Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 5100/06.00.00/2011 Stadsstyrelsen 148 6.5.2013 83 Motion om bättre tillgång och kvalitet på sjuk- och hälsovården i Esbo Beredning och upplysningar: Tuija Kumpulainen, tfn 09 816 32264 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Jaakko Behandling Ordföranden understödd av Kankkonen föreslog att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt Fullmäktige: Fullmäktige bordlade enhälligt ärendet. Tilläggsmaterial Redogörelse - Valtuustoaloite Obs! Ledamöterna ombeds ta med tilläggsmaterial till ärendet, som delades ut i samband med föredragningslistan för mötet 20.5.2013 Jaakko Mauriala och 22 andra ledamöter lämnade 12.9.2011 en motion om bättre tillgång och kvalitet på sjuk- och hälsovården. Motionen behandlades av social- och hälsovårdsnämnden 15.5.2012, stadsstyrelsen 4.3.2013 och fullmäktige 18.3.2013. Under det ovannämnda sammanträdet remitterade fullmäktige motionen och bad om ett åtgärdsprogram för att åtgärda köerna. Regionförvaltningsverket var också aktivt i frågan under vårvintern 2013 och bad om en utredning om hälsostationsköerna. Då detta behandlades i social- och hälsovårdsnämnden 20.3.2013 lämnade Marika Niemi en begäran om utredning av situationen vid hälsostationerna. Det avtalades om att svar på Niemis frågor ska ges i samband med behandlingen av denna motion.
Fullmäktige 20.05.2013 Sida 2 / 2 I originalmotionen finns ett gott förslag om att dela in patienterna i grupper på olika sätt. I praktiken kan idéen förverkligas också inom stationerna och områdena, utan att patienterna hänvisas till olika hälsostationer. Det här tillvägagångssättet skulle trygga ett mångsidigare serviceutbud på stationerna och samtidigt bibehålla varierande arbetsuppgifter för personalen, vilket är viktigt för arbetsmotivationen. Akutvården har koncentrerats på flera olika sätt. Hälsostationerna tar dagtid emot mångfalt fler akutbesök än akutjouren utanför Jorv under övriga tider. Patienter som råkat ut för olycksfall har koncentrerats i och med att misstankar om frakturer och den fortsatta vården inklusive gipsning nu sköts på två hälsostationer. I nuläget uppskattar akutvården hur sannolikt det är att en patient som behöver ambulans behöver sjukhusvård åtminstone under följande natt. Om detta är sannolikt förs patienten till Jorv också dagstid. Ambulanserna för allt oftare patienterna till de största stationerna inom storområdena, vilket underlättar uppföljningen. Inom storområden kan patienter vid behov hänvisas till de större hälsostationerna, som har olika slags arrangemang kring akutjouren (arrangemangen varierar från område till område). Konceptet för det så kallade Omenatori som nu planeras anknyter till akutvården av patienter som klarar av att gå på egna ben. Icke-brådskande vård av kroniska sjukdomar, som huvudsakligen sköts av vårdare, provkörs vid Samaria. För närvarande har också tillgången till vårdare blivit sämre, vilket gör det svårt att utveckla vårdarbetonade system. Det här förslaget för med sig en risk att det yrkesövergripande samarbetet förtvinar. Den specialiserade sjukvården har förankrats i hälsostationerna, vilket beror på hälso- och sjukvårdslagen. Enligt HNS strategi flyttas 150 årsverken för specialistläkare till hälsostationerna i sjukvårdsdistriktet före år 2016. Esbos andel är 20 årsverken. Här kan vi utnyttja erfarenheterna från samarbetsmodellerna som tas i bruk under våren. Esbos och HNS:s gemensamma diabetescenter inleder sin verksamhet i maj 2013, och en reumacentral har redan inlett sin verksamhet i liten skala i april 2013. Åtgärdsprogram för att förkorta hälsocentralsköerna I slutet av 2012 skapades en förteckning över personer som inte kommit i den egentliga kön och den måste avverkas under våren 2013. I listan fanns 18.3.2013 totalt 3 500 Esbobor som länge väntat på att få vård. Trots att detta inte är många med tanke på invånarantalet i Esbo (hälsostationerna tar årligen emot 175 000 läkarbesök) är förteckningen inte transparent, den binder mycket arbetskraft och ger upphov till onödigt arbete. Personerna i förteckningen ordnas ett läkarbesök i första hand på hälsostationerna i Esbo, hos hyrläkare som anställts för att åtgärda köerna. Om det finns en risk att maximiväntetiden på tre månader överskrids ordnas en mottagningstid vid en privat läkarstation. Det blir möjligt att boka läkartider tre månader framåt.
Fullmäktige 20.05.2013 Sida 3 / 3 I början av maj inleder en elfte hälsostation sin verksamhet i Esbo centrum. Hälsostationen drivs av Mediverkko. Genom avtal har man säkrat att kön till icke-brådskande vård blir högst sex veckor lång. I början av avtalsperioden kan de 14 000 invånarna i postnummerområde 02760 söka vård vis Mediverkkos hälsostation, men avtalet möjliggör en utvidgning av verksamheten, om Esboborna vill använda sig av hälsostationen. Köförteckning ska helt upphöra före midsommar. Verksamheten vid hälsocentralerna skärs ner under sommaren enligt det som är brukligt. I augusti och september ordnas så många icke-brådskande läkartider som möjligt både hos ordinarie läkare och hos vikarier. Vid behov används frivilligt extraarbete i enlighet med Esboläkarnas tjänsteavtal. Hyrläkare kan vid behov användas för att förkorta köerna i augusti och september. För att trygga att patienterna får komma till läkarmottagningen måste läkarbristen åtgärdas, men dessutom måste tiden som används till direkt patientarbete utökas, både för läkare och för vårdare. En satsning på detta görs i gott samarbete mellan chefer och personal. Rekryteringen av läkare effektiviseras. En rekryteringskoordinator anställs vid hälsovårdssektorn, med målet att effektivera de existerande rekryteringsstrukturerna. Eftersom det inte är möjligt att få tag på tillräckligt många erfarna läkare på kort varsel, riktas rekryteringen i synnerhet mot nyutexaminerade läkare. Det här förutsätter att antalet så kallade tutorläkare som har ansvar för utbildningen av unga läkare utökas. Resultatet av den effektiverade rekryteringen kan observeras i början av 2014. Marika Niemi har lämnat in en begäran om utredning av hälsostationernas situation till social- och hälsovårdsnämnden. Fråga: Hur kommer man att ta i tu med läkarbristen på hälsostationerna i Esbo? Svar: Ett åtgärdsprogram för detta beskrivs i denna utredning. Nyckelorden i planen är rekrytering, flexibilitet och antalet tutorläkare. Fråga: Hur stöder man arbetskapaciteten och arbetstrivseln bland läkare och vårdpersonal? De unga läkarna behöver tutorverksamhet och vårdarna behöver ytterligare utbildning med tanke på hur omfattande och krävande deras arbete är. Svar: ett stort antal olika åtgärder utnyttjas för att stöda arbetskapaciteten och -trivseln, bland annat följande: Alla hälsostationer har arbetsplats- och teammöten, som behandlar frågor som gäller det gemensamma arbetet. Under mötena behandlas resultaten från enkäten Kommun 10 och tillsammans skapar deltagarna åtgärdsprogram för problem de observerat. Hur åtgärderna förverkligats följs upp under senare möten. På samma sätt går deltagarna igenom resultaten från interna enkäter om arbetsnöjdhet och från andra utredningar.
Fullmäktige 20.05.2013 Sida 4 / 4 Arbetsplatserna ordnar olika arbetshälsoevenemang (s.k. tyhy) som staden stöder. Utbildning bidrar också till arbetshälsan. Genom utbildning ökar den gemensamma kompetensen och egna spelregler för arbetsplatsen kan skapas. Det personliga utbildningsbehovet uppskattas i samband med de regelbundna utvecklingssamtalen. Dessutom behövs utbildning i en större skala i och med förändringar i verksamhetsmiljön. Hälsostationerna i Esbo har program för intern utbildning. En del av utbildningarna är specifika för en viss station, andra gemensamma för hela staden. En del av utbildningen ordnas utanför staden. Ett exempel är vårdarnas utbildning i att skriva ut recept, som staden stöder både ekonomiskt och genom dagsverken. För hösten 2013 planeras en mer omfattande utbildning i bedömning av vårdbehov. I samband med olika förändringar ordnas höranden inom enheterna, i enlighet med lagen om samarbete inom företag. För att hjälpa de anställda att orka i sitt arbete och stöda arbetshälsan har arbetshälsovården gjort arbetsplatsinspektioner på flera hälsostationer under 2012. Utgående från dessa har man tagit till utvecklingsåtgärder. Arbetsplatsernas riskutvärderingar och verksamhetsprogram stöder för sin del de anställda att orka i sina arbeten. I ärenden som gäller enskilda individer kan cheferna utnyttja en modell för tidigt ingripande. Då en chef upptäcker att en anställda har problem att orka i arbetet är det hans eller hennes uppgift att ingripa. Anskaffningen av vikarier är en faktor som bidrar till arbetskapaciteten. Bristen på läkare nämndes tidigare, men tillgången till vårdare, speciellt för vikariat, har blivit sämre. Samtidigt har det blivit svårare att få hälsovårdare till vakanserna på hälsostationerna. Det finns inte alltid sökande till de lediga jobben. Fråga: Är det möjligt att övergå till en gemensam tidsbokning och utveckla det elektroniska systemet för tidsbokning, så att patienterna kan boka läkartid på vilken hälsostation i staden de vill anlita? Svar: På hälsostationerna bedömer en hälsovårdsexpert patientens vårdbehov, i enlighet med de gällande förordningarna. På basis av detta definierar experten bland annat vem som ska vårda patienten (inte alltid en läkare, utan också t.ex. vårdare, fysioterapeut) och hur brådskande patientens ärende är. Samtidigt kan patienten få rådgivning och instruktioner. På grund av detta är ett öppet system för tidsbokning inte möjligt. Däremot finns det en möjlighet att i framtiden utföra bedömningen av vårdbehovet elektroniskt, vilket innebär att patienten fyller i en blankett på webben och en hälsovårdsexpert definierar utgående från blanketten vårdbehovet. Om det finns orsak att boka tid får patienten tillgång till en meny där han eller hon kan välja en lämplig tid. Ur personalens synvinkel vore en gemensam tidsbokning en försämring, eftersom personalen för närvarande känner en del av sina patienter och deras behov samt hälsostationens situation och arbetssätt. Det finns ett
Fullmäktige 20.05.2013 Sida 5 / 5 praktiskt exempel från Alberga storområde, där samtal från tre olika hälsostationer tidigare togs emot. I och med att systemet för återuppringning infördes började hälsostationerna sköta sina egna samtal, vilket gjorde systemet klarare, speciellt då det gällde avvikelser från den normala agendan. I Esbo har alla Esbobor en egen hälsostation som de kan byta en gång per år. Det här är lagstadgat. År 2014 blir bytet möjligt också mellan olika kommuner. Om patienterna besöker olika hälsostationer enligt vilken av dem råkar ha en ledig tid finns en risk att vårdens kontinuitet försämras. Fråga: Är det möjligt att utveckla användningen av betalförbindelse eller servicesedel för att upprätthålla vårdgarantin? Svar: Betalförbindelser används för närvarande i liten skala för att trygga vårdgarantin. Erfarenheterna av detta har inte varit goda. Betalförbindelserna kräver mycket arbete på hälsostationerna (bl.a. behandling av förbindelsen i olika skeden, överföringen av informationen från de privata läkarstationerna, den lagstadgade statistikföringen i Effica och arrangemangen för fortsatt vård). Alla besök har inte heller varit av god kvalitet. I folkhälsoarbetet ingår en uppskattning av patienten som en helhet och en kontinuitet i vården, vilket inte uppfylls. Samtidigt uteblir nyttan av det multiprofessionella samarbetet. Social- och hälsovårdsnämnden gav under sitt sammanträde 24.4.2013 sektorn följande beredningsuppmaning: Esbo stads hälsostationer har lidit av en mycket stor läkarbrist under åratal och av en mindre vårdarbrist under några år. Med tanke på erfaren, fast anställd personal har situationen blivit värre under det gångna året och detta har lett till problem med att erbjuda icke-brådskande vård inom de av lagen utstakade väntetiderna. Det största enskilda problemet är att hälsostationerna lider av brist på erfarna hälsocentralsläkare. Esbo stad har 140 läkartjänster är 2013. De här tjänsterna sköttes av fler än 300 olika läkare. Endast 50 procent av läkarnas arbetsinsats vid stadens hälsostationer utfördes år 2012 av ordinarie läkare. För Esbo innebär det här alltså en brist på 70 hälsocentralsläkare. Det är inte möjligt att rekrytera så här många erfarna allmänläkare under de närmaste åren utan omfattande förändringar i hur arbetet organiseras. Esbo har på samma sätt som övriga kommuner förlitat sig på nyutexaminerade läkare av vilka endast 10 15 procent siktar på en karriär som allmänläkare. De övriga behöver en 9 månader lång period för att specialisera sig. Det är svårt att trygga patienternas tillgång till läkarbesök då staden så här starkt förlitar sig på nyutexaminerade läkare. Det blir mycket svårt att trygga vårdens kvalitet, effektivitet och kontinuitet samt behärska den specialiserade sjukvårdens kostnader. Tillgången till vårdare har också blivit betydligt sämre. Under 2012 producerades 80 procent av vårdarnas arbete av ordinarie personal. I västra Esbo finns lediga vårdarbefattningar som inte lyckats locka sökande. Problemen med tillgång till läkartider för icke-brådskande
Fullmäktige 20.05.2013 Sida 6 / 6 ärenden belastar vårdarna i hög grad och är en bidragande faktor till problemen med tillgång till vårdare. För att trygga vårdens kvalitet, effektivitet, kontinuitet och verksamhetens kostnadseffektivitet behövs en modell som gör hälsocentralsarbetet i Esbo lockande för de bästa allmänläkarna och för de bästa vårdarna inom den öppna hälsovården. Med tanke på stadens och läkarbristens omfattning blir det i praktiken omöjligt att hitta en enda lösning som täcker alla hälsostationer. Från 1.1.2014 använder Esbo i praktiken en modell med flera producenter då Esboborna kan välja att utnyttja hälsostationerna i grannkommunerna. Från maj 2013 kan också de Esbobor som bor utanför postnummerområde 02760 välja att använda Mediverkkos hälsostation. : För social- och hälsovårdsnämnden bereds ett förslag om hur hälsostationsverksamheten ska ordnas före utgången av oktober 2013. Hälsostationstjänsterna bygger även i fortsättningen på den nuvarande modellen där läkare och vårdare har en tjänst eller ett annat anställningsförhållande direkt med staden. Huvudpunkten i förslaget ligger vid att staden ska möjliggöra arbete av hög kvalitet, som bygger på tjänster och befattningar. För de delar som verksamheten inte kan ordnas med ordinarie anställda utreds om andra sätt att producera tjänsterna kunde vara möjliga, enligt en så kallat flerproducentsmodell. Dessa sätt att producera tjänster omfattar till exempel en modell där läkare och vårdare bildar andelslag eller andra företag som producerar hälsovårdstjänster för Esboborna. Om Mediverkkos hälsostationer ger goda erfarenheter utreds möjligheten att utvidga verksamhetsmodellen. Dessutom utreds om det är möjligt att till exempel provköra en servicesedel för Esbobor som går i pension. Med servicesedeln kunde dessa köpa sina allmänläkartjänster var de vill. shistoria Social- och hälsovårdsnämnden 15.5.2012 62 Hälsovårdsdirektör Tuula Heinänen Social- och hälsovårdsnämnden föreslår att stadsstyrelsen och vidare fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Jaakko Social- och hälsovårdsnämnden Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen 4.3.2013 85 Omsorgsdirektör Juha Metso
Fullmäktige 20.05.2013 Sida 7 / 7 Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Jaakko Maurialas och 22 andra ledamöters motion av 12.9.2011 om bättre tillgång och kvalitet på sjuk- och hälsovården samt konstaterar att motionen är Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige 18.3.2013 51 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Jaakko Behandling Ordförande för fullmäktiges förhandlingskommitté Kauma, understödd av Laiho m.fl, lämnade in följande remissförslag: "Ärendet remitteras för ny beredning så att stadsstyrelsen bereder ett åtgärdsprogram för förkortandet av hälsocentralsköerna för fullmäktiges sammanträde i maj." Ordföranden konstaterade att eftersom det hade lämnats ett understött remissförslag ska de följande inläggen gälla remiss. Efter att diskussionen om remiss hade avslutats frågade ordföranden om remissförslaget kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig remissförslaget konstaterade ordföranden att fullmäktige enhälligt remitterar ärendet för ny beredning så att stadsstyrelsen bereder ett åtgärdsprogram för förkortandet av hälsocentralsköerna för fullmäktiges sammanträde i maj. Fullmäktige: Ärendet remitteras för ny beredning så att stadsstyrelsen bereder ett åtgärdsprogram för förkortandet av hälsocentralsköerna för fullmäktiges sammanträde i maj. Social- och hälsovårdsnämnden 24.4.2013 44 Hälsovårdsdirektör Eetu Salunen Social- och hälsovårdsnämnden föreslår att stadsstyrelsen och vidare fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Jaakko Behandling Ärendet behandlades efter paragraf 47. Föredragandens ändringar vid mötet har beaktats i protokollet. Social- och hälsovårdsnämnden
Fullmäktige 20.05.2013 Sida 8 / 8 Föredragandens förslag godkändes enhälligt. shistoria Stadsstyrelsen 6.5.2013 148 Omsorgsdirektör Juha Metso Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Jaakko Maurialas och 22 andra ledamöters motion av 12.9.2011 om bättre tillgång och kvalitet på sjuk- och hälsovården samt konstaterar att motionen är Behandling Föredragandens ändringar vid mötet har beaktats i protokollet. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige 20.5.2013 83 Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Jaakko Behandling Ordföranden understödd av Kankkonen föreslog att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade enhälligt ärendet.
Fullmäktige 20.05.2013 Sida 9 / 9