Arbetsgruppsmöte för God bebyggd miljö den 6 oktober tema Planering/social sammanhållning*

Transkript

1 Britta Lidberg Landsbygdsavdelningen Miljömålssekretariatet Arbetsgruppsmöte för God bebyggd miljö den 6 oktober tema Planering/social sammanhållning* *god vardagsmiljö, gång- och cykelstråk, bebyggelsestruktur, samhällsplanering, avfall Deltagare: Clarinda Larsson, ordf Anna Isaksson Karin Nilsson Maria Alm Anne Andersson Gustav Enander Carl-Johan Sanglert Elin Bornvall Anders Franzén Britta Lidberg, sekr Habo kommun Gislaveds kommun Trafikverket Jönköpings kommun Länsmuseum Diskussion kring vad dagens tema innefattar Förslag från sekreteraren var att fokusera på de tre punkterna god vardagsmiljö, bebyggelsestruktur och samhällsplanering vilket alla gick med på. Mötet inleddes med att vi diskuterade vad vi menar med de tre punkterna. Det blev en yvig diskussion och svårt att föra kommentarerna till ett område, men ett försök har gjorts nedan. SAMHÄLLSPLANERING Det är ett väldigt vitt begrepp. Kommunerna är en väldigt viktig aktör. I våra diskussioner bör vi dock ta hänsyn till att det är stor skillnad i storlek mellan länets kommuner. Trafikverket pratar också samhällsplanering men det är då tillsammans med kommunerna. Planera utifrån människors rörelsemönster. Avfallshantering är en samhällsplaneringsfråga. Att logistiken fungerar så att man lätt kan bli av med avfall, emballage o.s.v. Dessa frågor måste vara med från början i planeringen, inte komma på slutet.

2 Sida 2/6 Samhällsplanering handlar om bostaden och närhet till arbetsplats, äkthet, mångfald, mötesplatser, social interaktion, attraktivitet, levande områden. Individen vill kunna styra själv över sin miljö men det handlar också om att få till beteendeförändringar. GOD VARDAGSMILJÖ Är både individberoende och objektivt. Kopplat till helheten. Är ett individperspektiv. Utgår och stödjer människans behov. Tillgång till service, närhet till arbetsplatser, kollektivtrafik m.m. Preciseringen God vardagsmiljö är en uppsamling för flera andra preciseringar. Man måste inte alltid fråga individerna vad de vill, ibland kan experter tycka minst lika bra. Måste inte alltid vara en subjektiv fråga utan myndigheterna har ett ansvar att agera utifrån sina befogenheter m.m. I landskapsstrategin kommer helhetsplaneringen in. Helt och rent och grönt för en god vardagsmiljö. BEBYGGELSESTRUKTUR Väldigt vitt begrepp. Blandstäder god vardagsmiljö m.m. Innebär en blandning av hyresrätter, bostadsrätter, egna hem, affärer, arbetsplatser. God helhetsverkan. Mångfunktionellt. Man vill ha blandstäder i nya områden men det går inte alltid att få till allt. Ett nytt koncept är att jobba mer stegvis och plocka på olika delar allteftersom istället för att försöka få till allt med en gång, anpassa från början till vad som kan komma sen (t.ex. högre takhöjd i lägenheterna på bottenplan så att de senare kan bli affärer, svårt att starta affärer direkt i nybyggda områden). Många skaffar barn senare i livet. Många singelhushåll. Många blir äldre. Livssituationen påverkar hur man vill/behöver bo. Förvaltning av befintlig bebyggelse. Här kommer avfallsfrågan in också. Stora problemområden Elin: Hållbart byggande innebär ökade hälsorisker. Förtätning motverkar hälsan genom att buller ökar och luftkvalitet blir sämre, detta är stora problem (det görs bullerutredningar i varje detaljplan). Mycket handlar om beteendepåverkan. Det är inte bilarna som ska bli tystare utan det handlar om att folk ska gå och cykla istället för att åka bil. Det går åt fel håll nu. Man vill komma hela vägen fram med bil.

3 Sida 3/6 Ska man få bort trafiken så måste man göra det svårare och jobbigare att ta bilen. Gratis personalparkering är ett gissel, men ett företag vågar inte börja ensamt utan alla måste göra likadant. Vandrande skolbussar är ett annat exempel på åtgärd som minskar trafiken (vandrande skolbuss = föräldrar turas om att gå med barnen i ett område till skolan). Maria: Vi måste få folk att inte åka bil. Bästa sättet är att prata redan i förskolan med föräldrarna om säkra avlämningsplatser, säkra skolvägar, vandrande skolbussar, snitsla säkra skolvägar. Aktiviteter på skolan där ma cyklar till badhuset eller vart man ska. De barn som kan tar med sin egen cykel genom att cykla till skolan, andra (som bor för långt bort eller inte har råd med cykel) får låna ur en cykelpool (barncyklar som köpts in till skolorna). På så sätt lär man barnen tidigt att cykla både till skolan och till aktiviteter. Beteendeförändringar. Det är lättare att jobba med förskolan än grundskolan, p.g.a. organisationen. Karin N: Se på strukturer, både gc- och kollektivvägar, ha med redan i början av planeringen. Anne: Sprid goda exempel. Varför finns det vandrande skolbussar på vissa ställen men inte andra? Trafikverket har ett mål om att minska korta resor. Vi har pratat länge om små åtgärder och ändå har vi inte kommit längre. Vi borde jobba mer med de stora strukturerna istället. Gustav: Tänk kompensationsåtgärd om man förstör god vardagsmiljö. Befintlig bebyggelse hur förvaltar man den och gör den hållbar? Carl-Johan: Slå vakt om den befintliga bebyggelsen. Samordning mellan olika intressen viktigast för livsmiljön. Individen hamnar ofta i kläm mellan olika intressen. Översiktliga miljöbeskrivningar fånga upp det specifika i olika delar av en kommun, karaktärisera miljön i olika områden (geografin blir det avgränsande). I en sådan modell kan man ta in både den objektiva och subjektiva aspekten. Beskriv den samlade miljön, inte bara tematiskt. Hur påverkas min livsmiljö när man bygger den nya vägen/huset o.s.v? En slags livsmiljöanalys. Anders: Finns det någon brist på underlag? Finns det modeller som behöver tas fram för att underlätta vissa arbetssätt? Britta: Exploatering av jordbruksmark är ett problem åtminstone i några kommuner i länet. Man skulle behöva blanda kompetenserna när man tar fram planer. Ekonomer, samhällsvetare, kulturvetare. Clarinda: Glöm inte bort de hårda traditionella grejerna. Det måste funka med avfallshantering, vattenförsörjning, dagvattenhantering. Glöm inte den

4 Sida 4/6 osynliga vardagsinfrastrukturen. Vi ska inte lägga åtgärdsförslag som förstör för detta. Diskussioner om åtgärdsförslag Anna kom med ett färdigt åtgärdsförslag alla kommuner ser till att producera LONA-projekt, stora som små. Alla kommuner söker minst ett LONA-projekt varje år. Arbeta in en vana att föra diskussioner kring detta, fånga upp idéer i kommunen. Det är väldigt mycket som ryms inom LONA och projekten kan omfatta allt från kr till flera hundra tusen. Basen ska vara naturvård men sen kan man koppla på kultur, barnaspekt, klimataspekter o.s.v. Uppföljning av mål i översiktsplanen (och andra planer och program). Hållbarhetsuppföljning av samhällsplanering för kommunernas arbete. Inget som finns, vad Elin vet. På Jönköpings kommun diskuterar de dock att det bör finnas. Vi säger mycket vad vi ska göra men det blir inte starkt om man inte följer upp det man sagt. På Jönköpings kommun ska de bli tydligare i detaljplanen när de går emot översiktsplanen eller program för hållbar utvecklingen. Det ska vara tydligt i underlaget till politikerna vilka konflikter som finns. Oftast lyfter man bara det positiva. Just nu tittar de på metoden för uppföljning. Ett första steg är att synliggöra att översiktsplanen inte följs. Visar det sig att man aldrig följer ÖP så får man ändra arbetssätt eller ändra planen utifrån vad man faktiskt vill. Två punkter följ upp öp varje år och jobba i detaljplanerna med att visa vad vi går emot (ofta vill man sälja in men man ska vara ärlig och lyfta negativ effekter också). Genom att lyfta det negativa i detaljplanerna kan man påverka tidigare i processen. och kommunerna i samverkan ta fram en checklista eller ett sätt för att följa upp översiktsplaner. Åtgärdsförslaget landade i att man dels ska göra en hållbarhetsuppföljning av ÖPn och dels att detaljplaner som tas fram följs upp gentemot ÖP (och andra planer/program). Första steget är att hitta en modell. Jönköping håller på och kan vara föregångare. s roll blir att stödja kommunerna att ta fram något tillsammans. Vem håller i den översiktliga planeringen över kommungränserna? Landstinget har tagit över allt med JLT t.ex. Regional kollektivtrafikmyndighet. Sitter på regionkommunen.

5 Sida 5/6 Kommunerna har inte så mycket att säga till om. Trots att det är många möten med kommunerna. Goda exempel Annes förslag under diskussionen om problemområden. Brittas kommentar i efterhand: jag hittade några exempel på detta, t.ex. och Skulle det kunna vara något att sprida/anpassa istället? Bygga med basta. Privatpersoner kan behöva information om vilket material som är bäst att bygga med. Giftfria förskolor. Vad göra i den vardagliga miljön (byta ut leksaker o.s.v.), vid renovering och vid nybyggnation. Tanken är att det ska börja i förskolan och sen sprida sig till kommunens alla byggnader. Naturskyddsföreningen har tagit fram checklistor för förskolor. Gislaved och Habo är i gång med det, och fler också. Samla för erfarenhetsutbyten i länet (istället för frukostmöten i Sthlm vilket är vad som erbjuds nu). Alla delar av kommunen är positiva till detta utom byggnadsförvaltningen (gäller åtminstone Gislaved). Checklista när man bygger om med frågeställningar som t.ex. om man kan göra gröna tak och om man kan energieffektivisera. Finns det kanske en vedertagen checklista för detta redan? Alla ska ha ett grönt tak, motsvarande åtgärden om att alla skulle ha solceller på ett tak. För att börja någonstans. Stadsodling för god vardagsmiljö. Varje offentlig förvaltning ska vid ombyggnation göra minst en av följande åtgärder: Gröna tak Stadsodling i närheten o.s.v. En åtgärd kan vara att ta fram den listan. Nätverk om stadsodling kommer det med i landstingets strategi?

6 Sida 6/6 Arbetsgruppen för Giftfri miljö har diskuterat en åtgärd om giftfria hus så vi behöver prata ihop oss med dom. Som slutkläm kom vi fram till att vi kanske hade tappat bort individfrågan Diskussion kring tidigare framtagna åtgärder Anders, Carl-Johan och Britta redogjorde kort för tre åtgärdsförslag som de spånat fram på tema kulturmiljö och estetik. Britta håller på och formulerar förslagen som, efter bollande med Anders och Carl-Johan, skickas ut för tyckande. Synpunkter och förbättringsförslag har kommit in för förslagen kring kommunekolog, ekosystemtjänster och grönstrukturplaner. En synpunkt var att stryka förslaget om ekosystemtjänster eftersom det blev väldigt diffust och svårformulerat och istället jobba in ekosystemtjänsterna i förslaget om grönstrukturplaner (och kanske andra lämpliga åtgärdsförslag). Ingen på mötet hade något emot det.