Källa: Schizofreniförbundet (Sverige) Schizofreni & psykos Orsak I en befolkning på 100 000 personer insjuknar 15-20 personer varje år i en psykos. Ungefär hälften av dessa utvecklar schizofreni. Risken att någon gång insjukna i schizofreni är ungefär 0,8 %. Sjukdomen drabbar lika ofta män som kvinnor men insjuknandet hos män sker ofta i 20-25 årsåldern, medan det hos kvinnor är vanligare att insjukna i åldern 25-30 år. Schizofreni är en sjukdom som finns över hela världen. Vad beror schizofreni på? Det finns i dagsläget ingen entydig förklaring till vad schizofreni beror på. Vad man vet är att det finns ett klart ärftligt inslag men det är inte troligt att någon enskild gen kan förklara sjukdomen. Orsakerna till schizofreni är ännu inte helt klarlagda, men troligen samverkar flera riskfaktorer och dessa kan skilja från person till person. Förekomsten av schizofreni i släkten ökar risken att insjukna i sjukdomen, men är inte avgörande. Om man har en förälder eller ett syskon som har sjukdomen är risken att själv insjukna 10-15% och ungefär 50% risk om man har en enäggstvilling med diagnosen schizofreni. Man räknar med att i genomsnitt omkring 50% av risken för att insjukna beror på andra faktorer än de ärftliga, men detta varierar nog mellan olika individer. Infektioner under fosterstadiet och komplikationer vid förlossningen anses bland annat kunna påverka insjuknanderisken men eftersom schizofreni inte är så vanligt och komplikationer vid graviditet och förlossning är vanliga finns ingen större anledning till oro för den som haft sådana komplikationer. Psykologiska och sociala omständigheter kan påverka när sjukdomen bryter ut men är sannolikt ingen tillräcklig enskild orsak. Och det varierar från person till person hur känsliga vi är för att utveckla psykotiska symtom vid psykiska och fysiska påfrestningar. Man vet att det finns en överaktivitet i vissa nervbanesystem i centrala nervsystemet och underaktivitet i andra. Signalsubstansen dopamin är på något vis inblandad och dopaminaktiviteten är för hög i hjärnan. Troligen är flera signalsubstanser involverade. Människans psykiska funktioner är beroende av att information kan överföras mellan nervcellerna som finns i vårt centrala nervsystem. Överföring av information från en nervcell till en annan sker bland annat med hjälp av så kallade signalsubstanser. Man känner till ett flertal signalsubstanser varav de mest kända är dopamin, serotonin och noradrenalin. Signalsubstanserna behövs för att ta mot information, bearbeta informationen och fatta beslut. När dessa hamnar i obalans kan man få psykotiska symtom. Antipsyko-
tiska läkemedel är inriktade på att försöka få signalämnena att komma i balans igen. Förebådandefas En psykos föregås ofta av en förebådandefas, även kallad prodromalfas, som kan pågå i veckor, månader eller ibland år. Symtom som kan uppstå under den här perioden är: Humörsvängningar, irritation, oro och vredesutbrott som är svåra för omgivningen att förstå. Ifrågasättande av vardagliga saker såsom varför existerar jag eller varför bor just jag på den här adressen. Problem med att urskilja vad som är vad som är fantasier och föreställningar och vad som är fakta och verklighet. Detta leder ofta till att man blir misstänksam, tillbakadragen eller isolerar sig. Vissa kan också uppleva intensivare syn- och hörselintryck i form av skarpare färger och ljud eller korta stopp i tankarna. Hur kan detta upplevas av anhöriga? Många anhöriga får sämre kontakt, förstår allt mindre av vad som händer och tycker att personen blir alltmer inbunden. Om man ställer vanliga frågor kan man bli avsnäst eller inte få något svar överhuvudtaget. En vanlig uppmaning kan leda till ett vredesutbrott. Personen vänder ofta på dygnsrytmen, spelar musik på hög ljudnivå eller blir uppslukad framför datorn, vilket också kan leda till misskötsel av skola eller arbete. Det är viktigt att veta att många av dessa besvär kan likna besvären som uppkommer under en vanlig tonårings utveckling som inte leder till insjuknande i psykos eller schizofreni. Prepsykotiskt tillstånd Personer som är prepsykotiska har svårare att tolka och förstå upplevelser. Det kan gå över snabbt eller pågå i flera veckor. Alla känslor blir starkare. Personerna får ett ändrat tankeflöde och ett nytt sätt att finna ord. Omvärlden upplevs som förändrad och alltmer hotande exempelvis genom att: Den tidigare vänliga grannen börjar upplevas som ett hot eller en ond människa. Personen förstår allt mindre vad som sägs i skolan eller på arbetet, och anar skrämmande avsikter i det som sker. Man tycker att andra pratar om en och säger elaka saker bakom ryggen. Personen kan höra en röst inuti huvudet, vilket upplevs så skrämmande att man tror att man håller på att bli galen.
En inre katastrofkänsla leder till stigande ångest, vilket man försöker dämpa genom att spela hög musik, ofta på natten. Mathållningen fungerar allt sämre. Den totala upptagenheten av de egna fantasierna växlar med stunder av kritisk förtvivlan. Anklagelser och våld mot andra kan förekomma. Hur kan detta upplevas av anhöriga? Många anhöriga beskriver att sömnbehovet avtar eller att dygnsrytmen ändras. Istället för att sova kan den drabbade vara uppe på natten och spela hög musik, eftersom detta verkar dämpa ångesten, som kan vara extra svår då. Matvanorna blir ofta dåliga. Den sjuka kan låta bli att äta på flera dagar. En större upptagenhet kring det som händer inom personen blir alltmer laddad. Anhöriga kan få uppleva omotiverade anklagelser, aggressionsutbrott eller fantasier om att medverka i någon komplott mot den sjuka. Under den här perioden kan det märkas att den drabbades energi nu helt och hållet går åt till att överleva allt detta jobbiga. Här är det viktigt att söka hjälp, eftersom den sjuka fortfarande är motiverad att kämpa. Psykotiskt tillstånd I nästa tillstånd kan man säga att personen själv har tappat kontrollen över verkligheten. Man har inte möjlighet att skärma av sig. En person som blir psykotisk blir hudlös, allt går rätt in utan att man har möjlighet att skärma av sig. Alla känslor kommer upp till ytan och man blir så mycket mer av sig själv. Inne i psykosen finns fruktansvärda känslor och ångest hos en del personer. Detta tillstånd innebär att den drabbades misstänksamhet tilltar, exempelvis genom att personen tror sig vara förföljd av CIA och letar efter avlyssningsapparater i bostaden. Tidningar och tv är fulla av budskap som först nu blir helt tydliga för den drabbade. Han upplever sig kontrollerad av grannar och har telepatiska förbindelser med omvärlden. Den drabbade är nu i en fantasivärld. Det onda är mäktigt och måste bekämpas och order kan komma att den drabbade måste tänka vissa tankar eller utföra vissa handlingar, exempelvis gå ut sommarklädd fast det är minusgrader ute. Man kan då uppleva en fridfullhet och värme, trots kylan. Den sjuka har nu fått en ny förståelse och insikt. Tecken på detta kan vara att personen börjar tolka olika saker. Exempelvis kan nu bilars registreringsskyltar bli begripliga och AUP står för Akut utryckande polis. Dessa tolkningar är snabba och verkar helt logiska i den drabbades perspektiv. Det är vanligt att den drabbade här också kan höra en röst som återkommer och kommenterar ens handlingar på ett retfullt och föraktfullt sätt. Det förekommer att den sjuke kastar ut sina möbler från lägenheten, är hotfull mot
anhöriga eller grannar eller att han isolerar sig och att man fruktar för hans liv. I detta läge kan det vara för sent att söka hjälp frivilligt, i stället kan det bli aktuellt med läkarbedömning för tvångsintagning på psykiatrisk klinik med hjälp av polis. Väl inne på den psykiatriska avdelningen protesterar ofta den sjuke mot medicineringen, eftersom det upplevs som ett sätt att påverka personens hjärna. Rädslan finns att man aldrig kommer ut från avdelningen igen och det inre kaoset gör att man vägrar att gå med på personalens och anhörigas önskningar och krav. Till situationen hör också att den drabbade ser sig som frisk och missförstådd. På väg till återhämtning Funderingar finns ofta hur länge psykosen kan vara. Den kan pågå i veckor eller månader innan personen får ett normalt tänkande igen. Ofta pendlar personen fram och tillbaka mellan psykosen och det normala under denna period. De psykotiska föreställningarna kan börja ifrågasättas och spelar med tiden allt mindre roll. Återhämtning När medicinen börjar verka återhämtar sig den drabbade och verkligheten tar mer överhand och tankar och beteende kan börja återgå till det vanliga igen, men rester av psykosen finns kvar. Medicinering bör därför kvarstå för att förhindra återfall. Andra vikiga faktorer för återhämtning är psykiatrisk omvårdnad, anhörigas stöd och kommunala insatser. Erfarenheten av att ha varit psykotisk kan upplevas plågsam, oroande och skrämmande och personen kan oroa sig över risken att återinsjukna. Framtidsutsikter Att drabbas av sjukdomen schizofreni innebär en stor påfrestning för den drabbade, dennes familj och andra närstående. Detta innebär ofta en förändrad livsstil. Men om samhällets olika instanser tidigt hjälper till med arbete, sysselsättning, boende samt medicinskt och psykologiskt stöd ökar möjligheten till bättre livskvalitet. Flera faktorer gynnar en god prognos: snabbt förlopp och högre ålder vid insjuknandet, kort sjukdomsperiod, goda sociala relationer, god och snabb effekt vid medicinering och fortsatt medicinering för att förebygga återfall i psykos. Det är viktigt att komma ihåg att alla inte får långvariga funktionsnedsättningar. Cirka 1/3 av de som drabbas tillfrisknar inom ett år, särskilt de som har haft ett snabbt insjuknande och utan föregående funktionsnedsättning. Cirka 1/3 får mindre eller större funktionsnedsättningar under större delen av sitt liv, därför är det av särskilt stor vikt med individuellt behovsanpassad behandling och stöd för att kunna leva ett tillfredsställande liv. Cirka 1/3 kommer att få återkommande episoder av allvarliga och besvärande symtom men däremellan må bättre eller till och med helt bra. För dessa är effektiv och långsiktig återfallsförebyggande behandling särskilt viktigt.
Diagnos Att ställa diagnos innebär att tolka en patients symtom och sammanfatta tillståndet i form av en viss sjukdom. Att få rätt diagnos är en förutsättning för att kunna planera rätt behandling och hur mycket hjälp som behövs. Förutom läkemedel behöver man planera om det behövs några sociala stödinsatser eller patient- och anhörigutbildningar. Hur får man diagnosen schizofreni? Syftet med att ställa diagnos är att kunna ge rätt behandling i form av medicin och andra stödinsatser. Därför är det viktigt att göra noggranna utredningar. För att diagnosen schizofreni ska kunna ställas måste det finnas både psykotiska symtom med störd verklighetsuppfattning och en försämring i hur man fungerar socialt eller yrkesmässigt. Symtomen ska dessutom pågå under minst sex månader (detta enligt diagnossystemet DSM-IV). Symtom Man brukar tala om två sorters symtom vid psykos. Positiva respektive negativa symtom. De positiva symtomen innebär att någonting läggs till i personens upplevelsevärld, t ex hallucinationer. De negativa symtomen innebär det motsatta, nämligen en förlust av egenskaper som fanns före psykosgenombrottet, t ex intresse och engagemang. Läs mer i menyn till vänster. Positiva symtom Att symtomen kallas positiva betyder inte att de är bra symtom. Tilläggssymtomen innebär att någonting läggs till eller förvrängs i personens upplevelse eller beteende. Tilläggssymtomen delas in i hallucinationer och vanföreställningar. Hallucinationer innebär att personen inte har någon verklighetsuppfattning. Dessa kan vara: att personen kan höra röster som ingen annan kan höra, vilket är den vanligaste formen av hallucinos vid schizofreni att personen kan känna lukter som ingen annan kan känna att personen upplever att maten eller drickan smakar som om den har blivit förgiftad att personen känner att något kryper på kroppen att personen har synupplevelser som ingen annan har Vanföreställningar innebär att man har uppfattningar eller tror saker som inte är grundade i verkligheten. Dessa kan vara: att personen tror att kroppens blod är fullt av metaller eller att tänderna håller på att ruttna bort att personen tror sig ha övernaturliga krafter att personen tror sig vara förföljd
att personen känner sig styrd av andra att personen upplever sig som Gud eller Jesus att personen upplever att TV och radio är kodade och sänder budskap Negativa symtom Bortfallssymtomen innebär att personen är fråntagen vissa egenskaper såsom energi eller motivation, som han hade före insjuknandet. Dessa kan vara: att personen blir försjunken i sig själv och drar sig undan familj och vänner att personen tappar intresse och engagemang för aktiviteter att personen tappar initiativförmågan att personen inte bryr sig om och orkar sköta sin personliga hygien Tankestörningar Tankestörningar innebär att tanketråden upplevs som avklippt eller tankarna som bortdragna. Personen kan uppleva tanketrängsel med nya störande tankar som av andra upplevs som obegripliga associationer, nybildningar av ord eller helt obegripligt tal. Kognitiva funktionsnedsättningar Med kognitiva funktionsnedsättningar menas svårigheter med inlärning, tankeförmåga och koncentration. Dessa kan vara: att personen har svårigheter att koncentrera sig att läsa en bok eller se på TV att personen har svårigheter att lära sig nya saker och ta in ny information att personen har svårigheter med abstrakt tänkande såsom att kunna se och föreställa sig saker man ej upplevt. Svårigheter att se helheten och förstå övergripande saker och fastnar lätt i detaljer. Känslostörningar eller affektiva symtom Med känslostörningar menas en påverkan på känslolivet. Dessa kan vara: att personen inte upplever sig ha några känslor, eller fel känslor, exempelvis skrattar då han borde vara ledsen att personen känner glädjelöshet Utredningar En tidigt insatt behandling anses förbättra prognosen och sjukdomsförloppet. Det är därför viktigt att så snabbt som möjligt försöka utreda patienten. För att kunna ställa en säker diagnos och utesluta andra sjukdomar krävs flera omfattande utredningar: Social utredning som handlar om förlossning, uppväxt och utveckling, familjesituationen, skolgången, intressen, studier och arbete
Psykiatrisk utredning undersöker sjukdomstecken, symtom, förlopp och aktuella problem Somatisk utredning innefattar kroppslig undersökning, blodprover och hjärnröntgen Psykologisk utredning innebär olika tester för bland annat minne, uppmärksamhet, personlighet och intelligens Funktionsutredning här gör man olika tester för att se hur man klarar av att utföra vardagliga aktiviteter, som att sköta hygienen, och laga mat men man tittar även på känslor och beteenden Omvårdnadsutredning går ut på att undersöka behovet av omvårdnad och titta på hur livskvalitén ser ut Behandling Syftet med behandling och vård är att minska symtomen, höja funktionsförmågan, minska återinsjuknande och höja livskvaliteten. Behandling och vård ska vara individuell och består av läkemedel och psykosociala insatser. Vårdplanering En vårdplanering syftar till att klargöra patientens resurser, behov, problem och mål, samt vem som är ansvarig för de planerade åtgärderna. Detta utmynnar i ett skriftligt dokument kallad vårdplan, som sedan är ett underlag vid utvärdering och uppföljning av patientens situation. Vilka är fördelarna med vårdplanering? Patienten blir delaktig i sin vård och behandling. Anhöriga kan dela med sig av erfarenheter samt blir delaktiga i vården och behandlingen. Alla deltagare får samma information vid samma tillfälle och snabbare beslut kan tas. Ansvarsfördelningen klargörs och dokumenteras på plats och är sedan underlag vid uppföljning och utvärdering. Läkemedel En psykos har medicinska orsaker precis som exempelvis diabetes. Har Du diabetes tar Du vanligen medicin mot detta för att må bättre. Samma sak gäller vid psykos, då tar Du antipsykotiska läkemedel för att må bättre. När Du mår bättre är det viktigt att Du fortsätter ta Din medicin för att förhindra att symtomen kommer tillbaka och för att minska risken för att återinsjukna. Medicinen lindrar de allvarligaste symtomen och kan leda till normalisering permanent men, botar inte sjukdomen. Förväntningar Förväntningar som man kan ha på antipsykotiska läkemedel är följande:
Antipsykotiska läkemedel har en väl dokumenterad effekt i behandlingen av psykossjukdom, både i akut fas och som underhållsbehandling. Målen med antipsykotisk läkemedelsbehandling är: att lindra symtomen, som till exempel rösthallucinationer, tankestörningar, nedsatt koncentrationsförmåga, ångest och sömnlöshet att göra funktionsförmågan så optimal som möjligt för att kunna delta i andra behandlings- och rehabiliteringsinsatser att minimera stress att minska risken för återinsjuknande att få bästa möjliga effekt till minsta möjliga biverkningar. Målen Målen med antipsykotisk läkemedelsbehandling är: att lindra symtomen, som till exempel rösthallucinationer, tankestörningar, nedsatt koncentrationsförmåga, ångest och sömnlöshet att göra funktionsförmågan så optimal som möjligt för att kunna delta i andra behandlings- och rehabiliteringsinsatser att minimera stress att minska risken för återinsjuknande att få bästa möjliga effekt till minsta möjliga biverkningar. Lindring Hur lindrar medicinen symtomen? Människans psykiska funktioner är beroende av att information kan överföras mellan nervcellerna som finns i vårt centrala nervsystem. Överföring av information från en nervcell till en annan, sker bland annat med hjälp av så kallade signalsubstanser. Man känner till ett flertal signalsubstanser varav de mest kända är dopamin, serotonin och noradrenalin. Signalsubstanserna behövs för att ta mot information, bearbeta informationen och fatta beslut utifrån den. Dopamin är en signalsubstans i hjärnan som har en viktig roll för vår förmåga att känna välbehag och sinnesstämningar. Översiktligt kan man säga att ett överskott av dopamin tycks förekomma vid psykotiska tillstånd. Antipsykotiska läkemedel minskar effekten av dopaminet.