Markanvisning som Socialt Instrument Hur då?

Transkript

1 Markanvisning som Socialt Instrument Hur då? Kommunfullmäktige i Lerum anser att social hållbar utveckling är viktigt. I ett hållbart samhälle utsätts inte människor för omständigheter som systematiskt hindrar dem från att tillgodose sina behov fattade Kommunfullmäktige ett inriktningsbeslut för arbetet med social hållbarhet, som medför att arbetet utgår ifrån de fem sociala hållbarhetsprinciperna. De innebär att det inte finns strukturella hinder för människors hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och mening. De effekter som ska uppnås med markanvisning som socialt instrument är att arbetsmetoden ska bidra med social analys tidigt i exploateringsskedet. Det ska skapa ett byggande som i högre utsträckning leder till social hållbar utveckling, ge ökad kunskap hos tjänstepersoner i förvaltningen samt ge ökad kontakt och samarbete. Tjänstepersoner från hela förvaltningen kan komma att involveras i markanvisningsarbetet. För att åstadkomma dessa effekter skapas ett förvaltningsgemensamt samtal/forum om platsen. Samtalet/forumet ska utgå ifrån de sociala hållbarhetsprinciperna i Social hållbarhetsbedömning i markanvisning. För att skapa systematik och en likvärdig process runt Social hållbarhetsbedömning i markanvisning behövs en arbetsmetod för detta. Det väsentlig i arbetsmetoden är innehållet och inte metodval. Utifrån detta har en välkänd och beprövad metod valt ut, SWOT. Att kombinera SWOT-metoden med de sociala hållbarhetsprinciperna ger oss ett bra ramverk som utgår ifrån den styrning som finns kring social hållbarhet samtidigt som vi kartlägger platsens styrkor, svagheter, hot och möjligheter i förhållande till planerade verksamheters behov och vi gör det förvaltningsgemensamt. Vad hände den 11 oktober? Seminariet den 11 oktober 2018 var en del av det Vinnovafinansierade projektet Social innovation i samhällsplanering. Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) har i sin verksamhetsinriktning pekat ut social hållbarhet som ett fokuserat område. Sedan två år tillbaka finns en arbetsgrupp för social hållbarhet som består av socialchefer och samhällsbyggnadschefer från nätverken och som fokuserar på att arbeta med sociala aspekter i samhällsplanering och samhällsbyggnad. Projektet syftar till att GR tillsammans med kommunerna Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille och Stenungssund skapar ett regionalt innovationslabb för att motverka boendesegregation. Inom ramen för det regionala projektet hölls alltså, med Lerums kommun som värd, ett lärseminarium den 11 oktober 2018 i Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) lokaler i Göteborg. Förutom labbet som den här

2 rapporten dokumenterar, var tre externa föreläsare inbjudan. Dels Christina Ingelsten från Skanska Nya Hem som talade om markanvisningsskedets möjligheter för en exploatör i sociala frågor. Dels Säde Virkamäki och Jessica Pettersson från Malmö stad som berättade om hur de arbetar med sociala villkor i avtal i exploateringsprocessen. Dessa föredrag gav ytterligare kunskap och inspiration inför labbet som följde. Resultat och reflektioner Att presentera ett arbetsmaterial i form av en prototyp kändes nervöst och ovant, men att genomföra labbet med ofärdigt material var relevant för det innovativa arbetet med markanvisning som socialt instrument. Flera deltagare uttryckte att det var inspirerande att materialet var just ofärdigt. Labbet resulterade också i att prototypen tagit steg framåt. Att materialet var ofärdigt var inte enbart en styrka. Vi fick påpekat ett par oklarheter som borde åtgärdats innan labbet. En kommentar från deltagarna var till exempel Vad är ett trygghetsboende? och även om svaret fanns i rummet, blev det väldigt tydligt att den sociala halvan av prototypen var mindre utvecklad än samhällsbyggarsidan. Det är en återspegling av hur projektgruppen haft övervikt hittills och vi fick än mer argument för att luta oss mer mot sociala verksamheters förutsättningar och behov. Metodvalet SWOT fungerade väl då det fångade upp både vad som finns och vad som kan komma att finnas. Styrkor och svagheter beskriver platsens förutsättningar i förhållande till tänkt exploatering. Möjligheter och hot beskrivs som vad den tänkta verksamheten kan tillföra platsen. Samtalen hade ett förväntat innehåll men grupperna hade mycket olika detaljeringsnivå. En reflektion är att de sociala hållbarhetsprinciperna och dess kopplingar till samhällsbyggnad hade kunnat tydliggöras än mer vid labbtillfället. I principerna finns en abstraktionsnivå som kanske kan vara till hjälp. Som förväntat närmade sig deltagarna samma frågor på olika vis och med olika begrepp beroende på deras olika kompetenser. De pratade om kuperad terräng i förhållande till tillgänglighet, om GC-vägar i förhållande till folkhälsa och aktiva transporter. Prototypen verkade ge möjlighet att upptäcka när det talades om samma respektive olika saker. En reaktion från deltagare och en reflektion från oss är att ge instruktioner mer stegvis i stället för att lämna åt samtalsgruppen att göra allt på en gång. En förbättring skulle kunna vara att dela styrkor och svagheter (Vad som redan finns) tydligare ifrån möjligheter och hot (Vad som kanske händer). Detta för att underlätta för deltagarna att hålla isär argumenten. Det kan innebära fler pauser och delmoment, men också en utformning av verktyget som kan presenteras bit för bit. En annan förbättring av verktyget efter labbet är att gruppens gemensamma SWOT ställs samman på ett större papper. Det ger en tydligare överblick och större möjligheter att koppla samman styrkor, svagheter, hot och möjligheter.

3 Ett förväntat samtalsinnehåll och ett till synes lite krångligt verktyg kan verka försvårande, men erfarenheter från samtal i projektgruppen och under labbet visar att det underlättar att veta hur man pratar, och vad man pratar om, när det gäller social hållbarhet. Verktyget fungerar men behöver finjusteras. Att laborera sig fram Lerums kommun har inom sitt arbetspaket Markanvisning som socialt instrument? i projektet tagit fram en prototyp för ett förvaltningsgemensamt samtal, tidigt i markanvändningsarbetet. Syftet är att fånga upp tänkt exploaterings möjligheter för att skapa socialt hållbara miljöer. Metod, innehåll och deltagare i ett sådant samtal, samt när i processen det hålls, kallar vi för vår prototyp som ännu är under utveckling. Inför lärseminariet hade projektgruppen diskuterat sig fram till en första prototyp, som endast landat i ett samtal med aktörer från hela förvaltningen. Denna idé utvecklades då SWOT valdes som ett känt format för kartläggning. Det gav fokus på innehåll och abstraktionsnivå för samtalet. Prototypen testades på ett samtal inom projektgruppen, där två deltagare med olika perspektiv och bakgrund diskuterade samma plats. Den prototypen valde vi att, i ofärdigt skick, laborera vidare i tillsammans med seminariedeltagarna den 11 oktober. Prototypen 2.0 Seminariedeltagarna delades upp i grupper om fem till sex personer med olika bakgrund och från olika aktörer. Dock hade deltagarlistan en övervikt av deltagare från samhällsbyggarfunktioner vilket märktes i labbet. Varje grupp fick en övning för presentationsrunda för att lära känna varandra, men som även lät oss samla in deltagarlistor för respektive grupp. Sedan ombads de ställa en fiktiv plats i relation till en tänkt exploateringsidé och diskutera styrkor, svagheter, möjligheter och hot kring detta, med utgångspunkt i Lerums kommuns antagna sociala hållbarhetsprinciper. Platsen beskrevs som inför en markanvisning (se bilaga) och den tänkta exploateringen av platsen beskrevs med en idé om ett framtida trygghetsboende med tillhörande verksamheter.

4 Grupperna började med att individuellt lista innehåll i SWOTen, för att sedan sammanfatta till en gemensam SWOT. Det gjorde att samtalet behövde jämka formuleringar från olika perspektiv.

5 BILAGA Nedan följer de texter och bilder som deltagarna vid labbet fick om såväl metod och upplägg, som uppgiftens innehåll. Fiktiv plats: Fastigheterna är belägna i Lerums tätort cirka 700 meter från Lerums centrum. I gällande översiktsplan, ÖP 2008, anges markanvändningen till befintlig och planerad bebyggelse. I gällande detaljplaner är området planlagt som parkmark. Platsen består till större delen av en höjdrygg som dominerar landskapet. Beklädd med mestadels lövskog har området natur- och friluftsvärden, klass 3, enligt kommunens naturvårdsprogram. Det anges som lättillgängligt, bostadsnära, med stigar och pulkabacke och viktigt för grönstrukturen inne i tätorten. I området finns även stengärdsgårdar och skyddsvärda träd. Platsen är en grön lunga mellan de omkringliggande, delvis kulturhistoriskt viktiga, bostadsområdena och har stadsparkskvalitéer. Platsen ligger i anknytning till väg med kollektivtrafikanknytning och till pendeltågsanknytning (Lerums station) är avståndet ca en kilometer. Gångstråk/stigar genom platsen är primär skolväg för barn i alla skolåldrar. En SWOT och sen då? Tanken är att ni funderar över platsens förutsättningar (styrkor och svagheter) för ett framtida trygghetsboende med tillhörande verksamhet. Fundera sedan vad nybyggnationen kan tillföra platsen (hot och möjligheter). Väg era tankar mot Lerums definition av Social Hållbarhet (nästa sida), då det är socialt hållbar miljö vi hoppas ska bli resultatet. 1. Fundera enskilt på styrkor, svagheter, möjligheter, hot (ca 5 minuter) Skriv ner snabba tankar på post-its (som sedan sorteras till den gemensamma SWOTen). 2. Sortera och summera gruppens SWOT. Undvik att skriva ner dubbletter, utan försök formulera essensen av vad gruppen menar om samma sak kommer upp flera gånger, eller om ni är inne på samma sak, men från olika perspektiv. Något kan såklart vara en styrka och en svaghet samtidigt, eller ett hot och en möjlighet samtidigt, beroende på perspektiv. Diskutera er fram. 3. I diskussionen om er gemensamma SWOT kom förhoppningsvis reflektioner och strategier fram. Skriv dessa på sista sidan. (till steg 2 och 3 räknar vi totalt med ca 40 min)

6 Lerums definition av social hållbarhet i social hållbarhetsbedömning i markanvisning Människor får inte systematiskt hindras från att ha: Hälsa Att planera för hälsa innebär att hänsyn tas till de lagkrav som finns gällande luftkvalitet, bullernivåer, risk för olyckor vid transporter för farligt gods, markföroreningar etc. Det handlar också om att ta hänsyn till aspekter som både fysisk och upplevd tillgänglighet, möjlighet till fysisk aktivitet, aktiva transporter, lek och rekreation, grönytor och tillgång till bostadsnära natur. Mikroklimat / grönstruktur / ljudmiljö och tysta platser / luftkvalitet och luftströmmar/ trafiksäkerhet för alla / föroreningar / trygga miljöer / möjlighet till rörelse / Inflytande Det kan innebära att vi aktivt behöver söka upp människor som berörs av våra processer för att de ska få inflytande över de platser som skapas. På en praktisk nivå kan det även handla om att möjliggöra ytor som medborgarna efterhand kan ha inflytande över och kunna påverka utformningen och/eller användningen. Delaktighet / gemensam neutral arena /privata, halvprivata och offentliga miljöer / Olika behov och livssituationer / tillgänglighet, räckvidd och närhet / Opartiskhet Att planera för opartiskhet innebär att vi följer likabehandlingsprincipen där vi beaktar allas likhet inför lagen samt iakttar saklighet och opartiskhet. Ta hänsyn till att alla invånare ska kunna delta i dialog och kunna ta till sig den information vi kommunicerar. Det kan också innebära att vi behöver synliggöra vilka grupper som gagnas eller exkluderas i den fysiska miljön. Vem bygger vi för? Demografi / barriärer / tillgänglighet/ olika behov och livssituationer / utbud och variation / Kompetens Ta hänsyn till människors möjligheter att utvecklas och hur de platser vi planerar för kan främja detta. Det kan handla om ytor - för lek, odling, mötesplatser och studiemiljöer. Det kan även handla om att ta vara på intressegruppers och lokalsamhällets expertis och engagemang. Ytterligare en beröringspunkt kan vara att synliggöra själva platsens historia och själ. Att lära i mötet med andra / mötesplatser / samvaro och lek för alla åldrar / rekreation och fortbildning / kultur och idrott / historiskt djup, kultur och berättelser / Mening Ta hänsyn till människors möjligheter att utveckla de platser vi planerar för och hur vi kan skapa miljöer som främjar grannskapskänsla. Det kan handla om att beakta platsens skala, att planera för såväl privata, halvprivata och offentliga rum. Det kan även vara att säkerställa att det finns neutrala mötesplatser på allmän plats och att synliggöra platsens historia och själ. Trygghet /att lära i mötet med andra /att känna sig välkommen / mötesplatser / samvaro och lek för alla åldrar / sociala sammanhang och barriärer/ platsens kvaliteter och påverkan på våra sinnen / attraktivitet erfarenheter och minnen / tillhörighet, ägande och delaktighet / platser som kan påverkas / estetik /

7 STYRKOR

8 SVAGHETER

9 MÖJLIGHETER

10 HOT

11 REFLEKTIONER