Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Relevanta dokument
Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Mellanmål Här följer tips om bra mellanmål baserat på Livsmedelverkets rekommendationer i "Bra mat i förskolan".

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

Årets Pt 2010 Tel

60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Blåsut Öxnered Onsjö Tärnan F-6 Mariedal Lunchtider 10:50 11: :15. (köket)

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Tio steg till goda matvanor

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Aktuella kostrekommendationer för barn

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

FÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Diabetesutbildning del 2 Maten

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

6 h &udtips l 4 frukostar

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Hälsomålets Mellanmålsguide. Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad påverkar vår hälsa?

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

6 hu vudm tips &å l4 frukostar

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Matprat i primärvården

Sunda matvanor för skolbarn

Läsa och förstå text på förpackningar

Dialyskost. Ofta behöver man begränsa intaget av fosfor, kalium, salt och vätska.

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Bra mat för hela familjen

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Nutrition & risk för undernäring

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen?

Kosten kort och gott

En riktig må bra-kasse!

Bra mellanmål på fritids

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN

WHO = World Health Organization

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Maria Svensson Kost för prestation

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Anna-Karin Jälminger

Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Recept På berikade mellanmål. I första hand avsedda för patienter med E-kost, dålig aptit eller risk för undernäring

LIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9)

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan

Bra mat för seniorer

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Varför ska man ha ett balanserat?

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Författare: Peter Stenberg, Leg. Dietist IOC Diploma in Sports Nutrition Introduktion

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Transkript:

1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver speciell kostbehandling. Syftet med NNR-kost är att på lång sikt bidra till god hälsa, stabil vikt och minska risken för kostrelaterade sjukdomar. Matens sammansättning motsvarar därför den som rekommenderas för befolkningen i övrigt, enligt de nordiska näringsrekommendationerna (Nordic nutrition recommendations 2012). NNR-kost karakteriseras av: Mycket frukt och grönt, ät gärna grova grönsaker som rotfrukter, vitkål, blomkål, broccoli, bönor och lök Att man äter en variation av fet- och mager fisk samt skaldjur 2-3 ggr i veckan. Välj miljömärkt. Fullkorn när man äter pasta, bröd, gryn Magra och osötade mejeriprodukter, D-vitaminberikade rekommenderas Nyttiga, - omättade fetter såsom rapsolja eller flytande fetter och smörgåsmargarin gjorda på rapsolja använd nyckelhålsmärkt Mindre salt och socker i maten

2 Faktaruta. Fördelning av energiprocent (E%) för planering av NNR-kost. Fett: 25 40 energiprocent, varav mindre än 10 energiprocent från mättat fett och transfett Kolhydrater: 45 60 energiprocent, varav mindre än 10 energiprocent från renframställda sockerarter och ett fiberinnehåll på cirka 3 g/mj Protein: 10 20 energiprocent För att helheten ska bli rätt och för att patienten ska täcka sitt energi- och näringsbehov är det viktigt att måltiderna serveras väl utspridda över så stor del av dagen som möjligt. Tre huvudmål och tre mellanmål rekommenderas. Frukt rekommenderas som efterrätt vid NNR-kost. Måltider med lagad mat ger större variation av livsmedel och därmed ökade möjligheter att täcka behovet av olika näringsämnen. Portionsstorlekar/dagsbehov /middag Liten Normal Stor Dagsbehov MJ/Kcal (Megajoule/Kilokalorier) 7 MJ/1680 kcal 9 MJ/2160 kcal 12 MJ/2880 kcal

3 Förslag måltidsordning 9MJ (2160 kcal) Frukost alt. 1 Frukost alt.2 2 dl filmjölk 1,5% 2 dl rågflingegröt ¾ dl =25g cornflakes 1 skiva mjukt bröd 1 skiva mjukt bröd 1 Hårt bröd 1 hårt bröd 1 portionsförp./ 10g 40% 1 portionsförp./ 10g 40% 1 skiva ost 28% 1 skiva ost 28% 1 skiva skinka 1 skiva köttpålägg (skinka alt. rökt medvurst alt Gurka 10 g leverpastej) 1 dl apelsinjuice 1 dl apelsinjuice Energi (kcal): 435 (478 med apelsinjuice Energi (kcal): 389 (432 med apelsinjuice Alt.1 En frukt Energi kcal: 70 Alt. 2 Bär/fruktsmoothie Energi kcal: 115 Varmrätt Energi kcal: 450 Dryck: ett glas lättmjölk Energi kcal: 60 Frukt/efterrätt Energi kcal: 60/190 Alt.1 En frukt + en mjuk smörgås med 1 skiva ost, paprika och 1 portionsförp./ 10g Alt. 2 keso med bär + en hård smörgås med 1 skiva skinka, tomat och 1 portionsförp./ 10g Energi kcal: 120 Energi kcal: 259 Varmrätt Energi kcal: 450 Dryck: ett glas lättmjölk Energi kcal: 60 Frukt/efterrätt Energi kcal: 60/190 Alt.1 Fruktkräm 2 dl med 1 dl mellanmjölk Energi kcal: 173 Alt. 2 smörrebröd/rågbröd med 25g sill och Energi kcal: 180 ½ ägg, en citronskiva

4 Förslag måltidsordning 7MJ (1680 kcal) Frukost alt. 1* Frukost alt.2* 1 kokt ägg 2 dl Välling salt 1 skiva mjukt bröd 1 skiva mjukt bröd 1 hårt bröd 1 hårt bröd 1 portionsförp./ 10g 80% 1 portionsförp./ 10g 80% 1 skiva ost 28% 1 skiva ost 28% 1 skiva skinka 1 skiva skinka Paprika 20 g 1 dl apelsinjuice Juice 1 dl Energi (kcal): 312 (355 apelsinjuice Energi (kcal): 394 (438 apelsinjuice *Frukost serveras endast i en storlek Alt.1 En frukt Energi kcal: 70 Alt. 2 Smoothie 1,25 dl Energi kcal: 115 Varmrätt Energi kcal: 351 Dryck: 1 dl lättmjölk Energi kcal: 39 Alt.1 en mjuk smörgås med 1 skiva ost, Energi kcal: 150 paprika och 1 portionsförp./ 10g Alt. 2 keso med bär Energi kcal: 109 Varmrätt Energi kcal: 351 Dryck: 1 dl lättmjölk Energi kcal: 39 Alt.1 skorpa, marmelad, 1 portionsförp./ 10g Energi kcal: 70 Alt. 2 Fruktkräm 1 dl med ½ dl mellanmjölk Energi kcal: 87

5 Förslag måltidsordning 12MJ (2880 kcal) Frukost alt. 1* Frukost alt.2* 2 dl filmjölk 1,5% 2 dl mannagrynsgröt ¾ dl =25g cornflakes Lingonsylt 35 g 1 skiva mjukt bröd 1 rågkaka 1 hårt bröd 1 hårt bröd 1 portionsförp./ 10g 40% 1 portionsförp./ 10g 80% 1 skiva ost 28% 1 skiva ost 28% 1 skiva köttpålägg (skinka alt. rökt medvurst 1 skiva hushållsmedwurst alt. leverpastej) 1 dl apelsinjuice Gurka 20 g Juice 1 dl Energi (kcal): 435 (478 med apelsinjuice Energi (kcal): 487 (530 apelsinjuice *Frukost serveras endast i en storlek Alt.1 En frukt + keso med bär Energi kcal: 180 Alt. 2 Smoothie 1,25 dl + 1 mjuk smörgås, Energi kcal: 265 med 1 skiva ost, paprika och 1 portionsförp./ 10g Varmrätt Energi kcal: 600 Dryck: 1 glas lättmjölk Energi kcal: 60 Alt. 2 två mjuka smörgåsar med 1 skiva ost, 1 skiva kalkon, paprika och 2 portionsförp./ 20g Alt. 2 lättyoghurt 2 dl, cornflakes/basmüsli 30g Energi kcal: 300 Energi kcal: 196 Varmrätt Energi kcal: 600 Dryck: 1 glas lättmjölk Energi kcal: 60 Alt.1 Matpaj ¼ paj Energi kcal: 170 Alt. 2. Ägg 1st, kaviar 2tsk, 1 hård smörgås, 1 Energi kcal: 262 portionsförp./10g, 1 skiva ost