Orkla Matbarometer Jeanette Bergquist

Relevanta dokument
Orkla Matbarometer Sverige 2016

Orkla Matbarometer en undersökning om nordisk kosthållning

VITA SIDOR. United Minds Resultat allmänhetsundersökning 2016

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten. December 2010

EN BRANSCH I FÖRÄNDRING.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

ICA-kundernas syn på en klimaträtt livsstil

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

DESCRIPTION OF PAULIG GROUP

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Undersökning klimaträtt. Marknads- och Konsumentinsikt

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Vad åt du senast? Matprat! Var det te, en macka och juice till frukost? En frukt? Var det lunch? Eller har du inte ätit något sedan igår?

Klimatanpassa din matlagning

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

Antal intervjuer(1000) (344) (656) (159)(299)(284) (258) (528) (472) (198) (98) (443) (452) (202) (317)(287)

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Hurolikatrenderinverkar påföretaginom köttproduktionen

Matlagning vår tids identitetsmarkör

Kostplan Söderköpings kommun Antagen av Servicenämnden

ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013

Utdrag ur Mat i Sverige,

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Formulär Pytt i panna (icke-medieintensiv) (150101) U nr: Projektledare: Margareta Brundin, Jenny Frank

SVENSKMÄRKNING AB. Attitydmätning ursprung Februari 2018

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Till vårdnadshavare 1


En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Äntligen skollunch! Vi vill bjuda dig på lunch.

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016

MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun

Christl Kampa-Ohlsson

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern Skillnad mellan &

Beteendeförändringar och uppfattningar mellan 2005 och 2008

Opinionsundersökning. Svenskarnas kostvanor och användning av kosttillskott. Konsult: Lena Berggren,

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Namn: Anders Andersson Datum:

Kundpanelrapport. Mat i vardagen och under helgen

Riktlinjer för kost i förskola och skola

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Vår syn på tillsatser & vår mat

Vad berättar livsmedelsförpackningen?

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Som medlem i Hälsoklubben får du:

vill svenska konsumenter Gunnela Ståhle Vi Konsumenter

framtidens mat i västerås

Kostpolitiskt program

Matprat i primärvården

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

En riktig må bra-kasse!

PS. Tips var med i tävlingen om hållbarhet hos White Guide Junior

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Hållbar mat i offentliga kök

anvisningar TILL ELEVER OCH BLOGGAR Anvisningar till elever och bloggar 1

Konsumenterna och GMO

Bra måltider i skolan

Låt oss hållas starka!

Livsmedel- och måltidspolicy

FÄRS FISK JÄRN/LEVE R

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Konsumenten & de gröna näringarna 2017

Kostpolicy - för förskola och skola

Testa dina vanor Hälsotest

Matens möjligheter. Ålands potential i omvärlden. Lennart Wikström. Lantbrukets Affärer. Mariehamn 1 mars Tejarps Förlag AB 3

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004

Kostpolicy Gävle kommun 17KS121. Remiss med begäran om komplettering av tidigare yttrande i rubricerat ärende.

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

familj Enkelt, gott och snabbt på bordet

Forskning pågår om äldre och åldrande

bistro Lite som på restaurang, fast hemma Meny Vecka 12 Kebabspett i tomatsås med yoghurt

ANVISNINGAR TILL ELEVER OCH BLOGGAR Anvisningar till elever och bloggar 4

Sveriges bästa sjukhusmat Information till Medborgarutskottet

Engagerade unga och medgörliga föräldrar

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet

Formulär version 2 Djupfryst potatis (icke-medieintensiv) U nr: Projektledare: Margareta Brundin, ,

Verksamhetsplan Skolmåltid

Sund Livsstil. Attendo Broarp Utredning och behandlingshem

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Kostpolicy Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Antagen KF Augusti- 2014

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR BORTOM TRENDERNA CHARK-SM I GÖTEBORG

Transkript:

Orkla Matbarometer 2016 Jeanette Bergquist

Hälften av befolkningen i de nordiska länderna är överviktiga Finländarna har den största andelen personer med högt BMI Det är män och personer i medelåldern som har de högsta BMI-talen i alla länder Låg Normal Hög 49% 48% 49% 46% 41% 51% 53% 57% 2% 2% 1% 2% 71% 67% 44% 61% är nöjda med sin vikt 69% 79% 68% 69% är nöjda med sin vikt 27% 39% 21% 27% är nöjda med sin vikt 2

Matvanor i Norden 2016

De flesta äter frukost och middag hemma varje dag Fler i Norge skippar frukosten hemma än i de andra nordiska länderna. Och nu vet vi att hypotesen om att svenskarna inte äter middag hemma på grund av att de äter lunch ute inte stämmer 66% 70% 68% 71% 53% 51% 54% 50% 31% 33% 35% 27% Frukost hemma dagligen Middag hemma dagligen Middag med familjen samlad 4

Matlagning i Norden 7 av 10 säger att de laggar middagen från grunden. I Sverige i ännu högre grad än i de övriga länderna. Det är främst kvinnorna som lagar maten själva. 30-40 % kan räknas som rådgivare när det gäller mat och matlagning. 61 72 66 60 36 39 36 27 Jag lagar alltid middagen från grunden Stämmer mycket/ganska väl Andra frågar mig ofta om recept och råd gällande matlagning Stämmer mycket/ganska väl 5

Hälsa och sund mat

Fysisk aktivitet 70-80 % av befolkningen i de nordiska länderna är fysiskt aktiva minst en gång i veckan Låg Medel Hög 44 41 38 35 34 31 31 50 3 4 6 4 Aldrig någon fysisk aktivitet 1-2 gånger i veckan 3 gånger i veckan eller oftare 7

Svenskarna är de som i högsta grad har börjat äta sundare och här väntas också stora förändringar under det kommande året Norrmännen är de som är minst benägna att förändra sina kostvanor 60 55 48 Kommer att äta/har ätit mer 40 20 15 18 33 28 21 24 0 Kommer att äta/har ätit mindre -20-40 -60 Endring i spisevaner siste årene Planlagt endring i spisevaner neste året Beräknad nettoförändring 8

Finländarna och svenskarna är de som äter mest fisk och en lika stor andel räknar med att äta mer fisk under det kommande året I Norge och Danmark har man inte förändrat sina matvanor och där tror man inte heller på några stora förändringar under det kommande året. 60 Kommer att äta/har ätit mer 40 20 0 10 14 33 33 1 4 36 33 Kommer att äta/har ätit mindre -20-40 -60 Endring i spisevaner siste årene Planlagt endring i spisevaner neste året Beräknad nettoförändring 9

I alla länder äter man mer frukt och grönsaker och räknar med att äta mycket frukt och grönsaker även kommande år 60 Kommer att äta/har ätit mer 40 20 36 41 45 43 31 37 45 44 0 Kommer att äta/har ätit mindre -20-40 -60 Ändrade matvanor under de senaste åren Räknar med att matvanorna kommer att förändras under kommande år Beräknad nettoförändring 10

I samtliga länder litar man mest på sina egna bedömningar om vad som är hälsosam kost men man litar också på offentlig hälso- och sjukvårdspersonal I Norge har man större förtroende för offentlig hälso- och sjukvårdspersonal och myndigheter än i de andra länderna 73 66 66 64 54 38 49 42 43 42 42 36 Mina egna bedömningar och erfarenheter Offentlig hälso- och sjukvårdspersonal, läkare, dietister, etc. Information från myndigheter 11

I alla länder, förutom Sverige, håller ungefär hälften av befolkningen med om att myndigheternas kostråd passar för de flesta Även här visar det sig att norrmännen har störst förtroende för myndigheterna 51 46 49 33 Myndigheternas råd kring kosthållning passar de flesta - Instämmer helt/instämmer något 12

Litar konsumenterna inte på matproducenternas innehållsdeklarationer? Det framgår tydligt på förpackningen vad produkterna innehåller, men samtidigt känner många att det är svårt att veta vad matprodukterna faktiskt innehåller 56 46 52 52 49 42 41 37 Jag tycker att det är svårt att veta vad matprodukterna jag köper innehåller - Instämmer helt/instämmer något Det är tydligt markerat på förpackningarna vad matprodukterna i affären innehåller - Instämmer helt/instämmer något 13

Hållbarhet, etik och ekologi

Fördelning av "ansvaret" för etisk produktion. Norrmännen är minst benägna att själv ta ansvar I Norge anser man i högre grad än de andra nordiska länderna ett det är livsmedelsindustrins ansvar att se till att den mat de äter är etiskt producerad 63 67 63 50 53 52 52 48 Livsmedelsindustrin Jag själv 15

Jämfört med Sverige så ligger de andra nordiska länderna långt efter när det gäller intresset för hållbara råvaror Sverige är också mer intresserade av miljövänliga/återvinningsbara förpackningar. Det är danskarna som har minst intresse för miljövänliga/återvinningsbara förpackningar. 78 67 69 66 54 55 58 57 Det är viktig för mig att råvarorna i produkterna jag köper är hållbart producerade - Instämmer helt/instämmer något Hur viktig är det för dig att de produkter du köper har ett emballage som är miljövänligt och/eller kan återvinnas? - Mycket/ganska viktigt 16

Sverige och Danmark är mycket längre fram när det gäller ekologiska produkter och här köper man ekologiska produkter regelbundet Ungefär hälften av befolkningen här hade köpt ekologiska produkter senast gången de handlade. 50 44 16 16 Köpte ekologiskt senaste gången man handlade 17

I Danmark har man inte ökat sin konsumtion av ekologiska livsmedel under de senaste åren och här är förväntningarna också lägst på att man kommer att köpa mer ekologiskt under det kommande året Även om man redan köper mycket ekologiskt odlad mat i Sverige, så räknar man ändå här med att köpa ännu mer ekologiska under kommande år 60 Kommer att äta/har ätit mer 40 20 29 31 32 26 13 19 24 28 Kommer att äta/har ätit mindre 0-20 -40-60 Ändrade matvanor under de senaste åren Räknar med att matvanorna kommer att förändras under kommande år Beräknad nettoförändring 18

Mycket få personer är riktiga vegetarianer, men i alla länder är det många som äter vegetarisk kost då och då. Andelen är störst i Sverige och Finland. 61 63 47 46 Äter vegetarisk kost till middag - Ibland/ofta 19

I Norge och Sverige var ökningen störst när det gäller vegetarisk mat och det är även här som man förväntar sig den största ökningen nästa år Kommer att äta/har ätit mer 60 40 20 44 41 48 47 33 35 17 19 0 Kommer att äta/har ätit mindre -20-40 -60 Ändrade matvanor under de senaste åren Räknar med att matvanorna kommer att förändras under kommande år Beräknad nettoförändring 20

Nationellt, närproducerat och lokalt

I alla länder är det viktigt att de livsmedelsprodukterna tillverkas i hemlandet, men i Sverige är man också intresserade av var råvarorna kommer ifrån Färre norrmän bryr sig om matprodukter de köper är tillverkade i Norge eller ej 80 72 79 78 63 54 55 58 Hur viktigt är det för dig att matprodukterna du köper är producerade i det egna landet? - Mycket/ganska viktigt Det är viktig för mig att veta var råvarorna i produkterna jag köper kommer ifrån - Instämmer helt/instämmer något 22

Man föredrar ett lokalt tillverkat alternativ men väljer troligen lokala produkter av andra orsaker än att de håller högre kvalitet I Sverige är man mycket mer intresserad av att maten är närproducerad än i de andra länderna 85 63 64 66 45 56 52 53 39 55 36 46 Hur viktigt är det för dig att maten du köper är närproducerad? - Mycket/ganska viktigt Jag föredrar att köpa lokalt producerade alternativ om det finns sådan - Instämmer helt/instämmer något Lokala produkter har en högre kvalitet än andra produkter - Instämmer helt/instämmer något 23

Industri- och färdigmat

Industrimatindex I Norge är är man generellt mindre negativa till industrimat än man är i de andra länderna. Mest skeptiska är man i Sverige och Finland. I alla länder är man mest oroade över konstgjorda tillsatser och socker. Mer negativ 3,28 3,22 3,26 3,12 Mindre negativ Skala 1-5 Alla påståenden är vända i samma riktning där 5 är mest negativ och 1 mest positiva 25

NORGE: De flesta tror att industritillverkad mat innehåller mycket konstgjorda tillsatser. Det råder dock stor oenighet om råvarorna är sämre. De flesta tror att industritillverkad mat innehåller mer socker än hemlagad mat, men när det gäller just marmelad finns det en större osäkerhet Instämmer Varken eller Tar helt Vet inte avstånd Industritillverkad mat innehåller mycket konstgjorda tillsatser 76% 13% 6% 5% Industritillverkad mat innehåller mer socker än hemlagad mat 72% 13% 5% 10% Industritillverkad mat innehåller sämre råvaror än de som används i hemlagad mat 52% 25% 16% 9% Köpt marmelad innehåller mer socker än hemlagad marmelad 50% 25% 15% 10% Q012 "Hur väl instämmer du eller tar avstånd från följande påståenden?" Base: 1070 26

NORGE: Konsumenterna tror inte att industritillverkad mat är lika sund som hemlagad mat, men det verkar som om man har insett att livsmedelstillverkarna har minska saltet och palmoljan i sina produkter Instämmer Varken eller Tar helt Vet inte avstånd Industritillverkad mat innehåller mycket fett 49% 28% 9% 14% Större delen av industriproducerade livsmedel innehåller ingen palmolja 40% 22% 17% 21% Industriproducerade livsmedel innehåller lika mycket salt i dag som tidigare 33% 20% 28% 17% Industriproducerad mat är inte lika nyttig som hemlagad mat 13% 17% 67% 3% Q012 "Hur väl instämmer du eller tar avstånd från följande påståenden?" Base: 1070 27

I samtliga länder köper man mindre färdigmat. Nedgången är störst i Sverige. Det är också i Sverige som man räknar med att köpa ännu mindre färdigmat under det kommande året. 60 Kommer att äta/har ätit mer 40 20 0 Kommer att äta/har ätit mindre -20-40 -27-19 -30-30 -13-17 -25-22 -60 Ändrade matvanor under de senaste åren Räknar med att matvanorna kommer att förändras under kommande år Beräknad nettoförändring 28

I de flesta länderna lagar man mer mat från grunden (i Danmark är andelen något lägre). Samma trend ser vi om vi ser på vad man tror kommer att hända under kommande år 60 Kommer att äta/har ätit mer 40 20 34 38 29 35 18 25 31 37 0 Kommer att äta/har ätit mindre -20-40 -60 Ändrade matvanor under de senaste åren Räknar med att matvanorna kommer att förändras under kommande år Beräknad nettoförändring 29

Norge: Det är i första hand helt färdiga rätter som endast behöver värmas eller stekas som uppfattas som färdigmat Trenden är densamma i alla länder. 85-90 % menar att "färdigmat" är helt färdiga rätter 90% 38% 35% 26% 1% 0% 1% Helt färdiga rätter som bara behöver värmas eller stekas (t.ex. fryst pizza, kylda färdigrätter, etc.) Delvis färdiga rätter där vatten och/eller andra ingredienser tillsätts under tillagningen (t.ex. gryträtter i påse, taco dinnerkit, etc.) Helt färdiga ingredienser eller komponenter för en måltid (t.ex. pastasåser, woksåser eller andra tillbehör) Delvis färdiga ingredienser för en måltid (Exkl. pulversås eller tillsatser som sedan kokas) Annat Inget av dessa Vet inte Q011 Vad betraktar du som "färdigmat"? Base: 1067 30

Det är OK att använda färdigmat och halvfabrikat! I Norge är man mer positiv till att använda färdigmat än i de andra länderna 78 72 66 65 Man behöver inte alltid laga middagen från grunden. Ibland är det okej att använda halvfabrikat eller färdigmat - Instämmer helt/instämmer något 31