Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014
Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet och kvalitet när det gäller bostäder och boendemiljöer för äldre 2010 2012 50 miljoner kronor 76 projekt finansierade Fyra arkitekttävlingar Ett 50-tal kommuner deltog i fyra geografiska nätverk Målgrupper: Politiker och beslutsfattare Kommuner Bostadsbolag Pensionärsorganisationer Funktionshinderrörselsen Forskare 2
Bakgrund 3 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 och antal och andel ökar Uppskattningsvis var femte svensk har en funktionsnedsättning och hälften av dem använder hjälpmedel/välfärdsteknologi 70% av personer med funktionsnedsättning har fyllt 65 år
Hur bor äldre idag? 4 88 000 i vård och omsorgsboende. 112 000 år 2000! Omkring 45 000 bor i seniorbostäder, trygghetsbostäder, kollektiva bostäder eller liknande Resterande - drygt 90% - bor i vanliga lägenheter, villor eller radhus Drygt hälften av Sveriges befolkning över 65 år bor idag i bostäder med bristande tillgänglighet
Så bor äldre 5 De allra flesta - drygt 90% - bor i ordinärt boende Knappt hälften bor i småhus 20% bor i bostadsrätt 30% bor i hyresrätt, jämnt fördelat mellan privata och allmännyttans företag 5% bor i vårdomsorgsboende
Tillgänglighet 6 Konventionsstaterna (ska) vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på lika villkor som andra till den fysiska miljön
Utmaningar för samhället 7 Alltför många äldre bor i mindre lämpliga bostäder Det byggs för lite och ombyggnad av rekordårens bostäder går långsamt Tekniklösningar finns, men används i begränsad utsträckning Övergång från analoga till digitala trygghetslarm Utbyggnad av bredband på landsbyggden
Demografisk fördelning 8
Dagens och morgondagens pensionärer 9 Lever längre och är friskare högre upp i åren Tillhör olika generationer Har olika värderingar, livsstilar, ekonomi Många har bättre utbildning och ekonomi, men inte alla. 40 % har omkring 100 000 kr per år garantipension Kommer inte att vara tysta, timida eller tacksamma
Digitala trygghetslarm - Ny teknik i nya infrastrukturer 10 200 000 användare i Sverige Mycket uppmärksamhet i media! Omställning beräknas kosta 800 miljoner Storskaliga försök Standardisering Branschorganisation bildad Informationsinsatser till kommuner och andra aktörer
Resultat från försöksverksamheten 11 Blanda inte analog & digital teknik (10 000 av 200 000 larm är idag digitala!) Övervaka att trygghetslarmen fungerar Ta kontroll över kommunikationen Samarbeta: omsorg, IT och upphandling Börja nu. Inte nästa år!
24 timmarsperspektiv
Bo bra på äldre dar exempel arkitekttävlingar 13 Nytänkande och utveckling av bostäder och boendemiljöer för äldre (Exempel från arkitekttävling i Burlöv) Övriga kommuner Gävle, Linköping och Karlskrona (entreprenad och arkitekttävling)
Hur vill äldre bo? 14 Bo kvar i sin bostad eller sitt område så länge man kan Tillgänglig hyreslägenhet - ett alternativ för de som bor i villa Ökande intresse för senior- och trygghetsbostäder Trygghet och gemenskap är viktigt Nära service och natur Balkong och uteplats viktigt Sällan beredda att betala nyproduktionshyror
Varför flytta? 15 Svårt att gå i trappor Sophantering Otrygghet, störande grannar När man inte kan köra bil längre och bor på landsbygden Sänka boendekostnaderna
Hur flyttar äldre? 16 Flyttningar ökar med åldern Förändringar i hushållet leder till flyttningar Lokala flyttningar dominerar Minst flyttningar från bostadsrätt Alltfler flyttar från villan till flerbostadshus Flyttning till allmännyttan ökar mest i procent Relativt små regionala skillnader
Trygghetsbostäder exempel från Luleå 17 Genomförandeplan - boende för äldre i Luleå Kommunalt regelverk för trygghetsboende Samordning av trygghetsboende och äldreomsorg Ombyggnad Kostnadseffektivt
Trygg boendemiljö 18 Bo i gemenskap Äldreboende för HBT-personer Måltidsmiljöer för äldre - restauranger och måltidsrum
Bo bra - slutsatser 19 Beredskap mycket olika bland kommunerna För lite nybyggnad och ombyggnad av bostäder som passar äldre och även andra grupper Långsiktighet. Mer tid behövs
Fler slutsatser 20 Äldre, deras organisationer och personal bör vara med i planeringen av bostäder för äldre Förstudier ger ett bra underlag för kommunen i sin planering av äldres boende Samverkan mellan olika aktörer ger utrymme för nya initiativ som är möjliga affärsidéer Samverkan inom kommuner och mellan kommuner kan ge stora vinster Ta vara på initiativkraften hos äldre.
Utmaningar 21 Äldres boende är en kommunledningsfråga Samverkan inom kommunen och med andra aktörer (fastighetsbolag, organisationer m.fl.) Prioritera bostadsplaneringen och bostadsproduktion högre Öka tillgänglighet Utnyttja teknikens möjligheter Erbjud mångfald av boendeformer Stötta initiativ från grupper
Välfärdsteknologi i boendet en förutsättning för kvarboende 22 Förutsättning: en tillgänglig och väl fungerande bostad Bra och säker nätverksförbindelse Kunskap om och tillgång till tekniska lösningar bland personal, individer och anhöriga E-hemtjänst - med stöd av IKT E-hälsa - med stöd av IKT Goda exempel behövs
www.hi.se 24 Vi vill bo bra på äldre dar!
Slutsatser och rekommendationer Bo bra på äldre dar 1) Samverkan när det gäller bostadsförsörjning 2) Breddat utbud av bostäder och boendeformer för äldre 3) Överkomliga boendekostnader 4) Förbättrad tillgänglighet användbarhet till bostäder och boendemiljöer 5) Forskning, utveckling, utbildning, erfarenhetsutbyte och information
Till Regeringen Det byggs för lite och till för höga kostnader för att många äldre ska kunna efterfråga lämpliga bostäder. Stora delar av bostadsbeståndet är i behov av upprustning och förbättringar av tillgängligheten. Bättre förutsättningar för tillämpning av välfärdsteknologi i boendet behöver skapas. Villkoren för olika upplåtelseformer för bostäder behöver ses över. Detta är problem vilkas lösning förutsätter initiativ från regeringen.
Till Regeringen Kvarboendeprincipen är en hörnsten i den svenska äldrepolitiken. Därför är utformning av bostäder och boendemiljöer en allt viktigare fråga. När äldre ska bo kvar längre i det vanliga bostadsbestånden är bostadens tillgänglighet och användbarhet fundamental. Dessutom kommer alltmer hemtjänst och hemsjukvård att bedrivas I hemmet. En central instans I det svenska samhället bör ha ett helhetsansvar för äldres boende, inkluderande såväl bostadens tillgänglighet och användbarhet som välfärdsteknologi.
Till Riksdagen Det byggs för lite och till för höga kostnader för att många äldre ska kunna efterfråga lämpliga bostäder. Stora delar av bostadsbeståndet är i behov av upprustning och förbättringar av tillgängligheten. Bättre förutsättningar för tillämpning av välfärdsteknologi i boendet behöver skapas. Villkoren för olika upplåtelseformer för bostäder behöver ses över. Detta är problem vilkas lösning förutsätter politiska initiativ.
Till Fastighetsbranschen Utbudet av bostäder och boendeformer som är lämpliga och attraktiva för äldre är begränsat. Den bristande tillgängligheten i befintliga bostäder och boendemiljöer är ett växande problem. Fastighetsbranschen har en viktig uppgift i att bygga nya bostäder och utveckla nya boendeformer i samklang med äldres behov och önskemål. Branschen behöver tänka långsiktigt och påbörja ett målmedvetet arbete för att förbättra tillgängligheten i beståndet. Fastigheterna behöver förberedas för den nya välfärdsteknologi som växer fram.
Till Sveriges Kommuner och Landsting Bristfällig planering av bostadsförsörjningen och bristande samverkan mellan olika förvaltningar och nämnder, är i många kommuner hinder för att få fram bra bostäder och boendemiljöer för äldre. Samtidigt finns många goda exempel på kommuner med god samverkan. Kommunerna med SKL som pådrivare har en viktig uppgift i att se till att bostadsplaneringen får högre prioritet och bygger på samverkan inom kommunen och mellan kommunerna och andra aktörer. Ett ökat erfarenhetsutbyte mellan kommunerna bör stimuleras genom nätverksarbete.
Till Pensionärsrörelsen Äldre är endast i begränsad utsträckning delaktiga i planeringen av bostäder. De har ofta inte den information som behövs för att kunna välja och påverka. Pensionärsrörelsen behöver engagera sig mer i utvecklingen av bostäder och boendemiljöer som motsvarar äldres behov. En viktig uppgift är att se till att äldre är välinformerade om vilket utbud och vilka möjligheter som finns, så att de kan göra rationella val, samt att de blir delaktiga i planering och byggande. Ta de fem punkterna från Bo bra på äldre dar till utgångspunkter för pensionärsrörelsens fortsatta arbete!