Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21



Relevanta dokument
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever

Nyanlända elevers lärande

Studiehandledning. Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång

Utbildning för nyanlända elever

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Läromedelsförteckning

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen

Handlingsplan för nyanlända på Hälsinggårdsskolan F-9

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SVA201

Nyanlända elever. Örebro kommun. Jennypher Löfgren tel

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång

BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan

Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Hur gör ni pedagogisk kartläggning?

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAG400. Svenska som andraspråk (1-30) Grundskolan årskurs 1-3 ingår i Lärarlyftet, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET QF/AMW. Nyanlända i skolan. förutsättningar, lärande och skolframgång

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen:

Kursdokument Värdegrund och likabehandling i teori och praktik 7.5 hp

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling

Språk- och kunskapsutveckling

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever

Litteraturlista Svenska som andraspråk för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45). Ingår i Lärarlyftet

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan

Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018

Nyanländas lärande inget för eldsjälar. Jennypher Löfgren Åsa Önander

Flerspråkighet en möjlighet!

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAS401. Svenska som andraspråk (1-30) för lärare årskurs 4-6 ingår i Lärarlyftet, 30 högskolepoäng

Studiehandledning SLU000 Skolframgång i det flerspråkiga klassrummet, 7,5hp Uppdragsutbildning Bollnäs folkhögskola Vecka 44 h18 vecka 10 v19

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014

Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp

Att bana väg för nyanländas lärande. mottagande och skolgång

Verksamhetsbeskrivning

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Välkomna till utbildningen Att leda kollegialt lärande i fritidshemmet

Bedömning i praktik och teori HT-16, distans (LPAG02), 7.5 hp

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

KURSPLAN Svenska som andraspråk, 31-45hp (ingår i Lärarfortbildningen), 15 högskolepoäng

Välkommen till dialogmöte för kartläggare

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM

Att främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff

Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm

Grundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Göteborg april 2013 Anniqa Sandell Ring

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik

Manual studiehandledning

Workshop Integrera och interagera- språkutvecklande metoder med eleven i centrum

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden

Invandringen - en utmaning för skolväsendet

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

Pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning hos flerspråkiga och nyanlända elever. Denho Özmen 1

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm

Transkript:

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter. All information inför träff 1 finns i mappen Träff 1 under Kursmaterial på kursrummet i Fronter. Inför träff 1 tar ni del av Åsa Wedins föreläsning, Föreläsning 1 Nyanländas villkor, via Fronter samt börjar läsa den aktuella litteraturen. Teamet börjar sedan planera inför träff 1, då ni ska presentera hur mottagandet och utbildning av nyanlända elever i nuläget organiseras på er skola. Ni ska inventera hur och också gärna varför ni valt att organisera mottagande och utbildning som ni gör på er skola. Frågor att utgå ifrån. 1) Hur ser mottagandet av en nyanländ elev ut? Vilka är delaktiga? Vilken förberedelse görs? 2) Vad sker i första mötet med eleven och ev. vårdnadshavare? 3) Görs någon form av kartläggning och i sådana fall hur? 4) Hur organiseras undervisningen för den nyanlända eleven under den första månaden respektive under det första året? 5) Vem är delaktig i undervisningen av eleven? Inventeringen presenteras vid träff 1 och ni har 15-20 minuter för er presentation. Denna inventering kommer att utgöra utgångspunkten för den verksamhetsutveckling som utbildningen syftar till. : Bunar, N (2010). Nyanlända och lärande: en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Vetenskapsrådet. nyanlända elever. Studentlittertur. (Kap 2) v.45 Träff 1 Mottagande och organisation Teamens skolor/connect Vid träff 1 presenterar teamet den inventering av mottagande och undervisning som gjorts. Presentation ska ta 15-20 minuter. Denna inventering är det som ni tar avstamp i för er verksamhetsutveckling. Utifrån er presentation diskuteras tankar, förväntningar och mål med utbildningen för den enskilde deltagaren, teamet och verksamheten. Under träffen tar vi del av Åsa Wedins föreläsning, Föreläsning 2 Nyanländas villkor 2 och diskuterar sedan viktiga aspekter i mottagande i relation till läst litteratur.

v.45-47 Teamets arbete Utifrån era diskussioner under träff 1 väljer ni i teamet att studera minst en av texterna nedan närmare. Ni kan även ta del av det extra material som finns på Fronter. Ni bör sedan träffas vid ett tillfälle för att diskutera den valda texten. Utgå från följande frågor: Vad i den lästa texten var nytt för er? Vad kan ni ta med er till er verksamet utifrån det ni har läst (och eventuellt sett och hört i form av extra materialet)? Dokumentera era reflektioner i form av ett protokoll som ni lägger i er mapp på Fronter, senast fredag vecka 19 Skolinspektionen (2009). Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö. Skolinspektionen Skolverket (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Skolverket Skolverket (2013). Introduktionsprogrammet språkintroduktion. Skolverket. (För team från gymnasieskola och språkintroduktion) v.48 Träff 2 Juridiska aspekter, skollag och författningar. Lars Werner CAMPUS Falun eller STREAMING 24/11 Program för campusdagen 10.30 Kaffe och smörgås 11.00-12.30 Föreläsning Juridiska aspekter på nyanländas lärande. Lars Werner. 12.30-13.30 Lunch (bekostas av deltagarna) 13.30-15.30 Gruppdiskussioner Vid den här träffen belyser vi det juridiska ramverket som styr mottagande och undervisning av nyanlända i skolan. Träffen inleds med en föreläsning för samtliga deltagare. Efter föreläsningen samlas teamen tillsammans med er seminarieledare som introducerar diskussionen. Ni arbetar sedan i mindre grupper där ni utifrån en uppgift arbetar med de styrdokument som gäller för er skolform. Littearatur Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Skolverket (2011).Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 Skollag (2010:800)

Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Skolförordning (2011:185) Gymnasieförordning (2010:2039) v.49-51 Teamets arbete Utifrån innehållet i Träff 2 arbetar ni vidare med hur styrdokumenten ger er stöd i arbetet med nyanlända elever. Ni träffas en gång i teamet för att diskutera detta. Utgå från följande fågor: Efterföljs de lagar och förordningar som finns på er skola? Om inte, vad är hindret? På vilket sätt kan det juridiska ramverket ge er stöd i arbetet med nyanlända elever? Dokumentera er diskussion genom ett protokoll som ni lägger i er mapp på Fronter, senast fredag vecka 24. JULLOV v.3-4 Teamet arbete Inför träff 3 tar teamet del av Föreläsning 3 Kartläggning på Fronter samt litteraturen. Sammanställ minst en fråga per deltagare som ni lämnar i er mapp på Fronter senast fredag v. 36. Ni ska även till Träff 3 ta med er det kartläggningsmaterial som idag används på er skola. Inför seminariet ska ni börja granska det kartläggningsmaterial som används på er skola idag med fokus på vilka kunskaper som mäts, hur dessa mäts och vilken hjälp resultatet har för att planera för elevens fortsatta språk- och kunskapsutveckling. Använd materialet i kursrummet på Fronter som utgångspunkt för er granskning. Vi fortsätter arbetet med granskning av materialet under Träff 3. Skolverket (2012) Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling: med fokus på samverkan, kommunikation samt undervisningens utformning och innehåll. Utbildningsdepartementet (2013). Utbildning för nyanlända elever: mottagande och skolgång. Wedin, Å (2010) Bedöma eller döma? Språkbedömning och lästest i grundskolans tidigare år. I: Pedagogisk forskning i Sverige. (15: 2/3) 219-231.

v.5 Träff 3. Pedagogisk kartläggning. Teamens skolor/connect Vid det tredje tillfället belyses kartläggning av elevers kunskaper med fokus på ett resursperspektiv. I relation till detta uppmärksammas frågor om kunskapssyn och förståelse av relationen mellan lärande, språk och kunskap. Träffen inleds med ett samtal utifrån de frågor som ni lämnat in utifrån litteraturen. Resterande del av seminariet arbetar ni med att granska det kartläggningsmaterial som ni idag använder på skolan. Ni utgår från följande frågor: Vilka kunskaper är det som mäts? Hur mäts dessa? Hur används resultatet av kartläggningen? Vilken syn på kunskap präglar det sätt som nu används för kartläggning? Finns det något som behöver förändras i ert kartläggningsmaterial? v.6-8 Teamets arbete Efter Träff 3 samlas teamet för att fortsätta det arbete som inletts om kartläggning. Ni diskuterar vad som är styrkor och svagheter i ert nuvarande sätt att kartlägga. Vad anser ni behöver förändras och varför? Vilka hinder finns för att genomföra dessa förändringar? Ni börjar även läsa litteraturen inför träff 4. : Håkansson, G (2003).Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur Wedin, Å (2011). Språkande i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitteratur. v.11 Träff 4. Tidig andraspråksutveckling CAMPUS Falun Onsdag 11/3 kl. 15 18 /STREAMING Vid detta tillfälle behandlas centrala begrepp och teoretiska perspektiv på andraspråksutveckling. Träffen inleds med Föreläsning 4 Andraspråksutveckling av Boglárka Straszer. Efter föreläsningen samlas vi för att diskutera hur flerspråkighet används som resurs

på skolan och vilka möjligheter och hinder som finns med detta. Målet är att ni vid träffen ska utforma minst två konkreta förslag på hur ni kan arbeta med flerspråkigheten som resurs. v. 12-14 Teamets arbete Under perioden ska ni försöka förverkliga något av de förslag som diskuterades fram under Träff 4, i er verksamhet. När ni gjort detta samlas ni vid ett tillfälle i teamet för att utvärdera och samtala om hur det gått. Utgå från följande frågor: Vilka möjligheter och hinder fanns? Hur blev resultatet? Vad kan behöva ändras och förbättras? Skriv ner era reflektioner tillsammans med en beskrivning av vad ni har gjort i ett protokoll och lägg i er mapp på Fronter, senast fredag v. 46. Ta även del av de länkar på förslag om flerspråkigt arbete som finns på Fronter samt den aktuella litteraturen. Lindberg, I. (2009). I det mångspråkiga Sverige.Utbildning och demokrati, 18 (2), 9-37 v.19 Träff 5. Attityder och förhållningssätt. Teamens skolor/connect Vid detta tillfälle behandlas attityder, stereotyper, förhållningssätt till nyanlända och till flerspråkighet. Med utgångspunkt i postkoloniala och kritiska perspektiv uppmärksammas föreställningar om kultur och språk i skola och samhälle. Träffen inleds med att ni tar del av Jenny Roséns föreläsning, Föreläsning 5 Mångfald, kulturmöten och maktordningar, via Fronter. Efter föreläsningen diskuterar ni utifrån några fallbeskrivningar frågor om attityd, makt, och värdegrund i skolan. Träffen avslutas med en kort introduktion till ett interkulturellt arbetssätt.. v.20-21 Teamets arbete Dela upp er i teamet så att hälften läser Elmreoth (2008) och hälften läser Stier & Sandström Kjellin (2009). Varje deltagare tar med sig 5 centrala punkter från den bok som denne läst. Ni

träffas sedan för att presentera litteraturen för varandra och diskutera er punkter. Utifrån denna diskussion samt arbetet under Träff 5 börjar ni utforma ett dokument (plan/policy/råd) för hur ni på skolan ska arbeta för ett interkulturellt lärande. Ett första utkast till denna plan presenteras vid träff 6 och ligger sedan till grund för det fortsatta arbetet. Elemeroth, E (2008). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Stier, J & Sandström Kjellin M, (2009). Interkulturellt samspel i skolan. Lund: Studentlitteratur v. 22 Träff 6. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt 1 teoretiska perspektiv CAMPUS Falun / STREAMING, Torsdag 28/5 kl. 15 18. Med avstamp i framförallt arbetet som gjorts vid Träff 4 och 5 fortsätter teamet arbeta med hur deras verksamhet kan förändras och utvecklas i riktning mot ett interkulturellt arbetssätt där flerspråkighet och mångfald används som resurser i arbetet. Vid Träff 6 ges först en teoretisk grund till vad ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt innebär och den förståelsen av språk, lärande och kunskap som denna bottnar i Föreläsning 6. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt teoretiska utgångspunkter Efter föreläsningen presenteras teamens dokument (plan/policy/råd) i tvärgrupper. Efter presentation diskuterar ni vidare hur ni kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande i er verksamhet. Använd era erfarenheter från de förslag som togs fram i seminarium 4. I tvärgrupperna ska ni utforma några konkreta förslag på hur ni i er undervisning kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande. Diskutera även vilken roll ska modersmålslärare och studiehandledare ha i arbetet. Axelsson, M (2013). Flerspråkighet och lärande, I K Hyltenstam & I Lindberg. Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. s.547-578 Bergman, P, Sjöqvist, L, Bülow, K & Ljung, B (1992; 2001) Två flugor i en smäll: att lära (på) ett andraspråk. Stockholm: Liber. Gibbons, P (2006) Stärk språket: stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Gibbons, P (2010) Lyft språket: lyft tänkandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Hajer, M & Meestringa, T (2010) Språkinriktad undervisning. Stockholm: Hallgren & Fallgren. v.23-25 Teamets arbete Varje deltagare läser Bergman, P, Sjöqvist, L, Bülow, K & Ljung, B (1992; 2001) Två flugor i en smäll: att lära (på) ett andraspråk plus en valfri av böckerna nedan. Gibbons, P (2006) Stärk språket: stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Gibbons, P (2010) Lyft språket: lyft tänkandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Hajer, M & Meestringa, T (2010) Språkinriktad undervisning. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Ni tar del av de arbetsmaterial som finns på Fronter. Teamet fortsätter arbeta med sitt dokument om interkulturellt förhållningssätt, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som påbörjades vid tidigare träffar. Detta dokument ska sedan presenteras för kollegorna på skolan vid Träff 8. Alla deltagare försöker att använda de förslag som diskuteras i tidigare träffar i sin verksamhet. Inför träff 7 tar ni även del av: Skolverket (2008). Rapport 321 Med ett annat modersmål: elever i grundskolan och skolans verksamhet. Skolverket (2013). Studiehandledning på modersmål, att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever SOMMARLOV v. 37 Träff 7. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt 2, Teamens skolor/connect Träffen inleds med en presentation av och diskussion kring det dokument och det förändringsarbete som påbörjats vid tidigare träffar. Arbetet ska sedan presenteras i sin helhet tillsammans med utvärderingen vid Träff 8. Vid Träff 7 uppmärksammas betydelsen av modersmål och studiehandledning för elevers språk- och kunskapsutveckling. Under träffen utgår ni från följande frågor: Hur kan lärandet i skolan organiseras för att använda elevernas flerspråkighet som resurs samt främja flerspråkigheten? Vilka roller har deltagarna i teamet i detta arbete? Under träffen tar ni inledningsvis del av olika goda exempel via film och litteratur om hur modersmålslärare och studiehandledare kan integreras i verksamheten och samtalar kring vad som är möjligt i just er verksamhet. Laino, Jarmo (2012). Modersmåls erkända och negligerade roller. I: Olofsson, Mikael (red.), 2013. Symposium 2012. Lärarrollen i svenska som andraspråk. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Skolverket (2008). Rapport 321 Med ett annat modersmål: elever i grundskolan och skolans verksamhet. Skolverket (2013). Studiehandledning på modersmål, att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever

v.38-40 Teamets arbete Utifrån den kunskap ni fått under utbildningen, de protokoll ni skrivit och det dokument som ni arbetat med är det nu dags att sammanställa vilken verksamhetsutveckling som skett under året. Utgå från den inventering som gjordes inför Träff 1. Vad har skett under året? Hur ska ni gå vidare? Hur ska övrig personal i skolan bli delaktig? Ni väljer själva hur ni vill redovisa ert dokument samt det förändringsarbete som skett vid Träff 8. v. 41 Träff 8. Presentation och utvärdering. Teamens skolor/connect Vid detta tillfälle inbjuds rektor och övriga lärare att delta. Teamet presenterar sitt dokument, sitt arbete och den inventering som gjorts av förändringarna sedan förra året. Efter presentation (30-45minuter), skapas diskussionsgrupper för att diskutera dels presentation och dels hur skolan nu ska arbeta vidare. Träffen avslutas med en utvärdering.