AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning



Relevanta dokument
Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

Tecken som AKK Biennalen

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

Kommunicera hur svårt kan det vara?

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK. k u l t u r f ö r e n i n g

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017

Platon - om lärande och lek

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Välkommen till TAKK - tecken som stöd. Else Åhmark Specialpedagog Skolförvaltningen Mölndals stad

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Kommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola.

Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten

Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013

Rätten till kommunikation

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter

Vad sa jag? Diskutera 2 min i par

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

2

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

KVALITETSREDOVISNING

Kommunikationskarnevalen

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Kom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk

Kommunikationsstöd i förskolan

Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SIS-medel)

Kommunikation som daglig verksamhet. Lund 19:e april 2016 Linda Björk

Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter

Språkutvecklingsprogram

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

ALTERNATIV TILL JAG HAR NÅGOT ATT SÄGA! TALSPRÅKSKOMMUNIKATION

Förskolans språkliga profil

Appar för kommunikation. Mats Lundälv Maria Olsson Lage Persson

LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

DART/Regionhabiliteringen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus/su, Kruthusgatan 17, Göteborg. Lars-Åke Berglund från Handitek

Trygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola.

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK. Redskap och metoder. ä ö ä. ö ä å å

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Tips på AKK-appar. Jag tycker om dig! Appar med symboler, text och ljud för personer som behöver AKK-stöd för uttryck och förståelse

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

DART-kommunikations och dataresurscenter

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp

Kursplanen i ämnet teckenspråk för hörande

Teckenspråk för döva och hörselskadade

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Kommunikationsstöd vid språkstörning

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K?

Ritade tecken. för dem som behöver kommunicera med stöd av tecken

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation.

Kurser våren 2014 D AR T

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

LOKAL ARBETSPLAN VT 2017 & HT 2017

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt

VÄLKOMMEN TILL LÄRVUX. Särskild utbildning för vuxna

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

"Siri och ishavspiraterna"

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2015/2016

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011

Kommunikation och kognitivt stöd i vardagen Fokus på utvecklingsstörning

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Regionala Mötesdagar Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare

Transkript:

AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges kommunikationsoch dataresurscenter för funktionshindrade Innehåll föreläsning Utredning/utprovning Utbildning kurser på Dart och på uppdrag. Forskning och utveckling Tvärprofessionellt team Kombination anslags- och intäktsfinansiering Kommunikation, språk och tal Vad säger läroplanen? Vad är AKK? Olika exempel AKK Frågor Information: www.dart-gbg.org Övning: 3-5 min. Diskutera och skriv ner betydelsen av orden: Kommunikation Språk Tal 1

Hur kommunicerar vi? Om vad kommunicerar vi? #$ & #"'&! &' $ " (&$ # "" $%( $"% $&% ))' Kan man säga att ett kommunikationssätt är viktigare än något annat? Det vi har erfarenhet av och kännedom om både hos oss själva och hos samtalspartnern. Känslor Händelser Konkreta saker Det vi vill veta mer om Social accepterade samtalsämnen, t ex väder etc. Att ta emot och förstå kommunikation *'% &% $$ + ' ""$& $(%" ' &% $%$ $$ +( % $ Lpo 94 Mål att uppnå i grundskolan: Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola Behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift. Mål att uppnå i särskolan (Lpo 94) Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar grundsärskolan: efter sin förmåga kan lyssna, läsa och kommunicera Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar träningsskolan har utvecklat sin förmåga: att samspela socialt att kommunicera genom språk, symboler, tecken eller signaler. 2

Utmaning för skolan Kommunikativa funktioner Språklig förmåga Direktkommunikation Läs- och skrivförmåga Aktivitet och delaktighet Rätt att få uttrycka åsikter Påverka beslut som rör en själv Möjlighet att ta till sig samhällsinformation Alternativ och kompletterande kommunikation AKK Ersätter eller kompletterar ett bristande tal/språk i kommunikation mellan människor Översatt från eng. AAC Augmentative and Alternative Communication Vem behöver AKK? 1. medel för att uttrycka sig personer med god språkförståelse i kombinations med stora uttryckssvårigheter ofta bestående behov 2. stöd för uttryck och förståelse både för att förstå och för att använda språk ibland övergående på väg mot tal ibland situationsberoende när talet inte räcker till 3. alternativ för uttryck och förståelse både för att förstå och för att använda språk ofta bestående AKK innefattar Brukaren personen som har funktionsnedsättning för kommunikation Redskap kommunikationssätt och hjälpmedel för detta Omgivningen människor, samspelspartners och miljön. (ur: Alternativ och kompletterande kommunikation i teori och praktik) Naturligt, nedärvt Finns alltid med Konkret koppling till sin innebörd Begränsade uttrycksmöjligheter Begränsade uttrycksmöjligheter Svårt att ta med! " # $ Foto Tecknade bilder och symboler Tecken som AKK-TAKK Grafiskt symbolspråkbliss Talande hjälpmedel Specifikt och personligt Viss språklig utvecklingsmöjlighet Till viss del naturligt Finns alltid med Stora språkliga utvecklingsmöjligheter Stora språkliga utvecklingsmöjligheter Ljudåterkoppling Kan användas i kombination med annan AKK Specifikt och personligt Omgivningen måste kunna läsa eller tolka bilderna/symbolerna Omgivningen måste kunna tecken Kräver viss finmotorik Omgivningen måste kunna läsa eller tolka bliss Tekniska problem Hjälpmedelberoende 3

Kommunicera med någon form av AKK Hjälpmedel 1. Någon att prata med 2. Något att prata om 3. Ett ord- (tecken-, bild/symbol-, fras-) förråd som passar (personen och ämnet) 4. Kännedom om vad som finns i mitt ordförrådet 5. Kunskap om hur man frågar, svarar, berättar, kommenterar med hjälp av detta ordförråd 6. Möjlighet att praktiskt hantera ordförrådet Jämför: Hur lär vi oss ett språk? Det är skönt att se, huru den goda viljan, med små hjelpmedel och inskränkta utvägar, mäktar utföra stora ting. BESKOW i 2SAH 36: 107 (1862). (http://g3.spraakdata.gu.se/saob/) pratapparat blick TAKK Tecken ljud foton kroppsspråk gester symboler Teckenspråk Sverige beslutade 1981 som första land i världen att officiellt erkänna teckenspråket som dövas modersmål och gav döva rätt till tvåspråkighet med teckenspråk och skriven svenska Tecken som stöd TSS Främst utvecklat för vuxendöva och hörselskadade Tecken som stöd för läppavläsning Normal språkutveckling Tecken som AKK -TAKK Tecken från svenska teckenspråket Används för förståelse och som uttryckssätt Stöd för kommunikations- och språkutveckling Teckentavla gjord i Communicate: In Print och Bildbas Tecken + Ebba Editor Bilder, symboler Kommunikationskarta Karta/bok med bilder och/eller skrivna ord, meningar och uttryck Används med eller utan inspelat och/eller syntetiskt tal För språklig, kognitiv & kommunikativ utveckling För att uttrycka sig För att förstå För minne För struktur 4

Lära sig använda en kommunikationskarta Exempel på kartor och pärmar Partnerstödd användning Kartan används av både dig och eleven, så länge det behövs Barnet/den vuxne behöver en modell Kommunikationen förenklas när du själv använder kartan. Och du kan se hur den ska förändras och/eller utvecklas Hur lätt är det att förstå? Exempel på pratapparater Läsa och skriva med symboler och talsyntes Skrivmiljö Samtalsmatta medel för att utvärdera och uttrycka åsikter Visuell skala Skriva dokument ämne Communicate: SymWriter frågeställningar 5

Exempel på företag som säljer hjälpmedel och programvaror för att underlätta kommunikationen. Oktober AKKmånad Läs och skriv - www.hargdata.se - www.frolundadata.se - www.svensktalteknologi.se www2.sit.se/bildbastecken Pratapparat, kommunikationsprogram och likn. - www.gewa.se - www.rehabmodul.se - www.rehabcenter.se - www.komikapp.se - www.falckigel.se - www.permobil.com Mer information hittar du på www.isaac.com www.isaac-sverige.se Hur får man AKK att fungera i vardagen? Exempel på datorprogram Vara förebilder, vi måste använda AKK i samspel med eleverna - så här gör man - det är OK och det är kul! Aktiviteten som utgångspunkten vad vill och behöver barnet säga just nu? Se till att AKK finns på plats Ge tid Positiv förväntan Inte tro att det kan funka genast Informera om AKK och hur kommunikationen går till - till nya i omgivningen (kommunikationspass) För att prata med och/eller för att skriva med Tillsammans med bilder och tal Auditiv feedback viktigt! Programsnickaren med en blissanpassning 6