Markanvisning som Socialt Instrument Hur då?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Markanvisning som Socialt Instrument Hur då?"

Ove Pålsson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Markanvisning som Socialt Instrument Hur då? Fiktiv plats: Fastigheterna är belägna i Lerums tätort cirka 700 meter från Lerums centrum. I gällande översiktsplan, ÖP 2008, anges markanvändningen till befintlig och planerad bebyggelse. I gällande detaljplaner är området planlagt som parkmark. Platsen består till större delen av en höjdrygg som dominerar landskapet. Beklädd med mestadels lövskog har området natur- och friluftsvärden, klass 3, enligt kommunens naturvårdsprogram. Det anges som lättillgängligt, bostadsnära, med stigar och pulkabacke och viktigt för grönstrukturen inne i tätorten. I området finns även stengärdsgårdar och skyddsvärda träd. Platsen är en grön lunga mellan de omkringliggande, delvis kulturhistoriskt viktiga, bostadsområdena och har stadsparkskvalitéer. Platsen ligger i anknytning till väg med (Lerums station) är avståndet ca en kilometer. Gångstråk/stigar genom platsen är primär skolväg för barn i alla skolåldrar. En SWOT och sen då? Tanken är att ni funderar över platsen förutsättningar (styrkor och svagheter) för ett framtida trygghetsboende med tillhörande verksamhet. Fundera sedan vad nybyggnationen kan tillföra platsen (hot och möjligheter). Väg era tankar mot Lerums definition av Social Hållbarhet (nästa sida), då det är socialt hållbar miljö vi hoppas ska bli resultatet. 1. Fundera enskilt på styrkor, svagheter, möjligheter, hot (ca 5 minuter) Skriv ner snabba tankar på post-its (som sedan sorteras till den gemensamma SWOTen). 2. Sortera och summera gruppens SWOT. Undvik att skriva ner dubbletter, utan försök formulera essensen av vad gruppen menar om samma sak kommer upp flera gånger, eller om ni är inne på samma sak, men från olika perspektiv. Något kan såklart vara en styrka och en svaghet samtidigt, eller ett hot och en möjlighet samtidigt, beroende på perspektiv. Diskutera er fram. 3. I diskussionen om er gemensamma SWOT kom förhoppningsvis reflektioner och strategier fram. Skriv dessa på sista sidan. (till steg 2 och 3 räknar vi totalt med ca 40 min)

2 Lerums definition av social hållbarhet Människor får inte systematiskt hindras från att ha: Hälsa Att planera för hälsa innebär att hänsyn tas till de lagkrav som finns gällande luftkvalitet, bullernivåer, risk för olyckor vid transporter för farligt gods, markföroreningar etc. Det handlar också om att ta hänsyn till aspekter som både fysisk och upplevd tillgänglighet, möjlighet till fysisk aktivitet, aktiva transporter, lek och rekreation, grönytor och tillgång till bostadsnära natur. Mikroklimat / grönstruktur / ljudmiljö och tysta platser / luftkvalitet och luftströmmar/ trafiksäkerhet för alla / föroreningar / trygga miljöer / möjlighet till rörelse / Inflytande Det kan innebära att vi aktivt behöver söka upp människor som berörs av våra processer för att de ska få inflytande över de platser som skapas. På en praktisk nivå kan det även handla om att möjliggöra ytor som medborgarna efterhand kan ha inflytande över och kunna påverka utformningen och/eller användningen. Delaktighet / gemensam neutral arena /privata, halvprivata och offentliga miljöer / Olika behov och livssituationer / tillgänglighet, räckvidd och närhet / Opartiskhet Att planera för opartiskhet innebär att vi följer likabehandlingsprincipen där vi beaktar allas likhet inför lagen samt iakttar saklighet och opartiskhet. Ta hänsyn till att alla invånare ska kunna delta i dialog och kunna ta till sig den information vi kommunicerar. Det kan också innebära att vi behöver synliggöra vilka grupper som gagnas eller exkluderas i den fysiska miljön. Vem bygger vi för? Demografi / barriärer / tillgänglighet/ olika behov och livssituationer / utbud och variation / Kompetens Ta hänsyn till människors möjligheter att utvecklas och hur de platser vi planerar för kan främja detta. Det kan handla om ytor - för lek, odling, mötesplatser och studiemiljöer. Det kan även handla om att ta vara på intressegruppers och lokalsamhällets expertis och engagemang. Ytterligare en beröringspunkt kan vara att synliggöra själva platsens historia och själ. Att lära i mötet med andra / mötesplatser / samvaro och lek för alla åldrar / rekreation och fortbildning / kultur och idrott / historiskt djup, kultur och berättelser / Mening Ta hänsyn till människors möjligheter att utveckla de platser vi planerar för och hur vi kan skapa miljöer som främjar grannskapskänsla. Det kan handla om att beakta platsens skala, att planera för såväl privata, halvprivata och offentliga rum. Det kan även vara att säkerställa att det finns neutrala mötesplatser på allmän plats och att synliggöra platsens historia och själ. Trygghet /att lära i mötet med andra /att känna sig välkommen / mötesplatser / samvaro och lek för alla åldrar / sociala sammanhang och barriärer/ platsens kvaliteter och påverkan på våra sinnen / attraktivitet erfarenheter och minnen / tillhörighet, ägande och delaktighet / platser som kan påverkas / estetik /

3 STYRKOR

4 SVAGHETER

5 MÖJLIGHETER

6 HOT

7 REFLEKTIONER

Relevanta dokument

Markanvisning som Socialt Instrument Hur då?

Markanvisning som Socialt Instrument Hur då? Kommunfullmäktige i Lerum anser att social hållbar utveckling är viktigt. I ett hållbart samhälle utsätts inte människor för omständigheter som systematiskt