TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014

Relevanta dokument
TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011


TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona Insulander.

TBE-INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN I SÖRMLAND 2011

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2015

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2016

Fästingar och fästingöverförda infektioner

Fästingar och fästingöverförda infektioner

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2014

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona Insulander.

TBE-information till allmänheten i Västra Götalandsregionen 2012

Ulrica Sand-Höglund Ordförande i Terapigrupp Vaccin i VG och vårdcentralschef Närhälsan Olskroken vårdcentral

TBE fästingburen hjärninflammation. Peter Nolskog Bitr. smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen april 2016

Ett fästingbett kan räcka. Vaccin skyddar dig mot TBE. Fakta om fästingar och fästingöverförda infektioner.

Vaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare

TBE - vaccinationsrekommenationer Vilka är de och varför?

Kommer du att stöta på fästingar i sommar?

TBE 2018 Region Stockholm 11 April 2019

Fästingen har fyra utvecklingsstadier; ägg, larv, nymf och vuxen. Larver, nymfer och vuxna honor kan suga blod.

TBE fästingburen hjärninflammation

Apotekets råd om. Bett och stick

TBE fästingburen hjärninflammation. Peter Nolskog Bitr. smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen 21 mars 2012

Ett fästingbett kan räcka. Vaccin skyddar dig mot TBE. Fakta om fästingar och fästingöverförda infektioner.

TBE-vaccinationskampanjen på Åland fortsätter under åren

Användning av TBE-vaccin på Åland under åren Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006

Legionella - smittspårning

Karin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC


Inledande bestämmelse

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Hepatit C Statistik

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

Aktuellt från Smittskydd Stockholm. Informationsmöte för Miljö och hälsoskyddsinspektörer Helena Hervius Askling Bitr.

Smitt. Smittskyddsenheten NR 6. DECEMBER 2015 INNEHÅLL INFLUENSA

Riktlinjer vid exposition av mässling

Influensa i Västernorrlands län säsongen Vecka

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

Nässjö april Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland

TUBERKULOS Information till patienter och närstående

Tuberkulos Smittskyddsenheten, Karin Strand

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Hepatit B Statistik. Smittskydd, , Eva Lundmark

Samhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad.

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Nr Innehåll

Hur ser sjukdomarna ut?

Smittspårning, grundkurs nov 2017

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Karin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Mässling - vårdhygieniska aspekter

I årets första SmittnYtt kan man bl.a. läsa om mässlingen, som ju varit högaktuell den senaste tiden, influensaläget, hiv och HPV-vaccination.

Hepatit C Statistik. Smittskydd, , Eva Lundmark

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

MRSA. Information till patienter och närstående

TBE en fästingburen sjukdom

Sticktillbud Höstmötet 2016

MRSA. Information till patienter och närstående

Behandling och förebyggande av influensa

MRSA. Information till patienter och närstående

VIKTIG SÄKERHETSINFORMATION FÖR PATIENTER SOM BEHANDLAS MED RIXATHON (RITUXIMAB)

Influensa- och pneumokockvaccination säsongen 2018/2019 i Västmanland - Kampanjstart tisdag den 6 november 2018

VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 :00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Rekommendationer för profylax kring fall av invasiv meningokockinfektion. Post-expositionsprofylax med vaccin och antibiotika

Veronica Woxén Hepatit A

Smittskyddslagen. 64 anmälningspliktiga sjukdomar varav. 26 allmänfarliga ( ska ) 38 övriga anmälningspliktiga ( bör )

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

Vad ingår i hiv statistiken? I den statistik som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Tillhör du en riskgrupp?

Magsjuka och influensa Säsongen Helena Palmgren Johan Hedlund Smittskyddsenheten Region Uppsala

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn

Kikhosta- smittspårning

Fästingguide. Kombinationen av rätt kunskap och rätt hårdvara ger dig ett mycket starkt fundament i ditt fästingskydd.

TBE fästingburen hjärninflammation. Peter Nolskog Bitr. smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen april 2018

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Smittspårningskurs mars 2018

Vaccination mot säsongsinfluensa och pneumokocker 2016/2017 Information till sjukvårdspersonal

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare

TBE fästingburen hjärninflammation. Peter Nolskog Bitr. smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen april 2017

Vaccination mot influensa

Hepatit C. Smittskyddsenheten, Eva Lundmark

Aktuellt om vacciner och vaccination

Influensasäsongen 2016/2017. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Vaccination mot influensa

Smittskyddsaktuellt för mödrahälsovården

Transkript:

1 (7) TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 TBE-information till hälso - och sjukvårdspersonal i Västmanland april 2014

2 (7) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland Bakgrund Under 2011 och 2012 anmäldes 284 respektive 288 TBE-fall i Sverige, vilket är de högsta antalen sedan infektionen beskrevs för första gången i landet i början av 1950- talet. De flesta som drabbas av sjukdomen blir helt återställda, men ca 10 % får förlamningar och drygt en tredjedel får andra långdragna eller bestående besvär. Dödsfall förekommer men är mycket sällsynta. TBE-smittan finns i vårt närområde huvudsakligen inom Upplands och Södermanlands skärgårdar samt de centrala delarna av Mälaren. Både år 2010 och 2011 smittades sex personer i Västmanland. År 2012 var antalet smittade tre och i fjol sju. Nästan alla (21 av 22) av dessa fall har smittats i Mälarnära områden medan en person troligen smittades i närheten av Färna. Se kartan på sidan 6. Före år 2009 har alla västmanlänningar, som insjuknat i TBE, blivit smittade i riskområden utanför länet. Sjukdomen förekommer alltså nu i Västmanland men smittrisken i vårt område är fortfarande liten. Sjukdomen finns även på andra ställen t.ex. längs ostkusten, kring Vänern och Vättern och i Bohuslän. Flera personer har smittats på Åland. Särskilda riskområden är bl.a. Södertörn, Södertäljeviken och de centrala delarna av Mälaren, där antalet fall lyckligtvis har minskat under senare år, sannolikt p.g.a. ökande vaccinationstäckning. Smittrisk föreligger dock i hela Stockholms skärgård, från Öregrund till Nyköping. En karta över riskområden i östra Svealand finns på sidan 7. Smittan är även i riskområdena förhållandevis ovanlig. Det är framförallt fast boende och sommarboende, som har insjuknat. Enstaka fall har även förekommit hos tillfälliga besökare. Sjukdomen smittar inte från person till person. Det här informationsbladet är främst avsett för läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Motsvarande informationsblad för allmänheten finns också på vår hemsida www.ltv.se/smittskydd. Jan Smedjegård smittskyddsläkare

3 (7) TBE 1. Diagnostik Diagnosen verifieras serologiskt genom påvisande av IgM-antikroppar i serum. 2. Smittvägar Virus finns i saliven hos smittade fästingar i alla utvecklingsstadier och kan överföras vid bett. Fästingar kan smittas när som helst under levnaden (även transovariellt) och förblir smittsamma livet ut. Smittan är dock förhållandevis ovanlig. Även i drabbade områden är sannolikt bara 1 på 200 1 000 fästingar smittsamma. Se kartan över riskområden i östra Svealand på sidan 7. Smittrisk förekommer även på andra ställen i landet, t ex längs ostkusten och kring Vänern och Vättern. Reservoar är främst mindre däggdjur. Sjukdomen smittar inte från person till person. Immuniteten efter genomgången sjukdom synes vara livslång. 3. Inkubationstid Vanligen en vecka (4 21 dygn), ofta dubbelinsjuknande med återkommande och förvärrade symtom efter några dygns till någon veckas initial förbättring. 4. Patienten Fästingar som bitit sig fast bör alltid, bl.a. med tanke på risken för borreliainfektion, avlägsnas snarast. TBE-virus smittar via fästingens saliv och överförs i stort sett omgående. Borreliabakterierna finns däremot i fästingens maginnehåll och överförs först efter viss tid eller om man klämmer hårt på fästingen. 5. Smittspårning/åtgärd Fråga: Kända fästingbett? Misstänkt geografisk smittort? Finns tidigare kända fall av TBE rapporterade från denna ort? Tidigare TBE-vaccination, antal doser och när? Åtgärd: Var frikostig med råd om vaccination till anhöriga, grannar, arbetskamrater etc. som bor eller regelbundet vistas i det område där patienten smittats. Misstänkt vaccinationsgenombrott: TBE-insjuknande kan i undantagsfall inträffa trots fullgod vaccination, s.k. vaccinationsgenombrott. Diagnostiken är i dessa fall komplicerad och därför rekommenderas att patient med misstänkt vaccinationsgenombrott remitteras till infektionskliniken för bedömning och utredning. 6. Generella skyddsåtgärder mot fästingbett Fästingar brukar trivas i gräs- och buskvegetation, särskilt där det är fuktigt. Bästa sättet att minska risken för insjuknande är att om så är möjligt undvika sådan terräng. Myggmedel ger inget tillförlitligt skydd mot fästingbett. Kortklippt gräs, kala klippor och sandstränder är inga fästingmiljöer. När Du vistas i fästingmiljö Stövlar och långbyxor, med byxbenen nedstoppade innanför stövelskaften, och en skjorta, nedstoppad innanför byxlinningen, ger ett gott men inte fullständigt skydd. Fästingarna syns lättast på ljusa kläder. Inspektera gärna kläderna regelbundet och borsta bort eventuella fästingar. Man kan även torktumla kläder för att snabbt avdöda fästingar.

4 (7) Inspektera hela kroppen efter vistelse i fästingområde. Granska särskilt mjuka och behårade kroppsytor. På barn fäster sig fästingarna ofta på huvudet, speciellt vid öronen och i hårfästet. Eftersom fästingarna ofta tar ganska lång tid på sig att hitta ett lämpligt bettställe kan det också vara klokt att duscha (eller bada) och kamma håret. 7. TBE-vaccination TBE-vaccination kan rekommenderas till fast boende och sommarboende samt personer som vistas i skog och mark i områden med smittrisk. Se bl.a. kartorna på sidorna 6-7. resenärer som ska vistas i skog och mark på Åland, i Baltikum eller i särskilda riskområden i Central- eller Östeuropa. Vaccination är mindre angelägen för personer som endast mycket kortvarigt vistas i områden med smittrisk och personer som visserligen bor i riskområden men inte brukar vistas ute i skog och mark. TBE-vaccin till barn kan ges från 1-års ålder och ger generellt ett bra skydd mot sjukdom hos barn. Vaccination till personer i åldern 1 60 år Till personer mellan 1-60 år ges 2 doser TBE-vaccin med en månads mellanrum. Den tredje dosen ges inför nästa säsong (5-12 månader efter dos 2). Grundvaccinationen består alltså av 3 doser under det första året, därefter ges en påfyllnadsdos efter 3 år. Följande påfyllnadsdoser ges därefter vart femte år oavsett ålder. Vaccination till personer som fyllt 60 år Personer som fyllt 60 år när vaccination mot TBE påbörjas, brukar få ett sämre skydd än yngre individer, samtidigt som de har större risk att få svår sjukdom. I den här åldersgruppen rekommenderas därför att en tredje dos ges två månader efter dos 2. Nästa dos ges inför kommande fästingsäsong för att fullfölja grundvaccinationen, som då består av 4 doser första året (månad 0, 1, 3 och 5-12). Därefter ges en påfyllnadsdos efter 3 år. Följande påfyllnadsdoser ges vart femte år precis som i den yngre åldersgruppen. För alla åldrar Vaccinationen bör påbörjas i god tid före fästingsäsongen som ofta startar i april. Intervallet mellan första och andra dosen bör inte vara kortare än en månad. Påfyllnadsdoser bör ges innan fästingsäsongen startar för att ge bästa skydd. Vid avvikelse från rekommenderat vaccinationsschema Friska, yngre personer kan fortsätta med vaccinationsschemat oavsett intervall till föregående dos/er och behöver alltså inte börja om. Personer som fyllt 60 år eller de med nedsatt immunförsvar på grund av medicinering eller sjukdom måste bedömas

5 (7) individuellt i varje enskilt fall. Med tanke på ökad risk för svår TBE-sjukdom i denna grupp i kombination med förmodat sämre immunologiskt svar på vaccinet, bör man vara mer liberal med att börja om om det har gått mer än ett år sedan första dosen. Vaccinationen betalas av den enskilde. Områden med smittrisk i Sverige Riskområden i östra Svealand där ett eller flera fall av TBE har rapporterats de senaste åren redovisas på kartorna på sidan 6 och 7. Fall har även förekommit längs ostkusten längre söderut, kring Vänern och Vättern, i Bohuslän och i Skåne. Mer information finns på Folkhälsomyndighetens hemsida och på respektive landstings smittskyddsenheters webbplatser. Riskområden utomlands Åland Vissa delar av Central- och Östeuropa inklusive Baltikum. 8. Anmälan Sedan den 1 juli 2004 är TBE en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen och då under diagnosen viral meningoencefalit. Anmälan görs enklast via www.sminet.se. Det är mycket viktigt att i den kliniska anmälan ange den sannolika smittorten så exakt som möjligt om patienten vistats regelbundet i området eller bara har varit tillfällig besökare, samt om patienten fått TBE-vaccin, antal doser och när dessa givits. Information om de nya fallen av TBE ligger till grund för kommande riktlinjer för vaccination. TBE-vaccination utbytbarhet mellan olika vacciner Man kan aldrig garantera fullständig effekt med någon vaccination, men skyddseffekten efter TBE-vaccination anses vara mycket god. Effekten av byte av vacciner (f.n. två tillgängliga i Sverige) under pågående grundvaccination är ofullständigt känd. Enstaka studier har dock visat, att efter inducering av ett immunologiskt minne ger en påfyllnadsdos med annat vaccin ett gott svar. Med hänsyn till det bedömer vi att man försiktigtvis bör använda samma vaccin vid de 2 respektive 3 första doserna under de första månaderna i grundvaccinationen. Dosen som ges efter cirka 1 år i grundschemat samt påfyllnadsdoser efterföljande år bör kunna ges med annat vaccin. Finns inte det tidigare vaccinet att tillgå under grundvaccinationen, är det bättre att ge det andra vaccinet än att avbryta vaccineringen.

6 (7) Fästingöverförd virusorsakad hjärninflammation (TBE) sjukdomsfall som med stor sannolikhet har smittats i Västmanlands län år 2009 2013

7 (7) Riskområden för TBE inom Stockholms, Södermanlands, Uppsala och Västmanlands län Kartan har tagits fram vid smittskyddsenheten i Stockholm. Mer information om sjukdomen finns på deras webbplats www.smittskyddstockholm.se.