Kalmar Nyckel PLATSEN



Relevanta dokument
Linnéuniversitet i Kalmar Lokalisering PROGRAM FÖR ARKITEKTUPPDRAG Lokalisering av Linnéuniversitetet i Kalmar

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL

Projektplan för Lokalisering av Linnéuniversitetet i Kalmar

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Regional, översiktlig och strategisk planering

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR

Val av plats för Linnéuniversitetet i Kalmar

STADSINTEGRERAT UNIVERSITET I KALMAR

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

DETALJPLAN FÖR CISTERNEN2, 3 OCH 8 VADSTENA KOMMUN

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan

Varför skyddad tätortsnära natur?

Sundbybergs resecentrum och kollektivtrafiknod Lena Lingqvist

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Fagersjö till AB Familjebostäder

Reflektion från seminarium 3

PM Trafik och parkering i Butängen Av: Martin Berlin och Per-Erik Hahn

Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling

Området Ångfärjan Mål och motiv


Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Förslag till program för detaljplan Strömstad 4:31 Handel för ICA rev

ANALYS & SAMMANFATTNING. Konsekvensanalys Alternativ Oscarsleden Norra Masthugget Oktober 2011

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Arbetar i Fagersjö. Sammanställning workshop Bygg ditt Fagersjö

Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

En attraktiv kunskapsmiljö. Vision och strategi för den fysiska miljön vid Linnéuniversitetet

Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar. ett modernt universitet i staden

Parkeringsstrategi 1(5)

Startpromemoria för planläggning av fastigheten Länsmannen 1 m m, Gamla Enskede (ca 175 lgh och 100 studentlägenheter, skola, idrott)

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Boende och stadsmiljö

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Parkeringsutredning Ulfsbergsgården, Tullinge, Botkyrka

30 juni Byggnadsnämnden Göteborgs stad Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

MÖTESPLATSER PÅ CHALMERS

SAMRÅD T.O.M

Reflektion från seminarium 5

Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön

Johanneshov. Presentation av studieområdet / områdets förutsättningar. Stadsbild. Tillgänglighet. Säkerhet. Miljö. Sammanfattande omdöme

Kunskapsstråket. En unik position

Trafikutredning Kv. Cirkusängen - Sundbyberg

Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Vision och strategi Universitetsbiblioteket

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

Centrumutveckling är Moderat politik!

Trafikverket och stationerbytespunkter, Lena Lingqvist

Planhandlingarna består av plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning och denna planbeskrivning.

FORNUDDENS SKOLA

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3

SAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning

Reflektion från seminarieserien

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN

Statliga jobb. till Gävleborg

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

DETALJPLAN FÖR DEL AV HISSMOBÖLE 2:334 M FL KROKOMS INDUSTRIOMRÅDE KROKOM, KROKOMS KOMMUN

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

Värdeskapande campusplaner. 8 maj 2017

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

PM reviderat Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

Åmåls kommuns Näringslivsprogram

Markanvisning som Socialt Instrument Hur då?

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Avsiktsförklaring för strategiskt partnerskap ett universitet, två städer

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

Uppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik

Indikatorer Hållbart resande. Henrik Markhede

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

södra Hyllie Information om pågående planarbete

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Mobilitets- och parkeringsutredning för detaljplan för bostäder och verksamheter vid Gitarrgatan, inom stadsdelen Rud i Göteborg.

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

ENKÖPINGSVÄGEN/URSVIKSVÄGEN, HALLONBERGEN, SUNDBYBERGS STAD

Åtgärdsvalsstudie. Västra infarten Nyköping - Bilaga 1 Ej vidare hanterade åtgärder. Ärendenummer: TRV 2018/22953

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för kv. Björkängen

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag

Södertörnskommunernas yttrande över Regional cykelplan för Stockholms län

Program för miljöövervakning av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster. Svar på remiss från miljö- och hälsoskyddsnämnden

Regionala och lokala mål och strategier

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Markanvisning för bostäder inom fastigheten Farsta 2:1 i Farsta till Byggnadsfirman Viktor Hanson AB samt AB Stockholmshem.

Förförstudie Anders Svensson CaseLab

Bygger vi socialt hållbart?

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/ Jon Resmark

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Transkript:

Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära. Det finns möjligheter att öppna upp och arbeta in sjönärhet på platsen, dock med stora åtgärder. Förslagen har visat att stadsnärhet är en av platsens svagheter. Möjligheter finns att utveckla mellanliggande område längs Ängöleden till Kvarnholmen, dock med mestadels bostäder och få verksamheter. Det är en utveckling över lång tid och kräver ett riktat fokus för staden som dock inte medför att Kalmar nyckel blir stadsnära med butiker mm som länk till stadskärnan. Att bygga här skulle ge ett campusområde med stora likheter med Lnu i Växjö. Genom avståndet till stadskärnan är förutsättningarna mycket små att en etablering av Lnu i detta läge skulle ge ett tillskott till besöksnäringen i Kalmar. Avståndet till järnvägen gör att det inte är kommunikationsnära med tåg vilket är viktigt för samverkan med Lnu i Växjö. Med bil är det kommunikationsnära, vilket kan motverka Lnu s ambition att använda tåg mellan lärosätena i Växjö och Kalmar, samt internt i Kalmar till och från Ölandskajen. Hur förslaget stärker attraktionskraften och Det finns möjligheter att utforma förslag som utvecklar platsen och visar

Sida 2 (6) varumärket Linnéuniversitetet i Kalmar samt Kalmar kommun. upp Linnéuniversitet för inpasserande från Ölandsleden. Synligheten från stadskärnan finns ej. Det kan stärka varumärket för Lnu och kommunen, men inte tillräckligt i förhållande till Lnu i Växjö. 2 Stadsmiljö Hur platsen, omgivningarna och stadsbilden stöds av byggnadsvolymerna som konsekvens av ramprogrammet? Hur det ger en injektion till stadsutvecklingen i Kalmar? Hur möjliga samband och samverkansmöjligheter samt dynamik med staden i övrigt kan utvecklas, dvs. stadslivet. Hur Riksintresset beaktas. (kulturhistoria) Här finns möjligheter att bygga hela Lnu s behov i Kalmar och med alternativa sätt att utforma det så att det ändå inte inkräktar på omgivningarna. Själva Lnu kan skapa en stadsmässighet som dock blir ett isolat. Det ger en injektion till stadsutvecklingen norrut från stadskärnan med det stora samlade universitet som en nod. Det innebär ett stöd i utvecklingen längs Ängöleden som är ett långsiktigt arbete, troligen dock mest avseende bostäder. Det är svagt men kan utvecklas i viss mån på lång sikt. Det ligger inte inom riksintresset idag. Man kan fundera på om den befintliga 60-talsbyggnationen kommer att ses som ett framtida kulturhistoriskt intresse.

Sida 3 (6) 3 Kommunikation Hur området Ölandskajen kan verka tillsammans med respektive kompletterande område. Översiktligt hur kommunikation till och från området utformas samt parkering för cyklar och bilar sker. 4 Objektet Hur förslaget uppfyller Linnéuniversitetets grundläggande principer: Utåtriktad utformning Portalbyggnad och tydliga stråk och noder Helhetssyn och flexibilitet. Hur föreslagna ytor innebär goda funktioner och ett lättillgängligt serviceutbud för universitetet och staden och därmed hur det offentliga rummet stärks. För samverkan krävs utbyggnader av kollektiv trafik med utökade resurser. Avståndet i sig är ett hinder även om det är möjligt att vid hyggligt väder promenera eller cykla om man inte har skrymmande utrustning med sig. Det stora området ger möjlighet att anordna markparkeringar samt cykelparkeringar i anslutning till entréer. Beroende på var entrébyggnaden placeras är det möjligt att anordna en god angöring till området. Platsen medger en utformning med portalbyggnad och tydliga stråk och noder. Utmaningen för platsen är Ängöledens konsekvens som barriär rakt genom området och hinder mot vattnet i Norra Fjärden. Den innebär begränsningar eller ger krav på stora åtgärder vilket de två förslagen tydligt visat. Området är så stort att möjligheterna att skapa en helhetssyn och flexibilitet är goda. Däremot är det mindre goda möjligheter att skapa en utåtriktad verksamhet då en utbyggnad här kräver en större etablering och kanske t.o.m. att hela Universitetet förläggs här och i så fall utan förutsättningar för andra verksamheter, vilket resulterar i en sluten universitetsvärld. Läget med begränsad attraktivitet för servicefunktioner utanför vad en etablering av Lnu skulle medföra gör att det inte skapas ett serviceutbud för staden. Ångöledens barriärverkan och svåråtkomligheten till vattenkanten kan minska tillgängligheten för allmänheten. Till detta bidrar även storleken på en etablering för Lnu här med få andra verksamheter.

Sida 4 (6) Ett stadsnära naturområde med mycket höga kvaliteter för Kalmarborna riskerar att förstöras vid en etablering av Lnu vid Kalmar nyckel. 5 Ekonomi Hur ekonomiskt förslaget är att genomföra. På Kalmar Nyckel är risken för fallande fastighetsvärden stor, Detta är att betrakta som en stor risk vid framtida minskad utnyttjande av universitetet. Förslagen har visat på behov av stora infrastrukturåtgärder som är nödvändiga för att lyfta området. Dessa är mycket kostnadskrävande. En etablering på Kalmar Nyckel kräver resurser i form av kollektivtrafik. Utnyttjande av befintliga lokaler ca 11 000-13 000 m2 medför lägre kostnader. Även kostnader för markparkering bedöms vara lägre liksom att ägarbilden ger förutsättningar till lägre kostnader. Hur målen enlig Kalmar kommuns budget främjas: En etablering på Kalmar Nyckel har sämre förutsättningar att målen om ökad befolkning, fler arbetstillfällen och fler statligt anställda ska kunna uppfyllas, eftersom det finns risk att detta läge inte långsiktigt kommer att kunna attrahera lärare, forskare och studenter. Risk finns då att koncentrationen av Lnu till Växjö blir allt mer accentuerad. Utrymme för nära samarbete mellan akademi och näringsliv finns. Ett rikt idrottsliv stöds. Besöks- och handelsstaden Kalmar stärks i mindre utsträckning på grund av avståndet till Kvarnholmen. Arbetsmarknadsregionens utvidgning försvåras genom sämre kollektiva resmöjligheter.

Sida 5 (6) 6 Miljö Hur förslaget främjar hållbar utveckling genom en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Kan kräva ökade insatser för lokal kollektivtrafik och cykel. Bygger på naturmark. Restaurering av Norra fjärden krävs. Dagvatten kan sannolikt tas om hand lokalt. Tillför inte något av vikt för social hållbarhet utom tillgång till natur och idrott för studenter. Stärker attraktiviteten men är det alternativ som kan ge minst ekonomiskt plusvärde för Kalmar i förhållande till Ölandskajen. Ger dålig synlighet för Lnu.

Sida 6 (6) Slutomdöme Platsen Platsen uppfyller inte uppsatta huvudkriterier, sjönära, kommunikationsnära och stadsnära, utan mycket omfattande investeringar. Kalmar Nyckel kan rymma hela Lnu:s behov i Kalmar. Här finns dock rika naturvärden som kan komma i konflikt med omfattande exploatering. Området är skilt från staden vilket inte innebär en naturlig integrering med staden. I detta läge kommer Lnu att dra mindre folk kvälls- och nattetid och därmed vara mindre tryggt. Avståndet till stationen medför att bilåkande kommer bli vanligare hit än till de andra platserna. Kalmar Nyckel ligger också för långt från stadskärnan för att det skall bli troligt att stadskvaliteter ska uppstå inom rimlig tid för Lnu. I detta läge kommer Lnu i Kalmar snarare få samma campuskaraktär som Lnu i Växjö.