsson, fil dr, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund susanne.bryngelsson@snf.ideon.se Foto: istockphoto.com Mjölk och mjölkprodukter är traditionella livsmedel i de nordiska länderna, och utgör här viktiga källor för vissa näringsämnen, speciellt kalcium. Mjölkprodukter utgör dock också en betydande källa till mättat fett, som i förhållande till omättat fett ökar riskfaktorer och därför medför en högre risk för hjärt-kärlsjukdom (1). Intressant nog har dock flera studier visat att ett högre intag av mjölkprodukter inte är kopplat till en ökad förekomst av sådan sjukdom (2-4). Vissa studier har tvärtom visat 8 Nordisk Nutrition 2 2008 att högre nivåer av mjölkspecifika markörer i serum är relaterade till en lägre risk (5, 6). Observationsstudier som dessa kan inte användas för att bekräfta orsakssamband, och det finns även studier där serumnivåer av samma markörer visat sig kopplade till en ökad förekomst av hjärtinfarkt (7). Fynden är inte desto mindre intressanta och reser ett antal frågor. Ger exempelvis olika mjölkprodukter olika metabola effekter, och i så fall varför? Man har till exempel visat att den kolesterolhöjande effekten av ost är lägre än av mjölk och smör, i förhållande till vad som kan förväntas utifrån deras fettinnehåll (8, 9). Med ökad kunskap om olika mättade fettsyrors metabola effekter har dessutom synen på mättat fett differentierats, vilket har rest frågor kring dagens rekommendationer om att begränsa intaget av mättat fett. Andra omdebatterade frågor är om det råder någon skillnad i metabol effekt mellan naturligt förekommande transfettsyror (som finns i mjölkfett) och industriellt framställda transfettsyror (förekommande i vissa produkter med delvis härdat fett), liksom
>> TEMA: MJÖLKFETT vilken betydelse mjölkprodukter kan anses ha avseende viktreglering. Diskussioner förs också avseende mjölkprodukters eventuella betydelse för utvecklingen av olika former av cancer. Forskarmöte för klargörande av det vetenskapliga läget Mot denna bakgrund genomfördes den 30-31 augusti 2007 ett forskarmöte, finansierat av Svensk Mjölk, och presentationerna därifrån utgör med vissa undantag (enligt nedan) grunden för temaartiklarna i detta nummer av Nordisk Nutrition. Det huvudsakliga syftet med mötet var att sammanfatta det vetenskapliga läget avseende frågor relaterade till mjölkfett och hjärt-kärlsjukdom. Ett antal anföranden relaterade till detta område gavs av Ulf Risérus, Annika Smedman, Bengt Vessby och Jan I Pedersen. Pedersen och Vessby gav också presentationer med fokus på kalcium respektive medellånga fettsyror och kroppsvikt. Vid mötet fördes ingen ingående diskussion kring studier avseende kalciums effekt på fettabsorption i tarmen, men för att ge en mer komplett bild kommenterar vi här även detta forskningsområde. Steen Stender gav en presentation om transfettsyror, som också publicerats i Food & Nutrition Research (10, referat sid 16). De två studier som utgör grunden för temaartikeln om effekter av naturliga och industriellt framställda transfetter på riskmarkörer diskuterades inte vid mötet eftersom de publicerats helt nyligen. Alicja Wolk gav en översikt över samband mellan intag av mjölkprodukter och förekomst av cancer, visade i observationsstudier. Vid tiden för mötets genomförande fanns dock inte cancerrapporten från World Cancer Research Fund (WCRF) och American Institute for Cancer Research (AICR) tillgänglig (11). De studier som presenterades av Wolk har däremot beaktats i rapporten, vilket motiverar att vi här huvudsakligen speglar slutsatserna från rapporten, med vissa kompletterande referenser som Wolk kommenterade. Referenser 1. Erkkilä A, et al. Dietary fatty acids and cardiovascular disease: An epidemiological approach. Progress in Lipid Research 2008; 47; 172-187. 2. Nestel PJ, et al. Dairy fat in cheese raises LDL cholesterol less than that in butter in mildly hypercholesterolaemic subjects. Eur J Clin Nutr 2005; 59: 1059-63. 3. Tholstrup T. Dairy products and cardiovascular disease. Corr Opin Lipidol 2006; 17: 1-10. 4. Pfeuffer M, Schrezenmeir J. Diagnostic in obesity comorbidities. Milk and the metabolic syndrome. Obesity Reviews 2007; 8: 109-118. 5. Biong AS, et al. Intake of milk fat, reflected in adipose tissue fatty acids and risk of myocardial infarction: a case-control study. Eur J Clin Nutr 2006; 60: 236-44. 6. Smedman AEM, et al. Pentadecanoic acid in serum as a marker for intake of milk fat: relations between intake of milk fat and metablic risk factors. Am J Clin Nutr 1999; 69: 22-9. 7. Sun et al. Plasma and erythrocyte markers of dairy fat intake and risk of ischemic heart disease. Am J Clin Nutr 2007; 86: 929-37. 8. Biong AS, et al. A comparison of the effects of cheese and butter on serum lipids, haemostatic variables and homoscysteine. Br J Nutr 2004; 92: 791-7. 9. Tholstrup T, et al. Does fat in milk, butter and cheese affect blood lipids and cholesterol differently? J Am Coll Nutr 2004; 23: 169-76. 10. Stender S, et al. Ruminant and industrially produced trans fatty acids: health aspects. Food & Nutrition Research 2008. Doi: 10.3402/fnr.v52i0.1651. 11. World Cancer Reserach Fund/American Institute for Cancer Research. Food, Nutrition, Physical Activity, and the Prevention of Cancer: a Global Perspective. Washington DC: AICR 2007. www.wcrf.org. Rekommendationer om fettintag Enligt de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) bör intaget av mättat fett och transfett begränsas till cirka 10 procent av det totala energiintaget (E%). Intaget av transfett från delvis härdade fetter bör begränsas i möjligaste mån. WHO anger att intaget av transfett inte bör överstiga 1E%. För en genomsnittsperson med låg fysisk aktivet och ett energiintag på 2 000 kcal motsvarar 10E% fett cirka 20 g, och 1E% cirka 2 g. Enligt den senaste nationella kostundersökningen i Sverige, Riksmaten barn 2003, svarade mättat fett för i genomsnitt 14E% (2). En nordisk utredning om behov av och former för en revidering av NNR kommer att presenteras vid 9th Nordic Nutrition Conference, Köpenhamn, 1-4 juni 2008. Även på europeisk nivå pågår ett arbete under ledning av European Food Safety Authority, EFSA, med att sammanställa rekommendationer (PRI, population reference intake). För makronäringsämnen kommer detta arbete förhoppningsvis att färdigställas under 2008. Referenser 1. Nordiska Näringsrekommendationer 2004. Integrating nutrition and physical activity. http://www.norden.org/pub/sk/ showpub.asp?pubnr=2004:013 2. Riksmaten barn 2003. Livsmedelsoch näringsintag bland barn i Sverige. http://www.slv.se/templates/slv_page. aspx?id=12488&epslanguage=sv Mötet arrangerades av Svensk Mjölk, som också bekostade resor och logi. Från Svensk Mjölk deltog Helena Lindmark- Månsson, docent; Maja Nordström, agronom, och Hans-Erik Pettersson, forskningschef. Övriga deltagare var Wulf Becker, professor, Uppsala Universitet, Livsmedelsverket, Uppsala; Ann-Sofie Biong, fil dr, Tine FoU senter, Oslo, Norge; Ingvar Bosaeus, professor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg; Ulf Holmbäck, med dr, Uppsala universitet; Anna-Karin Karlsson, forskningschef, Norrmejerier, Umeå; Lise Larsen, can brom, Arla Foods, Brabrand, Danmark; Irene Mattisson, dr med vet, Livsmedelsverket, Uppsala; Åke Nilsson, professor, Lunds universitet; Lena Nyberg, dr med vet, Skånemejerier, Malmö; Jan I Pedersen, professor, Universitetet i Oslo, Norge; Helena Petersson, doktorand, Uppsala universitet; Ulf Risérus, docent, Uppsala universitet; Annika Smedman, med dr, Uppsala universitet; Steen Stender, överläkare, Gentofte universitetssjukhus, Danmark; Birgitta Strandvik, professor, Göteborgs universitet; Bengt Vessby, professor, Uppsala Universitet; Alicja Wolk, Karolinska Institutet, Stockholm och Eva Warensjö, med dr, Uppsala universitet. Moderator för mötet var Nils-Georg Asp, professor, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund.» Nordisk Nutrition 2 2008 9
>> TEMA: MJÖLKFETT Tabell 1. Fettsyror som finns i en halt över 1% i mjölkfett Foto: istockphoto.com Mjölkfettet innehåller 400 olika fettsyror Mjölkfett innehåller ungefär 400 olika fettsyror, och är därmed ett av de mest komplexa naturliga fetterna. Färre än 15 av dessa fettsyror finns dock i en halt över 1% (Tabell 1). 98% av mjölkfettet utgörs av triglycerider. Resten utgörs huvudsakligen av diglycerider (cirka 2%), kolesterol (mindre än 0.5%), fosfolipider (cirka 1%) och fria fettsyror (cirka 1%). Det finns också spårmängder av bland annat kolhydrater och fettlösliga vitaminer. Den kroppsegna syntesen hos kon genererar fettsyror med jämnt antal kolatomer (C4-16), och var tionde fettsyra i mjölkfett är smörsyra (C4:0). Däremot kan bakterier i vommen producera vissa fettsyror med udda antal kolatomer, så som pentadekansyra (C15:0) och heptadekansyra (C17:0). Båda dessa utgör dock endast en mycket liten del av det totala mjölkfettet, C15:0 cirka 0,9% och C17:0 cirka 0,4%. Längre fettsyror som finns i mjölkfett härstammar från fodret eller från nedbrytning av fettväv. Mättade fettsyror, huvudsakligen stearinsyra (C18:0), kan också omvandlas till enkelomättade (C18:1). Mjölkfett utgörs till ca 70% av mättat fett. Cirka 25% av mjölkfettet är enkelomättat och endast cirka 2,3% är fleromättat. Transfettsyror utgör i snitt cirka 2,7% av den totala fetthalten, och konjugerade linolsyror (CLA) utgör cirka 0.4%. Kvoten mellan omega-6 fettsyror och omega-3 fettsyror är cirka 2,3. Fettsyra Systematiskt namn Trivialnamn C4:0 Butansyra Smörsyra 4.4 C6:0 Hexansyra Kapronsyra 2.4 C8:0 Oktansyra Kaprylsyra 1.4 C10:0 Dekansyra Kaprinsyra 2.7 C12:0 Dodekansyra Laurinsyra 3.3 C14:0 Tetradekansyra Myristinsyra 10.9 C16:0 Hexadekansyra Palmitinsyra 30.6 C18:0 Oktadekansyra Stearinsyra 12.2 C16:1 cis-9-hexadekensyra Palmitoleinsyra 1.0 C18:1 cis-9-oktadekensyra* Oljesyra* 22.8 C18:2 cis-9,12-oktadekadiensyra Linolsyra 1.6 trans-c18:1** 2.1 Mjölk och hälsa sammanfattning och övergripande slutsatser Trots att mjölkfett består huvudsakligen av mättat fett, som traditionellt betraktats som kolesterolhöjande, har ett högt intag av mjölkprodukter, eller markörer för högt intag, inte entydigt kopplats till ökad förekomst av hjärtkärlsjukdom. Vissa studier tyder snarare på ett omvänt samband. Möjliga förklaringar till de motsägelsefulla resultaten kan vara att alla mättade fettsyror inte är kolesterolhöjande, att vissa fettsyror har andra effekter som kan vara positiva, eller att mjölkprodukter innehåller substanser som motverkar negativa effekter av vissa mättade fettsyror. Man kan inte heller utesluta att konsumtion av mjölk eller mjölkfett samvarierar med livsstilsfaktorer som minskar sjukdomsrisken. Av de mättade fettsyror som förekommer i mjölkfett är C4-10:0 och C18:0 inte kolesterolhöjande. Totalt utgör dessa fettsyror 20% av mjölkfettet. Palmitinsyra, som utgör ca 30% av mjölkfettet, har däremot en uttalad LDL-höjande effekt. Det är inte troligt att intag av naturliga transfettsyror i de mängder man g/100 g av totalt fetthalt * 96% av cis-c18.1 är oljesyra ** 30-50% av trans-c18:1 utgörs av trans-vaccensyra. Resterande andel utgörs av mindre andelar av andra isomerer med dubbelbindning i position 4-16. Källa: Lindmark Månsson H. Fatty acid on bovine milk fat. Food & Nutrition Research 2008. (Artikeln kan laddas ner fritt från http://journals.sfu.ca/coaction/index.php/fnr/index) normalt kan få från mjölk och kött från idisslande djur medför negativa effekter avseende risken för hjärt-kärlsjukdom. Både naturliga och industriellt framställda transfetter kan däremot ha negativa effekter vid ett högt intag. Ett sådant högt intag av naturliga transfettsyror kan dock inte uppnås med vanlig mat. Ett högt intag av mjölkprodukter har i vissa studier kopplats till en lägre kroppsvikt, men man vet inte om detta är ett orsakssamband. Mekanismer som skulle kunna förklara ett samband är en hämmande effekt av kalcium på fettabsorptionen eller en ökad energiförbränning och/eller ökad mättnad av korta och medellånga fettsyror. Det behövs dock mer forskning för att klarlägga den praktiska betydelsen av dessa mekanismer. Det är mycket svårt att med säkerhet uttala sig om enskilda livsmedels betydelse för risken att utveckla cancer. För mjölk och mjölkprodukter finns indikationer om både positiva och negativa effekter, vilket gör att inga konkreta råd kan ges i förebyggande syfte. 10 Nordisk Nutrition 2 2008
>> TEMA: MJÖLKFETT Mättat fett både gott och ont förklarar motsägelsefulla resultat? Tvärtemot vad man kan förvänta sig utifrån mjölkfettets höga andel av mättat fett har man inte entydigt visat att ett ökat intag av mjölkprodukter är kopplat till en högre förekomst av hjärtkärlsjukdom i observationsstudier. I vissa studier har man istället visat ett omvänt samband, det vill säga att förekomst av hjärt-kärlsjukdom är lägre i grupper med högre intag av mjölkprodukter och mjölkfett. Ny kunskap om skillnader i fysiologisk effekt mellan olika mättade fettsyror kan vara en del av förklaringen till de motsägelsefulla resultaten. >> text: Susanne Bryngelsson, fil dr, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund susanne.bryngelsson@snf.ideon.se Mjölkfett utgörs till 70 procent av mättade fettsyror, och traditionellt har man betraktat alla mättade fettsyror som kolesterolhöjande och därmed som negativa avseende risken för hjärtkärlsjukdom. I takt med ökad kunskap har dock synen på mättat fett differentierats. Man har till exempel belägg för att ett normalt intag av medellånga (C6-10) mättade fettsyror inte ger något väsentlig effekt på kolesterolnivån och de betraktas därför som neutrala i förhållande till risk för hjärt-kärlsjukdom. Korta mättade fettsyror (C<4) kan till och med bidra till en minskad kolesterolsyntes. Även den längsta mättade fettsyran som förekommer i väsentlig mängd i mjölk, stearinsyra (C18:0), är i princip neutral avseende effekt på kolesterolnivån. Totalt utgör dessa kolesterolneutrala mättade fettsyror drygt 20 procent av mjölkfettet. Anything but palmitic acid Laurinsyra (C12:0), myristinsyra (C14:0) och palmitinsyra (C16:0) är alla kolesterolhöjande, men även mellan dessa har man iakttagit skillnader som kan vara av betydelse för hur de påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom. Myristinsyra ger en mer uttalad total kolesterolhöjande effekt jämfört med laurinsyra och palmitinsyra. Till skillnad från till exempel palmitinsyra höjer den dock även det goda kolesterolet, HDL. En annan skillnad mellan myristinsyra och andra mättade fettsyror är att den har en essentiell funktion i cellen. Den så kallade myristolationen av proteiner är nödvändig för interaktioner mellan proteiner och mellan proteiner och cellmembran, och därmed för cellers överlevnad. Dessutom är myristinsyra ett dåligt substrat för stearoyl CoA desaturas-1 (SCD-1), ett enzym som ingår» i kroppens fettsyrasyntes. Hög aktivitet av SDC-1 kan eventuellt bidra till en Nordisk Nutrition 2 2008 11
>> TEMA: MJÖLKFETT ökad risk för metabolt syndrom. Det antas därför vara fördelaktigt att hålla aktiviteten av SDC-1 låg. Palmitinsyra är den dominerande fettsyran i mjölkfett och dessutom vanligt förekommande i kosten för övrigt, inte minst i livsmedel innehållande palmolja. Denna fettsyra har en uttalad LDL-höjande effekt, mycket beroende på att den oxideras långsamt och därför cirkulerar länge i blodet. På så vis driver palmitinsyra på bildningen av LDL-partiklar. Det finns därför goda skäl att sträva efter ett så lågt intag som möjligt av palmitinsyra. I möjligaste mån bör man sträva efter att ersätta palmitinsyra med omättade fettsyror eller kortare mättade fettsyror i livsmedel. C15:0 och C17:0 mjölkmarkörer I mjölkfett finns två mättade fettsyror som inte kan bildas i människokroppen, pentadekansyra (C15:0) och heptadekansyra (C17:0). Dessa fettsyror bildas av bakteriefloran i vommen hos idisslare. Liksom myristinsyra förekommer dessa fettsyror även i andra livsmedel från idisslare (till exempel nöt- och lammkött) och i fisk, men den dominerande källan är mjölkprodukter. Nivån av pentadekansyra och heptadekansyra i blodet kan därför användas som markörer för intag av fett från mjölkprodukter (1, 2). Däremot kan man via blod- eller vävnadsnivån av dessa fettsyror inte avgöra vilken typ av mjölkprodukter personen ätit. I observationsstudier har man funnit ett omvänt samband mellan intag av pentadekansyra och risk för hjärtkärlsjukdom (2, 3). Intressant nog verkar det inte som om en eventuell positiv effekt av mjölkfett medieras via kolesterol, eftersom denna fettsyra är positivt relaterat till kolesterolnivån i blodet. Det är dock ännu okänt om det omvända sambandet är ett orsakssamband. Sambandet skulle också, och kanske troligare, kunna förklaras av effekter av någon annan komponent som finns i mjölk, eller av något annat livsmedel eller annan livsstilsfaktor som samvarierar med intaget av mjölkprodukter. Det har också föreslagits att metabolismen på lång sikt skulle kunna 12 Nordisk Nutrition 2 2008 Foto: istockphoto.com adaptera sig så att till exempel den kolesterolhöjande effekt man ser i försök under 4-6 veckor skulle avta med tiden (4), men det saknas experimentellt belägg för denna hypotes. Beyond cholesterol Beroende på intaget av fettsyror kommer inte bara blodets kolesterolnivå att påverkas, utan också fettsammansättningen. Det påverkar i sin tur många andra funktioner, till exempel genuttryck, signalering, eicosanoidproduktion och egenskaper hos cellmembran (5). Ett exempel på en mycket viktig funktion av fettsyror som kan antas ha betydelse för hälsan är deras förmåga att fungera som signalmolekyler på cellytan. Olika fettsyror har till exempel olika effekter på de G-proteinkopplade receptorerna i den så kallade 40-familjen (GPR40- GPR 43). Dessa receptorer utgör den dominerande mekanismen genom vilken extracellulära faktorer överför signaler till cellen. GPR40, 41 och 43 har stor betydelse för bland annat energiomsättningen och utvecklingen av flera metabola sjukdomar, som diabetes, fetma och metabola syndromet. GPR40 aktiveras av medellånga och långa fettsyror, GPR41 av propionsyra (C3:0), smörsyra (C4:0) och pentansyra (C5:0) och GPR41 huvudsakligen av acetat (C2:0) och propionsyra (C3:0). En aktivering av dessa receptorer betraktas som positivt i ett kort perspektiv, men kan däremot vara negativt under en längre tid. Det behövs dock mer forskning innan man mer exakt kan uttala sig om hur fettsyror i maten påverkar dessa receptorer, och vad det i sin tur betyder för hälsan. Inflammationsdämpande Korta fettsyror kan också påverka uttrycket av transkriptionsfaktorerna NFkappaB, som kontrollerar uttrycket av ett antal gener som är involverade i inflammatoriska och immunologiska reaktioner och cellprolifiering. Smörsyra kan till exempel hämma uttrycket av NFkappaB, vilket skulle kunna vara fördelaktigt. Smörsyra utgör också den huvudsakliga källan till energi för epitelcellerna i tjocktarmen. Att vissa mättade fettsyror har positiva metabola effekter, som inte är direkt kopplade till kolesteroleffekter, skulle kunna vara en del av förklaringen till varför man iakttagit delvis motsägelsefulla resultat avseende samband mellan intag av mjölkfett och risken för hjärt-kärlsjukdom. Det är dock ännu oklart vad denna nya kunskap betyder i praktiken, och vilket roll det kan tänkas spela för framtida rekommendationer på livsmedelsnivå. Referenser 1. Wolk A, et al. Evaluation of a biological marker of dairy fat intake. Am J Clin Nutr 1998; 68: 291-5. 2. Smedman AEM, et al. Pentadecanoic acid in serum as a marker for intake of milk fat: relations between intake of milk fat and metablic risk factors. Am J Clin Nutr 1999; 69: 22-9. 3. Biong AS, et al. Intake of milk fat, reflected in adipose tissue fatty acids and risk of myocardial infarction: a case-control study. Eur J Clin Nutr 2006; 60: 236-44. 4. Berglund G, Nilsson P, Leonorsdottir M. Fettintag och kardiovaskulär hälsa är vi helt felinformerade? Läkartidningen 2007; 104: 3780-4. 5. Novel Aspects of Fatty Acids Nutrition and Biological Function. Scan J Food Nutr 2006 Supplement 2; 50: 1-123. (Kan laddas ner fritt från http://journals.sfu.ca/coaction/ index.php/fnr/index).
>> TEMA: MJÖLKFETT Transfettsyror & risken för hjärt-kärlsjukdom naturliga vs industriellt framställda Transfettsyror finns i livsmedel som innehåller delvis härdat fett, men förekommer även naturligt i mjölkfett. Ett högt intag av både industriellt framställda och naturliga transfettsyror kan påverka risken för hjärt-kärlsjukdom genom en negativ effekt på olika riskfaktorer. Det är dock inte troligt att naturliga transfetter medför negativa effekter i de mängder som maten vanligen innehåller. >> text: Susanne Bryngelsson, fil dr, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund susanne.bryngelsson@snf.ideon.se Naturliga transfettsyror finns i kött- och mjölkprodukter från idisslande djur. Foto: istockphoto.com Flera kontrollerade studier har visat att ett högt intag av industriellt framställda transfettsyror medför negativa effekter i form av ökad nivå av LDL och sänkt nivå av HDL i plasma, jämfört med omättat fett. Utifrån observationsstudier har också hypoteser rests om att industriellt framställda transfettsyror är mer skadliga än naturliga vid en jämförelse per gram. Det är dock först helt nyligen som sådana jämförelser gjorts i kontrollerade studier, vilka sammanfattas nedan. Den övergripande slutsatsen enligt Steen Stender, överläkare, Gentofte universitetssjukhus, Danmark, är att naturligt transfett troligen inte har någon väsentlig praktisk betydelse för risken för hjärt-kärlsjukdom, eftersom intaget knappast kan komma upp i samma höga nivåer som är möjligt för industriellt framställda transfetter (1, referat sid 16). De nya studierna föranleder ingen anledning att ifrågasätta denna slutsats, som också stöds av en ny observationsstudie (2). Vid ett högt intag, som överstiger det man normalt får i sig via maten, kan man dock inte utesluta att även naturligt transfett har negativa effekter. Effekt beroende av kön I den så kallade TRANSFACTstudien ingick både män och kvinnor (totalt 40 personer) med en genomsnittlig ålder av 28 år och normala blodfetter (3). Försökspersonerna fördelades slumpmässigt i två grupper, varav den ena under tre veckor åt 11-12 g naturligt transfett per dag, medan den andra åt samma mängd industriellt framställt transfett. Denna mängd transfett motsvarade ca 5 procent av det totala energiintaget (E%). Hos kvinnor fann man signifikant skilda effekter av industriell fram-» Nordisk Nutrition 2 2008 13
>> TEMA: MJÖLKFETT ställda transfettsyror jämfört med naturliga transfettsyror på nivåer av HDL, LDL, total kolesterol, triglycerider, Apo A1 och Apo B (Tabell 1). Däremot fann man inga signifikanta effekter på någon av de studerade riskfaktorerna hos män. Jämfört med naturligt transfett medförde intag av industriellt framställt transfett en lägre nivå av HDL hos kvinnor. Den lägre HDL-nivån kunde förklaras av ett minskat antal stora HDL-partiklar, vilka antas vara fördelaktiga jämfört med små HDLpartiklar. Även naturliga transfettsyror medförde negativa effekter, då LDLnivån och triglyceridnivån var högre efter intag av naturligt transfett än efter intag av industriellt transfett. Den högre nivån kunde dock till stor del förklaras av ett högre antal stora LDLpartiklar, vilka kan anses fördelaktiga jämfört med små LDL-partiklar. Totalt sett var kolesterolnivån högre efter intag av naturligt transfett än efter intag av industriellt framställt transfett. Vid utvärdering av risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom används ofta kvoten mellan totalkolesterol och HDL, samt kvoten mellan Apo B och Apo A1 som mått, där en hög kvot indikerar en hög risk. I TRANSFACT-studien fann man ingen signifikant skillnad i effekt på någon av dessa kvoter. Så kallad cis-form av omättade fettsyror innebär att kolkedjan är vinklad vid varje dubbelbindning, överst C18:1 oljesyra. Omättade fettsyror med trans-form, som den undre (C18:1 elaidinsyra) har däremot en rak kolkedja, och därmed fysikaliska egenskaper liknande mättade fettsyror. Tabell 1. Sammanfattning av signifikanta effekter på riskfaktorer hos kvinnor (n=21) i TRANSFACT-studien (1) Baslinje (mg/dl) Intervention Industriellt framställt transfett (mg/dl)* Signifikanta skillnader mellan interventionerna Intervention Naturligt transfett (mg/dl)* HDL 79.6 73.6 < 77.8 LDL 99.6 89.6 < 103.1 Total kolesterol 195.6 179.6 < 199.5 Triglycerider 82.0 82.1 < 93.0 Apo A1 1.71 1.60 < 1.72 Apo B 0.81 0.77 < 0.86 * I Europa uttrycks kolesterolnivån i blodet vanligen som mmol/liter. För att räkna om till denna enhet multipliceras tabellvärden med 0,0259. Apolipoprotein Apolipoprotein B (Apo B) finns i LDL-kolesterol, också kallat det onda kolesterolet. Det finns bara ett Apo B per LDL-partikel. Apolipoprotein A1 (Apo A1) finns i det goda HDL-kolesterolet. Flera nyare studier visar att Apo B, som ger ett mått på antalet LDL-partiklar, har ett starkare samband med risken att dö i hjärtinfarkt än LDL-kolesterolvärdet. Nivån av Apo A1 indikerar mängden av HDL. En hög kvot mellan Apo B/Apo A1 är den starkaste, enskilda riskindikatorn oavsett kön och ålder. Inga effekter av måttligt intag I den andra nyligen publicerade interventionsstudien, där man jämfört effekterna av naturligt respektive industriellt framställt transfett, delade man in 38 normalviktiga män med normal blodfetter och en genomsnittlig ålder av 33 år i fyra grupper: Högt intag av naturligt transfett (3.7E%), måttligt intag av naturligt transfett (1.5E%), högt intag av industriellt framställt transfett (3.7E%) och en kontrollgrupp (0.8E% transfett) (4). Jämfört med kontrollen var den enda signifikanta effekten på de studerade blodparametrarna en högre LDL-nivå efter ett högt intag av naturligt transfett. Högt intag av industriellt framställt transfett gav inga signifikanta effekter i förhållande till kontrollen. I förhållande till måttligt intag av naturligt transfett gav dock ett högt intag av industriellt transfett högre nivåer av totalkolesterol, LDL-kolesterol, apob och även en högre kvot mellan total/ HDL-kolesterol. Ett måttligt intag av naturligt transfett medförde inga signifikanta effekter jämfört med kontrollen. Vid en jämförelse mellan måttligt och högt intag av naturligt transfett fann man signifikant högre nivåer av totalkolesterol och LDL och en lägre nivå av HDL efter det höga intaget. Högre intag än normalt Vid utvärderingen av de två ovan nämnda interventionsstudierna bör man beakta att de har genomförts med ett intag av naturligt transfett som är högre än vad som kan förväntas i en normal kost (5). Med ett högt intag av mjölkprodukter och kött kan man möjligtvis nå upp till det måttliga intaget i den sistnämnda studien (1.5E%), motsvarande 3.3 gram vid ett energiintag på 2 000 kcal. En annan aspekt att beakta är att båda studierna också har genomförts med unga, friska och normalviktiga personer, och att samtliga effekter som noterats trots allt är variationer inom ramen för vad som anses vara normala värden. Studierna är också genomförda under en relativt kort period (3-4 veckor), och ger ingen information om vilka effekter ett högt intag av transfettsyror har i ett längre perspektiv. I framtida studier vore det intres- 14 Nordisk Nutrition 2 2008
>> TEMA: MJÖLKFETT Naturliga och industriellt framställda transfettsyror Foto: istockphoto.com Figur 1. Fördelning av trans-isomerer av C18:1 i industriellt framställt transfett respektive naturligt transfett. (Modifierad från Stender S, et al. Ruminant and industrially produced trans fatty acids: health aspects. Food & Nutrition Research 2008. Doi: 10.3402/fnr. v52i0.1651.) Industriellt framställda transfettsyror produceras huvudsakligen genom en partiell härdning av vegetabilisk olja. Delvis härdat fett kan innehålla så mycket som 60 procent transfett. Naturliga transfettsyror bildas från fleromättade fettsyror av bakterier hos idisslare, till exempel ko, får och get, och finns alltid i fett från dessa djur. Normalt utgör transfett i snitt under 3 procent av dessa fetter, men upp till 6 procent transfett kan förekomma. I både naturligt och industriellt framställt transfett dominerar transisomerer av oljesyra (C18:1). I naturligt transfett dominerar trans-11 vaccensyra (trans-11 C18:1), medan det i industriellt framställt transfett finns en mer jämn fördelning mellan många olika isomerer, med viss dominans av elaidinsyra (trans-9 C18:1) och trans-10 C18:1 (Figur 1). I naturligt transfett kan också så mycket som 20 procent utgöras av trans-isomerer av den kortare fettsyran palmitoleinsyran (C16:1), vilka förekommer i mindre omfattning i industriellt framställt transfett. Höga halter av transfetter är ovanligt i svenska livsmedel I Sverige har Livsmedelsverket nyligen genomfört en studie där man analyserat transfettinnehållet i 53 produkter som tidigare visat sig innehålla transfettsyror. De produkter som analyserats är exempelvis kex, kakor, popcorn och chokladsås. Av de undersökta produkterna innehöll endast sex stycken mer än 2 procent transfettsyror. Enligt tillverkarna har dessa dock ersatts med andra produkter helt utan eller med låg andel transfettsyror. Det framgår dock inte av rapporten vilken typ av fett transfettsyrorna ersatts med. Källa: Arnemo M, et al. Fat Quality 2007 fatty acid composition, version I. Livsmedelsverket, Uppsala, Sverige. http://www.slv.se/upload/dokument/ nyheter/2008/rapport_fettkvalite_080408.pdf sant att undersöka effekterna hos grupper med förhöjd risk för hjärtkärlsjukdom, till exempel överviktiga med metabolt syndrom eller diabetes. TRANSFACT-studien visar också att det finns anledning att i framtiden studera effekter av transfettsyror på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom separat hos män och kvinnor, eftersom effekterna i denna studie var beroende av kön och signifikanta endast för kvinnor. Begränsa intaget av industriellt framställt transfett Det råder enighet mellan olika forskare och mellan myndigheter i olika länder om att det totala intaget av transfett bör begränsas. Nivån av naturligt transfett i mejeri- och köttprodukter är dock svår att påverka på annat vis än genom en begränsning av totalmängden fett. Därför är man också överens om att åtgärder för att hålla andelen industriellt framställt transfett så låg som möjligt i livsmedel med hög fetthalt är viktiga. Oenighet råder dock avseende medlen för att åstadkomma detta frivillighet eller lagstadgad begränsning av mängden transfettsyror. I Danmark har man valt att lagstifta ett förbud mot produkter som innehåller mer än 2 procent industriellt framställda transfettsyror, av den totala fetthalten (1). I övriga Norden har åtgärder vidtagits av livsmedelsindustrin på frivillig väg. Referenser 1. Stender S, et al. Ruminant and industrially produced trans fatty acids: health aspects. Food & Nutrition Research 2008. Doi: 10.3402/ fnr.v52i0.1651. 2. Jakobsen MU, et al. Intake of ruminant trans fatty acids and risk of coronary heart disease. Int J Epid 2008; 37: 173-182. 3. Chardigny JM, et al. Do trans fatty acids form industrially produced sources and from natural sources have the same effect on cardiovascular disease risk factors in healthy subjects? Results form the trans Fatty Acids Collaboration (TRANSFACT) study. Am J Clin Nutr 2008; 87: 558-66. 4. Motard - Bélanger A, et al. Study of the effect of trans fatty acids from ruminants on blood lipids and other risk factors for cardiovascular disease. Am J Clin Nutr 2008; 87: 593-9. 5. Willet W, Mozaffarian D. Ruminant or industrial sources of trans fatty acids: public health issue or food label skirmish? Am J Clin Nutr 2008; 87: 515-6.» Nordisk Nutrition 2 2008 15
>> TEMA: MJÖLKFETT Konjugerade linolsyror, CLA Konjugerade linolsyror (CLA) är en grupp av transfettsyror, med 18 kolatomer och två konjugerade dubbelbindningar (separerade av en enkelbindning). I mjölkfett finns cirka 0.4 procent CLA. Cirka 70-90 procent av den totala mängden CLA i mjölkfett utgörs av isomeren cis-9 trans-11 CLA. Resterande 10 procent är en blandning av många isomerer. Den naturliga transfettsyran trans-11 vaccensyra kan omvandlas till CLA i kroppen, men vilken praktisk betydelse detta har för hälsan är ännu oklart. I experimentella studier och djurstudier har man visat många olika effekter av CLA, varav flera kan antas bidra till minskad risk för hjärtkärlsjukdom. I humanstudier med CLA är dock resultaten avseende till exempel kroppsvikt, kroppssammansättning och glukosmetabolism motsägelsefulla. Vid utvärdering av CLA-studier är det dock viktigt att beakta vilka isomerer av CLA som ingår, och hur högt intaget av dessa är. Isomeren trans-10 cis-12 CLA utgör en mycket liten del av mjölkfettet (vanligen mindre än 1,5 procent av den den totala mängden CLA), men många studier är genomförda med kapslar som innehåller lika delar av trans-10 cis-12 CLA och cis-9 trans-11 CLA. Det vill säga, med betydligt högre intag av trans-10 cis-12 CLA än vad man normalt uppnår genom normal konsumtion av mjölkprodukter. Idag tyder allt mer på att åtminstone denna CLA-isomer snarare kan ha negativa effekter, till exempel genom att orsaka ökad inflammation och minskad insulinkänslighet (1). För denna isomer finns dessutom indikationer om cancerogen effekt. Referens 1. Risérus U. Trans fatty acids, insulin sensitivity and type 2 diabetes. Scand J Food Nutr 2006; 50: 161-165. Högt intag av transfettsyror i vissa grupper Det är svårt att tolka samband mellan naturliga transfettsyror och hälsoeffekter som iakttas i observationsstudier. Hänsyn måste till exempel tas till det högre intaget av mättat fett som följer med ett ökat intag av mjölkprodukter. Även intag av andra fettsyror, till exempel omega-3 fettsyror från fisk är viktigt att beakta. I Island och Norge har till exempel intaget av industriellt framställda transfettsyror varit högre än i övriga nordiska länder, men frekvensen av hjärtsjukdom har inte varit högre. En förklaring till detta skulle kunna vara att intaget av omega-3 fettsyror från fisk samtidigt också varit högre. Det finns teorier om hur skadliga effekter av transfettsyror kan motverkas av omega-3 fettsyror från fisk. Innehållet av transfett i vissa produkter kan variera betydligt, beroende på vilken typ av härdat fett som använts. I en undersökning fann man till exempel att en viss portion snabbmat inhandlad i en restaurang i Ungern innehöll mindre än 5 gram transfett, medan en motsvarande portion inhandlad i en annan restaurang i samma stad innehöll hela 24 gram transfett. Innehållet i en viss produkt kan också variera över tiden, till exempel beroende på vilken typ av fett som är mest prisvärt för tillfället och på den individuella producentens medvetenhet. Även i mjölkprodukter kan innehållet av transfett variera, beroende på fodret som ges till korna. Dessa variationer är dock förhållandevis små, och den maximala nivån är under alla förhållanden relativt låg. På grund av den stora variation av det totala innehållet av transfett som kan förekomma är det svårt att uppskatta intaget av transfett genom kostregistrering. För att säkerställa det verkliga intaget är det önskvärt att analysera transfettinnehållet i dubbelportioner och/eller mäta markörer för intag i plasma eller annan vävnad. En undersökning från 1996 visade att det genomsnittliga totala intaget av transfett i Sverige och Danmark var cirka 2,5 g, i Finland cirka 2,0 och i Norge cirka 4,0 g. Vid samma tid uppskattade man att intaget av naturligt transfett i Danmark var 1,2 g per dag. Under de senaste åren är det troligt att intaget av industriellt framställt transfett har minskat ytterligare, framförallt på grund av att innehållet i friteringsoljor har minskat. Däremot är intaget av naturligt transfett förmodligen relativt oförändrat. I snitt kan man alltså anta att intaget av transfettsyror ligger inom ramen för rekommenderat övre intag, 1E%, vilket motsvarar 2,2g vid ett energiintag på 2 000 kcal. Vissa grupper kan dock ha ett betydligt högre intag. I en dansk undersökning från 2001 uppskattade man att cirka en procent av Danmarks befolkning hade ett intag av transfett över 5 g per dag. En orsak till att så många antogs ha ett högt intag var att man vid denna tidpunkt kunde få i sig hela 30 g transfett genom en enda snabbmatsmåltid. Mot den bakgrunden tog man i Danmark initiativet till att införa en lagstiftning om att livsmedel får innehålla max 2 procent industriellt framställt transfett av total fetthalt. Detta gäller även för importerade livsmedel. I övriga nordiska länder har ingen lagstiftning införts, men innehållet av transfett har ändå generellt sett minskat till mycket låga nivåer tack vare frivilliga initiativ från livsmedelsproducenterna. För konsumenter som har ett stort och ensidigt intag av produkter som kan innehålla mycket transfetter, till exempel kakor, kex, pommes frites och micropopcorn, kan en lagstiftning bidra med ytterligare skydd mot ett högt intag av transfettsyror. Källa: Stender S, et al. Ruminant and industrially produced trans fatty acids: health aspects. Food & Nutrition Research 2008. Doi: 10.3402/fnr.v52i0.1651. (Artikeln kan laddas ner fritt från http://journals.sfu.ca/coaction/ index.php/fnr/index) 16 Nordisk Nutrition 2 2008
En fråga som har diskuterats flitigt de senaste åren är om intaget av mjölk och mjölkprodukter påverkar regleringen av kroppsvikten. Kalcium föreslås bidra till minskat fettupptag, och korta och medellånga fettsyror kan öka energiomsättningen. Det är dock ännu oklart vilken betydelse detta har i praktiken. >> text: Susanne Bryngelsson, fil dr, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund susanne.bryngelsson@snf.ideon.se Foto: istockphoto.com Mjölk & kroppsvikt kalcium och fettsyror i fokus Resultat från flera observationsstudier pekar på att sambanden mellan intag av mjölkprodukter och vikt är komplexa och motsägelsefulla (t ex 1, 2). I en studie fann man att kvinnor med ett konstant högre intag ( 1 portion/dag) av mjölk och filmjölk med 3 procents fetthalt och ost under en nioårsperiod ökade mindre i vikt än kvinnor med ett lägre intag (<1 portion/dag) av dessa produkter (2). Sambandet för mjölk och filmjölk var dock signifikant endast för normalviktiga kvinnor. För mellanmjölk (1,5 procent fett), mjölk och fil med låg fett halt (0,5 procent) och smör fann man inga statistiskt säkerställda samband. Enligt författarna kan man ana en trend där kvinnor som under studiens genomförande ökade sitt intag av mjölkprodukter ökade mindre i vikt, jämfört med dem som har ett konstant lägre intag. Likaså menar författarna att det fanns en trend att kvinnor som minskar sitt intag av mjölkprodukter ökar mer i vikt, jämfört med dem som har ett konstant högre intag. Inget av dessa samband var dock signifikant säkerställt. Slutsatsen från en annan observationsstudie var att ett högre intag av mjölkprodukter totalt sett inte var förknippat med en lägre vikt (3). Man kunde dock iaktta ett omvänt samband mellan ostintag och vikt, och att intaget av feta mjölkprodukter var högre hos personer med högre BMI (body mass index). Övervikt påverkar matval eller tvärtom Från observationsstudier kan man inte fastsälla orsakssamband, och omvända samband kan inte uteslutas. Det är inte omöjligt att en viktökning orsakar ett minskat intag av mjölkprodukter, istället för tvärtom. En förändring i konsumtionen av mjölk och mjölkprodukter kan även föra med sig andra förändringar i kosten, som eventuellt också bidrar till effekter på vikten. Underrapportering är vanligt förekommande, speciellt hos överviktiga, och skulle kunna vara en bidragande faktor till att man ser olika resultat för normalviktiga respektive överviktiga. Det finns ännu inga säkerställda förklaringar till de samband som påvisats, men två komponenter i mjölk som förslagits ligga bakom eventuella effekter av mjölkprodukter på vikt är kalcium och medellånga fettsyror. Motstridiga resultat för kalcium Att kalciumintaget är omvänt relaterat till vikt har visats i vissa observationsstudier, men inte i andra. Även resultaten från interventionsstudier är motsägelsefulla (4). Från en sammanställning av interventionsstudier genomförda före 2003 framgår att ingen viktreducerande effekt av ett ökat intag av mjölkprodukter påvisats (5). I två av nio studier fann man Nordisk Nutrition 2 2008» 17
>> TEMA: MJÖLKFETT tvärtom att kroppsvikten ökade. I interventioner med ökat intag av kalcium visade endast en av totalt sjutton studier en ökad viktnedgång, medan man i övriga sexton inte fann någon skillnad mellan grupperna. Samtliga interventioner var dock designade för att visa samband mellan kalcium och benhälsa, och alltså inte för att visa effekter på vikt, vilket bör beaktas. Därför är studierna också huvudsakligen utförda på kvinnor. I en helt nyligen publicerad översiktsartikel framgår att 41 av idag 49 tillgängliga studier på barn och vuxna visar en utebliven effekt av kalcium, antingen i form av tillskott eller mjölkprodukter (6). Positiva effekter av mjölk och kalcium har huvudsakligen visats i studier genomförda under ledning av Michael B Zemel. I en studie fann man att ett energiintag som låg 500 kcal lägre än behovet medförde en större viktminskning vid intag av kalcium i form av supplement (800 mg Ca/dag + 400-500 mg Ca från kosten) eller mjölkprodukter (totalt 1 200-1 300 mg Ca/dag), jämfört med en standardkost innehållande 400-500 mg Ca/dag (7). Effekten var mer uttalad i den grupp som fick kalcium via mjölkprodukter. Resultaten bekräftas i ytterligare två studier (8, 9). I en studie utan viktnedgång har 18 Nordisk Nutrition 2 2008 man också visat en fördelaktig effekt av mjölkprodukter på kroppssammansättningen (9). I gruppen med ett högt intag av mjölkprodukter (1 200 mg Ca/dag) minskade andelen kroppsfett och bukfett och andelen muskelmassa ökade, jämfört med kontrollgruppen (500 mg Ca/dag). Även insulin och blodtryck påverkades positivt i interventionsgruppen. Samtliga ovan nämnda studier där viktreducerande effekt av kalcium visats har genomförts med kraftigt överviktiga försökspersoner (ca 100 kg). Studierna har inte inkluderat en strikt kontroll av matintaget, men försökspersonerna har i samtliga studier fått instruktioner från dietist. Samma forskargrupp gjorde en annan interventionsstudie på kroppsvikt och riskfaktorer för metabola syndromet (lipidprofil, C-reaktivt protein, leptin, fasteglukos, insulin) hos feta vuxna. Man fann ingen skillnad i effekt av en energireducerad kost (500 kcal under behovet) vid en jämförelse mellan tre olika interventioner; 800 mg Ca/dag, 1 400 mg Ca/dag och 1 400 mg Ca/dag+fiber (10). I samtliga grupper erhölls önskat kalciumintag via intag av mjölkprodukter. Utebliven vikteffekt av kalcium från mjölkprodukter har också visats i studier från andra forskargrupper (11, 12). Kan bidra till lägre fettabsorption Olika mekanismer för hur kalcium skulle kunna påverka vikten har föreslagits. Från studier i djur- och cellmodeller finns stöd för att kalcium påverkar fettoxidation. En annan möjlig mekanism för hur ett ökat intag av kalcium skulle kunna leda till viktreduktion är att kalcium kan hämma fettabsorptionen i tarmen, antingen genom att bilda olösliga kalcium-fettsyrakomplex, eller genom att binda gallsyror och därmed försämra micellbildningen. Astrup och medarbetare har i en korttidsstudie (1 vecka) visat att ett högre intag av kalcium (1 800 jämfört med 500 mg/dag) från mjölkprodukter medförde en ökad förlust av fett (14 resp 6 g/dag) och energi (1 045 resp 684 kj/dag) via feces (13). Den minskade fettabsorptionen påverkade inte vikten, vilket i det här fallet kan förklaras av att studien varade endast en vecka. En ökad förlust av fett och energi via feces påvisades endast vid ett proteinintag motsvarande 15 procent av det totala energiintaget (E%). Vid ett högre proteinintag (23E%) uteblev effekten. Det eventuella samspelet mellan kalcium och protein är ännu inte klarlagt, och man har inte visat huruvida ett proteinintag motsvarande 15-20E% påverkar effekten eller inte. Den praktiska betydelsen av kalciumeffekter på fettabsorptionen för personer som äter en typisk nordisk kost återstår därmed att klarlägga. Enligt rekommendationerna bör proteinintaget motsvara 10-20E%, och ett intag över 15 E% är vanligt. Olika effekter från mjölk och tillskott För att studera den faktiska effekten av kalcium på vikt genomförde Astrups forskargrupp en ett år lång studie med 12-åriga flickor (14). Resultaten visade ingen signifikant effekt av kalciumtillskott (500 mg/dag) i form av kalciumkarbonat på vikt eller fettmassa. Däremot fann man ett omvänt samband mellan intag av kalcium via maten och vikt. I en annan studie har man också visat att kalcium från maten (huvudsakligen från mjölkprodukter), ger en lägre frisättning av fett i blodet efter en måltid, jämfört med kalciumtillskott (15). Om det är skillnader i den kemiska strukturen av dessa olika former av kalcium eller om någon annan orsak ligger bakom skillnaderna är ännu oklart. En förklaring skulle kunna vara att mekanismen bakom kalciums effekt på fettabsorptionen involverar ett samspel mellan kalcium och någon annan komponent, som finns i mjölk eller i någon annan del av måltiden. Korta och medellånga fettsyror oxideras snabbare Till skillnad från längre fettsyror omesterifieras inte kortare fettsyror i tarmen för transport via kylomikroner. Korta fettsyror transporteras istället direkt via portakretsloppet till levern där de till stor del snabbt oxideras. Medellånga fettsyror transporteras också över
>> TEMA: MJÖLKFETT membran och inom celler utan behov av fettsyrabindande proteiner. Både korta och medellånga fettsyror skiljer sig alltså från långa, vilket reser ett antal frågor som kan vara av intresse med avseende på deras hälsomässiga effekter. En av dessa är om kortare fettsyror, jämfört med långa, kan leda till en ökad energiomsättning och mindre fettansamling i kroppen och därmed bidra till en viktminskande effekt. Flera välkontrollerade interventionsstudier har visat en något högre energiförbränning vid ett intag av medellånga fettsyror, jämfört med långa fettsyror (15-18). Skillnaderna som man iakttagit motsvarar ca 50-100 kcal per dag. I flera av studierna har man också visat att effekterna på kroppsfett och vikt är i linje med vad som kan förutsägas av effekter på energiförbrukning, även om dessa effekter inte alltid kunnat säkerställas statistiskt. Det finns också vissa belägg för att energiintaget kan minskas genom att byta ut långa fettsyror mot medellånga, tack vare ökad mättnad (16). Att medellånga fettsyror kan bidra till en större viktnedgång och förlust av kroppsfett än långa fettsyror har visats i en 12 veckor lång interventionsstudie med både män och kvinnor (20). Effekt kunde dock endast iakttas i en grupp med BMI över 23, medan effekt uteblev hos den grupp som hade lägre BMI. Skillnader i effekt mellan olika viktklasser kan eventuellt förklaras av skillnader i hastighet av fettsyraoxidation i levern, som generellt sett är högre hos överviktiga. Det finns också vissa belägg för att medellånga fettsyror kan öka förbränningen av långkedjiga fettsyror (21). Innan man kan dra några säkrare slutsatser avseende detta krävs dock bekräftande studier. Medellånga fettsyrors betydelse oklar Huruvida de metabola skillnaderna mellan olika fettsyror faktiskt har betydelse för vikteffekter är oklart. I de flesta studier med medellånga fettsyror utgör dessa mer än hälften av allt fett som konsumerats, och når i vissa fall upp i nivåer på 30-40 g per dag. Ett så pass högt intag av medellånga fettsyror kan knappast åstadkommas med en normal kost, och är kanske inte heller att rekommendera. Medellånga fettsyror i stora mängder kan också orsaka ett visst illamående. En annan osäkerhetsfaktor när det gäller den praktiska tillämpningen är det faktum att studierna är genomförda under en begränsad tid. Man vet alltså inte hur bestående effekterna är under en längre tid. I pediatriken finns exempel på hur man utan resultat använt medellånga fettsyror för att få barn med malabsorption att gå upp i vikt. Att viktuppgången uteblev tror man kan förklaras av den ökade förbränningen som intag av dessa fettsyror medför. Om barn som dricker mjölk skulle kunna behålla sin vikt trots ett högre energiintag tack vare effekter från medellånga fettsyror är dock osäkert. Foto: istockphoto.com Referenser 1. Jacqmain M et al. Calcium intake, body composition, and lipoprotein-lipid concentrations in adults. Am J Clin Nutr 2003: 77(6):1448-52 2. Rosell M, et al. Associatio between dairy food consumption adn weight change over 9 y in 19352 perimenopausal women. Am J Clin Nutr 2006; 84: 1481-8. 3. Snijder MB, et al. Is higher dairy consuption associated with lower body weight and fewer metabolic disturbances? The Hoorn Study. Am J Clin Nutr 2007; 85: 989-95. 4. Trowman et al. A systematic review of the effects of calcium supplementation on body weight. Br J Nutr 2006; 95: 1033-8. 5. Barr SI. Increased dairy product or calcium intake: Is body weight or composition addected in humans? J Nutr 2003 Supplement; 245S-8S. 6. Lanou AJ, Barnard ND. Dairy and weight loss hypothesis: an evaluation of the clinical trials. Nutrition Reviews 2008; 66: 272-279. 7. Zemel MB, et al. Calcium and dairy acceleration of weight and fat loss during energy restriction in obese adults. Obes Res 2004;12(4):582-90. 8. Zemel MB, et al. Dairy argumentation of total and central fat loss in obese subjects. Int J Obes 2005a; 29(4)391-7. 9. Zemel MB, et al. Effects of calcium and dairy on body composition and weight loss in African- American adult. Obes Res 2005b; 13: 1218-25. 10. Thompson WG, et al. Effect of energyreduced diets high in dairy products and fiber on weight loss in obese adults. Obes Res 2005; 13: 1344-53. 11. Harvey-Berino J. Impact of calcium and dairy product consumption on weight loss. Obes Res 2005; 13: 1720-6. 12. Wagner G, et al. Effects of various forms of clacium on body weight and bone turnover markers in women participating in a weight loss programme. Am J Coll Nutr 2007; 26: 45-61. 13. Jacobsen R, et al. Effect of short-term high dietary calcium intake on 24-h energy expenditure, fat oxidation, ad fecal fat excretion. In J Obes 2005; 29(3): 292-301. 14. Lorenzen JK, et al. Calcium supplementation for 1 y does not reduce body weight or fat mass in young girls. Am J Clin Nutr 2006; 83: 18-23. 15. Lorenzen JK, et al. Effect of dairy calcium or supplementary calcium intake on postprandial fat metabolism, appetite, and subsequent energy intake. Am J Clin Nutr 2007; 85: 678-87. 16. St-Onge, MP, Jones PJ. Physiological effects of medium-chain triglycerides: Potential agents in the prevention of obesity. J Nutr 2002; 132(3): 329-32. 17. St-Onge. MP, et al. Medium-chain triglycerides increase energy expenditure and decrease adiposity in overweight men. Obes Res 2002;11(3):395-402. 18. St-Onge MP, Jones PJ. Greater rise in fat oxidation with medium-chain triglyceride consumption relative to long-chain triglyceride is associated with lower initial body weight and greater loss of subcutaneous adipose tissue. Int J Obes Relat Metab Disord 2003; 27(12): 1565-71. 19. St-Onge MP, et al. Medium- versus long-chain triglycerides for 27 days increase fat oxidation and energy expenditure without resulting in changes in body composition in overweight women. In J Obes Relat Metab Disord 2003; 27(1): 95-102. 20. Tsuji H, et al. Dietary Medium-chain triacylglycerols suppress accumulation of body fat in a double-blind controlled trial in healthy men and women. J Nutr 2001; 131: 2853-2859. 21. Papamandjaris AA, et al. Endogenous fat oxidation during medium chain versus long chain triglyceride feeding in healthy women. Int J Obes Relat Metab Disord 2000; 24(9): 1158-66. Nordisk Nutrition 2 2008 19
>> TEMA: MJÖLKFETT Svaga samband mellan mjölk & cancer Samband mellan mat och livsstil och risken för cancer kan studeras genom observationsstudier, men orsakssamband kan knappast bekräftas i kontrollerade studier. Bevisvärdet av observationsstudier ökar om det finns troliga mekanismer som kan förklara sambanden. Olika effekter av kalcium skulle kunna ligga bakom samband mellan högt intag av mjölkprodukter och en lägre risk för cancer i tjocktarm och ändtarm, men högre risk för prostatacancer. Ny forskning talar för att vissa fettkomponenter kan ha skyddande effekter. >> text: Susanne Bryngelsson, fil dr, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund susanne.bryngelsson@snf.ideon.se Att uttala sig om hur enskilda livsmedel eller grupper av livsmedel påverkar risken för cancer är svårt. Inte minst eftersom cancer är en samling av komplexa sjukdomar som utvecklas över lång tid, och därför inte kan studeras i kontrollerade interventionsstudier. I en mycket omfattande rapport sammanställd av World Cancer Research Fund (WCRF) och American Institute for Cancer Research (AICR) (1) dras dock vissa övergripande slutsatser, huvudsakligen baserat på observationsstudier. Högsta bevisgrad som tillämpas i rapporten är övertygande (convincing). Övriga nivåer är, i sjunkande ordning, trolig (probable), begränsad (limited/suggestive) och effekt på risk ej trolig (substantial effect on risk unlikely). Enligt rapporten är det troligt att mjölk skyddar mot cancer i tjocktarm och ändtarm (colorectal cancer), medan man anser att det finns begränsad bevisning för att ost medför en ökad risk. Vidare anses en kost rik på kalcium troligen medföra en ökad risk för prostatacancer. Det finns också begränsad bevisning för att mjölk och mjölkprodukter ökar risken för denna cancerform. Liksom 20 Nordisk Nutrition 2 2008 World Cancer Research Fund International för att mjölk skyddar mot cancer i urinblåsan. Inga samband för mjölk eller mjölkprodukter anses som övertygande. Food, Nutrition, Physical Activity, and the Prevention of Cancer: a Global Perspective www.wcrf.org www.aicr.org www.wcrf-uk.org www.wcrf-nl.org www.wcrf-hk.org www.fmrc.fr Prevention of Cancer: a Global Perspective Food, Nutrition, Physical Activity, and the World Cancer Research Fund American Institute for Cancer Research World Cancer Research Fund American Institute for Cancer Research Food, Nutrition, Physical Activity, and the Prevention of Cancer: a Global Perspective ER HARD FINAL.indd 1 30/10/07 10:07:25 The most definitive review of the science to date, and the most authoritative basis for action to prevent Kalcium cancer worldwide. i fokus u Recommendations based on expert Kunskapen judgements of systematic reviews om of the vilka mekanismer world literature. u The result of a five-year examination by a som panel of the skulle world s leading kunna scientists. ligga bakom positiva eller negativa samband mellan u Includes new findings on early life, body fatness, physical activity, and cancer survivors. u Recommendations harmonised with mjölk prevention of other och diseases mjölkprodukter and promotion och risken of well-being. u A vital guide for everybody, and the för indispensable olika text for policy-makers former and av cancer är än så researchers. länge begränsad. Flera föreslagna mekanismer involverar kalcium, som har en direkt påverkan på celltillväxt och apoptos (programmerad celldöd). SECOND EXPERT REPORT Kalcium kan även binda gallsyror och fettsyror i tarmen, och därmed hindra World Cancer World Cancer American Institute Wereld Kanker Fonds Mondial Research Fund Research Fund for Cancer Research Onderzoek Fonds de Recherche Hong Kong contre Cancer dem från att skada tarmslemhinnan (2). Denna mekanism skulle kunna förklara en trolig skyddande effekt av mjölk mot colorectal cancer. Att ost snarare verkar ha en negativ effekt på denna cancerform kan möjligen förklaras av mekanismer kopplade till mättat fett. Mättat fett ökar insulinproduktionen och uttrycket av insulinreceptorer i tjocktarmsceller. Mättat fett kan också inducera uttryck av visa inflammatoriska mediatorer förknippade med cancerutveckling. Ett högt intag av kalcium medför dock också en ökad celldelning i prostatakörteln (3), vilket skulle kunna vara en förklaring till varför kalcium är positivt kopplat till en ökad risk för prostatacancer. Många mjölkfaktorer bidrar Det är dock inte troligt att kalcium ensamt utgör hela förklaringen. Även efter att man statistiskt korrigerat för denna faktor kvarstår till exempel i de flesta studier ett samband mellan intag av mjölk och lägre